Jump to content

vad hemvärnssjukvårdare gör


Recommended Posts

När jag skulle bli hemvärnssjukvårdare saknade jag en egentlig beskrivning på vad hemvärnssjukvårdare egentligen gör.

 

Hemvärnssjukvårdare utbildas av Röda Korset i Sverige. Detta innebär att så länge de är hemvärnssjukvårdare bär de inte vapen. En sjukvårdare har dock rätt att försvara sig själv, då med hjälp av den skadades vapen (troligen en AK4B). Om läget är sådant att det är fara för en egna liv ska man inte gå in och hämta den skadade, alternativt be några hemvärnsmän att skydda dig.

Hemvärnssjukvårdare tilldelas alltdå varken pistol, k-pist eller automatkarbin. Enligt Geneve-konventionen behöver inte sjukvårdare i krig bära vapen, och det är dessutom förbjudet att öppna eld mot sjukvårdare. Dock är det så att om en sjukvårdare använder den skadaes vapen i självförsvar, har han/hon förbrukat sitt skydd under det röda korset/halvmånen/rektangeln. Därför bör inte en sjukvårdare skjuta tillbaka.

 

så återigen: Nej, du får inte vapen!

 

Det finns en annan aspekt i varför man inte ger sjukvårdare vapen. Om en fiende ser någon på avstånd så ser han två saker, ett rött kors och en automatkarbin. De flesta skulle inte bry sig om att det finns ett rött kors, utan skulle öppna eld. Detta är också skälet till att en sjukvårdare inte bär den skadades vapen själv, utan låter en hemvärnsman göra det.

 

En hemvärnssjukvårdares uppgift är att rädda liv. Detta är oberoende vilken stat, land, religon eller hudfärg en männsika har. Alla ska hanteras på samma sätt och få lika vård. En hemvänssjukvårdare skall alltså även hjälpa fiendesoldater.

Den sjukvård som utförs är akuta livsuppehållande åtgärder enligt något som kallas L-ABCDE.

 

L - Livsfarligt läge

A - Airways

B - Breathing

C - Cirkulation

D - Disability

E - Exposure

 

detta flödesschema bankas in i huvudet på alla hemvärnssjukvårdare.

 

Du lär dig inte att gräva ut kulor, åtgärda ventilpneumothorax (när lungsäcken kollapsar, väldigt enkelt uttryckt) eller hur man kapar ett ben. Det mest avacerade enligt mig är att man lär sig reponera benbrott. Annars är det en uppsjö olika förband och metoder man lär sig för att den skadade ska överleva tills han/hon når kvalificerad vård.

 

En hemvärnssjukvårdare får administrera syrgas, vilket är ett läkemedel. Detta gäller dick bara i krigstid samt på övningar. En hemvärnssjukvårdare får alltså inte ge syrgas till någon under fredstid.

 

Jag ska nu illustrera hur ett omhändertagande kan gå till.

 

Tänk ett scenario där du har en skadad (kallas för DS nedan) och en hemvärnssjukvårdare (kallas HS nedan)

 

DS blir skadad och ropar på hjälp

HS hör ropet och tar sin sjukvårdsväska nio samt patienttäcke med sig.

HS kolla så att situationen är säker.

HS påbörjar arbetet enligt flödesschema. Eftersom personen pratar är A och B klara (luftvägar är rena och han andas, annars så kan han ju inte prata).

HS börjar med C, cirkulation, och upptäcker en allvarlig blödning vilket han lägger tryckförband på.

HS börjar jobba med D, disability, där man söker efter andra skador.

DS klagar på smärta i magen.

HS klipper upp tröja och upptäcker ytterliggare ett skottsår där tarmarna hänger utanför.

HS ropar på förstärkning samt bår.

HS får nu återgå till C och lägga ett ringförband samt våt kompress och elastisk binda på såret.

HS bestämmer sig för att göra resten av D i sjukvårdstältet.

HS bär DS till uppsammlingsplatsen för skadade där gruppchefen larmar via radio.

i sjukvårdstältet ges syrgas för att minska risken för cirkulationschock. benen läggs i högläge.

HS kontrollerar att förbanden ser bra ut och slutför D.

därefter börjar E, exposure, där man helt enkelt ser till att personen hålls varm och gör så gott man bara kan för att göra det bekvämt.

 

sen upprepar man flödesschmat till sjuktransport kommer.

 

det är förstås inte säkert man gör i denna ordning, så inga kommentarer om att det är fel. det är bara ett exempel för atat få en bild av arbetet.

 

 

Det var nog allt!

 

jag skulle gärna uppskatta om någon från nån annan organisation skrev vad som görs där.

 

 

mvh

Rikard

nyexaminerad hemvärnssjukvårdare

Link to comment
Share on other sites

Dock är det så att om en sjukvårdare använder den skadaes vapen i självförsvar, har han/hon förbrukat sitt skydd under det röda korset/halvmånen/rektangeln. Därför bör inte en sjukvårdare skjuta tillbaka.

 

Hej Rikard!

 

Läs på mer om genévekonventionen, första konventionen 22.a artikeln, jag citerar: "Art. 22. The following conditions shall not be considered as depriving a medical unit or establishment of the protection guaranteed by Article 19:

(1) That the personnel of the unit or establishment are armed, and that they use the arms in their own defence, or in that of the wounded and sick in their charge..."

 

Alltså har du tvär-totalfel och dina instruktörer skall ha backning med besked för att du blivit itutad detta felaktiga beteende!!

 

Men välkommen till organisationen! Alltid kul med nytt blod, men tyvärr så finns det gamla uvar i orgen som helt enkelt böjer sanningen för att den skall passa med deras verklighet.

 

Ps: Har du fler frågor om organisationen, var vänlig fråga om du vill via pm. Vidare så finns det flera andra trådar som rör ämnet. Ds.

Tillägg: Pneumothorax = kollapsad lungsäck - utjämnat lufttryck i lungsäcken. Ventilpneumothorax = övertryck i lungsäcken -> överskjutning av och ihopklämning av hjärta och frisk lunga = obra.

/Johan stf sjvgrpC 61.IKL

Edited by skaya
Link to comment
Share on other sites

När jag skulle bli hemvärnssjukvårdare saknade jag en egentlig beskrivning på vad hemvärnssjukvårdare egentligen gör.

 

Hemvärnssjukvårdare utbildas av Röda Korset i Sverige. Detta innebär att så länge de är hemvärnssjukvårdare bär de inte vapen. En sjukvårdare har dock rätt att försvara sig själv, då med hjälp av den skadades vapen (troligen en AK4B). Om läget är sådant att det är fara för en egna liv ska man inte gå in och hämta den skadade, alternativt be några hemvärnsmän att skydda dig.

