Jump to content

Tyska yrkesmilitära karriärer


Recommended Posts

Jag tänkte passa på att informera om hur tyska yrkesmilitära karriärer går till i praktiken, eftersom det skiljer en hel del från sverige.

 

Manskap

 

Manskapet finns i tre varianter: Värnpliktiga, Frivilliga och Soldat på tid. De värnpliktiga gör bara 9 månaders värnplikt numera (nedsatt från 18 månader 1990). De befodras automatiskt från Schütze till Gefreiter efter 3 månader och efter 6 månader till OberGefreiter. Förusatt att man inte norpar silverskedar för då blir det ingen befodran (och därmed ingen högre lön).

 

De frivilliga gör 24 månader sammanlagt och kan bli befodrade till Hauptgefreiter efter 13 månader om det finns motsvarande ledig tjänstepost.

 

Soldat på tid binder sig på 4 eller 8 år och får såklart riktig lön under hela perioden. Enda kravet är att soldaten ska vara ostraffad. Dessa kan bli befodrade till StabsGefreiter efter 2 år om dom verkligen visar framfötterna, mer normalt är dock efter 4 år. OberStabsGefreiter har legat i "dvala" sedan 1996, d v s inga nya befodringar. I slutet av 2007 kommer graden åter öppnas upp för de som tjänstgjort minst 6 år. Soldat på tid har ofta en tjänstepost där det krävs mer ansvar än normalt för en manskapsgrad men utan krav på ledarskap. T ex Skytt på plutonschefens stridsvagn, Fordonsförare för vissa fordon etc. Efter 8 år måste man byta till annan inriktning eller lämna in.

 

Underbefäl

 

Kallas Underofficer utan Portopee. Är Soldat på tid med minst 8 års kontrakt (4 år för vissa tjänster och endast i undantagsfall). Kräver Grundskola plus yrkesutbildning. Han gör först den vanliga värnplikten om 9 månader och genomgår sedan kursen Fältväbel del 1 i tre månader. Därefter befodras han till Unteroffizier. En Unteroffizier beklär i princip samma poster som en Soldat på tid-manskapsgrad, men med ansvaret att leda upp till 6 soldater. T ex den avsuttna pansarskyttengruppen, Prickskytt, en Pv-robot omgång eller liknande. Under de kommande 7 åren genomgår han diverse truppspecifika kurser och kompletterande utbildningar. Detta eftersom han ska kunna utföra åtminstone två olika tjänsteposter. Efter 2 år kan han befodras till StabsUnteroffizier. Efter 4 år kan han placeras som chef för den fjärde gruppen i plutonen. Efter 8 år gäller även här anann inriktning eller lämna in.

 

Underofficer

 

Kallas Underofficer med Portopee. Minst 12 års kontrakt. Kräver Grundskola men ingen yrkesutbildning, den betalar Bundeswehr. Genomgår samma utbildning som Underbefälet men gör bara 3 månaders tjänst på trupp efter sin befodran till Unteroffizier. Därefter bär det av till Fältväbel-kurs del 2 som pågår i 5 månader följt av 10 månaders trupptjänst innan det bär av till nästa kurs. Allmänmilitärisk Fältväbelkurs, denna är helt inriktad på ledarskap och metodik och varar i fem månader vid Arméns Underofficersskola. Härefter följer minst tre månaders trupptjänst innan man kan bli befodrad till FeldWebel.

 

FeldWebel är mästarna och de viktigaste personerna i alla enheter. Även dessa herrar fortsätter sin utbildning med olika specialkurser osv. De blir initialt Vagnschefer eller gruppchefer och kan med tid, erfarenhet och lämplighet bli Plutonschefer därefter Spieß (Company Sergeant) och till sist Regimental Sergeant (ingen motsvarande titel i tyskland men ni förstår säkert). Gruppchefer har alltså minst 3 år och 4 månaders erfarenhet! En typisk tysk skyttegrupp om 8 soldater har i regel en FeldWebel och en Unteroffizier och en HauptGefreiter. Sammanlagt 5½ års erfarenhet inte inkluderat de värnpliktiga.

