2Sharp Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 Frågan väcktes i den gamla, klassiska kniv-tråden, här: http://forum.soldf.com/index.php?showtopic=1308 Vissa designattribut ansågs vara optimala för att nå vitala delar vid olika val av tekniker för att ta någon av daga tyst och effektivt. Hur tänker du vid val av kniv för handgemäng och/eller avlivning av fi? Alt. hur du tänkte när du införskaffade dylik kniv? Vad är viktigt och varför? Tänk detaljer som bladlängd, utformning av blad och grepp samt tekniker kopplade till funktion/utseende. Vad har du för strategi vid utförande av dylika åtgärder? Hur har du förberett dig mentalt/praktiskt? Jag skall fundera på hur jag skall formulera mina tankar och återkommer senare. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
seobserver Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 (edited) Är så gammal så att Kn Mann var involverad i de gymnastiska övningarna. Vi övade med kritade pinnar på vanliga overaller, ganska bra för då kunde 2orna gå med till fikan efteråt... I korridoren utanför gymnastiksalen stod ett käckt anslag med ett Rex Applegate citat: When you get him down, finish him with your boots! Att få genomföra handgemängsövningar med KB var intressant, avståndstagande, nyfikenhet och vad fungerar....en del gick in för övningarna med liv och lust. Jo jag fick en Gerber Mk II och den har samlat mycket damm....Har ett utseende att den skrämms bara genom att finnas till. //J Edited March 23, 2008 by seobserver Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Slugg Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 (edited) När det gäller en stridskniv något i den här stilen Lite förtydliganden: Den är något-så-när lång och dubbeleggad vilket gör det enkelt att göra skada. Ett rejält parerskydd gör att man inte glider av greppet vid en stöt, särskilt efter att det finns lite blod och annat "gojs" på skaftet. En rejäl knapp hjälper dig också att behålla greppet samt att det ger en alternativ "hurty end" En sak som jag tycker är värd att fundera på är att den moderna soldaten har mer och mer utrustning och kroppsskydd på sig så det som funkade för 20 år sedan funkar inte lika bra längre. Tex om jag minns mina anatomilektioner rätt så är det ca 8-10 cm mellan nedre revbenet och hjärtsäcken så man behöver en 8 cm lång kniv för att skada hjärtat, fast idag så behöver du dessutom passera 2 magasin, en splitterväst och eventuellt en keramplatta.... om det nu inte är en MÖP du möter för då måste du minst kvadrera mängden utrustning Sen när det gäller bäst tekniker och mental förberedelse så överlåter jag det till andra då jag oftast praktiserar våld innom "stiliserade" Ramar och med utrustning som minimerar den bestående skadan Edited March 23, 2008 by Slugg Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Amfibieslusken Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 (edited) Utan att ha några förkunskaper i ämnet så tror jag att min AK4-bajonett (slipad så klart) duger ypperligt till att avliva Fi i fall det otänkbara skulle bli nödvändigt. Den är inte för lång och inte för kort, och har parerskydd. Men jag hade hellre använt en yxa och då tror jag inte att ens en modern kevlarhjälm står pall för eggen efter en rejäl sving uppifrån. EDIT: [skämt]Annars kan man väl skaffa en Fällkniven A2 och hugga av skallen helt[/skämt] Edited March 23, 2008 by Amfibieslusken Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pappsen Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 Utan att ha några förkunskaper i ämnet så tror jag att min AK4-bajonett (slipad så klart) duger ypperligt till att avliva Fi i fall det otänkbara skulle bli nödvändigt. Den är inte för lång och inte för kort, och har parerskydd. Men jag hade hellre använt en yxa och då tror jag inte att ens en modern kevlarhjälm står pall för eggen efter en rejäl sving uppifrån. EDIT: [skämt]Annars kan man väl skaffa en Fällkniven A2 och hugga av skallen helt[/skämt] AK4 bajonett är bra. Pappsen Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