Hemvärnssjukvårdare tilldelas alltdå varken pistol, k-pist eller automatkarbin. Enligt Geneve-konventionen behöver inte sjukvårdare i krig bära vapen, och det är dessutom förbjudet att öppna eld mot sjukvårdare. Dock är det så att om en sjukvårdare använder den skadaes vapen i självförsvar, har han/hon förbrukat sitt skydd under det röda korset/halvmånen/rektangeln. Därför bör inte en sjukvårdare skjuta tillbaka.

 

så återigen: Nej, du får inte vapen!

 

Det finns en annan aspekt i varför man inte ger sjukvårdare vapen. Om en fiende ser någon på avstånd så ser han två saker, ett rött kors och en automatkarbin. De flesta skulle inte bry sig om att det finns ett rött kors, utan skulle öppna eld. Detta är också skälet till att en sjukvårdare inte bär den skadades vapen själv, utan låter en hemvärnsman göra det.

 

En hemvärnssjukvårdares uppgift är att rädda liv. Detta är oberoende vilken stat, land, religon eller hudfärg en männsika har. Alla ska hanteras på samma sätt och få lika vård. En hemvänssjukvårdare skall alltså även hjälpa fiendesoldater.

Den sjukvård som utförs är akuta livsuppehållande åtgärder enligt något som kallas L-ABCDE.

 

L - Livsfarligt läge

A - Airways

B - Breathing

C - Cirkulation

D - Disability

E - Exposure

 

detta flödesschema bankas in i huvudet på alla hemvärnssjukvårdare.

 

Du lär dig inte att gräva ut kulor, åtgärda ventilpneumothorax (när lungsäcken kollapsar, väldigt enkelt uttryckt) eller hur man kapar ett ben. Det mest avacerade enligt mig är att man lär sig reponera benbrott. Annars är det en uppsjö olika förband och metoder man lär sig för att den skadade ska överleva tills han/hon når kvalificerad vård.

 

En hemvärnssjukvårdare får administrera syrgas, vilket är ett läkemedel. Detta gäller dick bara i krigstid samt på övningar. En hemvärnssjukvårdare får alltså inte ge syrgas till någon under fredstid.

 

Jag ska nu illustrera hur ett omhändertagande kan gå till.

 

Tänk ett scenario där du har en skadad (kallas för DS nedan) och en hemvärnssjukvårdare (kallas HS nedan)

 

DS blir skadad och ropar på hjälp

HS hör ropet och tar sin sjukvårdsväska nio samt patienttäcke med sig.

HS kolla så att situationen är säker.

HS påbörjar arbetet enligt flödesschema. Eftersom personen pratar är A och B klara (luftvägar är rena och han andas, annars så kan han ju inte prata).

HS börjar med C, cirkulation, och upptäcker en allvarlig blödning vilket han lägger tryckförband på.

HS börjar jobba med D, disability, där man söker efter andra skador.

DS klagar på smärta i magen.

HS klipper upp tröja och upptäcker ytterliggare ett skottsår där tarmarna hänger utanför.

HS ropar på förstärkning samt bår.

HS får nu återgå till C och lägga ett ringförband samt våt kompress och elastisk binda på såret.

HS bestämmer sig för att göra resten av D i sjukvårdstältet.

HS bär DS till uppsammlingsplatsen för skadade där gruppchefen larmar via radio.

i sjukvårdstältet ges syrgas för att minska risken för cirkulationschock. benen läggs i högläge.

HS kontrollerar att förbanden ser bra ut och slutför D.

därefter börjar E, exposure, där man helt enkelt ser till att personen hålls varm och gör så gott man bara kan för att göra det bekvämt.

 

sen upprepar man flödesschmat till sjuktransport kommer.

 

det är förstås inte säkert man gör i denna ordning, så inga kommentarer om att det är fel. det är bara ett exempel för atat få en bild av arbetet.

 

 

Det var nog allt!

 

jag skulle gärna uppskatta om någon från nån annan organisation skrev vad som görs där.

 

 

mvh

Rikard

nyexaminerad hemvärnssjukvårdare

 

Grattis till ditt första inlägg. Kul att SRK lyckas få in nån till dom befattningar som dom har bemanningsmonopol.

Link to comment
Share on other sites

L - Livsfarligt läge

A - Airways

B - Breathing

C - Cirkulation

 

En hemvärnssjukvårdare får administrera syrgas, vilket är ett läkemedel. Detta gäller dick bara i krigstid samt på övningar. En hemvärnssjukvårdare får alltså inte ge syrgas till någon under fredstid.

 

Jag ska nu illustrera hur ett omhändertagande kan gå till.

 

Tänk ett scenario där du har en skadad (kallas för DS nedan) och en hemvärnssjukvårdare (kallas HS nedan)

 

DS blir skadad och ropar på hjälp

HS hör ropet och tar sin sjukvårdsväska nio samt patienttäcke med sig.

HS kolla så att situationen är säker.

HS påbörjar arbetet enligt flödesschema. Eftersom personen pratar är A och B klara (luftvägar är rena och han andas, annars så kan han ju inte prata).

HS börjar med C, cirkulation, och upptäcker en allvarlig blödning vilket han lägger tryckförband på.

HS börjar jobba med D, disability, där man söker efter andra skador.

DS klagar på smärta i magen.

HS klipper upp tröja och upptäcker ytterliggare ett skottsår där tarmarna hänger utanför.

HS ropar på förstärkning samt bår.

HS får nu återgå till C och lägga ett ringförband samt våt kompress och elastisk binda på såret.

HS bestämmer sig för att göra resten av D i sjukvårdstältet.

HS bär DS till uppsammlingsplatsen för skadade där gruppchefen larmar via radio.

i sjukvårdstältet ges syrgas för att minska risken för cirkulationschock. benen läggs i högläge.

HS kontrollerar att förbanden ser bra ut och slutför D.

därefter börjar E, exposure, där man helt enkelt ser till att personen hålls varm och gör så gott man bara kan för att göra det bekvämt.

mvh

Rikard

nyexaminerad hemvärnssjukvårdare

 

 

För att direkt koppla ditt flödesschema till LABCDE.

 

Jaha så någon ligger och skriker för att har en skottskada i buken.

 

Livsfarligt läge, kan en rödakors sjukvårdare inte hjälpa personen ur.

Airways, vad gäller skottskador så kommer detta långt ner, på listan, kanske RK vet något som andra inte vet?

Breating, andas han? bra, andas han inte? Han har väl fortfarande en skottskada i buken?

Cirkulation, igen då.. skottskada i buken!

 

Jag är ledsen, men jag är så fruktansvärt emot RK i den form det nu uppträder inom HV. För de "klassiska" skadorna som uppstår i anslutning till fordon är dom jättebra. För ömma fötter och för kroppsdelar som stukas och vrickas är dom också bra. Men för att täcka glappet mellan "civil" sjukvård och "militär" sjukvård där människor skjuter och blir skjutna funkar dom inte alls.