 

Graderna går därefter: OberFeldWebel(Plutonschef), HauptFeldWebel (Company Sergeant), StabsFeldWebel (Regimental Sergeant) och OberStabsFeldWebel (Warrant Officer). Efter 12 år är det "tack för kaffet, vi ringer när det smäller" om man inte ansöker för att bli yrkessoldat. I praktiken omöjligt att komma högre än OberFeldWebel om man inte är yrkessoldat.

 

Officer

 

För att bli officer måste man ha tagit studenten, vilket är betydligt svårare i tyskland än hemma i sverige. 1996 infördes ett nytt officersprogram för att anpassa till andra länders utbildningar. Numera Genomgår kadetten först en 15 månader lång utbildning (varvid han befodras till Gefreiter, Fahnenjunker, Fähnrich och OberFähnrich). Här ingår en språkutbildning och allt genomförs vid en av tre Officersskolor. Därefter väntar i regel 3 års studier vid ett av två av Bundeswehrs Universitet. Färskbliven Leutnant skickas omgående tillbaka till Officersskolan för ytterligare ett års praktisk militärisk utbildning innan han kommer till sitt första förband. De 1% bästa i varje årskull skickas till Generalstabslehrgang i två år och får därefter lägga till ett i.G. efter graden (i Generalstabstjänst). Endast dessa kan senare bli Generaler.

 

Minsta kontraktstid är 13 år. För att bli Yrkesofficer krävs i princip studier även om det finns undantag såklart. Vill man inte studera så kan man skriva kontrakt på mellan 4 och 20 år. De som inte studerar har möjligheten att genomgå en fem år lång utbildning vid den franska officersskolan, utöver sin egen officersskola. Det vill säga sammanlagt 7½år. Skippar man frankrike så är man Leutnant efter 2 år och 4 månader. Befodran till OberLeutnant och Hauptman sker efter lämplighet och tillgång till motsvarande poster. Endast Yrkesofficerare kan bli Major eller högre.

 

---

 

Lite input från en annan armé och kanske väcker några tankar, nu när man åtminstone i vissa kretsar funderar på att återskapa Underofficerskåren i Sverige.

 

Länk till gradbeteckningar, ta dock uppgifterna på sidan med en stor nypa salt eftersom de är från ett annat årtusende!

Edited by Borussia
Link to comment
Share on other sites

Nix. Eller ja, du kan ju avsäga dig ditt svenska medborgarskap och bli tysk istället. Har man dubbla medborgarskap är det inget problem däremot.

 

Notera att man i regel rycker in efter att man uppnått en ålder om 23 år.

Edited by Borussia
Link to comment
Share on other sites

Är tyskarna lika generösa som Sverige med att bevilja medborgarskap då? Vore ju faktiskt inte helt fel att jobba inom tyska armén.

 

 

I bästa fall kanske man kan flytta hem till Sverige senare och dela med sig av lite nyförvärvda tillvägagångssätt eller iallafall lite erfarenhet/rutin.

Link to comment
Share on other sites

Mycket intressant läsning. Det är sådant som gör SoldF till en guldgruva. Arméns Stora Klartecken i Guld med Eklöv Svärd och Briljanter till Borussia.

 

De 1% bästa i varje årskull skickas till Generalstabslehrgang i två år och får därefter lägga till ett i.G. efter graden (i Generalstabstjänst). Endast dessa kan senare bli Generaler.

 

Hoppsan! Det hade jag verkligen ingen aning om. Där kan man snacka om Eliten av Eliten.

 

Som lekman kan man ju dock fundera på om kunskaperna hos en nyutexaminerad Leutnant jämfört med sina kollegor är direkt jämförbara med motsvarande kunskaper mellan kollegor 30 år av erfarenhet senare såsom överste. Men det är ju inte vårt problem att sia om.

 

/P

Link to comment
Share on other sites

Intressant läsning, särskilt om underbefäl-/officer (som jag hoppas återkommer på riktigt i Sverige).

