Jump to content

Guest Lindman

Recommended Posts

Guest Lindman

Ska snart ut på en vandringstur med ett par polare och jag hade tänkt ändra på ett par saker från vår förra tur då jag sabbade fötterna rejält mm.

Marschträningen hade jag tänkt köra igång med ca 2 ggr i veckan men hur ska jag börja?

10-15 kg i ryggan under ca 2 mil? Ej joggingskor den här gången utan solida kängor! ;)

 

Någon som har tips på en bra led genom fin natur i Skånetrakten?

Link to comment
Share on other sites

Under våran strappats så uppfatta jag märkligt nog inte fötterna som det största problemet och då knallade vi ändå ca 12,5 mil. Detta kan ju bero på att ryggen smärta rätt så bra (hade LK35:an)

 

Så för att komma tillbaka till din fråga så tycker jag att faktiskt att marsch träning är en sekundär sak. Prio ser jag som att få till utrustningen, lära sig hur man packar ryggan, hur man tillpassar den. Visst kan det vara bra att gå ut och gå lite, känna på hur det är. När jag gick strappatsen så hade jag legat inne 5 månader. Under denna tid var vi uppdelade i två plutoner var av den ena hade väldigt mycket marschträning. Jag uppfatta aldrig som om de hade det lättare på strappatsen och drar då slutsatsen att det man tjänar från marschträning är marginell

 

Det finns också lite grundregler för hur man bör lägga upp marschen. 50-10 (gå 50 min, vila 10) kanske inte du är så beroende av men det är ett bra system om man vill hålla ett bra tempo

 

Tejpa fötterna och se till att byta till torra strumpor vid varje tillfälle är en bra grej, de våta strumporna kan man hänga på ryggan för tork eller i grenen på dig själv om det regnar, jägar tork.

 

Smörj in fötterna och se till att de håller sig torra är en jätteviktig grej, ta med sånt här barnpuder som man slänger på i arslet på ungar. Fungerar fin fint till fötterna.

 

Finns många jägar jägar tips men de flesta är för mil-bruk. Behöver ju inte låga ställningar när man är ute på vandringsleden

 

Lämna alla "bra att ha grejor" hemma. Då brukar man få med sig lagom med saker

 

EOD

Link to comment
Share on other sites

Guest Lindman

tack för alla tipsen! :)

ska nog gå bättre för fötterna den här gången!

 

12.5 mil? över hur många dagar var det?

Link to comment
Share on other sites

Det var på 7 dagar, ja 6, 7 dagen han knappt börja innan den var över. Rätt så kul när man äntligen fick gå och lägga sig efter vårdat all utrustning så kom ett befäl in på vårat rum, klockan var kanske 4 eller 5 på eftermiddagen.

 

Reglerna säger nu att när ett befäl kommer in så ska första gubben som ser befälet ställa sig i manöver och säga

-Manöver, stå upp!

 

Där låg vi och slafa och plötsligt se sitt befäl stå där och konstater att klockan var på eftermiddagen och tro att man försovigt sig rätt så bra.

-MANÖVER, STÅ UPP! Alla hoppa ur sängarna rätt så snabbt, befälet bara glodde på oss

- Gå och lägg er för H-E, ville bara kolla att alla var med tillbaka. :P

 

Om de vill kan du knalla in på min sida www.angelfire.com/ak5/amroj Klicka på 1.komp och sedan strappatsen.

 

EOD

Link to comment
Share on other sites

Guest J0nas

Lindman: Jag har ingen vidare erfarenhet av marscher o.s.v, men jag har runt 30kg i min ryggsäck nu.

Jag går inga speciella sträckor utan går omkring i skogen ett par timmar.

 

Bör man springa med 30kg i ryggsäcken?

Link to comment
Share on other sites

Till Lindman: Du får gå in på URL:en jag skrev tidigare, orkar inte förklara allt vi gjorde.

 

Vad det gäller att springa med rygga så ser jag inga problem med det. Har själv gjort det några gånger när man vill komma i form snabbt. Har inte kör med 30kg då, snarare 5-10kg. Tänker du spriga runt i skogen med 30kg på ryggen för att klara en marsch.... Finns bättre sätt att förbereda sig för en marsch.

