Jump to content

Olycklig text om 200 båt och 90H


Recommended Posts

Läste om stridsbåt 90H och 200 båten och såg en del olyckliga inslag enligt mitt tycke.

 

I 90H delen står det att 200 båten ej hadde möjlighet till understöd. Detta är felaktigt då 200 båten hadde 2 st ksp 58 i ett bemannat pansartorn med just funktionen att understödja vid landstigningen.

 

I 200 båtens del stod att den skulle sjunka omedelbart om man tappade en lucka. Detta är mig veteligen inte sant. Luckan är vinklad från fören och visst skulle det spruta vattenmen ej i några kritiska mängder. Man skulle även har godtid på sig att stänga innedörrarna och på så sätt undvika att mer vatten kom in i utrymmet.

Att landstigning skulle vara svårare från en 200 båt, även med all packing stuvad, är även det mig veteligen oriktigt. tidsmässigt urlastade en pluton snabbare från en 200 båt än vad en pluton (halvpluton) kan göra från en 90H. Detta då det inte går att packa och trycka på lika bra på en 90H.

 

Kanske någon kan bekräfta ovanstående och en ändring i texten kan ske.

 

ett år i 200båt :)

Link to comment
Share on other sites

Det kanske skulle kunna ändras till att 90H har bättre utrustning till understöd. Saker och inte behöver ju inte finnas eller inte finnas det finns något mitt i mellan.

 

När det gäller att flytetyget skulle sjunka vid landstigning så låter det lite drastiskt. Iosf så blir den lite framtung om alla står så långt fram som möjligt och vissa använde dessutom den förliga trimtanken vid landstigningen (för att kunna "lätta" så mycket som möjligt).

Men när ett fartyg tar in vatten så finns det ett par saker som man kan göra. Länsa eller köra upp på land beroende på hur fort vattnet kommer in. Är man nära land, vilket är troligt vid landstigning så borde inte fartyget sjunka fortare än att man hinner in och lasta av. Det är ju trots allt det viktigaste.

 

Jag kan inte svara på om det blir kritiskt om det händer ute på öppet vatten på samma sätt som hände med den 90H som fick vatteninträngning i fören utanför Utö.

 

Edit: såg att det på 90H sidan står att SSRS har tre båtar som de lånat. Jag tror att de bara har en (90-843 finns på Fårö) nu efter att FM vill ha tillbaka båtarna. Däremot så har SSRS ett antal 90E (tror det är 14), så det är även ett fel på 90E sidan.

 

Ytterligare kommentar: Om jag inte missminner mig helt fel så hade 801 och 802 namnen Helge och Helga, de var ganska lika men den stora skillanden var att de hade olika bottenvinklar på skrovet. Detta borde väl göra att den inte heter Helge/Helga utan bara Helge. Förhoppningsvis kan någon bekräfta detta.

Edited by Dr. T-68
Link to comment
Share on other sites

Det kanske skulle kunna ändras till att 90H har bättre utrustning till understöd. Saker och inte behöver ju inte finnas eller inte finnas det finns något mitt i mellan.

 

När det gäller att flytetyget skulle sjunka vid landstigning så låter det lite drastiskt. Iosf så blir den lite framtung om alla står så långt fram som möjligt och vissa använde dessutom den förliga trimtanken vid landstigningen (för att kunna "lätta" så mycket som möjligt).

Men när ett fartyg tar in vatten så finns det ett par saker som man kan göra. Länsa eller köra upp på land beroende på hur fort vattnet kommer in. Är man nära land, vilket är troligt vid landstigning så borde inte fartyget sjunka fortare än att man hinner in och lasta av. Det är ju trots allt det viktigaste.

 

Jag kan inte svara på om det blir kritiskt om det händer ute på öppet vatten på samma sätt som hände med den 90H som fick vatteninträngning i fören utanför Utö.

