Jump to content

TOS (Taktiskt omhändertagande av Stridsskadad)


Recommended Posts

Nyligen fått en mer formell utbildning i TOS (Taktiskt omhändertagande av stridsskadad) (TCCC, för de som kommer från andra sidan Atlanten).

 

Under denna utb. och när jag tittat runt lite på nätet inser jag att utb. på TOS varierar inom landet och nu tänkte jag att se lite vad som det utb. i.

 

Främst är jag intresserad vad som lärs ut gällande det avsnörande förbandet (Tourniqueten).

 

Följande är jag intresserad av att få svar på :

 

+I vilket sammanhang fick du utb. (Hv, US, GU mm)?

+Om du vet vad hade din instr. fått sin utb. i från (mest kanske för Hv, tex US, YO, eller egenlärd)?

 

+Vilket typ av avsnörande förband (Tourniquet) blev du utb. CAT eller provisorisk (och i så fall vad och hur)?

+Vad är du lärd att placera Tourniqueten, så nära skadan som möjligt eller överarm och lår?

+Vem får lossa på Tourniqueten och när?

+Placering på Tourniqueten när den inte brukas (Hö benficka eller stridsväst vä sida mm)?

 

+Har du idag någon Tourniquet på din stridsutrustning eller uniform och vad är det för någon i såfall samt inköpt eller tilldelad.

Link to comment
Share on other sites

Skulle säga GU av YO. Det var provisorisk, använd penna, pinne motsvarande som "hävstång" om jag inte missminner mig och blandar ihop saker (ett tag sen). Jag tror att vi skulle sätta den nära skadan och att den lossas på samlingsplats (bat förmodligen). Placering blir ju lite knepig eftersom vet inte var en förberedd.

Link to comment
Share on other sites

Under GU av YO 1991.

 

Enbart improviserad (för provisoriska är de väl allihop? :-( ) enligt modellen "man tar vad man har"; Nån form av Med andra ord ingen speciell placering när den inte används. Funktion i stil med vad Rickard N beskrev; nån form av rem, band motsv, med nån sorts pinne för att "snurra upp" det tryck som krävs för att stoppa flödet.

 

Placering så nära skadan som möjligt , för att minimera vävnadsdöden.

 

Vem som får ta bort den... bra fråga.... nån annan än undertecknad iaf. "Lagt förband ligger" gäller ju i högsta grad för avsnörande.

 

Idag har jag fortfarande ingen speciell, utan improviserar. Med det kanske är nått att se över.

 

 

Edit: Fippel

Edited by Knekt
Link to comment
Share on other sites

Min egen utbildning som är senaste upp to date är från US Army, och även där tar man vad man har lättast tillgängligt.

 

Dock får man säga att den generella förmågan att ge först hjälpen till en skadad i strid på en normal infanteri grupp är högre än den som jag upplever finns hos en svensk motsvarande.

 

Enligt SOP så skall man ange tidpunkt när man lade avsnörningen på den skadades panna, man använder vad man har till bud, blod, bläckpenna eller annat.

 

De som lossar den är de som har möjlighet att ge erfordlig vård, på US Army bat troligen på bataljons skadesamlingsplats.

 

Charlie Spartan

Link to comment
Share on other sites

+I vilket sammanhang fick du utb. (Hv, US, GU mm)?

 

Befattningsutbildningen till sjv.

 

+Om du vet vad hade din instr. fått sin utb. i från (mest kanske för Hv, tex US, YO, eller egenlärd)?

 

Ingen aning, men han var ju sjukvårdsofficer, så jag antar att han kan sina grejor.

 

+Vilket typ av avsnörande förband (Tourniquet) blev du utb. CAT eller provisorisk (och i så fall vad och hur)?

 

CAT samt dauerlinda.

 

+Vad är du lärd att placera Tourniqueten, så nära skadan som möjligt eller överarm och lår?

 

Båda diskuterades, överarm+lår föredrogs.

 

+Vem får lossa på Tourniqueten och när?

 

Ja, det är väl beroende på läget. I första hand bör den ju bytas ut mot ett tamponerande tryckförband fortast möjliga, men annars kan man ju låta den sitta i alla fall 6 h, och då borde ju patienten ha kommit i kontakt med minst en SSK, kan man tycka. Någon specifik utbildning på just den frågan har jag inte fått.