 

EOD

Link to comment
Share on other sites

Guest J0nas

EOD:

Ok! Jag har inte ryckt in än, så jag förbereder mig bara. Så jag tränar egentligen inför inryck.. man kanske inte skall vara överambitiös..

Link to comment
Share on other sites

...Ja, det skulle kanske vara en legitimt orsak ;) Visst kan det vara bra att förbereda sig på vad som komma skall. Tror nog dock att alla på denna sida som legat inne kan vittna om att det kvittar hur mycket man förbereder sig man kommer ändå att komma i situationer som man inte "tränat" för.

 

Jag ser det som ett fel hos många, de tror att det är den fysiska strykan som kommer vara avgörande när de väl rycker in. Ja, är du väl tränad så kommer du troligen hanka dig igenom lite lättare med det som krävs mest av dig är den psykiska styrkan och den är svår att träna upp.

 

Många utav försvaret övningar går ut på att alla ska ta ut sig till en viss utsträckning. Det handlar inte om att springa  milen och de som kommer in över 1 timme är de bye bye för. T.ex. din grupp ska förflytta sig 5 mil. De som är starkas i gruppen får ta extra utrustningen som P-skott eller bära tunga vapen som Kulspruta 58. Där är där gruppdynamiken skapas. De som orkar tar lite av dem som inte orkar och om nu alla gör sitt yttersta, verkligen jobbar så mycket som de kan, så kommer de alla ta ut sig lika mycket.

 

Just det psykiska är som sagt väldigt svårt att öva upp. Ont i rygg och fötter är en sak, en annan är att kunna klockan tre på natten kunna motivera sig att gå upp och lägga sig i eldställning när man vet att det finns ingen B-styrka ute. Man vet att man bara kommer ligga där och frysa.

 

Så visst, träna upp din fysik, det är aldrig fel men kom ihåg att väl inne så gäller det att ett starkt psyke också.

 

EOD

Link to comment
Share on other sites

Guest J0nas

EOD:

Jag har hört detta flera gånger. Du lär ju ha mer erfarenhet än mig och jag tror dig!

 

Jag tror dock att man blir psykiskt stärkt av att varje dag träna och motivera sig inför inryck, att känna sig redo när man sätter sin fot på regementet måste ju stärka en psykiskt också?

 

Jag försöker vara avslappnad och öppen, vi har förträff om 12 dagar och då får jag nog reda på mer information.. I mitt huvud finns inga andra tankar än att göra mitt allra bästa..

Link to comment
Share on other sites

All träning är bättre än ingen träning!

 

Det som var relativt sett viktigast att träna på för mig (PB/AMF) såhär i efterhand var just marschträning. Om man i sin tjänst skall bära 35-45 kg i ryggsäck långa sträckor så behöver fötter, knän, rygg, höfter och leder träning för att härdas. Naturligtvis ges sådan träning i lumpen men man kan minska obehaget rätt så kraftigt genom att vara förberedd. Börja kanske med 2 tim marschpass och med 10-15 kg. Öka succesivt tid och vikt. Om du har möjlighet gå gärna minst 4 timmar (50/10) per pass i varierande terräng. Ett bra sätt när man har fått en grundläggande "marsch-hårdhet" är att ta bussen någonstans en 4-5 mil hemifrån och sedan gå hem.

 

naturligtvis beror det på vilken tjänst du har och så vidare, men skadar man ett knä eller en fot i början av utbildningen kan det vara svårt att komma igen senare.

Link to comment
Share on other sites

Låter som om du har psyket rätt inställt J0nas. Träffat allt för många människor som säger

- "jag klarar 40 armhävningar och springer milen på 50 min, jag kommer inte ha några som helst problem med lumpen." De kommer aldrig klara lumpen.

 

Visst den dagen du sätter foten på militär mark och säger "jag är redo" så får man ju en liten psykhöjare. Den bästa höjaren är dock när man halvvägs genom ett moment tänker "F#n, jag klarat inte!!" och sedan kämpa vidare och  liggandes på mållinjen, spyr och säger "Jag klarat!!"

 

Får önska dig lycka till!

EOD

Link to comment
Share on other sites

Guest J0nas

EOD:

Hehe, ja, men spy av trötthet tänker jag inte göra förrän jag ryckt in! :)

 

Men det är klart, det är lätt att man stirrar sig blind på tider och liknande, men broschyren jag har påpekar hela tiden hur viktigt det är att man är mentalt förberedd.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...