Jump to content

Tveksamheter för Int. Tjänst


Recommended Posts

Hittade den här artikeln om utbildning och värnpliktigas syn på utl. tjänst.

 

Några kommentarer? Spontant tänker jag om man kansk utbildar soldaterna på ett sätt om avskräcker, men realistisk utbildning handlar om att man ska vara medveten om att förluster kommer förekomma.

 

Man kan även finna en del relaterade artiklar uppe till höger i artikeln.

 

 

http://sydsvenskan.se/lund/article241025.ece

Link to comment
Share on other sites

Hittade den här artikeln om utbildning och värnpliktigas syn på utl. tjänst.

 

Några kommentarer? Spontant tänker jag om man kansk utbildar soldaterna på ett sätt om avskräcker, men realistisk utbildning handlar om att man ska vara medveten om att förluster kommer förekomma.

 

Man kan även finna en del relaterade artiklar uppe till höger i artikeln.

 

 

http://sydsvenskan.se/lund/article241025.ece

 

Kan inte säga att innehållet i artikeln skulle vara speciellt revolutionerade. Jag tycker att det aldrig har varit en hemlighet om vika risker det är, speciellt inte för ett mekaniserat förband som kan hamna i regelrätta strider. Anser vidare att det inte bara åligger Försvarsmakten att upplysa om riskerna, med lite sunt förnuft borde var och en kunna förstå att det inte handlar om "saft & bulle" vid utlandstjänst. Om Försvarsmakten inte övar inför ett värsta tänkbara scenario, om man inte är medveten om riskerna så ska man inte åka. Tror, som det avahandlats i åtskilla trådar, att det är ersättningen som är en mer bidragande orsak till att folk inte vill ingå i NBG.

Link to comment
Share on other sites

Kom utsökt att tänka på en text från en hemsida jag helt glömt bort... Saxat från bataljon.com

 

 

Insend

 

 

Jag har inte själv skrivit denhär texten, men jag ville dela med mig av den ändå för att den är så träffande.

 

I ett land med en president - det kunde också varit ett litet land med en kung - fanns det en armé med soldater, mestadels värnpliktiga.

Mammas Gosse Johnny ryckte in i armén. Hans far såg fram emot att kunna prata lumparminnen med honom. I det här landet har kvinnorna, nej jag menar mödrarna stor makt.

Politikerna vet det. Lille Jonny började sin grundutbildning tillsammans med en massa andra Mammas Gossar. "Vänster, höger vänster, höger" vapentjänst, fys, för lite sömn. Blev både kall och våt, kände sig eländig ibland - men lycklig. Sedan blev det träning med sprängämnen och skarp ammunition. Mammas Gosse var så stolt att han skrev hem till Mamma om det.

Samtidigt stod det i tidningar och visades på TV att några värnpliktiga nästan drunknat under en övning, att en bandvagn hade vält och att någon hade förfrusit några fingertoppar.

Om utbildningen är bra, realistisk och grundlig måste man räkna med några olycksfall.

Men befälen hade kalkylerat utan mor och utan politikerna. Olycksfall - ja, bandvagnen välte för att föraren sommnat, kanske hade han fått för lite sömn.

Tillbudet vid vattenövergången - antingen kunde soldaten inte simma, var för tungt lastade eller så var vattnet för kallt. Och kylskadorna, att vara i fält i minus 35-40 grader är ju inte klokt!!!

Det tyckte i alla fall mamma. Mödrarna började höra av sig. Vad nu? Lille Johnny var i fara, fick inte tillräckligt med sömn, vila, frös och var våt - ååå herregud...

Politikerna fick brev,pressen började sina skriverier, TV och radio började ta upp saken. Befälen utpekades som obildade, orättvisa och omdömeslösa galningar.

Så småningom fick Mammas Gosse sova minst åtta timmar varje dygn. Han slapp bli kall och våt. Han blev aldrig mer för trött eller varm, utbildningen blev ett skämt. Det blev så lungt och säkert att Mamas Gosse aldrig lärde sig skjuta och överleva.

Så kom den dagen då Mammas Gosse gick ut i kriget. Stackars lille Johnny, stackars alla mammas gossar. Fienden hade ingen aning om det här med säkerhet eller så brydde de sig inte om det.

Fienden anföll på dagen, fienden anföll om natten när lille Johnny sov på sin post eller åt sin middag, och Mammas Gosse var ju van att få sin sömn och äta varm mat tre gånger om dagen. Fienden kämpade i regn, i snöstorm, han gick och sprang fortare än lille Johnny, och värst av allt - fienden använde riktiga kulor och sprängämnen.

Fienden brydde ju sig inte om någonting... Mammas Gosse sköt ibland sina kamrater. Han gjorde det för att han var rädd och saknade träning. Mamma var stolt. Men lille Johnny då? Det finns ett monument i det här landets huvudstad, med namnen på alla små Johnnys ingraverade. Man kan ofta se mödrar som gråter där, och fäder med sorgsna ögon.