 

200 båten tar inte in mera vatten, om man slår stopp, när en lucka fallit ner. Bara att hissa upp den igen och köra vidare. En 90:a funkar däremot som en plog och torde få in vatten ganska snabbt. Man kanske förväxlat 200 båten med 90:an. tror till och med att en 200 båt inte skulle sjunka även om plutonsutrymmet skulle vattenfyllas. Motorutrymme och akterskansen har så pass stora volymen att båten skulle flyta på de.

 

Däremot hände det ganska ofta att 200 båtarna fick skrovskador vid landstigningar, speciellt om det låg sprängsten i vattenlinjen. Det hande då att man fick sätta den på land och kalla på "pumpbåten" sedan gick de tillsammans tillbaka till varvet.

Link to comment
Share on other sites

Jepp, 2 Ksp58 i Tornet, och i moderna tider en Lv-lavett för Ksp58 på akterdäck

 

Om luckan skulle tappas i fart så har jag för mej att risken för att den ska slitas loss är stor, skulle då innerdörren vara öppen och båten klyva en större våg så finns nog risken att att du tar in så mycket vatten att du riskerar att sjunka. Men det ska nog vara flera faktorer som samverkar, jag har har för mig att jag har hört några "tappa luckan historier" och ingen av dom slutar med sjunken båt

 

90H Helge är båtens namn efter bokstaveringsalfabetet, Helga var bara för att särskilja dom två första individerna med olika bottenvinkel.

 

Tur att vi inte hade NATOfierats när dom infördes, då hade det blivit 90H HOTEL :unsure:

Link to comment
Share on other sites

  • Forumsledning

Det jag avsåg i texten var att när man inför landstigning packar hela plutonen i fören med så många framför innerdörrarna som möjligt, öppnat luckornas lås och enbart håller dem i vajern. Vissa båtar hade Lång vajer som kunde då hållas av ett flertal personer, medan andra hade ett kort handtag som enbart kunde hållas av en.

Skulle man i ett sådant läge tappa varjen pga en våg eller vad som helst och luckan öppnas skulle det vara ganska kaotiskt.

Alla stod ju packade rätt tätt och att för en hel pluton att ta sig ut i bakre delen upp för trappen genom den trånga luckan i bakre delen av tranportutrymmet skulle vara rätt svårt. Att stänga innerdörren skulle även det ta tid innan man fått ut alla som står framför den.

 

90 H har en större lucka i bakre delen och även en lägre trapp mot 200 båtens högre stege och trängre lucka. Dessutom behöver bara hälften så många hinna ut.

 

Att en lucka skulle rasa ner och en dörr inte hålla eller vara öppen under normal gång verkar inte sannolikt. Utan risken var just i samband med landstigning, ej vanlig gång.

Link to comment
Share on other sites

Som jag ser det torde en tappad lucka inte vara farligt vid en landstigning med 200 båt. Luckan sitter en bit ovanför vattenlinjen samt är vinklad så att ingen större plogeffekt att tala om kan förekomma. Dessutom kan en massiv våg inte skölja in då massan av packat folk skulle täta hyfsat och defenetivt stå kvar. Massiva vågor förekommer dessutom sällan i kontrakurs vid landstigning pga närheten till land. Visst svordommarna skulle hagla och folk bli blöta men i det läget är de så peppade att de skiter i det. Värre vore om någon trillade ut.

 

Vad beträffande risken för att båten skulle sjunka har jag vid en eftertanke bestämt mig att det kan den inte. Du har ju ett vattentätt skott mot motorutrymmet som i sin tur har ett vattentätt skott mot akterskansen. Durken tätar mot kölsvinet. Volymen av dessa utrymmen räcker för att hålla båten flytande även om plutonsutrymmen vore vatten fyllt.

 

Ang evakuering från plutonsutrymmet kan man ju även ta sig ut genom hytten.

 

Jag har helt för mig att urlastningen går snabbare i 200 båt. Man har ju två luckor så det blir ju en halv pluton i varje. De första gubbarna i 200 båten får dessutom en katapult start medan i 90 båten skall så gott som alla axelerera av egen kraft. Skyttet kommer av otroligt snabbt från 200 båten. GRG är oftast det som strulat om man fått en lång tid. Även om trosspackingen är stuvad så finns det plats för landstigningsformering och tryck. Jag skall höra med ett gammalt befäl, som torde ha pejl på ev tidsskillnader, så får vi se vad han säger.