vemtogmittnamn Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 ska vi lägga in yxor, vill jag gärna slå ett slag för den vanliga bajonetten. Har du ett vapen med applicerad bajonett kan du både hålla fi på avstånd samt få avcevärd kraft i stöt och slag. Självklart räknar jag inte AK5 med adapter som en funktionell bajonett, med däremot AK4. Vore det inte en bajonett och jag skulle använda kniven för att ta folk av daga med, skulle jag välja en långsmal sak i likhet med dolken ovan, för att lättare komma mellan "rustningsdelar" och in emellan revben etc. Eftersom vi som konstaterat rustat oss mer får vi kanske leta mer efter närkampsvapen från 14-1500-tal? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Slöbevakarn Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 Denna kniv tycker jag är nära min bild av den optimala avliva-fi-kniven. Bladet är dubbeleggad så man kan skära både upp och ner. Bladet har bra längd, och dess smalhet gör det lättare att tränga igenom ev skydd. Parerstång med integrerat knogjärn ger ett bra skydd. Piggen på baksidan samt knogjärnet möjliggör flera attack kombinationer med vapnet. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Chassi Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 Val av kniv kan väl även ha lite med om man är i förhand eller i duellsituation där han försöker bekämpa dig med handgemäng också? spontant så skulle jag välja något halvlångt, ett blad som inte är längre än kanske 10cm som man får bra stötkraft men även skär bra om man försöker sig på något sånt, risken annars är ju att om bladet är längre så blir den mera känslig för påverkan(stöter i magasin, vill skära åt ett annat håll genom utrustningen) och blir på så sätt svårare att använda effektivt. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
3924 Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 (edited) En kniv som är två äggad och svagt sågtandad på en sidan, bladet ska också vara diamantprofil. Ca 15-20 cm blad oc en totallängd som inte är över 30 cm. Den birittiska commando kviver är ett bra exempel. saknar dock sågtandningen. Edited March 23, 2008 by 3924 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
tinhead Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 (edited) En kniv som är två äggad och svagt sågtandad på en sidan, bladet ska också vara diamantprofil. Ca 15-20 cm blad oc en totallängd som inte är över 30 cm. Den birittiska commando kviver är ett bra exempel. saknar dock sågtandningen. Missminner jag mig inte helt fel så försvann sågtandningen inte pågrund av att det förvärrade skadan utan att det var lättare att fastna i ben och således svårt att dra ut kniven och stöta igen ifall man inte träffade rätt. Bajonetten är annars ofta "rätt" utformad för just stötande knivhugg. Diamantformen ger även en hel del stabilitet och minskar risken för att kniven går av.. Men en optimal kniv för alla lägen finns nog inte.. "berömda" rambo-kniven är mera ett överlevnadsverktyg än just en kniv. Tittar man runt lite på dom stilar som är mera svepande så verkar en ensidig kniv med böjd knivsegg vara att föredra. Men om man är på förhand så skulle då jag föredra ett absolut tyst och snabbt sätt, och det funkar bra med en kam med utskjutbar stålpinne(enligt försvarmakten's film om ryska specialförband på 80-talet). Dvs sticka upp den i nacken och röra om upp mot ryggmärgen/hjärnan. Alternativt helt enkelt skära halsen av soldaten. Om jag inte är på förhand, försöka att slå ut soldatens armar för att minimera risken för mig, så det enklare går att oskadliggöra han. För huvuddelen av hans kropp, ifall han har utrustning som dom flesta västerlänska soldater skyddas av buren utrustning.. Vilket lämnar armar, hals, ansikte och möjligtvis ben sårbara.. Att försöka hitta hjärtat är väldigt svårt även om soldaten har bar överkropp..Det är garanterat enklare att sikta på "större" andra kritiska punkter på kroppen. edit: tog bort quotad bild.. Edited March 23, 2008 by tinhead Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
JTS Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 Själv kör jag med en Fairbairn/Sykes fighting knife. Den eller Applegate Fairbairn-kniven lär vara den som är empiriskt bevisat mest effektiv som stridskniv. Smalt dubbeleggat blad, smalt liksidigt skaft så man kan greppa den med både vänster och höger hand obehindrat, diamantformad bladprofil. Läs Kill or get killed av Rex Applegate, där står det mesta man behöver förstå om val av stridskniv. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