 

+Placering på Tourniqueten när den inte brukas (Hö benficka eller stridsväst vä sida mm)?

Hö benficka för mig.

 

+Har du idag någon Tourniquet på din stridsutrustning eller uniform och vad är det för någon i såfall samt inköpt eller tilldelad.

 

Dauerlinda, tilltjatad, mer eller mindre.

Link to comment
Share on other sites

Nyligen fått en mer formell utbildning i TOS (Taktiskt omhändertagande av stridsskadad) (TCCC, för de som kommer från andra sidan Atlanten).

 

Under denna utb. och när jag tittat runt lite på nätet inser jag att utb. på TOS varierar inom landet och nu tänkte jag att se lite vad som det utb. i.

 

Främst är jag intresserad vad som lärs ut gällande det avsnörande förbandet (Tourniqueten).

 

Följande är jag intresserad av att få svar på :

 

+I vilket sammanhang fick du utb. (Hv, US, GU mm)?

+Om du vet vad hade din instr. fått sin utb. i från (mest kanske för Hv, tex US, YO, eller egenlärd)?

 

 

 

+Vilket typ av avsnörande förband (Tourniquet) blev du utb. CAT eller provisorisk (och i så fall vad och hur)?

 

 

+Vad är du lärd att placera Tourniqueten, så nära skadan som möjligt eller överarm och lår?

 

 

 

+Vem får lossa på Tourniqueten och när?

 

 

+Placering på Tourniqueten när den inte brukas (Hö benficka eller stridsväst vä sida mm)?

 

 

+Har du idag någon Tourniquet på din stridsutrustning eller uniform och vad är det för någon i såfall samt inköpt eller tilldelad.

 

 

 

1. US, samt YO.

 

2. CAT, Dauerbinda. Ögla, som träs i sig själv och viras runt strax ovanför skadan.

 

3. Så nära skadan som möjligt med tanke på amputationsrisken.

 

4. Vem som helst om nöden kräver. Dock helst en SSK, längre bak i ledet. Grundregeln är att inte låta det sitta för länge då vävnad dör.

 

5. Vi ensade höger benficka, lätt åtkomlig med en ögla redan gjord så man själv snabbt kan använda sig av den om nöden så kräver.

 

6. Lätt att göra en själv. apoteket har fina bindor man kan göra en av.

 

//Animal

Link to comment
Share on other sites

Följande är jag intresserad av att få svar på :

 

+I vilket sammanhang fick du utb. (Hv, US, GU mm)?

+Om du vet vad hade din instr. fått sin utb. i från (mest kanske för Hv, tex US, YO, eller egenlärd)?

 

+Vilket typ av avsnörande förband (Tourniquet) blev du utb. CAT eller provisorisk (och i så fall vad och hur)?

+Vad är du lärd att placera Tourniqueten, så nära skadan som möjligt eller överarm och lår?

+Vem får lossa på Tourniqueten och när?

Skall leta upp artikeln jag har om att ett avsnörande förband inte är bättre än ett tryckförband, snarare sämre. Ligger förmodligen på jobbet så påminn mig via PM om jag skulle glömma, vilket inte är omöjligt. :rolleyes:

 

J.K Nilsson

Link to comment
Share on other sites

Följande är jag intresserad av att få svar på :

 

+I vilket sammanhang fick du utb. (Hv, US, GU mm)?

+Om du vet vad hade din instr. fått sin utb. i från (mest kanske för Hv, tex US, YO, eller egenlärd)?

 

+Vilket typ av avsnörande förband (Tourniquet) blev du utb. CAT eller provisorisk (och i så fall vad och hur)?

+Vad är du lärd att placera Tourniqueten, så nära skadan som möjligt eller överarm och lår?

+Vem får lossa på Tourniqueten och när?

Skall leta upp artikeln jag har om att ett avsnörande förband inte är bättre än ett tryckförband, snarare sämre. Ligger förmodligen på jobbet så påminn mig via PM om jag skulle glömma, vilket inte är omöjligt. :rockon:

 

J.K Nilsson

 

 

Jag antar att denna artikel relaterar till TOS /TCCC.

Link to comment
Share on other sites

+I vilket sammanhang fick du utb. (Hv, US, GU mm)?

NBG

 

+Om du vet vad hade din instr. fått sin utb. i från (mest kanske för Hv, tex US, YO, eller egenlärd)?