 

Bearbetat efter original av Paul Manser, Vietnamveteran

 

Inskickad av STRIX

 

Klart att man ska öva worst case scenario, inget konstigt med det, uppsnappar dock ibland (mest från trådar här) att när man övar internationella insatsers under värnplikten att det är mycket skjuta först och fråga sen vilket får mig att fundera på om man inte missar den viktigaste biten, att kunna prata och tolka folk, att kunna röra sig bland folk på bästa sätt.

 

Jag tror däremot att det är helt andra saker än riskerna som får den stora massan vpl att inte haka på NBG.

Link to comment
Share on other sites

Frågan jag ställde mig efter att ha läst artikeln var faktiskt hur öppna med statistiska förlustsiffror man är idag kontra tidigare. Floskel eller inte, så kändes det inte som om de intervjuade soldaterna reflekterat över att en skyttesoldat i genomsnitt har 5 sekunder att leva/verka i strid, att hälften av soldaterna ur ett amfibieförband är försatt ur stridbart skick efter sin första våldsamma landstigning o s v.

Kanske överdrivna siffror men det var iaf sådana siffror man fick till livs under GSU:n som soldat under invasionsförsvarets tid, delges liknande statistik idag eller är det bara gladpuckar som serveras?

 

I gladpucksfallet förstår jag om en viss tvekan infaller efter storövningarna och de krossade illusioner dessa tillför förbanden.

/M

Link to comment
Share on other sites

Frågan jag ställde mig efter att ha läst artikeln var faktiskt hur öppna med statistiska förlustsiffror man är idag kontra tidigare. Floskel eller inte, så kändes det inte som om de intervjuade soldaterna reflekterat över att en skyttesoldat i genomsnitt har 5 sekunder att leva/verka i strid, att hälften av soldaterna ur ett amfibieförband är försatt ur stridbart skick efter sin första våldsamma landstigning o s v.

Kanske överdrivna siffror men det var iaf sådana siffror man fick till livs under GSU:n som soldat under invasionsförsvarets tid, delges liknande statistik idag eller är det bara gladpuckar som serveras?

 

I gladpucksfallet förstår jag om en viss tvekan infaller efter storövningarna och de krossade illusioner dessa tillför förbanden.

/M

 

 

De där siffrorn känns lite mer andra världskriget med stora kustinvasioner....

Link to comment
Share on other sites

Frågan jag ställde mig efter att ha läst artikeln var faktiskt hur öppna med statistiska förlustsiffror man är idag kontra tidigare. Floskel eller inte, så kändes det inte som om de intervjuade soldaterna reflekterat över att en skyttesoldat i genomsnitt har 5 sekunder att leva/verka i strid, att hälften av soldaterna ur ett amfibieförband är försatt ur stridbart skick efter sin första våldsamma landstigning o s v.

Kanske överdrivna siffror men det var iaf sådana siffror man fick till livs under GSU:n som soldat under invasionsförsvarets tid, delges liknande statistik idag eller är det bara gladpuckar som serveras?

 

I gladpucksfallet förstår jag om en viss tvekan infaller efter storövningarna och de krossade illusioner dessa tillför förbanden.

/M

 

 

De där siffrorn känns lite mer andra världskriget med stora kustinvasioner....

 

Frågan är om det finns vettig statistik av den här typen på det här området som är relevant idag. "en skyttesoldat lever i genomsnitt i 5 sek i strid". Ja, men hur definerar man strid då? Det säger statistiken ingenting om. Alltså kan man fråga sig om den sortens statistik ens är relevant för soldaten att veta om? Jag skulle efterfråga mer statistik från t.ex. våra egan utlanbdsmissioner i modern tid, t.ex. från Bosnien eller afganistan. Eller statistik om antalet skadade/döda soldater och civila under t.ex. 3 månader i Irak eller Afganistan i jämförelse mot antalet trupper stationerade i landet. Att prata om risker behöver inte heller handla om statistik överhuvudtaget. Att höra på personliga erfarenheter från människor som innehaft liknande befattning i skarpa insatser kan vara minst lika bra om inte bättre just för att det är mer personligt och konkret.

 

Relevant statistik, ja visst. mytbildande statistik utan vettig koppling till dagens verklighet, helst inte..

Link to comment
Share on other sites

Visserligen var denna sifferstatistik troligen synnerligen löst baserad men den utgjorde en betydligt större källa till eftertanke än något i stil med: "Det är lite farligare utomlands" följt av "du kan få ett badkar i huvudet här hemma med typ så oroa dig inte".

När ett befäl ser dig i ögonen och säger: Fakta, 70% av alla som gör din befattning får problem med prostatan innan de fyller 30, så lyssnar man och tänker till om det är värt det (oavsett om befälet egentligen blåljuger).