 

Kom föresten på att jag har några snygga bilder på aktra LV-lavetten komplett med KSP och Örloggsflaggan i bakgrunden. @ Henke: Skulle du vilja lägga in en bild så säg till så skall jag scanna dem till dig

Link to comment
Share on other sites

Jag har helt för mig att urlastningen går snabbare i 200 båt. Man har ju två luckor så det blir ju en halv pluton i varje. De första gubbarna i 200 båten får dessutom en katapult start medan i 90 båten skall så gott som alla axelerera av egen kraft. Skyttet kommer av otroligt snabbt från 200 båten. GRG är oftast det som strulat om man fått en lång tid. Även om trosspackingen är stuvad så finns det plats för landstigningsformering och tryck. Jag skall höra med ett gammalt befäl, som torde ha pejl på ev tidsskillnader, så får vi se vad han säger.

 

Borde det inte ta ungefär lika lång tid då det är dubbelt så mycket folk i en 200-båt?

Link to comment
Share on other sites

Jag har helt för mig att urlastningen går snabbare i 200 båt. Man har ju två luckor så det blir ju en halv pluton i varje. De första gubbarna i 200 båten får dessutom en katapult start medan i 90 båten skall så gott som alla axelerera av egen kraft. Skyttet kommer av otroligt snabbt från 200 båten. GRG är oftast det som strulat om man fått en lång tid. Även om trosspackingen är stuvad så finns det plats för landstigningsformering och tryck. Jag skall höra med ett gammalt befäl, som torde ha pejl på ev tidsskillnader, så får vi se vad han säger.

 

Borde det inte ta ungefär lika lång tid då det är dubbelt så mycket folk i en 200-båt?

 

Problemet ligger i att det är olika förutsättningar i de bägge båtarna.

 

I 200 båten kan du få ut ett otroligt tryck. Med detta menas att de bakersta trycker på allt de orkar medan de främsta spjärnar imot med ben och armar. När luckan går släpper de främsta och skjuts mer eller mindre ut av trycket bakifrån. Man får en flygande start. Detta funkar eftersom 200 båten står på land och det är enklare att se var man landar och komma vidare. Varannan hoppade höger och varannan vänster för att undvika att springa ihop.

 

I 90 båten är luckan placerad rakt förut och det är svårare att få upp ett tryck. Dessutom gör kraschstoppen ätt soldaterna måste vara beredda på denna. Om man skulle trycka på som i en 200 båtriskerar man att de som spjärnar imot ej orkar hålla imot och det hela blir en hög med soldater som proppar igen gången.

 

Däremot finns det mer plats i gången på 90 båtarna, än i 200:a båten, vilket underlättar, för de sista, som oftast är GRG. På 200 båten riskerar dessa att fastna med GRG, bumpor och AI. Att hjälmduken var skadad i framkant var ett säkert tecken på en 200:a båts åkande kustjägare då man ofta slog i luckan ovanför innedörren

Link to comment
Share on other sites

Som jag ser det torde en tappad lucka inte vara farligt vid en landstigning med 200 båt.

Ahh trodde vi talade om lucktapp i allmänhet, nä risken är nog minimal vid landstigning

 

Vad beträffande risken för att båten skulle sjunka har jag vid en eftertanke bestämt mig att det kan den inte. Du har ju ett vattentätt skott mot motorutrymmet som i sin tur har ett vattentätt skott mot akterskansen. Durken tätar mot kölsvinet. Volymen av dessa utrymmen räcker för att hålla båten flytande även om plutonsutrymmen vore vatten fyllt.

 

Inte riktigt säker på det och även om du skulle hinna stänga luckor och ventiler i maskin så tror jag att även om den inte sjunker helt så skulle den få en intressant "dykvinkel"

 

Kan fö inte erinra mig om att jag har hört talas om någon sjunken 200båt (annat än som skjutmål) Någon annan kanske vet mer?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...