Det finns ingen möjlighet i världen att ta en skadad från Livsfarligt läge om du är under beskjutning och saknar eget vapen.

Sedan så anser ju jag då att det första man gör på en skottskadad är inte att börja ge första hjälpen på plats. (jag vet att flera, både böcker och människor tycker likadant) För om en kille blir skjuten och du springer fram.. Ja då har vi det där Full metal jacket scenariot igen..

Jag tror heller inte att någon som är skjuten i magen kommer klaga särskillt mycket på det. Jag är tämligen övertygad om att den personen kommer skrika sig hes samt att man kommer få bända loss fingrarna från vad personen nu kan tänkas ha grabbat tag i. Bli skjuten i magen är inget man klagar över, det är något man smärtsamt dör utav.

 

Ropar på bår? Vilka bär båren? Är det fortfarande någon som ligger i busken och skjuter på er? Hur pass mycket bidrar du som sjukvårdare till övriga soldaters skydd?

 

 

Jag hoppas.. Jag hoppas desutom att om jag blir skjuten i Hemvärnets tjänst så hamnar jag på ett sjukhus.. Inte i ett tält där O2 är det enda som ges mig.

Link to comment
Share on other sites

Dock är det så att om en sjukvårdare använder den skadaes vapen i självförsvar, har han/hon förbrukat sitt skydd under det röda korset/halvmånen/rektangeln. Därför bör inte en sjukvårdare skjuta tillbaka.

 

Hej Rikard!

 

Läs på mer om genévekonventionen, första konventionen 22.a artikeln, jag citerar: "Art. 22. The following conditions shall not be considered as depriving a medical unit or establishment of the protection guaranteed by Article 19:

(1) That the personnel of the unit or establishment are armed, and that they use the arms in their own defence, or in that of the wounded and sick in their charge..."

 

Alltså har du tvär-totalfel och dina instruktörer skall ha backning med besked för att du blivit itutad detta felaktiga beteende!!

 

Men välkommen till organisationen! Alltid kul med nytt blod, men tyvärr så finns det gamla uvar i orgen som helt enkelt böjer sanningen för att den skall passa med deras verklighet.

 

Ps: Har du fler frågor om organisationen, var vänlig fråga om du vill via pm. Vidare så finns det flera andra trådar som rör ämnet. Ds.

Tillägg: Pneumothorax = kollapsad lungsäck - utjämnat lufttryck i lungsäcken. Ventilpneumothorax = övertryck i lungsäcken -> överskjutning av och ihopklämning av hjärta och frisk lunga = obra.

/Johan stf sjvgrpC 61.IKL

 

 

Hej.

Intressant svar! Det hade jag ingen aning om. Antar dock att det ligger i rk:s intresse att inte vilja att vi använder vapen. Men det är bra att du säger det.

Link to comment
Share on other sites

...En hemvärnssjukvårdares uppgift är att rädda liv. Detta är oberoende vilken stat, land, religon eller hudfärg en männsika har. Alla ska hanteras på samma sätt och få lika vård. En hemvänssjukvårdare skall alltså även hjälpa fiendesoldater. Den sjukvård som utförs är akuta livsuppehållande åtgärder enligt något som kallas L-ABCDE.

 

L - Livsfarligt läge

A - Airways

B - Breathing

C - Cirkulation

D - Disability

E - Exposure

 

detta flödesschema bankas in i huvudet på alla hemvärnssjukvårdare.

 

Du lär dig inte att gräva ut kulor, åtgärda ventilpneumothorax (när lungsäcken kollapsar, väldigt enkelt uttryckt) eller hur man kapar ett ben. Det mest avacerade enligt mig är att man lär sig reponera benbrott. Annars är det en uppsjö olika förband och metoder man lär sig för att den skadade ska överleva tills han/hon når kvalificerad vård.

 

En hemvärnssjukvårdare får administrera syrgas, vilket är ett läkemedel. Detta gäller dick bara i krigstid samt på övningar. En hemvärnssjukvårdare får alltså inte ge syrgas till någon under fredstid.

 

...

Det är för att uttrycka sig milt väldigt olyckligt att RK inte tar till sig nya rön vad gäller vård av stridsrelaterade skador. L-ABCDE är sprunget ur det CIVILA ATLS (Advanced Trauma Life Support). De studier främst jänkare har gjort av stridsrelaterade skador och dödsfall är att det finns vissa vanliga behandlingsbara skador på slagfältet och de är enkelt uttryckt förblödning och ventilpneumothorax. De flesta andra skador antingen dör man ändå av eller så dör man inte, dvs oavsett vad en sjukvårdare gör så spelar det inte någon större roll. På slagfältet är det prehospitala omhändertagandet oerhört viktigt för vissa skador medan det för andra inte spelar någon större roll. Det blir därmed inte helt rätt att prata om Gyllene timme som vid ATLS utan det kan vara gyllene 5 min för att förhindra blodförlust.

 

Jag skulle vilja se en annat förlopp vid en skada än det du beskriver. När DS skadas och skriker efter hjälp så ska man mer eller mindre inte göra ett smack med honom/henne utan grpch/plutch ska "hantera" striden. När striden då håller på kan man behöva vidta sådana åtgärder som blir bortkastade om man vänter några minuter, t ex bortskjutna lemmar måste få avsnörande förband annars kommer det snart att blöda friskt. Att ta fram bår och kunna bära bort den skadade på ett "strukturerat" sätt och då även "gardera" sig att man inte ställer till några andra skador genom själva evakueringen kanske inte heller finns möjlighet till. Det är ju dock inget specifikt för Hv/RK-sjukvårdare att man bara kliver in i en farlig situation utan att tänka på skydd och låga ställningar och tror att armbindeln gör en skottsäker, utan jag vet ex på när detsamma skett i beredskaps-/insatsförband och motståndaren har kunnat skjuta först den skadade, sedan sjukvårdaren, nästa sjukvårdare som skulle hand om de två innan och sedan nästa soldat som ska försöka dra hela högen i skydd.

 

http://www.armen.mil.se/index.php?c=news&id=40329

Link to comment
Share on other sites

Det är för att uttrycka sig milt väldigt olyckligt att RK inte tar till sig nya rön vad gäller vård av stridsrelaterade skador. L-ABCDE är sprunget ur det CIVILA ATLS (Advanced Trauma Life Support). De studier främst jänkare har gjort av stridsrelaterade skador och dödsfall är att det finns vissa vanliga behandlingsbara skador på slagfältet och de är enkelt uttryckt förblödning och ventilpneumothorax. De flesta andra skador antingen dör man ändå av eller så dör man inte, dvs oavsett vad en sjukvårdare gör så spelar det inte någon större roll. På slagfältet är det prehospitala omhändertagandet oerhört viktigt för vissa skador medan det för andra inte spelar någon större roll. Det blir därmed inte helt rätt att prata om Gyllene timme som vid ATLS utan det kan vara gyllene 5 min för att förhindra blodförlust.