Men en fråga: Varför tillåts man bara vara kvar i sin tjänst 8-12 år (liksom, tror jag, gäller yrkessoldaterna i USA)? Varför denna fixering vid "up or out?" Det är väl då som man blivit riktigt bra på sin uppgift.

 

För att ta en parallell till den civila världen - det är svårt att se att någon skulle kräva av exempelvis en riktigt erfaren hantverkare att han antingen skulle byta tjänst, eller sluta.

Link to comment
Share on other sites

Intressant läsning, särskilt om underbefäl-/officer (som jag hoppas återkommer på riktigt i Sverige).

Men en fråga: Varför tillåts man bara vara kvar i sin tjänst 8-12 år (liksom, tror jag, gäller yrkessoldaterna i USA)? Varför denna fixering vid "up or out?" Det är väl då som man blivit riktigt bra på sin uppgift.

 

För att ta en parallell till den civila världen - det är svårt att se att någon skulle kräva av exempelvis en riktigt erfaren hantverkare att han antingen skulle byta tjänst, eller sluta.

 

Intressant fråga, för att spåna litet om tänkbara förklaringar:

 

1) Det är väl så att befattningar upp till och kanske inklusive kompanichef är mycket fysiskt krävande, så det blir naturligt att man ska ut i 40-årsåldern.

 

2) Man kanske får problem med att utveckla nästa generation chefer. En 22-årig fänrik kan ju tänkas ha litet svårt att hävda sig mot en dubbelt så gammal fanjunkare som dekorerats i två krig och har dubbelt så hög lön.

Link to comment
Share on other sites

Denna utbildningsmodell existerar sedan 1996 som sagt. Dessförinnan så var underbefälen gruppchefer direkt efter befodran till Unteroffizier (dock endast 3:e och 4:e grupp) och hade rent allmänt en högre status än idag. Officerens utbildning såg då ut så här:

 

6 månader GU med värnpliktiga

6 månader Underbefälskurs del 1

 

Fram till denna punkt utbildades kadetter och underbefäl ofta tillsammans.

 

3 månaders trupptjänst som grupchef

6 månader plutonschefskurs

6 månader trupptjänst som plutonschef

3 års studier på universitet

1½ års utbildning på Officersskola

 

totalt 3 åts utbildning plus praktik. Man har alltså skurit ner utbildningen med nästan ett år totalt sett. Jag tror inte jag behöver nämna att många anser att det fanns en hel del fördelar med det gammla systemet. Å andra sidan: Officeren ska inte jobba med praktisk trupptjänst, för detta finns ju underbefäl och underofficerare. Officeren är planerare och taktiker/strateg. Att sätta en Leutnant som gruppchef i en utlandsmission vore grovt tjänstefel.

 

Kontraktsbegränsningen på 8 år för manskap och underbefäl är p g a att man konstaterat att då börjar den fysiska förmågan över lag att minska samt att skador (utslitna knän och ryggar) börjar uppstå efter 8 år. Tänk på att de flesta börjar sin militära karriär när de är 23 år gammla, 23+8=31år. Begränsningen för underofficer och officer (12 resp 13-20 år) av den enkla anledningen att om dom inte duger till yrkesanställda, då bör man lämna platsen för någon som faktiskt har högre potential.

Edited by Borussia
Link to comment
Share on other sites

Intressant läsning, särskilt om underbefäl-/officer (som jag hoppas återkommer på riktigt i Sverige).

Men en fråga: Varför tillåts man bara vara kvar i sin tjänst 8-12 år (liksom, tror jag, gäller yrkessoldaterna i USA)? Varför denna fixering vid "up or out?" Det är väl då som man blivit riktigt bra på sin uppgift.

 

För att ta en parallell till den civila världen - det är svårt att se att någon skulle kräva av exempelvis en riktigt erfaren hantverkare att han antingen skulle byta tjänst, eller sluta.

 

Intressant fråga, för att spåna litet om tänkbara förklaringar:

 

1) Det är väl så att befattningar upp till och kanske inklusive kompanichef är mycket fysiskt krävande, så det blir naturligt att man ska ut i 40-årsåldern.