Sjvbefäl YO, utbildad någonstans (minnet är kort?).

 

+Vilket typ av avsnörande förband (Tourniquet) blev du utb. CAT eller provisorisk (och i så fall vad och hur)?

Tilldelat första förband (det vitblå), dvs provisoriskt.

 

+Vad är du lärd att placera Tourniqueten, så nära skadan som möjligt eller överarm och lår?

Beror på skadans art och placering?

Vid amputation så nära brottytan som möjligt, annars i det snabba läget(livsfarligt läge/omedelbart bakåt motsv) någon dec upp från sårskada för att kunna ersätta med tryckförband senare (så fort som möjligt inom 2h).

 

+Vem får lossa på Tourniqueten och när?

Jag i samband med ev. byte av förbandstyp, annars förbandsplats motsv.

 

+Placering på Tourniqueten när den inte brukas (Hö benficka eller stridsväst vä sida mm)?

Tilldelad mtrl i höger benficka som vanligt.

 

+Har du idag någon Tourniquet på din stridsutrustning eller uniform och vad är det för någon i såfall samt inköpt eller tilldelad.

Nej, ingen kitning tillåten.

Edited by Munin
Link to comment
Share on other sites

Jag antar att denna artikel relaterar till TOS /TCCC.

Så vitt mitt minne kommer ihåg. Och jag har fortfarande glömt artikeln på jobbet.... Tittade på den senast i dag.

 

J.K Nilsson

Artikeln refererar till omhändertagande som gjorts utan avsnörande förband som senare lagts för att, desperat, stoppa blödningarna. När avsnörande förband frångicks förbättrades blodvärden och blodtryck vid ankomsten till sjukhus. Artikelförfattaren konkluderar att:

 

* Avsnörande förband inte fungerar på underben eller märgblödningar.

* Under en stor skada är risken mycket stor att blodet stockar sig och därmed ökar blödningen. Trycket i artären är högre än avsnöringen men avsnöringen bidrar till venstasning.

* Avsnörande förband har ingen plats i modernt omhändertagande.

* Tryckförband skall läggas över större yta, använd elastisk binda eller Martensbinda (gummi).

 

Artikeln: http://stinet.dtic.mil/cgi-bin/GetTRDoc?AD...oc=GetTRDoc.pdf

 

Visserligen kan det anses att ett avsnörande förband är bättre än inget under kraftig stress såsom minfält och under beskjutning. Min åsikt/våta dröm om utrustning är en korsmärkt magasinficka med med en elastisk binda (dauerbinda), tejp och extra första förband. Denna utrustning är tillräcklig om det övas att lägga ett stort tryckförband. Likt vad artikelförfattaren anser så ger det bättre resultat att lära rätt tryckförband än rätt avsnörande förband.

 

Om omständigheterna tvingar fram ett avsnörande förband så tas det av så snart det är möjligt med hänsyn till läget och ett riktigt förband läggs. Tänk dock på första punkten i min lista ovan.

 

J.K Nilsson

Link to comment
Share on other sites

Liknande artikel finns på svenska. Samma författare, samma patienter dock sedan 1999 eller tidigare. Jag fick den versionen under min sjukvårdsmannautbildning då 1999 och det är den versionen jag tidigare pratat om, internetlänken blev en bonus. Således fick jag lära mig att om det enda jag har kvär är skärpet så använd det, inte annars.

 

Tillägget var väll också av intresse.

 

J.K Nilsson

Link to comment
Share on other sites

Har du verkligen förstått vad artiklen försöker att förmedla? Artiklen handlar inte om det vi diskuterar utom om något helt annat. Det som tål att tänka på:

* Improviserade avsnörande förband fungerar inte lika bra som kommersiella framtagna

* Placerar man det avsnörande förbandet på fel plats så fungerar det inte.

* På grund av skademekanism så skiljer sig minskador med skottskador

* Vi pratar om ett helt annat omhändertagande än "Omhändertagande under beskjutning/care under fire

 

På grund av att personer i FM inte alltid förstår vad de läser eller har kvar gamla fördommar så fördröjs införandet av avnsörande förband i FM. Det kommer för eller senare att kosta fler liv.

 

När det gäller avsnörande förband vid livshotande blödning så finns det extremt starka bevis för att det är livräddande. Använder man dessutom en beprövad modell som CAT, placerar den rätt och använder sig av det artiklen tar upp i ett bakre lägge så finns alla chanser att stoppa onödiga dödsfall ifrån extremitetsblödningar.