 

Jag skulle vilja se en annat förlopp vid en skada än det du beskriver. När DS skadas och skriker efter hjälp så ska man mer eller mindre inte göra ett smack med honom/henne utan grpch/plutch ska "hantera" striden. När striden då håller på kan man behöva vidta sådana åtgärder som blir bortkastade om man vänter några minuter, t ex bortskjutna lemmar måste få avsnörande förband annars kommer det snart att blöda friskt. Att ta fram bår och kunna bära bort den skadade på ett "strukturerat" sätt och då även "gardera" sig att man inte ställer till några andra skador genom själva evakueringen kanske inte heller finns möjlighet till. Det är ju dock inget specifikt för Hv/RK-sjukvårdare att man bara kliver in i en farlig situation utan att tänka på skydd och låga ställningar och tror att armbindeln gör en skottsäker, utan jag vet ex på när detsamma skett i beredskaps-/insatsförband och motståndaren har kunnat skjuta först den skadade, sedan sjukvårdaren, nästa sjukvårdare som skulle hand om de två innan och sedan nästa soldat som ska försöka dra hela högen i skydd.

Tack för ditt svar. jag måste dock tillägga att vissa skador visst uppkommer i ett senare skede. En bortslitem lem tex blöder inte frisk till en början, utan efter ca 15 - 20 minuter. Andra skador som också måste ses över är tex blodförlust, som inte kan märkas när man är har ett adrenalin påslag. Sen har vi ju även kunskap om nedkylsning, överhettning, psykiskt trauma och chock. Dessa skador är det mycket viktigt att komma till hjälp snabbt.

man måste bryta tänket överleva eller inte och börja tänka stridsduglighet eller inte. självklart är målsättningen att alla ska överleve, men ibland händer det att man pririterar en skottskada i armen där personen är vaken än en öppen bukskada. Allt beror på resurserna som finns (det är möjligt att jag har fel där, en grpch för gärna rätta mig).

 

jag vill dock tillägga att en sjukvårdare går inte in i strid. det är bara om personen ligger illa till vi drar han/hon i skydd, men om det finns risk för t.ex. prickskyttar så sticker man inte ut en kroppsdel.

Link to comment
Share on other sites

Ehuruvida en avsliten kroppsdel blöder friskt eller inte vet jag inte med förstahandsuppgifter, men enligt uppgift från en sjukvårdare från 82. luftburna i Irak bör man ha sin CAT (avsnörande förband) på stumpen inom 15 sekunder från tillfället. Kroppens försvar mot utblödning klarar inte av att stänga av stora kroppspulsådrar. Är dessa kaputt blöder man ur, toto-finito! "Superior firepower is the best battlefield medicine"

 

Militär sjukvård går mer och mer mot TOS (taktiskt omhändertagande av stridsskadad) (TCCC - tactical combat casulity care på engelska va?) då man har sett att utblödningar och ventilpntx står för en verklig majoritet av dödsfallen. Skadad nacke står för i runda slängar 1% av dödsfallen i strid. Här gäller det att tänka ekonomiskt. En soldat som har blivit skadad så illa att denne slutat spontanandas, denne är då så svårt skadad att livet mycket osannolikt kan räddas. Skador kan delas in i dödliga och icke dödliga där tyvärr många dör av icke-dödliga skador på grund av felaktigt omhändertagande. Där bör man lägga utbildningsfokus - dvs att rädda alla som kan räddas!

 

Därför har man satsat på TOS, och där står fokus på de största mördarna.

 

Jag vill flika in att det är jättebra att vi HVSJV kan hantera trafikolyckor, nedkylningar, brännskador och psykosociala omhändertaganden men: vi måste bli bättre på taktisk sjukvård, så är det bara. Tyvärr så visar inte SRK något intresse för att anamma detta koncept.

 

Edit: Det är en spännande tid för hemvärnssjukvården, och du har fått en bra praktisk och teoretisk grund att stå på, men jag tror att vi alla hvsjv har ett utbildningsbehov inom taktiskt omhändertagande av stridsskadad. Det pågår ett projekt i göteborg där försvarets sjukvårdscentrum (FSC) utbildar sjukvårdare till insatsorganisationen, vi får se vart detta leder.

 

Slutligen tycker jag att det rimmar J*VLI*T illa för RK att beblanda sig i en nationell försvarsmakts angelägenheter då en av RKs grundpelare är bland andra.... *trumvirvel* opartiskhet, neutralitet och självständighet. Slut!

Edited by skaya
Link to comment
Share on other sites

Tack för ditt svar. jag måste dock tillägga att vissa skador visst uppkommer i ett senare skede. En bortslitem lem tex blöder inte frisk till en början, utan efter ca 15 - 20 minuter. Andra skador som också måste ses över är tex blodförlust, som inte kan märkas när man är har ett adrenalin påslag. Sen har vi ju även kunskap om nedkylsning, överhettning, psykiskt trauma och chock. Dessa skador är det mycket viktigt att komma till hjälp snabbt.

man måste bryta tänket överleva eller inte och börja tänka stridsduglighet eller inte. självklart är målsättningen att alla ska överleve, men ibland händer det att man pririterar en skottskada i armen där personen är vaken än en öppen bukskada. Allt beror på resurserna som finns (det är möjligt att jag har fel där, en grpch för gärna rätta mig).

 

jag vill dock tillägga att en sjukvårdare går inte in i strid. det är bara om personen ligger illa till vi drar han/hon i skydd, men om det finns risk för t.ex. prickskyttar så sticker man inte ut en kroppsdel.

 

I en situation som kan uppstå här hemma i Sverige så tror väl jag att man använder sig av ganska enkelt triage. Två skjutna, en med hål i magsäcken och en med hål i låret. Jaha vem väljer jag då? Jag tror.. Att vi kan välja båda två. Om inget extraordinärt har hänt så kommer nog dessa två desutom få förtur på akuten. Får vi plötsligt en hel grupp skadade, ja då kan det bli viktigt med triage.. Men då är skiten så hårt kletad på fläkten att triage kommer bli enkelt. Dom som kan överleva transport, dom som kan vänta på plats och dom som hamnar i "annat" väntläge.

Jag har svårt att se tillfällen när man prioriterar en skottskada i armen före en bukskada.

 

Och så är det ju det där med kunskap om.. Ja ni har kunskap om och av någon anledning får ni delegerat O2. Grejen är väl dock den att vem som helst som går en första hjälpen kurs hyfsat regelbundet och har lite vett och insikt i militär verksamhet, har precis samma kunskap.