eskil Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 Utan att ha några förkunskaper i ämnet så tror jag att min AK4-bajonett (slipad så klart) duger ypperligt till att avliva Fi i fall det otänkbara skulle bli nödvändigt. Den är inte för lång och inte för kort, och har parerskydd. AK4:ans bajonett är ganska bra. Den har ett lagom långt blad och det är tillräckligt tjockt för att inte gå av hur som hellst. Jag hade dock gärna sett parerskydd på båda sidorna och dubbel egg längst hela bladet. Den största fördelen med bajonetten är samtidigt dess största nackdel. Det är en bajonett. Det betyder att när du är i störst behov av en kniv så sitter den fast längst fram på din AK4. Men jag hade hellre använt en yxa och då tror jag inte att ens en modern kevlarhjälm står pall för eggen efter en rejäl sving uppifrån. Det tror jag att den gör. Dessutom så är en rejäl sving en plågsamt långsam manöver som är ganska lätt att värja sig mot. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
GC1 Posted March 23, 2008 Report Share Posted March 23, 2008 Min tanke kring användande av kniv i strid är som tagits upp att fienden förutsätts ha kroppsskydd och vara mentalt förbered på att slåss till sista blodsdroppen. Vidare får det ses som ett absolut sista alternativ eftersom du måste ta hand om motståndare en och en på armlängds avstånd. Förberedd strid som skall ske ljudlöst har inte lika stora chanser att lyckas som på film. Det här gör att tekniker som är anpassade efter att kniven skall in mellan den och den kotan eller den och den vinkeln har mindre chans att lyckas. Kniven Vass med åtmisntone tveeggad spets, ordentliga parerskydd. Handtag med gummibeläggning för bra grepp i kyla regn och annat kladd. Gärna med en metall knopp eller spets som på Coldsteel Tanto för att kunna använda som krossverktyg. Tekniker Istället för att sikta på att döda tyst med ett hugg tror jag på mtaktiken att skära/hugga mot de stora musklerna i armar och ben av två skäl många använder instinktivt dessa för att skydda sig varför de är lättare att nå dessutom försvagas motståndaren fysiskt snabbt om man inte kan använda en arm eller ett ben fullt ut och då blir det lättare att hoppa på honom igen. Jag har för mig att Escrima hade många sådana tekniker, dvs skära mot fram och baksida av armar. det är hundra år sedan jag var på ett sådant seminarie men det har fastnat sådana "bilder" Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
eskil Posted March 24, 2008 Report Share Posted March 24, 2008 Min tanke kring användande av kniv i strid är som tagits upp att fienden förutsätts ha kroppsskydd och vara mentalt förbered på att slåss till sista blodsdroppen. Vidare får det ses som ett absolut sista alternativ eftersom du måste ta hand om motståndare en och en på armlängds avstånd.Förberedd strid som skall ske ljudlöst har inte lika stora chanser att lyckas som på film. Det här gör att tekniker som är anpassade efter att kniven skall in mellan den och den kotan eller den och den vinkeln har mindre chans att lyckas. Det där med att sticka en en kniv mellan nackkotorna fungerar bara ifall offret är totalt oförberedd på strid och att man kan anfalla bakifrån. Det är mao en teknik för lönnmord, inte strid. Under förutsättningarna ovan (fi har kroppsskydd och hjälm samt är beredd på strid) så finns det som jag ser det bara fyra hugg som kan sätta honom ur stridbart skick. 1) Underifrån genom hakan, bakom gomen och upp i hjärnan. 2) Innanför kragen på skyddsvästen bakom nyckelbenet ner mot lunga och aorta. 3) Skära av halspulsådern. 4) Skära av pulsådern i ljumsken. För att få en hyfsad chans att sätta in någon av dessa stötar så måste man först paralysera/distrahera fienden så att han inte hinner värja sig. Till exempel genom att skalla honom på näsbenet eller knäa honom mellan benen. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pappsen Posted March 24, 2008 Report Share Posted March 24, 2008 Hrrrm Jag trodde att jag var litet störd som tänkte i banorna att min kniv faktiskt skall användas till att döda med. Fast nu ser jag att flera i forumet tänker i samma banor. (vi är flera störda?? ) Härovan förordas, som vanligt höll jag på att skriva, den ena knivtypen efter det andra. Jag tror ändå att det är sekundärt förutsatt att; #1 kniven har tillräcklig längd, #2 kniven är stark nog, #3 kniven är tillräckligt välslipad och det viktigaste av allt, #4 att operatören har tränat på att använda "sin" kniv. #3 En slö kniv är j-gt besvärlig att använda mot hud och kött. Prova att slakta/stycka #4 Jag tror att handhavandet måste sitta i ryggmärgen eftersom det kan vara äckligt och kanske man hämmas i det kritiska ögonblicket, vilket kan vända på steken, om ni förstår hur jag menar? Pappsen Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Krook Posted March 24, 2008 Report Share Posted March 24, 2008 Eftersom jag är intresserad av psykologiska effekter i strid så har jag läst på och funnit att människan har väldigt svårt för att sticka in något i andra. Det ligger väldigt djupt rotat och ni kan ju fundera på varför. Likaså är det det som människan är mest rädd för; att bli stucken av något vasst som penetrerar kroppen. Jag tror därför att Eskils nr 3, att skära av halspulsådern, är det som både är lättast att göra psykiskt men även fysiskt med tanke på kroppsskydd mm. Det handlar dock om att få läge för det, som alltid. Men väl där så spelar knivens utformning mindre roll. Källor: Bla. On Killing Edit: Förtydligande på gränsen till övertydlighet men på grund av anledning: Anledningen till motståndet till penetration är att just penetration är så starkt förknippad med dess sexuella motsvarighet. Det intima gör det svårt att genomföra en penetration i ont uppsåt samt att det är det som vi är mest rädda för. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pappsen Posted March 24, 2008 Report Share Posted March 24, 2008 Eftersom jag är intresserad av psykologiska effekter i strid så har jag läst på och funnit att människan har väldigt svårt för att sticka in något i andra. Det ligger väldigt djupt rotat och ni kan ju fundera på varför. Likaså är det det som människan är mest rädd för; att bli stucken av något vasst som penetrerar kroppen. Jag tror därför att Eskils nr 3, att skära av halspulsådern, är det som både är lättast att göra psykiskt men även fysiskt med tanke på kroppsskydd mm. Det handlar dock om att få läge för det, som alltid. Men väl där så spelar knivens utformning mindre roll. Källor: Bla. On Killing Edit: Förtydligande på gränsen till övertydlighet men på grund av anledning: Anledningen till motståndet till penetration är att just penetration är så starkt förknippad med dess sexuella motsvarighet. Det intima gör det svårt att genomföra en penetration i ont uppsåt samt att det är det som vi är mest rädda för. Jag är ganska benägen att hålla med dig på allt du säger. Ryser själv vid tanken... hoppas att vi slipper praktisera detta. Pappsen Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
GC1 Posted March 24, 2008 Report Share Posted March 24, 2008 Min tanke kring användande av kniv i strid är som tagits upp att fienden förutsätts ha kroppsskydd och vara mentalt förbered på att slåss till sista blodsdroppen. Vidare får det ses som ett absolut sista alternativ eftersom du måste ta hand om motståndare en och en på armlängds avstånd.Förberedd strid som skall ske ljudlöst har inte lika stora chanser att lyckas som på film. Det här gör att tekniker som är anpassade efter att kniven skall in mellan den och den kotan eller den och den vinkeln har mindre chans att lyckas. Det där med att sticka en en kniv mellan nackkotorna fungerar bara ifall offret är totalt oförberedd på strid och att man kan anfalla bakifrån. Det är mao en teknik för lönnmord, inte strid. Under förutsättningarna ovan (fi har kroppsskydd och hjälm samt är beredd på strid) så finns det som jag ser det bara fyra hugg som kan sätta honom ur stridbart skick. 1) Underifrån genom hakan, bakom gomen och upp i hjärnan. 2) Innanför kragen på skyddsvästen bakom nyckelbenet ner mot lunga och aorta. 3) Skära av halspulsådern. 