 

Den intresserade läser tex FU Kjellbergs tråd om CAT i matrielplatsen:

http://forum.soldf.com/index.php?showtopic=31330

Link to comment
Share on other sites

Artikeln beskriver inte taktiskt omhändertagande av stridstridskadad (TOS) och den taktiska användningen av avsnörande förband.

Den beskriver som sagt ett vanligt omhändertagande av skadad. Mycket viktigt att särskilja.

 

Tror att även GA KA håller med om att rent medicinskt och allmänt så är avsnörande förband inte den ultimata lösningen MEN när vi pratar taktiskt omhändertagande så sker det under beskjutning, dålig sikt, stress mm. Då kan artikelförfattaren försöka lägga ett bra tryckförband utan att ha ihjäl sig själv och gruppen. Inte lätt (t o m mycket svårt), bättre då att prioritera eld i målet och att få på CAT. Ett tryckförband blir aldrig bra under dessa fält/stridsmässiga

förhållandena medan en CAT motsv går snabbt att lägga på och är lätt att utbilda på och är säkert.

 

 

 

Författarene slutsats:

Tourniquet has no place in the treatment of hemorrhaging in traumatic amputations after mine injuries. A

tight compressing bandage should be applied from distal end and in proximal direction.

Han pratar om traumatiska amputationer efter minskador.

 

 

Författaren skriver om omhändertagnade av stridskadad under "Care under Fire"

Battlefield tourniquets in situations where meticulous wound packing and dressing can not be

undertaken, “tactical tourniquets”, may be used under fire or in evacuation from a mine field. The tactical

tourniquet should as soon as possible be replaced by a compressive bandage before reperfusion injury

poses a problem (figure 5).

 

 

 

I artikeln nämns också att förutom att sluta med avsnörande förband så minskades också den prehospitala vätskan.

Att överdriven och rutinmässig vätskebehandlig är något som är skadligt är mycket välbeskrivet i litteraturen och detta berör författaren väldigt lite som en del i förbättringen av statistiken. T o m avfärdar det lite.

 

Som sagt, bra artikel som sitt ämne men inte om användandet av avsnörande förband under "care under fire".

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Jag har införskaffat en tidigare variant av den här på eget bevåg efter att tagit del av US Armys statistik. den kanske inte är ultimat men å andra sidan är det inte ultimat att vara minsprängd heller. jag vet att Röda Korset är emot dem men jag litar mer på dem som är i krig istället för ett gäng som tror att armbindlar medför odödlighet.

 

Har ni handlingsplan för lungkollaps "tension pneumothorax"?

 

lite info om skälen bakom TCCC/TOS finns här alternativt sök på tactical combat casualty care

Edited by Phantom Goodbye
Link to comment
Share on other sites

  • 3 years later...

Nu har jag varit på TOS-utbildning. Instruktörens budskap var att CAT-en skulle sättas 5-7 cm över skadan, men en deltagare hade redan gått TOS med en annan instruktör ganska nyligen, och där var budskapet att den skulle sättas på överarm eller lår (lättare att snöra av där det bara finns en benpipa).

 

Jag hade intrycket att TOS var hårt standardiserat, och hade väntat mig att få veta FMs officiella linje i den här frågan, jag visste att det kunde finnas olika uppfattningar.

 

Vad är det som gäller egentligen, eller finns det inte någon bestämd policy om detta?

Link to comment
Share on other sites

Jag skiter i vart du sätter den, bara jag överlever. Jag tänker inte klubba ner dig om du applicerar en CAT *fel* på min sönderskjutna arm under en eldstrid..

Lägg kraftfullt med bly i målet, släpa till något sånär säkert läge, CAT, därefter bakåt. Centimetrar hit och dit spelar mindre roll när skiten passerat fläkten.

Link to comment
Share on other sites

Jag skiter i vart du sätter den, bara jag överlever. Jag tänker inte klubba ner dig om du applicerar en CAT *fel* på min sönderskjutna arm under en eldstrid..

Lägg kraftfullt med bly i målet, släpa till något sånär säkert läge, CAT, därefter bakåt. Centimetrar hit och dit spelar mindre roll när skiten passerat fläkten.