På fältet där skadan sker, där är inte saker särskillt komplicerade. Det som är komplicerat är när man ska flytta den skadade eller när man har en riktigt sjukvårdare/sjuksköterska som har utrustning med sig. Då blir det komplicerat, men då finns också utbildningen.

Sedan när den skadade kommer till läkare, då blir det hightech.

 

Och en sjukvårdare går kanske inte in i strid, men han ska nog följa med in in den om tanken är att han ska vara först med att ge vård..

Edited by dxl
Link to comment
Share on other sites

Röda korset har ju snöat in fullständigt på O2 av någon anledning, det är ju inget man vill släpa med sig in där det skjuts till höger och vänster (eller ens i närheten) det är tungt och otympligt och fyller ingen vettig funktion (ja man kan ju kasta den på fienden om det skulle bli närstrid).

 

Vidare så skulle jag vilja se lite exempel på när man prioriterar en skottskada i armen högre än en skottskada i buken. Skottskada i buken som förmodligen inte kommer att överleva hamnar fortfarande i en högre prioritetsgrad än en skottskada i armen (prio 1Hold, eller som DXL uttryckte det, "annat" vänteläge).

Och en skottskada i armen är vanligtvis tillräckligt allvarlig för att sätta vederbörande ur stridbart skick (om det inte handlar om väldigt lätta skador som att kulan bara rispat armen). Visst har man inte tillgång till ett sjukhus/förbandsplats så får man ju knata på och klara sig bäst man kan med ett kulhål genom armen, men när man har tillgång till det så får man snällt ta sig tillbaka dit för att plåstras om.

 

 

Ditt inlägg stärker inte direkt min syn på Röda korsets hemvärnssjukvårdare (tyvärr, jag vill tro!), att man någonstans har lärt ut att "röda korsets skydd är förbrukat om man använder vapen" får kalla kårar att gå utmed ryggen både upp, ned och åt sidorna. Allt jag hoppas är att det är du (capt. Morgan) som har missuppfattat annars så är det ordentligt illa ställt. Inte nog med att man med näbbar och klor håller fast vid en verklighet som aldrig har funnits så ljuger man (eller inte vet vad som står, vet inte vilket som är värst) också om ett av de viktigaste dokument som handlar om verksamheten man håller på med. :rockon:

 

EDIT: Läste igenom scenariot en gång till och fann detta (för att se det enligt LABCDE):

 

B är INTE klar bara för att personen pratar, visst det betyder ATT han andas men säger ingenting om HUR han andas, något som kan vara av vikt.

 

D innefattar också medvetandegrad, något som man gör det första man gör (per automatik) när man kommer fram till personen och detta kollar man återigen och mer noggrant på "D-nivån" (med AVPU skalan t.ex.).

Edited by M00nStalker
Link to comment
Share on other sites

Ehuruvida en avsliten kroppsdel blöder friskt eller inte vet jag inte med förstahandsuppgifter, men enligt uppgift från en sjukvårdare från 82. luftburna i Irak bör man ha sin CAT (avsnörande förband) på stumpen inom 15 sekunder från tillfället. Kroppens försvar mot utblödning klarar inte av att stänga av stora kroppspulsådrar. Är dessa kaputt blöder man ur, toto-finito! "Superior firepower is the best battlefield medicine"

 

Militär sjukvård går mer och mer mot TOS (taktiskt omhändertagande av stridsskadad) (TCCC - tactical combat casulity care på engelska va?) då man har sett att utblödningar och ventilpntx står för en verklig majoritet av dödsfallen. Skadad nacke står för i runda slängar 1% av dödsfallen i strid. Här gäller det att tänka ekonomiskt. En soldat som har blivit skadad så illa att denne slutat spontanandas, denne är då så svårt skadad att livet mycket osannolikt kan räddas. Skador kan delas in i dödliga och icke dödliga där tyvärr många dör av icke-dödliga skador på grund av felaktigt omhändertagande. Där bör man lägga utbildningsfokus - dvs att rädda alla som kan räddas!

 

Därför har man satsat på TOS, och där står fokus på de största mördarna.

 

Jag vill flika in att det är jättebra att vi HVSJV kan hantera trafikolyckor, nedkylningar, brännskador och psykosociala omhändertaganden men: vi måste bli bättre på taktisk sjukvård, så är det bara. Tyvärr så visar inte SRK något intresse för att anamma detta koncept.

 

Edit: Det är en spännande tid för hemvärnssjukvården, och du har fått en bra praktisk och teoretisk grund att stå på, men jag tror att vi alla hvsjv har ett utbildningsbehov inom taktiskt omhändertagande av stridsskadad. Det pågår ett projekt i göteborg där försvarets sjukvårdscentrum (FSC) utbildar sjukvårdare till insatsorganisationen, vi får se vart detta leder.

 

Slutligen tycker jag att det rimmar J*VLI*T illa för RK att beblanda sig i en nationell försvarsmakts angelägenheter då en av RKs grundpelare är bland andra.... *trumvirvel* opartiskhet, neutralitet och självständighet. Slut!

 

 

Jag har faktiskt aldrig hört talas om TOS förän nu, jag läste artikeln på mil.se och det verkar onekligen spännande. Det vi har lärt oss idag bygger helt enkelt på ordspråket (som förmodligen röda korset uppfunnit) "Ingen andning, inget liv". visst lär de upp anpassad LABCDE som tillämpas vid störra blödningar, om det tex är en artärblödning prioriteras skadan först, även om personen inte andas.

Som ett tillägg kan jag säga att i regel påbörjars inte HLR om personen inte har puls, eftersom det är för resurskrävande (låser upp en person tills det att en ambulans kommer) så lite "ekonomiskt" tänkande finns. Vad som också kan tilläggas är att civilit påbörjas HLR vid andningsstopp, i hv påbörjas det vid hjärtstillestånd (men det kräver i princip att du får en hjärtattack utanför sjukhuset).

 

men det är nog som du säger, jag tycker det är en spännande tid. Det kommer bli mycket förändringar. Jag anser också att det är en bra grund att stå på, oavsett vad många andra känner, även om det kan förbättras.

Link to comment
Share on other sites

Välkommen Capt. Morgan!

 

Du har fått en bra grund att stå på men nu faller (tyvärr?) ansvaret på dig att fortsätta utbilda dig för att ta till dig bättre sätt att arbeta på. Sök på TOS och TCCC samt införskaffa böcker som du tycker verkar intressanta osv.

 

Vad jag mer tycker du skall göra är att medverka på alla övningar som är tillgängliga för dig (fråga om det är ok - det är det oftast) oavsett om du skall vara där i form av HvSjv eller inte.

