Svensk trupp i Irak

[Tjorven]

Regeringen mörklägger förfrågan om stöd vid angrepp mot Irak, hävdar Carl B Hamilton.

 

"USA vill ha svensk militär krigshjälp"

 

Regeringen har under hand fått en förfrågan från USA om Sverige vid en FN-aktion mot Irak kan hjälpa till i skyddet mot Saddam Husseins kemiska och biologiska vapen. Stödet kan få formen av ett militärt förband. Riksdagens utrikesutskott har fått denna förfrågan bekräftad av biträdande chefen för USA:s Natodelegation i Bryssel. Men regeringen har hittills tigit om saken. Rimligtvis bör den ge besked om sin inställning till USA:s begäran vid riksdagens utrikesdebatt i dag, skriver Carl B Hamilton (fp).

 

 

Debattera

Vad tycker du?

Skriv eller följ debatten

 

 

 

I dag har riksdagen årets stora utrikesdebatt. Irakfrågan, splittringen och hanteringen av terroristhot i EU kommer att stå i fokus. Folkpartiet anser att Sverige bör säga ja till den förfrågan som gjorts om svensk hjälp med skydd mot Iraks kemiska och biologiska stridsmedel. Sverige bör också säga ja till förslaget i EU:s framtidskonvent om en ny solidaritetsklausul mellan EU-länderna vid terrorhot med massförstörelsevapen.

 

Målet för FN är fred och säkerhet genom att avväpna Irak dess massförstörelsevapen. Metoden är att med FN:s säkerhetsråd i ryggen sätta maximal press på Saddam Hussein för att förmå Irak att fullt ut samarbeta med FN och på så sätt undvika ett krig. Det är även folkpartiets ståndpunkt.

 

Vapeninspektörerna har rapporterat till säkerhetsrådet. Hans Blix kritik av den bristande samarbetsviljan är förödande för Irak. Han konstaterar sammanfattningsvis (27/1) att "Irak förefaller inte uppbåda en genuin acceptans ens den dag som i dag är beträffande kravet på avrustning". På fredag får säkerhetsrådet en ny rapport.

 

Det låter sig sägas att det krävs både bevis och övertygande resonemang för att ett angrepp skall kunna ses som den enda utvägen för FN. Men bördan ligger inte på vapeninspektörerna att hitta bevis i Irak. Bevisbördan ligger på Saddam Husseins regim. Den måste visa att Irak anstränger sig för att uppfylla FN:s resolutioner. Blix - folkpartistisk utrikesminister för 20 år sedan - visar i sin rapport att Irak ännu inte anstränger sig tillräckligt och inte kan, eller vill, redogöra för viktiga frågor om innehavet av kemiska och biologiska vapenarsenaler.

 

Intrycket från Blixrapporten av bristande uppriktighet hos Irak, ovilja till samarbete och obstruktioner förstärktes av helhetsintrycket från utrikesminister Powells framträdande i FN:s säkerhetsråd häromdagen med information, indicier och resonemang. Var finns de vapen lagrade som man vet Saddam Hussein har haft? Om Irak påstår att de är förstörda måste Saddam Hussein kunna bevisa detta och inspektörerna måste kunna kontrollera bevisen.

 

Sverige har en internationellt erkänd kapacitet och kompetens när det gäller skydd mot kemiska och biologiska vapen.

 

Regeringen har under hand fått en förfrågan från USA, som ledare för en eventuell FN-koalition, om Sverige med sin kompetens och kapacitet kan hjälpa till i skyddet mot Saddam Husseins kemiska och biologiska vapen. Uppgiften om att förfrågan gjorts lämnades utan förbehåll till utrikesutskottets medlemmar när de träffade biträdande chefen för USA:s Natodelegation i Bryssel, Victoria Nuland, förra veckan. Regeringen tiger om saken, men bör rimligen ge ett svar om sin

inställning i dagens utrikesdebatt i riksdagen.

 

Vi har alltså situationen att andra länder, som är beredda att avväpna Irak dess massförstörelsevapen, vill att Sverige skall hjälpa deras soldater mot Saddam Husseins eventuella attacker med biologiska och kemiska vapen. Ett sådant stöd - som eventuellt skulle kunna ta formen av ett militärt förband - kan regeringen tydligen inte förmå sig att utlova i förväg. Det är förvånande. Regeringen måste betänka Sveriges ansvar gentemot de soldater som eventuellt kan räddas genom en svensk skyddsinsats i en möjlig FN-koalition.