 

Jag förstår vad du säger, och du lyckas ganska väl med att sammanfatta kursen jag gick. Det finns dock de som säger att det är i stort sett omöjligt att dra åt tillräckligt hårt på underben/underarm där det finns två benpipor. Argumentet att sätta den lågt är ju att inte orsaka en onödigt stor amputation. Själv lutar jag åt att sätta den högt. Du kan i alla fall vara säker på att jag kommer dra åt ordentligt, enligt instruktionerna på kursen.

Link to comment
Share on other sites

Jag har av FM år 2010 lärt mig att CAT:en skall sättas 5-7 cm ovanför skadan. Detta för den eventuella amputationens skull. Man strävar ju alltid efter att ha kvar en led på en lem som tas bort, då det är lättare att rehabiliteras och "normaliseras" med en protes som "bara" innefattar en underarm/ett underben (det är svårt att helt återskapa en led med hjälp av en protes). Så alltså: om skadan är på underbenet, sätt INTE CAT:en på låret, sätt den på underbenet...!

Link to comment
Share on other sites

Jag har av FM år 2010 lärt mig att CAT:en skall sättas 5-7 cm ovanför skadan. Detta för den eventuella amputationens skull. Man strävar ju alltid efter att ha kvar en led på en lem som tas bort, då det är lättare att rehabiliteras och "normaliseras" med en protes som "bara" innefattar en underarm/ett underben (det är svårt att helt återskapa en led med hjälp av en protes). Så alltså: om skadan är på underbenet, sätt INTE CAT:en på låret, sätt den på underbenet...!

Jamen går det att få stopp på blödningen? Pratar vi inte ändå om någon form av fredsmässigt omhändertagande när vi diskuterar sådant som skall ske månader, kanske år bort? Alltså om vi nu har släppt tryckförbandet för avsnörande förband så känns det som om det skall nyttjas så effekt som möjligt. Applicera, dra åt och ägna uppmärksamheten åt något annat livsavgörande istället för att försöka att hålla koll på det avsnörande förbandet också.

 

J.K Nilsson

Link to comment
Share on other sites

Här var det delade meningar....

 

Har själv fört diskussionen mellan de två alternativ som presenteras och precis som all annan verksamhet så förändras och förädlas tekniker/åtgärder/reglementen/bla bla bla... efterhand. Min uppfattning är att 5-7cm ovanför skadan är en äldre variant (som jag själv lärt mig från början). Det som nu gäller är att man sätter CATen mitt på låret eller mitt på överarmen. Argumenten med att spara leder har minskats med hänsyn till den betydligt bättre effekt det ska ge att sätta CATen runt endast ett (skelett)ben. Dessutom skall ju den skadade nå kvalificerad vård inom 2h och då hinner inte muskelvävnad dö. Skulle det vara så att den skadade får vänta på vård så pass länge (>4h)att vävnaden riskerar dö så lär det ju finnas någon med sjukvårdskompetens, alt. i värsta fall stridsparskamraten, som får ta beslutet om det är värt att släppa efter lite på förbandet för att låta blod(syre) strömma till. Dock är ju regeln att sitter CAT på så är det först på förbandsplats man lättar på den, men är man i världens ände får man ju anpassa sig.

Edited by Mattan
Link to comment
Share on other sites

Skulle det vara så att den skadade får vänta på vård så pass länge (>4h)att vävnaden riskerar dö så lär det ju finnas någon med sjukvårdskompetens, alt. i värsta fall stridsparskamraten, som får ta beslutet om det är värt att släppa efter lite på förbandet för att låta blod(syre) strömma till. Dock är ju regeln att sitter CAT på så är det först på förbandsplats man lättar på den, men är man i världens ände får man ju anpassa sig.

Precis, dessutom om det finns tid över så kan man ju förbättra omhändertagandet. Att statiskt jämställa en CAT med halskrage känns också lite väl fredsmässigt agerande. Alltså om man hamnar ur den direkta fekaliestormen så kan man sätta tryckförband, lätta på CAT och göra andra första hjälpen åtgärder. Skulle det behövas kan man alltid backa och sätta tillbaka CAT. Liv går före Lem.

 

J.K Nilsson

Link to comment
Share on other sites

+I vilket sammanhang fick du utb. (Hv, US, GU mm)?

befattningsutbildning Sjukvårdare på FömedC, Instruktörsutbildning TOS, 2009/2010

+Vilket typ av avsnörande förband (Tourniquet) blev du utb. CAT eller provisorisk (och i så fall vad och hur)?