 

För att vinden skall vända och vi skall ses som någon nytta räcker det inte med att ha SRK's HvSjv i ryggen, vi måste vara mycket bättre än så. Som slutpoäng så vill jag bara påpeka något som vissa HvSjv ibland missar och det är att de är _soldater_ först och främst.

 

/S

 

PS. Sjukvårdare bär inga jefvla bårar! Det skall skyttesluskarna göra medan sjukvårdaren vårdar ;P DS.

Link to comment
Share on other sites

SRK har idag ett problem och det är att allt fler hvsoldater genom sitt deltagande i andra förband har en annan och mer uppdaterad version av hur akutsjukvård skall gå till i strid än vad en hemvärnsjukvårdare får lära sig, alltifrån skadeplats till överlämning.

Lägger man till att det redan finns TOS-instruktörer bland hemvärnsförbanden blir bilden för hemvärnssjukvård i SRK:s regi rätt dyster om inget görs.

Link to comment
Share on other sites

Du har fått en bra grund att stå på men nu faller (tyvärr?) ansvaret på dig att fortsätta utbilda dig för att ta till dig bättre sätt att arbeta på. Sök på TOS och TCCC samt införskaffa böcker som du tycker verkar intressanta osv.

 

Vad jag mer tycker du skall göra är att medverka på alla övningar som är tillgängliga för dig (fråga om det är ok - det är det oftast) oavsett om du skall vara där i form av HvSjv eller inte.

 

jag vet att ansvaret är på mig. och det gillar jag. Tro mig, jag kommer vara med på varenda övning jag kan. jag ska kolla upp det där med TOS och TCCC.

 

PS. Sjukvårdare bär inga jefvla bårar! Det skall skyttesluskarna göra medan sjukvårdaren vårdar ;P DS.

 

Du har helt rätt. men det blir inte så på GK1 och 2. där bär vi själva. men självklart är det så att skyttesluskarna skall bära.

Link to comment
Share on other sites

I HV-plutonen jag ska vara med i är vi en leg SSK per grupp, varav en är narkossköterska, jag är blivande operationssköterska och övriga är grundutbildade med erfarenhet. Jag agerar efter min legitimation om olyckan är framme. Det känns väldigt betryggande.

Link to comment
Share on other sites

I HV-plutonen jag ska vara med i är vi en leg SSK per grupp, varav en är narkossköterska, jag är blivande operationssköterska och övriga är grundutbildade med erfarenhet. Jag agerar efter min legitimation om olyckan är framme. Det känns väldigt betryggande.

 

 

I fredstid ja.

 

Men att lösa det så är inte hållbart om man ska handla utifrån att man övar för krig.

 

Finns ju inte en möjlighet att man låter er vara kvar i era grupper om det skiter sig, ni kommer hamna på ställen där ni gör mest nytta, förbandsplatser, sjukhus, sjuktransportgrupper osv.

 

 

Så egentligen finns det bara sjukvårdsberedskap i form av röda korset + kunskap hos enskilda gruppmedlemmar som dessutom kan skilja sig ordentligt från person till person.

Edited by M00nStalker
Link to comment
Share on other sites

På fältet där skadan sker, där är inte saker särskillt komplicerade. Det som är komplicerat är när man ska flytta den skadade eller när man har en riktigt sjukvårdare/sjuksköterska som har utrustning med sig. Då blir det komplicerat, men då finns också utbildningen.

Sedan när den skadade kommer till läkare, då blir det hightech.

Lite OT: Studier har visat att ju högre utbildad personal som gör det prehospitala omhändertagandet (vid civilt trauma) desto LÄGRE chans för överlevnad hos den skadade. Hypotesen är att en ambulanssjukvårdare agerar, medan en sjuksyrra börjar fundera och för att inte tala om en läkare som börjar ställa diff.diagnos osv.
Link to comment
Share on other sites

Det gäller givetvis inte sjuksköterskor/läkare som är utbildade och har erfarenhet inom prehospitalt omhändertagande utan om annat löst folk som gynekologer, geriatriker eller andra specialister som kanske gärna ser andra sidor av saken.

 

Tänkte bara poängtera att det inte är generellt.

Edited by M00nStalker
Link to comment
Share on other sites

Det gäller givetvis inte sjuksköterskor/läkare som är utbildade och har erfarenhet inom prehospitalt omhändertagande utan om annat löst folk som gynekologer, geriatriker eller andra specialister som kanske gärna ser andra sidor av saken.

 

Tänkte bara poängtera att det inte är generellt.

Nja.. En undersökning av McSwain & Frame, 2005 visar ALS-interventioner (Advanced Life Support) inte oväntat fördröjer avtransport till akutsjukhus. Liberman, Mulder, Lavoie, Denis & Sampalis (2003) är en annan undersökning från Kanada som visar att interventioner enligt ALS generellt sett inte sänkte mortaliteten. Det visade till och med att systemet med läkarutförd ALS ökade mortaliteten om man jämförde med paramedicutförd ALS.

 

De läkare som utför ALS är inte geriatriker utan läkare vars uppgift är just att prehospitalt omhändertagande.

 

Jag var nog däremot för snabb att hacka på sjuksyrror. Problemet i verkar vara just läkare.

Edited by wedin
Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Jag är själv med i HV, men måste erkänna att jag inte helt hänger med på termen "hemvärnssjukvårdare". Var i organisationen placeras denna person? På gruppen eller på förbandsplatsen?

 

Med all respekt för både Geneve-konventionen och soldatreglerna så kan jag inte för mitt liv förstå hur SRK kan mena att deras sjukvårdare ska vara vapenlösa. Sjukvårdaren får ju med vapen försvara sig själv och sin patient, men hur försvarar man sig själv utan vapen?? Fram tills det att en soldat försätts ut stridbart skick, och ett vapen därmed blir "ledigt", anser jag att den vapenlöse sjukvårdaren endast är en belastning för gruppen, som får den extra uppgiften att försvara en gruppmedlem.

 

Tillochmed sjukvårdspluton under min utlandstjänst i Kosovo hade varsin AK5 för själv- samt patientskydd. Dock var HMG:n nermonterad från sjukvårds-Sisun, vilket jag gissar berodde på att detta var en så pass lugn mission att det inte ansågs nödvändigt för dem att behöva skydda sig med ett sådant vapen.

Link to comment
Share on other sites

hv-sjv finns på kompaninivå organiserade i en sjukvårdsgrupp per kompani i ledning/tross. Det finns en annan tråd om hv-sjv, läs där och du skola finna stöd för dina åsikter i beväpningsfrågan.

 

/Skaya

Link to comment
Share on other sites

Vidare så skulle jag vilja se lite exempel på när man prioriterar en skottskada i armen högre än en skottskada i buken. Skottskada i buken som förmodligen inte kommer att överleva hamnar fortfarande i en högre prioritetsgrad än en skottskada i armen (prio 1Hold, eller som DXL uttryckte det, "annat" vänteläge).

