Jump to content

Erfarenheter av utländska förband


Recommended Posts

Den här frågan är väl framför allt tänkt att besvaras av de som träffat på och på något sätt agerat tillsammans med utländska förband, speciellt då amerikanska.

 

Bakgrund:

Vi har ett par amerikaner på mitt jobb. Vi har bland annat diskuterat amerikansk krigshistoria då en av dem är collegelärare i historia på ett universitet i Indiana. Den senaste tiden har vi förstås diskuterat det som sker i Irak. De har lite svårt att köpa den situation som nu råder, där USA och Storbritannien i princip står ensamma. Anyway, jag har en teori att framför allt amerikanska soldater har lite mer av "GI Joe" och "John Wayne" i sig än vad till exempel svenska trupper har.

 

Vet inte riktigt var det var jag hörde det, men jag är ganska säker på att det var en kompis som gjorde FN-tjänst i början av 90-talet, förmodligen i Libanon. Han hade i alla fall hamnat i en situation där det kom ett antal civila barn mot vägposteringen där de befann sig tillsammans med några amerikaner. Eftersom en svensk förde befälet fick han frågan från en finnig 18-åring från Texas "Sir? Sir, should we blow them away or should we just arrest them?" Ungarna ville sälja piratkopierade kassetband eller något sådant...

 

Efter detta lilla utvik kvarstår min fråga - hur är inställningen, moralen och kvaliteten på de styrkor från andra stater som ni har träffat på?

 

Ge mig gärna konkreta exempel så jag har bra arument när jag träffar mr Aparicio och mr Botsford efter lovet...

Link to comment
Share on other sites

Min erfarenhet av att arbeta med amerikanska förband spänner sig mellan 101st och Old Ironsides, dvs gung-ho till pansarknektar. Det som egentligen överraskade mig mest var att många av de som jag samarbetade med faktiskt var ganska så lika oss svenska soldater. De hade en familj de bekymrade sig för där hemma, de klagade på maten och boendet osv osv. Bilden av den lågutbildade trash-amerikanen som tar värvning var faktiskt fel förvånansvärt (fördomar, jag?) många gånger.

 

De flesta var kanske inte helt insnäppta på det rådande världsläget men ödmjuka och intresserade av att ta till sig det man hade att säga. Vid besök på amerikanska baser eller besök från deras sida på våra camper var de alltid väldigt öppna, frågvisa och nyfikna. Framför allt avseende utrustning och fordon (vilka soldater är inte det?), men de var också fascinerade och konfunderade över det svenska systemet med vpl. Den eviga frågan var hur jag som innehavare av graden Vo/Fk i Sverige bara kunde ha sergeants grad i Utlandsstyrkan. En officer som är underofficer, det gick helt enkelt inte att förklara.

 

Inställningen till de uppgifter de hade skiljde sig mycket från enhet till enhet. De luftburna enheterna visste väl knappt vad de gjorde på Balkan och varför de egentligen var där, det var mer av "Sergeanten sa att jag skulle stoppa alla bilar, därför gör jag det!". De mekaniserade enheterna var faktiskt bättre upplysta och hade ofta en viss aning om någonting med Milosevic-Albaner-Serber-Bombningar osv.

 

Men visst, de är yrkessoldater och många av dem har inställningen att allt som är över grupps nivå är officerarnas problem, så länge de har en kulspruta och skjutgräns vänster-höger är allt frid och fröjd.

 

Kvalitén på dessa enheter har överlag varit mycket bra får jag säga, men återigen de är yrkessoldater och förbannat duktiga på sin sak, tyvärr kanske de inte kan eller får fixa avloppsledningar eller dra elkabel, men det har de andra yrkessoldater till.

 

Avslutningsvis en liten helt sann anekdot om den 21-årige Pte ? (glömt namnet) ur 1st Cav. Vid 18 års ålder rånade han en "liquor store" med en hagelsprak, dock är hans högsta dröm att bli Sheriff hemma i Hillbillyredneckwayoutofnowheretown någonstans i USA. Domaren ställer ett enkelt krav: Gör du 5 år i armén med goda vitsord stryks ditt "record" och du får en chans att bli Sheriff. När jag träffade honom hade det gått 3 år och han trivdes så bra att han funderade på att söka underofficerskurs, han var en mönstersoldat enligt hans sergeant. Kanske inte direkt någon Einstein men en riktigt duglig soldat.

 

Långt och förvirrat som vanligt... B)

Link to comment
Share on other sites

Kommentar från en amerikansk soldat i Kosovo sommaren 02: "This is my first war!"