CAT samt Dauerbinda.

+Vad är du lärd att placera Tourniqueten, så nära skadan som möjligt eller överarm och lår?

CATen är ett hjälpmedel för att förhindra utblödning av extremitetsskador och därmed för att förhindra onödiga amputationer så försöker man placera den så pass nära som möjligt, men ett par centimeter från extremitetsskadan.

+Vem får lossa på Tourniqueten och när?

Enligt den BATLS vi utgick ifrån så ska "så fort faran är över" CATen ersättas med vanligt tryckförband, om så är möjligt, då tryckförband och högläge räcker för att stoppa det flesta blödningarna. Viktigt att observera är dock hur länge CATen har suttit, att släppa på en CAT som suttit en längre tid kan var livshotande för den skadade.

+Placering på Tourniqueten när den inte brukas (Hö benficka eller stridsväst vä sida mm)?

Placeringen ska vara så snabbt greppbar som möjligt. De fiffiga med den nya generationens CAT är att man kan skriva appliceringstiden på CATen istället för i pannan på den skadade.

Link to comment
Share on other sites

 

Har ni handlingsplan för lungkollaps "tension pneumothorax"?

 

 

Syftar du på Ventilpneumothorax?

(Som snabbt åtgärdas genom att sticka in en Venflon 2,0mm (eller vad du nu har för venkateter) i det andra interkostalrummet i medioklavikularlinjen (Dvs mellan andra och tredje revbenet ovanifrån, nålen ska ligga "vilandes" på det tredje revbenet) på den skadade sidan, på vissa fall fjärde interkostalrummet i främre axillarlinjen pga att en vanlig Venflon kan påvisa sig vara för kort på muskulösa män(kuriosa).

Nåväl, Läkare bör så fort som möjligt efter denna åtgärd lägga thoraxdrän oavsett om diagnosen för ventilpneumothorax är fastställd)

Link to comment
Share on other sites

Här var det delade meningar....

 

Har själv fört diskussionen mellan de två alternativ som presenteras och precis som all annan verksamhet så förändras och förädlas tekniker/åtgärder/reglementen/bla bla bla... efterhand.

 

.[b] Min uppfattning är att 5-7cm ovanför skadan är en äldre variant (som jag själv lärt mig från början).Det som nu gäller är att man sätter CATen mitt på låret eller mitt på överarmen. Argumenten med att spara leder har minskats med hänsyn till den betydligt bättre effekt det ska ge att sätta CATen runt endast ett (skelett)ben.[/b]

 

Dessutom skall ju den skadade nå kvalificerad vård inom 2h och då hinner inte muskelvävnad dö. Skulle det vara så att den skadade får vänta på vård så pass länge (>4h)att vävnaden riskerar dö så lär det ju finnas någon med sjukvårdskompetens, alt. i värsta fall stridsparskamraten, som får ta beslutet om det är värt att släppa efter lite på förbandet för att låta blod(syre) strömma till. Dock är ju regeln att sitter CAT på så är det först på förbandsplats man lättar på den, men är man i världens ände får man ju anpassa sig.

[i]Markerat text för tydlighetens skull[/i]

 

FEL!!!! FEL!!!! FEL!!!!!!

 

Detta kan ta livet av soldater!!!!

 

Finns inget skrivet från formellt håll vare sig från svenskt håll, amerikanskt eller brittiskt angående detta!

5-7 cm gäller!

Är till och med så att det kan vara svårare att få till ett bra avsnörande förband på låret pga den kraftiga muskulaturen och stora blodkärlet än på underbenet. Kan till och med behövas en extra CAT bredvid den första för att skapa ett bredare tryck!

 

Läs gärna följande citat hämtat ur Brodie, Hodgetts, Ollerton, McLeod, Lambert & Mahoney. Tourniquet use in combat trauma: UK military experience. JR Army Med Corps 153(4): 310-313

 

http://www.ramcjournal.com/2007/dec07/brodie.pdf

 

While the content of pre-deployment training is strictly

controlled, unwanted and erroneous practice messages from

external sources have reached deployed soldiers. An example is

the message that a tourniquet must only be applied over a single

bone (humerus or femur). This doctrine is believed to have

arisen from porcine animal haemorrhage models with nonballistic

injuries. The model neither reflects human anatomy,

nor the way a limb mangled by ballistic trauma will respond to

circumferential compression.