 

2) Man kanske får problem med att utveckla nästa generation chefer. En 22-årig fänrik kan ju tänkas ha litet svårt att hävda sig mot en dubbelt så gammal fanjunkare som dekorerats i två krig och har dubbelt så hög lön.

 

 

1) Naturligtvis måste man uppfylla de krav tjänsten ställer - men att ha ett absolut ålderskrav känns absurt; så länge kraven uppfylls borde en lämplig person få vara kvar.

2) Tja, tråkigt för den fänriken. I krigsmakter med erfarna underofficerare borde i så fall nyblivna officerare ofta ha samma problem. Lösningen är då inte att sparka ut veteranerna och ersätta dem med nybörjare. För att återvända till hantverkarexemplet: erfarna hantverkare behålls, får högre lön och kan fungera som inofficiella mentorer åt yngre. Vi ger dem inte sparken, eller kräver att de ska bli motsvarande "gruppchefer".

 

I och för sig kanske det här är ett generellt problem - vi tenderar i bland att inte uppskatta specialiserat yrkeskunnande av praktisk natur, utan förutsätter att en person är lite bakom om de inte har något slags chefsbefattning efter många år i ett visst yrke. Det kan vara skillnad på att vara en bra snickare/infanterist, och att vara en bra förman/gruppchef.

 

Tycker i allmänhet att ålders-/erfarenhetsspridning är eftersträvansvärt, och skulle gärna se rekrytering av soldater som är äldre än ~ 20 år.

Link to comment
Share on other sites

Om ålderskraven i US Army. Som vanlig soldat med Pfc E3 (Private First Class) fick du när jag var aktiva vara kvar i högst 8 år om du inte avancerat fick du en engångssumma och sedan ut, under mina tre år så såg jag inte ett enda sådant fall. Om du stannade på Spc E4 (Specialist) så var det 12 år som gällde. Min Bataljon hade en enda sådan kille, han fick 12 000 dollar och sedan tack och adjö, Han var dock väldigt nöjd med den lösningen.

 

Varför man har sådan begränsning, en orsak kan vara att en som inte avancerar har i regel någon orsak varför han inte gör det, dålig attityd, oförmåga att lära sig nya uppgifter. mm. Även kan man tänka sig att man helt enkelt inte vill behålla personer för länge därför att man samlar på sig mer och mer av sådana personer och man har svårt att placera dessa underachivers.

 

US Armed forces tilllämpar även pensionering efter 20 års tjänst, de flesta inleder då sin andra Karriär ute i det civila, man har en lön samtidigt man uppbär Service pension. De som fortsätter i högre grader vare det är som Officer, Warrent Officer eller Enlisted kan göra det upp till 30-35 års tjänst.

 

US Army har ett antal standards som alla måste uppfylla för att vara kvar, En är fysisk förmåga, klarar du inte Fysiska testet tre gånger efter varandra så är det kört (det gäller inte dem som har en medicinsk åkomma).

 

Ett annat, blir du för tjock så åker du även då ut, "mycket diskution hur man mäter detta då det har drabbat en del naturligt kraftiga personer" Kompani och Bataljonschefen tar beslutet och undantag medges då personen i fråga klarar fysprovet bra.

 

Charlie Spartan

Link to comment
Share on other sites

Jag undrar hur det styrkor som skickas utomlands tas ut och utbildas. Är det som det har varit i Sverige att man rekrytera ur tidigare årskullar och genomför en missionsutbildning?

 

jofus

 

Det går till som så att en brigad får uppgiften att göra utlandsmissionen. Brigadchefen får (inom vissa ramar) fria händer att besätta de olika posterna och blanda olika typer av enheter. Oftast ser G1 (Brigadens personalchef) till att bara anställt mannskap tas ut för utlandstjänst. Men vid vakanser tillsätter man frivilliga. Värnpliktiga accepteras överhuvudtaget inte, utan minst 2 års frivillig tjänst är kravet. Kompletterande utbildning sker innan avresa. Teoretiskt kan en värnpliktig komma med ändå, om han genomfört ett antal reservutbildningar/repövningar och dessutom besitter någon form av nyckelkompetens, t ex läkare, polis etc.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...