 

Stötte även på en nylandad amerikansk soldat på Tuzla Airbase på luciamorgon -95. Han förstod inte att jag var svensk!! Jag visade flaggan på uniformsjackan, och han såg bara fundersam ut (en inte alltför smart karl med andra ord..)

 

Överrekade, på samma flyplats, våra ptrl-stigar för en en amerikansk pluton. Deras PC pratade inte med mig (jag var Sgt), utan deras 2:a skötte snacket. Dvs, jag (som pratar en mycket god engelska) förklarade först för deras Stf Pc, som sedan berättade samma sak för sin chef som stod bredvid oss. Jag tänkte kolla lite om det var så att Pc:n inte förstod mig så jag börjde prata lite luddigt om minläget på just den platsen vi stod. Då blev det fart på Pc:n och han började prata med mig direkt :D

 

Jobbade även lite med us special forces gubbar (de var verkligen halvfeta, flinta gubbar övre medelåldern!) på samma plats, och de var hur grymma som helst. Inga spån direkt, utan otroligt skarpa män. Då kände jag mig som en liten plutt :lol:

 

Jänkarna har ju en otroligt stor krigsmakt, och då är det ju inte konstigt att det finns en massa korkade människor...

Link to comment
Share on other sites

Var på jobrotation hos Blackhawk-gänget på Bondsteel i Kosovo och umgicks en hel del med allt från Pte till Captain och dom är verkligen trevliga. Men när vi svenskar har kvällstjänst så lär vi oss militära saker (LABC, NBC, sprängtjänst och annat), men våra US-kollegor lär sig skolämnen (geografi, historia, matematik o.s.v.). Det är inte många som har motsvarigheten till vår civila utbildning och kompetens. Dom blev väldigt förvånade att dom flesta av oss hade ett vanligt civilt jobb! Och trots att dom normalt är stationerade i Tyskland så var det många av dom som inte visste vart i världen dom befann sig nu.....

En kvinnlig 1stLt hade pluggat en del på universitet och hon var "upplyst" om att "i Sverige är alla flickor blonda och blåögda".....

Annars så var det inte många som ens kunde peka ut Sverige på en karta. Däremot var dom familjära med bilen Saab och den gillade dom skarpt! :)

 

Men min personliga uppfattning är att dom verkligen är "Lasse i ledet", tar inga egna beslut och initiativ, väldigt hierarkiskt system med MASSOR av papper och byråkrati. Men som personer är dom väldigt trevliga och ödmjuka, lite för mycket underdåniga kanske för min smak (blir rätt ovant tjatigt att bli kalla "Sir" hela tiden).

Link to comment
Share on other sites

blir rätt ovant tjatigt att bli kalla "Sir" hela tiden

Flytta inte till USA ;)

 

Blir du stannad av Bosse Batong så kallar han dig "Sir" vid varje tillfälle som ges. Man kan bli spritt språngande för mindre, i början känns det ju som att de är ironiska och muckar gräl :)

Link to comment
Share on other sites

När Dayton genomdrevs och amerikanerna kom till Bosnien hade jag gjort en mission där och var nere igen, denna gång som private. Det var intressant att se vilken behandling man fick av amerikanska och brittiska sergeanter och officerare. Man var inte direkt värd mycket.

 

Vid en väldigt lustig incident var jag på norrbaggarnas camp då ett helt gäng nyanlända amerikaner kom in. De jublade när de såg Pxet men kunde tyvärr inte handla eftersom de bara hade dollar och inte D mark. Undertecknad insåg raskt att snart kommer amerikanerna öppna ett PX och då gäller det att ha dollar. Nåväl jag glider fram och erbjuder mig växla till mig dollar och dom fick D-mark. Med hjälp av en gammal dagstidning för kursen, en miniräknare och lite "commission" till mig själv gick affärerna bra. Plötsligt dyker deras 2nd Lt upp en stackars 22 kille med fräknar. Han hade vissa problem över att behöva tilltala en mening när han försökte kontrollera om jag blåste hans soldater på pengar (blåste och blåste det är ett relativt begrepp, jag föredrar att se på det som att jag gjorde bra affärer). Nåväl amerikarna var överlyckliga med DM i händerna och de kunde köpa cocacola och chips. Jag frågade den stackars fänriken om han också ville växla men han nekade. Men jag såg att han var sugen på cocacola han också men ville inte"förnedra sig" genom att växla med en mening.

 

Amerikanerna var trevliga men inte så smarta, de var chockade över hur informellt vårt system var. Det kändes överflödigt att säga att jag varit KB i lumpen och rent formellt var fänrik men menig i bosnien, det hade de nog aldrig fattat.