 

Är man mer transatlantisk av sig kan man gärna läsa guidelines för TCCC som utkommit i november 2010 där det står 2-3 inches.

 

http://www.naemt.org/Libraries/PHTLS%20TCCC/TCCC%20Guidelines%20101101.sflb

 

Nu är det ju inte detta de svenska instruktionerna på något sätt men de bygger på samma vetenskapliga stöd.

Och mig veterligen så gäller 5-7 cm fortfarande i Sverige. Källa bl a BATLS lärobok (2008) mm.

Edited by Bamse
Link to comment
Share on other sites

Jag skiter i vart du sätter den, bara jag överlever. Jag tänker inte klubba ner dig om du applicerar en CAT *fel* på min sönderskjutna arm under en eldstrid..

Lägg kraftfullt med bly i målet, släpa till något sånär säkert läge, CAT, därefter bakåt. Centimetrar hit och dit spelar mindre roll när skiten passerat fläkten.

 

Har du varit med när skiten passerat fläkten nångång? I min värld är det då som det faktiskt spelar jävligt mycket roll med "centimetrar hit eller dit". Det är det som skiljer proffs från folk som kanske faktiskt borde syssla med något annat.

Link to comment
Share on other sites

Finns inget skrivet från formellt håll vare sig från svenskt håll, amerikanskt eller brittiskt angående detta!

5-7 cm gäller!

Är till och med så att det kan vara svårare att få till ett bra avsnörande förband på låret pga den kraftiga muskulaturen och stora blodkärlet än på underbenet. Kan till och med behövas en extra CAT bredvid den första för att skapa ett bredare tryck!

 

OK, jag köper detta, särskilt som det faktiskt var 5-7cm jag fick lära mig av min instruktör (yoff). För att ändå fortsätta den intressanta diskussionen:

 

1) Att man har kraftiga muskler i låret är ju tydligt, men är det självklart att resonemanget gäller även armen?

 

2) Normännen föreskriver överarm/lår i den här militära förstahjälpenboken, dock från 2007. Där föreskrivs också max 15 minuter, jämfört med max 2 timmar som jag fick lära mig.

Link to comment
Share on other sites

Finns inget skrivet från formellt håll vare sig från svenskt håll, amerikanskt eller brittiskt angående detta!

5-7 cm gäller!

Är till och med så att det kan vara svårare att få till ett bra avsnörande förband på låret pga den kraftiga muskulaturen och stora blodkärlet än på underbenet. Kan till och med behövas en extra CAT bredvid den första för att skapa ett bredare tryck!

 

OK, jag köper detta, särskilt som det faktiskt var 5-7cm jag fick lära mig av min instruktör (yoff). För att ändå fortsätta den intressanta diskussionen:

 

1) Att man har kraftiga muskler i låret är ju tydligt, men är det självklart att resonemanget gäller även armen?

 

2) Normännen föreskriver överarm/lår i den här militära förstahjälpenboken, dock från 2007. Där föreskrivs också max 15 minuter, jämfört med max 2 timmar som jag fick lära mig.

 

Nu pratar jag främst om den forskning och utbildning som sker utomlands främst USA och UK. Vet för tillfället inte riktigt hur mycket som Fömedc har hunnit uppdatera sina utb.

 

1. Kraftiga muskler är en bisak, poängen ligger bla i som att minska delen vital vävnad som blir utsatt för ischemi, spara leder mm.

Det här med kraftiga muskler tog jag upp för att markera hur fel det är med detta påhitt som nämndes här.

 

2. Personligen litar jag mer på den amerikanska forskning som finns inom området än den norska.

Vet att det i många artiklar om detta så poängterar man att snarast taktiskt möjligt försöka omvandla tourniqueten till ett tryckförband om medicinskt möjligt. Detta för att minska antalet komplikationer (är tämligen få om man håller sig under 2 tim men blir självklart mindre om man drar ner på tiden ytterligare. När jag hade TOS för icke leg. sjv personal senast gällde att det endast var leg. sjv personal och ev. framtida stridssjukvårdare som fick ta bort CAT. Jag hoppas att FömedC utvärderar detta med tanke vad som rekommenderas i vissa artiklar.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...