Och en skottskada i armen är vanligtvis tillräckligt allvarlig för att sätta vederbörande ur stridbart skick (om det inte handlar om väldigt lätta skador som att kulan bara rispat armen). Visst har man inte tillgång till ett sjukhus/förbandsplats så får man ju knata på och klara sig bäst man kan med ett kulhål genom armen, men när man har tillgång till det så får man snällt ta sig tillbaka dit för att plåstras om.

 

Du besvarar delvis din egen fråga direkt. Situationer där skottskada i buken inte prioriteras över skottskada i armen är exempelvis de (efter vad jag lärde mig) när man måste knata iväg, riktigt jävla fort. Om du exempelvis är ute på ett litet spaningsuppdrag mitt ute i ingenstans och får o-platsen upptäckt av en patrull efter två dagar eller så, anropar QRF (tre mil bort) och flyr sedan bäst ni kan, men två av er blir skjutna under flykten, en i buken och en i armen. Den som är skjuten i armen kan fortfaranda springa, bära sin utrustning och eventuellt också skjuta tillbaka. Har du tur kan killen som blivit skjuten i buken också ta sig framåt, men går det inte så går det inte, och då står man där med det otrevliga valet mellan att försöka släpa med sig personen när fi är hack i häl(vilket nästan garanterat leder till att alla i omgången dör), försöka besegra fi (kom ihåg att i scenariot så är ni grovt utnumrerade) eller att låta de som kan fly. Eller så kan man som sjv stanna vid den bukskadade (inte för att det egentligen finns något man kan göra) och sedan hoppas att fi är snälla och låter din kamrat komma till operationsbordet jättesnart när du förklarat läget...

Link to comment
Share on other sites

en i buken och en i armen. Den som är skjuten i armen kan fortfaranda springa, bära sin utrustning och eventuellt också skjuta tillbaka. Har du tur kan killen som blivit skjuten i buken också ta sig framåt, men går det inte så går det inte, och då står man där med det otrevliga valet mellan att försöka släpa med sig personen när fi är hack i häl(vilket nästan garanterat leder till att alla i omgången dör), försöka besegra fi (kom ihåg att i scenariot så är ni grovt utnumrerade) eller att låta de som kan fly. Eller så kan man som sjv stanna vid den bukskadade (inte för att det egentligen finns något man kan göra) och sedan hoppas att fi är snälla och låter din kamrat komma till operationsbordet jättesnart när du förklarat läget...

Först, är du skadad så du kan bära din ryggsäck, då kan du inte "eventuellt skjuta tillbaka" det är lättare att använda en automatkarbing än att bära en ryggsäck... Är du skottskadad i armen, så tvivlar jag starkt på att du kan vare sig bära eller ta dig framåt särskillt fort. Och var är "mitt ute i ingenstans" någonstans i ett ryss invaderat Sverige, Afghanistan, Irak, Kongo, Kosovo? Jag tror faktiskt att om det är soldater från en någorlunda "civiliserad" krigsmakt så kommer din kamrats skottskada tas om hand betydligt bättre av dom än utav våra egna. Jag tror inte heller att man valet är släpa med sig den skadade och riskera att dö, eller lämna den skadade ensam kvar på platsen. Precis som du säger så kan man faktiskt välja att gå i fångenskap tillsamans med den skadade också.

Link to comment
Share on other sites

Om en arm är skadad så är det inte säkert att du kan lyfta den så att du kan använda ditt vapen på ett säkert sätt. Ryggsäcken bar jag i alla fall främst med axlar och höft, och jag inte riktigt förstå hur en skottskada i över- eller underarm på något sätt skulle vara mer hämmande för bärande av ryggsäck än användande av AK. Visst, med stor sannolikhet så blir du långsammare av skadan, som du säger, men förmodligen bra mycket snabbare än stackaren med en bukskada. Sedan är det väl klart att man som rödakorsbindlad hemvärnssjukvårdare förmodligen har svårt att hamna i en dylik flyktsituation, och förmodligen kan man där ta beslutet att stanna med den skadade, i det osannolika fallet att det ändå inträffar. Jag utgick ifrån scenarior som målades upp för oss som spaningsförband, då man till stor del kan vara väldigt utlämnade åt sig själv, och om man då hamnar i en situation så att man antingen kan stanna med den bukskadade (som förmodligen kommer avlida i alla fall, om nu inte fi har en kirurg i närheten, också beroende på skadans omfång), ge fi två fångar, eventuell känslig materiel i din packning (och information i ditt huvud som de kanske får ur dig efter ett antal mindre snälla förhör) och samtidigt lämna det andra stridsparet utan sjukvårdare, och därmed kanske göra så att killen med armskadan stryker med efter ett tag. I värsta scenariot dör därmed alltså hälften av omgången, du blir tillfångatagen och fi får tag i und-information ni har samlat in, att vägas mot att tre kommer undan, och fi inte får tag i lika mycket information.

 

 

Sedan, om man ser till den verksamhet som svenska soldater bedriver skarpt idag i de olika missionsområdena så är ju ett dylikt scenario tämligen otroligt, men det är fortfarande inte omöjligt, och det var väl det jag ville poängtera, att möjliga scenarion där en armskada prioriteras över en bukskada existerar. När man gör den prioriteringen som hv-sjv undrar jag dock också över...

Edited by Skalman
Link to comment
Share on other sites

När jag skulle bli hemvärnssjukvårdare saknade jag en egentlig beskrivning på vad hemvärnssjukvårdare egentligen gör.

 

Hemvärnssjukvårdare utbildas av Röda Korset i Sverige. Detta innebär att så länge de är hemvärnssjukvårdare bär de inte vapen. En sjukvårdare har dock rätt att försvara sig själv, då med hjälp av den skadades vapen (troligen en AK4B). Om läget är sådant att det är fara för en egna liv ska man inte gå in och hämta den skadade, alternativt be några hemvärnsmän att skydda dig.

Hemvärnssjukvårdare tilldelas alltdå varken pistol, k-pist eller automatkarbin. Enligt Geneve-konventionen behöver inte sjukvårdare i krig bära vapen, och det är dessutom förbjudet att öppna eld mot sjukvårdare. Dock är det så att om en sjukvårdare använder den skadaes vapen i självförsvar, har han/hon förbrukat sitt skydd under det röda korset/halvmånen/rektangeln. Därför bör inte en sjukvårdare skjuta tillbaka.

 

så återigen: Nej, du får inte vapen!