 

Vid ett annat tillfälle var jag och en kompis (sergeant) på Tuzla air base för nån parad. Jag sa till kompisen att göra nått i lite "halvskarp" röst. En amerikansk sergeant som var chef för paraden gick till min kompis, tog honom åt sidan och pratade med honom. därefter kommer min kompis fram och säger med jävligt hård röst:

 

" Nu är det så här att jag skall skälla ut dig"

 

"Amerikanern tycker du verkar vara en mopsig soldat som måste sättas på plats, så därför skäller jag på dig (+lite ytterligare förklaringar)."

 

Jag greppade läget och uppträdde underdådigt och lydigt som en bra private, så amerikanern blev glad ;)

 

En favorite kommentar när man blev tillfrågad av nått utländskt befäl om vilken grad man hade var svaret "most likely below private, sir". Många hade lite svårt att förstå sig på en menig soldat som skötte sina uppgifter självständigt och talade svenska, engelska, tyska och franska.

Link to comment
Share on other sites

Jag har ingen egen erfarenhet av detta men jag har kompisar som varit nere på Balkan samt en del som gått Nijmegen och det största skillnade mellan Svensk och Amerikansk är det att Amerikanarna dra tydliga gränser mellan meniga underofficerare och officerare.

Link to comment
Share on other sites

Bodde ett tag på en Brittisk Camp i Prisitina. Att utländska förband skiljer sig mer mellan meniga, underofficerer och officerer var ytterst märkbar i matsalen.

 

Meniga hade odukade bord och fick själv ta med sig en mugg om de ville ha nåt drickbart.

Underofficerarna och officerarna hade sina bord separerade men med full dukning och riktiga glas.

Skillnaden på de olika messerna skall man ju inte tala om.

Link to comment
Share on other sites

Det verkar, som tidigare nämnts, vara stor skillnad på olika truppslag hos jänkarna. Träffade en basse (signaltrupperna motsv.) och vi snackade lite om deras skyddsvästar och hjälmar. För soldaten var det enkelt: "If I dont wear my helmet somebody might shoot me in the head..." Mycket klokt... Vi hade joint med jänkarnas MP och de var lite mer skärpta, även om deras Plutonchef var en kvinna i tjugoårsåldern och en kille i plutonen hade vart i armen i typ fem år...

 

Finska soldater (och överhuvud taget nordiska) är förbannat bra, även om det alltid råder konkurrens mellan finnar och svenskar:)

Link to comment
Share on other sites

Finska soldater (och överhuvud taget nordiska) är förbannat bra, även om det alltid råder konkurrens mellan finnar och svenskar:)

Min erfarenhet är dock att engelska-kunskaperna hos många finska soldater och officerare är bristfälliga. Är det jag som har haft otur eller är det så överlag, vad säger våra finska krigsmän på forumet?

Link to comment
Share on other sites

Gärna det furir:)

 

Vad jag tyckte var underligt var att många i deras plut hade stor erfarenhet med många år inom armen. Deras PC och stf var båda unga kvinnor. Jag har absolut inget emot kvinnliga chefer, det jag tänkte på var deras korta erfarenhet jämfört med många andras. Visst, de har gått officers utb. men jag kan tänka mig att det är svårt att lita på nån som har så lite erfarenhet om du själv har bassat så länge... Särskilt som jänkarnas officer-menig gräns är så jävla skarp... typ.

 

Kul att se dem när de jobbar. Samtliga hade pistol (colt 45?), m4 med 203, skyddsväst och hjälm. Julgranar ser de ut som men många var väldigt bra soldater med bra erfarenheter, en var tex utbildad EMT (Emergency Medical Technician, typ svensk cicil amb.sjv)

Link to comment
Share on other sites

Min erfarenhet är dock att engelska-kunskaperna hos många finska soldater och officerare är bristfälliga. Är det jag som har haft otur eller är det så överlag, vad säger våra finska krigsmän på forumet?

Det stämmer säkert... Och har en naturlig förklaring. Finländare med finska som modersmål har det lite svårare att lära sig engelska för att det finska språket inte alls är besläktat med engelskan, vilket däremot svenskan är. Jag har inte varit på någon utlandstjänstgöring men jag kan nog föreställa mig hur det är i praktiken... :(

Edited by Rissanen
Link to comment
Share on other sites

Min reflektion är att det är stor skillnad på Regukar army och National guard.

 

Jobabde med ett gäng National Guard från artelleriet i Texas under ca 6 mån.. De var mer avslappande.. Hade en mer vettig inställning till det militära och mer koll på omvärlden. En av dem eller ja två var närmare 60 och ahde varit i vietnam.