4) Skära av pulsådern i ljumsken. För att få en hyfsad chans att sätta in någon av dessa stötar så måste man först paralysera/distrahera fienden så att han inte hinner värja sig. Till exempel genom att skalla honom på näsbenet eller knäa honom mellan benen. Nu är vi inne på teiknikaliteter här. Ur stridbart skick är för mig inte samma sak som att vara död eller döende. En soldat med muskelfästena i båda armvecken sönderskurna är inte särskilt svårövertalad... Hamnar man inom räckhål för kniv så skall man nog räkna med lite grappling och då gäller det att skära sig loss. Har du en motståndare som är fysiskt stark och någorlunda förberedd på handgemäng (under förutsättning att både du och motståndaren inte har fungerande skjutvapen) så tror jag att man kommer att bli tvungen att göra sig av med motståndskraften hos motståndaren innan man dödar/tar denne tillfånga. Är man då inne i klinch så är förmodligen armar ben de lättaste målen för knivattacker. Att knäa sparka mot skrevet eller skalla kot ansiktet är bra attacker som ofta medför försvarsrewflexer hos motståndaren även om man missar, räkna dock inte med att någon som är lika adrenalinstinn som du skall gå i backen bara för att du skallat av honom näsan! Nu är det slutteoriserat runt det här för min del. Jag slåss hellre med en tom Ak5 än med kniv... Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Sytare Posted March 24, 2008 Report Share Posted March 24, 2008 (edited) Nu sjunker även jag till "snillen spekulerar"-nivå då jag saknar all form av praktisk erfarenhet i ämnet och min teoretiska grund är rätt så lös. Jag hyser ett visst intresse för närkamp och Fairbarn & Sykes system. Främst p.g.a. dess enkelhet och den korta tiden som krävs för att göra en individ livsfarlig både med och utan tillhyggen. Men jag tror också till viss del att verkligheten nu har sprungit ifrån deras system och tekniker, t.ex. den långa och smala designen på commandodolken. Tanken med det tunna och smala bladet var att användaren skulle kunna trycka in den mellan revbenen på en motståndare. Den regionen är idag skyddad av kroppsskydd med som t.o.m. kan innehålla plattor. Motståndarens materiel är definetivt något som påverkar knivens utformning och taktiserande. Vissa av F&S tekniker utgick redan under andra världskriget p.g.a. tyskarnas fältutrustning. Det gick inte att sticka igenom läderkopplet och komma åt artären man letade efter. Hur värderar jag då en kniv som skall användas för avlivning? Inte alls. All min utbildning och mitt sunda förnuft säger mig det att om jag hamnar i strid så vill jag hellre slå ut motståndaren med en automatkarbin, i värsta fall pistol. Det känns spontant som om det är mycket som skall gå fel för att jag skall ha motståndaren inom bad breath-avstånd. Då tror jag fortfarande att det bättre alternativet är att parera ett utfall med mitt vaktladdade vapen, slita tag i manöverhandtaget, släppa det, osäkra och sen skjuta. Förutsättningen för att jag ens skall ha en kniv att slåss med är att jag faktiskt bär en, och att bära "något som jag kanske eventuellt får användning för" är inget som jag gärna sysslar med. Därför så ser mitt förslag på "avliva fi"-kniv ut som en vanlig fält-/skogskniv som jag kan använda i dagligen till allt från att skära med till att bryta upp lådor och hugga slanor. Inte ens bajonetten passar in på den beskrivningen. Står jag i ett minfält och behöver pika mig ut, tja, då får jag ju ta till min Fällkniven S1 och den kan jag ju skärpa när och om jag tagit mig ut från minfältet. Så krav och önskemål för kniven i fråga: - 13 cm blad - en falskegg och som är slipad ovantill ungefär 1/3 av bladlängden. - parerskydd (så att fingrarna inte trillar framåt när jag hugger och drar) - Ryggen skall inte vara slipad (jag vill känna bladet och dess riktning med tummen och ha ett grepp där jag kan röra handleden) - Kniven är av fulltångemodell (d.v.s. stålämnet i knivbladet går hela vägen igenom skaftet) - Materialet är laminerat VG10 eller 154CM (jag har aldrig ägt någon kniv i ATS-34 men det skall tydligen också vara bra). Pulverstål såsom 3G och CPM S30V har ju andra fördelar, t.ex. att man får en väldigt "ren" brottyta" nära brytpunkten istället för ett böjt blad som bryts närmare skaftet, och på så vis har mera kniv kvar som kan användas. I alla fall i teorin. Fin materiel och dyra grejor i all ära, men ingen materiel är tillräcklig om man inte har övningen och vilja att använda den. Kniven är ett verktyg först och främst, skall den användas till annat så är det som Krook säger en hel del psykologiska bitar som måste beaktas. Edited March 24, 2008 by Sytare Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