 

Regeringen måste också börja tala om ett Irak efter Saddam Hussein. Sverige bör - om läget uppkommer - kunna bistå Irak med krishantering på ungefär samma sätt som vi gjort på Balkan. Inom EU-kommissionen har man öronmärkt pengar för sådana ändamål och det finns numera EU-rutiner för civil krishantering. Världshälsoorganisationen WHO förbereder insatser för att hjälpa flyktingar till Jordanien. Sverige och andra länder bör diskutera alternativen för Iraks folk också därför att en tydlig internationell uppslutning mot regimen i Bagdad - igen! - är det effektivaste medlet för att få Irak att böja sig för världssamfundets krav och därmed undvika krig.

 

Den nuvarande situationen med ett djupt splittrat Europa är mycket allvarlig. Sveriges regering säger att EU är central bas för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det är bara att instämma i detta, men i Irakfrågan krackelerar nu denna bas betänkligt. Regeringen - som oftast framhållit Sveriges speciella roll som internationell medlare - bör ta initiativ för att söka återskapa enighet i EU i fråga om Irak. Det räcker inte med att referera olika ståndpunkter.

 

Å ena sidan har vi Storbritannien och sex sju andra länder som söker nära samarbete med och förtroende hos USA, som de därigenom hoppas kunna utöva ett inflytande på. Å andra sidan har vi Tyskland, som redan på förhand säger att landet inte kommer att backa upp något säkerhetsrådsbeslut om militärt ingripande. Tyskland undergräver FN genom sitt agerande. För det första stärker Tyskland de amerikanska högerhökarnas misstro mot FN-vägen för internationell konfliktlösning och president Bushs beslut att genom säkerhetsrådet söka lösa Irakkrisen. För det andra ökar Tyskland genom sin folkrättsligt oförlåtliga hållning till säkerhetsrådets bindande resolution sannolikheten för ett USA-lett anfall utan FN-mandat. Det senare skulle folkpartiet liberalerna mycket djupt beklaga.

 

Regeringen, liksom folkpartiet liberalerna, har hela tiden ställt sig bakom FN-linjen. Men om Tysklands anti-FN-agerande säger Sveriges regering för litet och bör bli mycket tydligare. Läget är nämligen djupt olustigt för både FN och EU. Tyskland är Europas mäktigaste ekonomi. Landet är i dag politiskt marginaliserat och tänker inte följa säkerhetsrådets bindande beslut om det skulle gå Tyskland emot. Schröder har gått över Rubicon.

 

I ett längre perspektiv kan splittringen inom EU bli ännu värre om inget görs omedelbart. Med EU:s nya medlemsländer sker en tyngdpunktsförskjutning i USA-vänlig riktning med en större betoning av Natosamarbetets värde.

 

Därför är det viktigt att den svenska regeringen tar initiativ för att försöka återföra Tyskland till EU:s mittfåra och ena EU-länderna.

 

Regeringen beskriver Sverige som "militärt alliansfritt". Beskrivningen är inte fel, men icke desto mindre ganska vilseledande när det gäller den faktiskt förda politiken. Sverige är i dag militärt alliansfritt, men inte militärt obundet. Sverige är med i två typer av säkerhetspolitiska samarbeten, dels EU med sin civila och militära krishantering, dels Natos Partnerskap för fred med sin militära och civila krishantering.

 

I dag minskar medlemmarna snabbt i Partnerskap för fred. Allt fler länder har blivit fullvärdiga Natomedlemmar, bland andra de baltiska staterna. Ryssland har ett särskilt avtal med Nato och därigenom en mycket intimare relation till Nato än Sverige. Sverige blir, med sin passivitet när andra rör sig närmare Nato, alltmer ensamt med risk för marginalisering. Regeringens ständiga avståndstagande från Natomedlemskap blir, med den positiva Natohållningen hos EU:s nya medlemsländer och Natos förändrade uppgifter efter 11 september, ett alltmer apart inslag i Europas säkerhetspolitiska arkitektur. Regeringens inställning till Nato är lika otidsenlig som pickelhuvorna på vaktparaden.

 

I EU, som överallt annars, diskuteras de nya hoten från kombinationen av terrorism och massförstörelsevapen. Detta sker bland annat i EU:s framtidskonvent. Där finns i dag ett förslag om en så kallad solidaritetsklausul. Den innebär att unionens "samtliga instrument" - både civila och militära - skall kunna utnyttjas för bekämpning av terrorism (militära resurser, polissamarbete, rättsligt samarbete, räddningstjänst och så vidare). Syftet skall vara "att förhindra terroristhot, skydda civilbefolkningen och de demokratiska institutionerna, samt bistå en medlemsstat på dess territorium att hantera följderna av en eventuell terroristattack".

 

Förslaget är inte någon klausul för kollektivt försvar med skyldighet att bistå militärt och den skall inte tillämpas annat än vid hot från "icke-statliga enheter". Hjälp skall kunna lämnas "på begäran av de civila myndigheterna i det berörda landet". Klausulen är utformad så att EU inte skall utvecklas till någon militär allians och den skall inte inbjuda till konkurrens med Nato, utan vara ett komplement. Av just det skälet har bland annat det Natovänliga Storbritannien accepterat tanken på en solidaritetsklausul.