De var med oss och lirade innebandy varje kväll utan någon skillnad i grad och liknande.

 

Sedan ersattes de av ett gäng från Tyskland (regular army) Jösses.... Vilken skillnad... det var STENHÅRD uppdelning mellan Privates Unerofficerar och vanliga officerare.... De vågade knappt tackla sin löjtnant när vi lirade..... Sedan.. Var de meniga (eller i allafall en av dem) ett riktigt spån...... Som fyllde upp alla fördomar......

 

Chockade dem en gång när jag snackade med en av våra officerare och vi skojade på svenska... Han sa något dumt till ig och jag svarde med "Go play woth tourself SIR!!!!" Den amerikanske 20årige menige som satt i samma rum höll på att sjunka genom golvet.... Han trodde MP Skulel komma inrusadne slita mina gradbeteckningar från mig och skicka hem emig med reguljärt flyg..... POlaren som jag käftade med (en kapten) Bara garvade och fortsatte jobba...

 

Säger lite om skillanderna....

 

Sedan är det väl så att i amerikanska plutoner är det många ggr Plut seargeanten som "sköter" den och plut C lallar med för att lära av det äldre underbefälet???? Bara en känsla men...

Hade en del polare som var underbefäl (föll sig naturligt eftrsom jag själv ahde grad som en kille med mellan 10-20 år i armen) och de hade många ggr ett rätt rutten inställning till sina PC....

Link to comment
Share on other sites

Samtal mellan soldat ur vår TS-grupp och soldat ur Special Forces vid mtrlförevisning utanför matsalen på Camp Bondsteel:

- So, about that badge, what kind of unit is the "Rapid Reaction Unit"?

- It´s a company-size unit with 30 days notice to move.

- Shit, company-size emergency unit with your own badge, you do a lot of spec-ops stuff?

- Ehh, not really...

- Yeah, yeah, I know, op-sec, can´t talk about it!

 

Han var grymt nöjd när han fick en alldeles egen "Swedish spec-ops" båge. :)

Link to comment
Share on other sites

Samtal mellan soldat ur vår TS-grupp och soldat ur Special Forces vid mtrlförevisning utanför matsalen på Camp Bondsteel:

- So, about that badge, what kind of unit is the "Rapid Reaction Unit"?

- It´s a company-size unit with 30 days notice to move.

- Shit, company-size emergency unit with your own badge, you do a lot of spec-ops stuff?

- Ehh, not really...

- Yeah, yeah, I know, op-sec, can´t talk about it!

 

Han var grymt nöjd när han fick en alldeles egen "Swedish spec-ops" båge. :D

STATUS!!! :ph34r:

Link to comment
Share on other sites

Killen som kör den där mässingspinnen i genom pipan på bössan för en när man skall göra patron ur på Bondsteel är kan fan inte vara riktigt nyktra. När vi var där så gjorde polaren en svensk patron ur dvs utan den där snubben med mässingspinnen. Resultatet blev att killen tok skriker Oooo dude some body can get heart!!!! Sen förklarade han att han måste kolla patronlläget med den där pinnen innan man får blindavfyra i tunnan. Jag gillar finnarnas attetyd angånde vapen dom LITAR på sina soldater och där till kör dom med magasin i nästan hela tiden men om du gör vådaskott så sitter du fan på första plan norrut. Finnarna gör patron ur vid gate till bondsteel och där efter gör dom magasin i.

Link to comment
Share on other sites

Apropå den hedervärda befattningen som C Mässingspinne på Camp Bondsteel tänkte jag publicera denna bild. Den är tagen vid gaten till Camp Monteith i Kosovo där det inte finns någon mässingspinne så istället har man en gedigen instruktion så att inte jänkarna glömmer bort hur man gör patron ur... *suck*...

 

us.jpg

Link to comment
Share on other sites

Eventuella problem i samarbetet med amerikaner och britter tycker jag inte ligger i att de är yrkes och vi inte. Jag anser att det ligger i att vi har en lång tradition av uppdragstaktik och de en ännu längre tradition med kommandotaktik. Därav de stora skillnaderna på folk och folk i de arméerna. Det kan också gnissla lite då de har svårt att improvisera på grund av kommadostuket. Förtroende och delegering är inga honnörsord direkt. Det är dock som tidigare nämnts stor skillnad på förband och förband. Specialförbanden brukar vara rätt lika oss i mentalitet. Kanadensarna hade jag personligen lättare att samarbeta med än någon annan utomnordisk hord.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...