darkjak Posted March 24, 2008 Report Share Posted March 24, 2008 Denna kniv tycker jag är nära min bild av den optimala avliva-fi-kniven. Bladet är dubbeleggad så man kan skära både upp och ner. Bladet har bra längd, och dess smalhet gör det lättare att tränga igenom ev skydd. Parerstång med integrerat knogjärn ger ett bra skydd. Piggen på baksidan samt knogjärnet möjliggör flera attack kombinationer med vapnet. Måhända att jag är lite för snäll nu, men jag skulle inte vilja ha knogjärn på min kniv. Det orsakar ganska rejäla smärtor för personen i fråga, och är inte värst effektivt om man ska döda någon. Något jag skulle önska skulle vara en möjlighet att fästa kniven vid bössan, det vill säga använda den som bajonett. Det är bra om fienden på något sätt skulle komma fram till dig, utan att upptäcka dig (kanske om du ligger ner i ett väldolt ståvärn, eller om det är natt), så har du god räckvidd. Jag fick tyvärr inte mycket handgemängsutbildning då jag tjänstgjorde, men jag skulle säga att en bra kniv ska vara lång, och inte så extremt tjock. Bra räckvidd är bra, och det är ju jobbigare att tränga in med en tjock kniv. Sedan vad gäller former och matrial vet jag inte. Dock är det väl inte ofta man använder kniv för att slå ut fienden, så kniven borde ju lämpligtvis kunna användas till annat. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Slöbevakarn Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 Största fördelen jag ser med ett integrerat knogjärn är det goda skyddet för fingrarna samt ett bra grepp om kniven. Sen skulle jag inte vilja att hela handtaget skulle vara i blottad metall. Kan bli lite kallt om fingrarna på vintern. Och att knogjärnet sen hjälper till att dela ut en rejäl smocka ser jag bara som ett plus. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Andersson Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 Hrrrm Jag trodde att jag var litet störd som tänkte i banorna att min kniv faktiskt skall användas till att döda med. Fast nu ser jag att flera i forumet tänker i samma banor. (vi är flera störda?? ) Härovan förordas, som vanligt höll jag på att skriva, den ena knivtypen efter det andra. Jag tror ändå att det är sekundärt förutsatt att; #1 kniven har tillräcklig längd, #2 kniven är stark nog, #3 kniven är tillräckligt välslipad och det viktigaste av allt, #4 att operatören har tränat på att använda "sin" kniv. #3 En slö kniv är j-gt besvärlig att använda mot hud och kött. Prova att slakta/stycka #4 Jag tror att handhavandet måste sitta i ryggmärgen eftersom det kan vara äckligt och kanske man hämmas i det kritiska ögonblicket, vilket kan vända på steken, om ni förstår hur jag menar? Pappsen Vi är inte störda men vi tänker i andra banor. För den genomsnittliga människan existerar inte krig och konflikt i verkligheten utan det är bara nått abstrakt som finns i Rambofilmerna och historieböckerna. Det mest otrevliga de behöver tänka på är höjda bensinpriser, skatt och så vidare. Men här forumet är dock inte riktat till den genomsnittliga svensson. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
martinator Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 (edited) Har en Fällkniven MC1 som är åt rätt håll i vilket fall. Nackdelen är att den saknar ordentligt parerskydd, och möjligtvis är bladet aningen för tjockt. Men å andra sidan kan det vara en fördel då risken att bryta av kniven minskar. Bladlängd gör att den utan problem når alla vitala organ samt att den blir lätt att göra snitt med. Men som sagt, utan parerskydd är den nog halvfarlig att sticka med... Den är också rätt tung, känns som det är en nackdel. Bild på härket. /martinator Edited March 25, 2008 by martinator Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Fk Satan Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 Är det bara jag som blir orolig över hur vissa tänker på kniven som ett vapen i förstahand? För mig är kniven i första till trehundrafjortondehand ett verktyg för att använda på döda