 

Det finns en annan aspekt i varför man inte ger sjukvårdare vapen. Om en fiende ser någon på avstånd så ser han två saker, ett rött kors och en automatkarbin. De flesta skulle inte bry sig om att det finns ett rött kors, utan skulle öppna eld. Detta är också skälet till att en sjukvårdare inte bär den skadades vapen själv, utan låter en hemvärnsman göra det.

 

En hemvärnssjukvårdares uppgift är att rädda liv. Detta är oberoende vilken stat, land, religon eller hudfärg en männsika har. Alla ska hanteras på samma sätt och få lika vård. En hemvänssjukvårdare skall alltså även hjälpa fiendesoldater.

Den sjukvård som utförs är akuta livsuppehållande åtgärder enligt något som kallas L-ABCDE.

 

L - Livsfarligt läge

A - Airways

B - Breathing

C - Cirkulation

D - Disability

E - Exposure

 

detta flödesschema bankas in i huvudet på alla hemvärnssjukvårdare.

 

Du lär dig inte att gräva ut kulor, åtgärda ventilpneumothorax (när lungsäcken kollapsar, väldigt enkelt uttryckt) eller hur man kapar ett ben. Det mest avacerade enligt mig är att man lär sig reponera benbrott. Annars är det en uppsjö olika förband och metoder man lär sig för att den skadade ska överleva tills han/hon når kvalificerad vård.

 

En hemvärnssjukvårdare får administrera syrgas, vilket är ett läkemedel. Detta gäller dick bara i krigstid samt på övningar. En hemvärnssjukvårdare får alltså inte ge syrgas till någon under fredstid.

 

Jag ska nu illustrera hur ett omhändertagande kan gå till.

 

Tänk ett scenario där du har en skadad (kallas för DS nedan) och en hemvärnssjukvårdare (kallas HS nedan)

 

DS blir skadad och ropar på hjälp

HS hör ropet och tar sin sjukvårdsväska nio samt patienttäcke med sig.

HS kolla så att situationen är säker.

HS påbörjar arbetet enligt flödesschema. Eftersom personen pratar är A och B klara (luftvägar är rena och han andas, annars så kan han ju inte prata).

HS börjar med C, cirkulation, och upptäcker en allvarlig blödning vilket han lägger tryckförband på.

HS börjar jobba med D, disability, där man söker efter andra skador.

DS klagar på smärta i magen.

HS klipper upp tröja och upptäcker ytterliggare ett skottsår där tarmarna hänger utanför.

HS ropar på förstärkning samt bår.

HS får nu återgå till C och lägga ett ringförband samt våt kompress och elastisk binda på såret.

HS bestämmer sig för att göra resten av D i sjukvårdstältet.

HS bär DS till uppsammlingsplatsen för skadade där gruppchefen larmar via radio.

i sjukvårdstältet ges syrgas för att minska risken för cirkulationschock. benen läggs i högläge.

HS kontrollerar att förbanden ser bra ut och slutför D.

därefter börjar E, exposure, där man helt enkelt ser till att personen hålls varm och gör så gott man bara kan för att göra det bekvämt.

 

sen upprepar man flödesschmat till sjuktransport kommer.

 

det är förstås inte säkert man gör i denna ordning, så inga kommentarer om att det är fel. det är bara ett exempel för atat få en bild av arbetet.

 

 

Det var nog allt!

 

jag skulle gärna uppskatta om någon från nån annan organisation skrev vad som görs där.

 

 

mvh

Rikard

nyexaminerad hemvärnssjukvårdare

 

 

 

Ok here is the real truth about it all

 

First of all the only thing we can see so far that is happening now and will be in the near future is that we will be fighting terrorism. Now let me make this clear once and for all. Terrorists dont give a shit who the f..k you are. If you are not one of them they will shoot you down like a god damn dog medic or not! This is why there is so much fuss about medics wanting to carry a weapon. The Red Cross are living in the past, hey dont understand what its like to be shot at obviously. Its easy for the Red Cross to not allow medics to be armed. They should try to come over to Afghanistan and Iraq and try being a medic without a firearm for protection and I can promise you that they will crawl back to what ever hole they came from.

 

The Red Cross must be so blue eyed man. Dont they understand that its the medics that the enemy would most of all want to shoot at.

 

Hell man, I am always on the look out for the enemy medics because I dont want them trying to nurse these terrorists back to health so that they can come back and keep shootin` and killin` our boys!

 

The Jihad, Mujaheddin, Al-qaida, Al Ansar and all the rest of those terrorist organisations DONT GIVE A DAMN WHO THEY SHOOT. Dont you fucking get it?! Hell they kill civilians too for f-sake! The Red Cross are just a liability and a scam...someone outta shut them down....or take over them.

Link to comment
Share on other sites

Prova att dra åt axelremmen lite hårdare på ryggsäcken, eller på annat sätt hindra blodflödet i armen genom tryck på axeln. Din arm kommer domna. Är du skjuten i armen så är risken ganska stor att du kommer kollapsa om springer och samtidigt ska bära tungt.

Jag skulle nog faktiskt också vilja påstå att dom som lär ut att man fortfarande är i dugligt skick när man blivit skjuten, är *****. Det finns ingen kroppsdel du kan ta en kula i och sedan fortsätta som om inget har hänt. Ja, du kan fortsätta springa en liten stund. Du kan säkert börja montera en bår. Men sedan kommer smärtan, chocken, blodförlusten och andra bieffekter som en kula har.

 

Det här var *** i det samanhang det är skrivet det mest ignoranta och idiotiska jag läst tror jag.

Hell man, I am always on the look out for the enemy medics because I dont want them trying to nurse these terrorists back to health so that they can come back and keep shootin` and killin` our boys!

 

Ingen sanning alls i det du skriver Mr.Gmb

Edited by dxl
Link to comment
Share on other sites

Prova att dra åt axelremmen lite hårdare på ryggsäcken, eller på annat sätt hindra blodflödet i armen genom tryck på axeln. Din arm kommer domna. Är du skjuten i armen så är risken ganska stor att du kommer kollapsa om springer och samtidigt ska bära tungt.

Jag skulle nog faktiskt också vilja påstå att dom som lär ut att man fortfarande är i dugligt skick när man blivit skjuten, är *****. Det finns ingen kroppsdel du kan ta en kula i och sedan fortsätta som om inget har hänt. Ja, du kan fortsätta springa en liten stund. Du kan säkert börja montera en bår. Men sedan kommer smärtan, chocken, blodförlusten och andra bieffekter som en kula har.

 

Det här var *** i det samanhang det är skrivet det mest ignoranta och idiotiska jag läst tror jag.

Hell man, I am always on the look out for the enemy medics because I dont want them trying to nurse these terrorists back to health so that they can come back and keep shootin` and killin` our boys!

 

Ingen sanning alls i det du skriver Mr.Gmb

 

 

Hey pal you cant just write that and dont give an explanation.

...so, give an explanation.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...