 

Folkpartiet liberalerna bejakar detta Natokompletterande förslag till en solidaritetsklausul i EU vid terroristhot. Om Sveriges stora befolkningscenter skulle hotas av till exempel en smutsig bomb med kemiskt eller biologiskt innehåll skulle vårt land kunna räkna med bistånd med både militära och civila resurser från EU för att spåra och klara upp sådana hot.

 

Regeringen däremot ställer vid terroristhot med massförstörelsevapen Sveriges befolkning utan det skydd som dels ett Natomedlemskap erbjuder, dels det som andra EU-länder, på svensk begäran, skulle kunna erbjuda militärt (se Anna Lindhs artikel på DN Debatt 18/12). Inför de nya hoten mot vårt land i form av terrorism med massförstörelsevapen är regeringen dessvärre ännu ideologiskt blockerad.

 

Carl B Hamilton

 

Klippt från DN debatt

Mörkar Persson?

Edited February 12, 2003 by Tjorven

[Doggydriver]

NBC-folk på plats låter helt OK, så länge det är FN-sanktionerat, och regeringen gör väl ingenting om det INTE skulle vara så.

Förstår dock inte vad som menas med att Tyskland skulle "undergräva FN". Vem fan räknar med att alla länder i världen skulle enas pang-bom i en sån här fråga.

 

Om detta går som ett för politiskt inlägg, så ber jag BlåGul säga till, så ryker inlägget

Dock ligger det väl ett stort militärt intresse här, kommande "väpnade konflikter", eventuella missioner och splittring inom NATO liksom EU...

[Tjorven]

Det är ju kaos i hela västvärlden. Man får väl vänta och se vad som händer. Lite tråkigt att vi ligger så lågt och inte visar lite mer klart var vi står.

[Amfibie]

Det är ju kaos i hela västvärlden. Man får väl vänta och se vad som händer. Lite tråkigt att vi ligger så lågt och inte visar lite mer klart var vi står.

Vi följer ju FN:s beslut...Så länge de inte har bestämt något lär inte Sverige heller göra det...

[Tjorven]

Då har vi i princip inte någon linje. Vi låter FN välja vår linje.

Allt hänger på den gode Hasse nu.

[Amfibieslusken]

hmmm kanske något för SSG??

[Amfibie]

Då har vi i princip inte någon linje. Vi låter FN välja vår linje.

Allt hänger på den gode Hasse nu.

Ska in Hasse B presentera någon form av rapport imorgon?

[Guest Lt. payne]

Då har vi i princip inte någon linje. Vi låter FN välja vår linje.

Allt hänger på den gode Hasse nu.

Ska in Hasse B presentera någon form av rapport imorgon?

Tror att Georg Buske och Tony Blåsa skiter i vad Hasse B säger.

[Amfibie]

Tror att Georg Buske och Tony Blåsa skiter i vad Hasse B säger.

 

Ja...det är ju det som är problemet! Han är väldigt "rakt på" Busken...han kan inte lugna sig...

[facit]

Har inte ÖB nämnt ngt om 3 kompanier ur IA03 ifall det blir Krig med FN-Stöd.

[Haegg]

Ja då lär USA jubla. Tre kompanier svenskar är nog precis vad de behöver för att vända oddsen till sin fördel. Allvarligt talat vore det absurt att skicka tre kompanier ur IA 03. Nu bortser jag från alla politiska övervägande och ser endast till de militära. Den minsta "självgående" enheten är en brigad. Allt under en brigad ställer troligtvis till mer bekymmer än den avhjälper. Sverige mäktar inte med att skicka en brigad så något vettigt tillskott på markstridssidan kan vi inte ge. Som en gest kan man skicka en förstärkt bataljon men den lär ha föga militärt värde för en koalitionsstyrka.

 

Det vi kan är att skicka någon enhet som inte behöver vara stor till numerären för att vara ett effektivt tillskott. Då är en ubåt ett alternativ.

 

Notera att mitt inlägg inte handlar om vi ska deltaga eller ej utan endast om vad som vore vettigt att skicka om vi ställs inför ett politiskt beslut om att deltaga.

[imint]

Det vi kan är att skicka någon enhet som inte behöver vara stor till numerären för att vara ett effektivt tillskott. Då är en ubåt ett alternativ.

 

Notera att mitt inlägg inte handlar om vi ska deltaga eller ej utan endast om vad som vore vettigt att skicka om vi ställs inför ett politiskt beslut om att deltaga.

Hur vore det att skicka SWAFRAP för att flygspana lite åt koalitionen?

[Tjorven]

Idag kommer rapporten. Håll i skägget, ni som har något...

[Ragulin]

Hoppas SWENARAP Corvette får åka!! )