ting, inte mot människor. Nu har jag inga statistiska belägg, men det skulle vara intressant att veta hur många individer som dött av kniv kontra krutvapen i de krig som utspelats de senaste 50åren... Men jag gissar på att en ganska stor majoritet har blivit dödade av krutvapen i förhållande till kniv. Att då börja fundera på knogjärn och hur kniven skall nyttjas mot människor tycker jag är starkt motbjudande, och jag börjar faktiskt på allvar fundera över individersmentala tillstånd i vårt land. Men denna åsikt är inte min Blågula åsikt utan min högst privata åsikt. För min egen del tycker jag att F1 är en bra och praktisk kniv som jag haft stor glädje av, och under de 8år jag ägt denna kniv har jag inte en enda gång funderat på den kniven som ett vapen för att skada eller döda andra människor. Den kniven är för mig ett verktyg. Sedan att den kniven fungerar bra som kniv när man tar ur älgar är även det ett bra syfte. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Lt Bomber Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 Under Det Kalla Krigets dagar, då svettiga uzbeker med järnspett hotade att sätta foten på Moder Svea, ingick min Fairbairn-Sykes stridskniv som en naturlig del av stridspackningen. Min gode vän mr C, hade emellertid en del synpunkter kring detta och berättade följande: Hans morbror var kommandosoldat under VK 2 och när unge mr C med tindrande glada gosseögon bad gubben berätta om kriget och om alla tyskar han hade dödat med sin Fairbairn-Sykes (som gubben hade kvar och som nyttjades som brevöppnare) svarade gubben att han inte dödat en enda tysk med sin kniv. Tyskarna hade han dödat med en pikyxa, kniven hade han bara öppnat konservburkar med. Jag har kvar min Fairbairn-Sykes men bär den inte i stridspackningen längre. Där finns numera bara min gamla Camillus, nu i ett modernt drop-leg fodral. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
DaRaven Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 När jag var något yngre, och kanske inte riktigt lika eftertänksam som jag är idag, köpte jag en Mark 3 Combat Knife - vilket tydligen ska vara någon gammal SEAL-historia. Tung, bra grepp, och praktiskt litet snöre att ha runt handleden. Idag använder jag den som hammare och för att hugga slanor (blir bra tyngd i den). Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
eskil Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 Är det bara jag som blir orolig över hur vissa tänker på kniven som ett vapen i förstahand? För mig är kniven i första till trehundrafjortondehand ett verktyg för att använda på döda ting, inte mot människor. Nu har jag inga statistiska belägg, men det skulle vara intressant att veta hur många individer som dött av kniv kontra krutvapen i de krig som utspelats de senaste 50åren... Men jag gissar på att en ganska stor majoritet har blivit dödade av krutvapen i förhållande till kniv. Att då börja fundera på knogjärn och hur kniven skall nyttjas mot människor tycker jag är starkt motbjudande, och jag börjar faktiskt på allvar fundera över individersmentala tillstånd i vårt land. Men denna åsikt är inte min Blågula åsikt utan min högst privata åsikt. För min egen del tycker jag att F1 är en bra och praktisk kniv som jag haft stor glädje av, och under de 8år jag ägt denna kniv har jag inte en enda gång funderat på den kniven som ett vapen för att skada eller döda andra människor. Den kniven är för mig ett verktyg. Sedan att den kniven fungerar bra som kniv när man tar ur älgar är även det ett bra syfte. Den tingest som de flesta tänker på när man säger 'kniv' är i första han ett verktyg, precis som du säger. Det som den här tråden avhandlar borde snarare kallas 'dolk', dvs ett litet, smidigt enhands eggvapen. Naturligtvis så stider man i första hand med sitt personliga vapen, vilket i de flesta fall är en automatkarbin. Men det som den här diskussionen handlar om är om man ska ha ett eggvapen som backup omutifallatt och i så fall hur den bör vara utformad och hur den används. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Knekt Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 En push dagger ska tydligen vara en av de enklaste knivar att lära sig använda offensivt. En bra sådan kanske kan vara något. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
seobserver Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 (edited) US Trench Knife 1918 utkom till efter att 1.a världskriget var slut. Min kamrat USMC översten använde sin när han grillade härligt stora stekar ute på grillplatsen. Det var lagom våldsamt. Med vinterkläder och splitterskyddsvästar samt allt annat lull-lul som numera ingår i enskild fältdräkt tror jag inte mycket på kniven som vapen. Förvisso är väl ett och annat ur Get tough, On Killing och liknande instruktioner rätt klart, skär och stick. Efter en otrevlig instruktionsfilm, eu tagen vid en strandrekondocering på 1940-talet, där en skarp garottering sker....var åtgången på dagens lunch tämligen liten. De halsavskärningar som dv organisationer visat på Tv är inte roligare.... Den som hamnar ionom handgranatavstånd har gjort ngt väsentligt mycket fel.... vid uppgifter inom skydd och ordning kommer många sannorlikt att hamna inom det avståndet. Lösningen är ändå nog inte kniv utan ett gott huvud och sammanhållning. Det är sällan så mycket combat men mera kommunikation och transport.... Men en god kniv är nog så viktig för matberedning mm. Min 50-öring //J Edited March 25, 2008 by seobserver Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Vargas Posted March 25, 2008 Report Share Posted March 25, 2008 De frågor som Krook väcker med bla Dave Grossmans "On killing" i ryggen (och nej, det är inte en instruktionsbok för nån typ av metod för att medelst kniv försämra arbetsmiljön för fienden) är som jag ser det centrala i alla former avstridsutbildning och inte minst när det kommer till handgemäng eller nyttjande av kniv. Att döda nån "up close and personal" innebär en högre mental tröskel och ger mer i den mentala ryggsäcken efteråt jämfört med att skjuta på en människoliknande siluett på ett antal hundra meter eller bestryka en flyende fiendekolonn med akan-eld. Detta kräver en högre mental förberedelse för att kunna hantera en dylik situation och dessutom kan det vara önskvärt någon form av åtgärd (ex. automatisering) som sänker mentala tröskeln för att stöta en kniv i en annan människa. Face it, alla normalt funtade människor har ett inneboende mot att faktiskt utföra såna här saker, oavsett hur mycket tangentbord man kan skydda sig bakom eller hur mycket "Better him than me"-attityd man sockrar sina uttalanden med. En grund för att kunna nå detta är att man tränar på "hantverket" och inte bara funderar på vilken eggvinkel som gör ditten datten jämfört med någon annan konstruktion. Träning i sig funkar till viss del som mental förberedelse och framförallt så kan man lära sig att automatisera ett beteende beroende på hur träningen är upplagd. Seriös och funkis träning i att nyttja kniv är sällan något som det läggs någon större fokus på för "gemene man", inte utan orsak med tanke på hur få det faktiskt är som kan anses ha nytta av det som ett huvudalternativ för tjänstens lösande. Jag tänker inte ge mig in på att snurra runt kring hur jag vill ha min "ultraspörselmördarninja"-kniv eller fördelar och nackdelar mellan attacker riktat mot CNS, blodomlopp osv eller om strukturell förstöring av extremiteters funktion kan ha sin charm i olika situationer. Det finns det andra som uppenbarligen är auktoriteter på. Det enda jag lugnt kan säga efter att fått uppleva en del "knivsparring" (vilket i sig väcker en del frågeställningar om "aliveness" och om "naturligt" beteende verkligen kan fås fram i den laboratoriemiljö som folk övas i) är att när det kommer till fajt med, mot eller mellan knivbeväpnade personer är mitt spontana svar ett kort "Nej tack!". Dock är det en problematik som inte helt kan ignoreras med mindre än att få en jobbig "aha-upplevelse". Däremot så är det den avvägning kontra annan förberedelse som kan innebära jobbiga aha-upplevelser. Kort sagt: Om nu Nisse Hult från Knäckebröhults attackninja-kokgrupp nödvändigtvis ska lägga träningstid på knivfrågan så är det framförallt "försvar mot" som jag anser väl investerad tid i så fall. Att iförd balaclava ge sig på att med kniv avfånga något annat än tomater och lök i koket är inte väl spenderad träningstid. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.