 

Återigen, när man läser artikeln får man intrycket att de värnpliktiga inte har reflekterat över vad de sysslar med och eventuella konsekvenser av att ha den befattningen. Huruvida detta har med författaren eller de värnpliktiga att göra är dock en öppen fråga.

/M

Link to comment
Share on other sites

Väldigt bra att folk filosoferar på detta INNAN de åker ut och hamnar i en konfliktzon. Dels tror jag att man övar bättre med detta i ryggmärgen, och dels har man en mental förberedelse utifall det inträffar. Att veta att man tränar för en farlig verklighet ledar antagligen till att man tar till sig övning/träning på ett bättre sätt.

 

Att öva för att "ryssen kommer" har inte funkat på väldigt länge..

Link to comment
Share on other sites

Om man nu inte riktigt har förstått att det är farligt att göra utlandstjänst kan man ju ställa sig frågan: Varför får man ut vapen? Personligen tycker jag att om man inte förstår att det är farligt med UT så har man inte tillräckligt med kött på benen. Som exempel kan man ju ta att man söker väl inte ett jobb som man inte vet något om? Jag hade inte gjort det iaf...

Link to comment
Share on other sites

Som exempel kan man ju ta att man söker väl inte ett jobb som man inte vet något om? Jag hade inte gjort det iaf...

 

Just i fallet NBG kan man väl säga att rätt många (men inte tillräckligt) både sökt och tackat ja trots att en hel del frågetecken har förblivit outrätade, åtminstone om man får tro diskussionerna i NBG-trådarna här.

Link to comment
Share on other sites

Hittade den här artikeln om utbildning och värnpliktigas syn på utl. tjänst.

 

Några kommentarer? Spontant tänker jag om man kansk utbildar soldaterna på ett sätt om avskräcker, men realistisk utbildning handlar om att man ska vara medveten om att förluster kommer förekomma.

 

Man kan även finna en del relaterade artiklar uppe till höger i artikeln.

 

 

http://sydsvenskan.se/lund/article241025.ece

 

Kan inte säga att innehållet i artikeln skulle vara speciellt revolutionerade. Jag tycker att det aldrig har varit en hemlighet om vika risker det är, speciellt inte för ett mekaniserat förband som kan hamna i regelrätta strider. Anser vidare att det inte bara åligger Försvarsmakten att upplysa om riskerna, med lite sunt förnuft borde var och en kunna förstå att det inte handlar om "saft & bulle" vid utlandstjänst. Om Försvarsmakten inte övar inför ett värsta tänkbara scenario, om man inte är medveten om riskerna så ska man inte åka. Tror, som det avahandlats i åtskilla trådar, att det är ersättningen som är en mer bidragande orsak till att folk inte vill ingå i NBG.

 

 

 

Jag förstår hur du menar. Men att få ett par P-skott iröven på ett CV90 säger ju ganska mycket. dessutom måste jag hålla med om nedanstående talare med att säga att med Utl. Tjänst handlr det inte bara om att panga på som galningar. Det handlar om dialoger också. Känns som att sånt förbises vid övningar. Klar tdet kan ge en missvisande bild om hur det kan gå till. Givetvis menar jag inte på att man ska lägga striden helt åt sidan. Men om man övar i situationer som kan uppstå vid en mission får man bredda perspektiven något.

 

Ersättningsfrågan är en oändlig diskusion som i alla fall jag inte tänker ta upp här.

Link to comment
Share on other sites

Hittade den här artikeln om utbildning och värnpliktigas syn på utl. tjänst.

 

Några kommentarer? Spontant tänker jag om man kansk utbildar soldaterna på ett sätt om avskräcker, men realistisk utbildning handlar om att man ska vara medveten om att förluster kommer förekomma.

 

Man kan även finna en del relaterade artiklar uppe till höger i artikeln.

 

 

http://sydsvenskan.se/lund/article241025.ece

 

Kan inte säga att innehållet i artikeln skulle vara speciellt revolutionerade. Jag tycker att det aldrig har varit en hemlighet om vika risker det är, speciellt inte för ett mekaniserat förband som kan hamna i regelrätta strider. Anser vidare att det inte bara åligger Försvarsmakten att upplysa om riskerna, med lite sunt förnuft borde var och en kunna förstå att det inte handlar om "saft & bulle" vid utlandstjänst. Om Försvarsmakten inte övar inför ett värsta tänkbara scenario, om man inte är medveten om riskerna så ska man inte åka. Tror, som det avahandlats i åtskilla trådar, att det är ersättningen som är en mer bidragande orsak till att folk inte vill ingå i NBG.

 

 

 

Jag förstår hur du menar. Men att få ett par P-skott iröven på ett CV90 säger ju ganska mycket. dessutom måste jag hålla med om nedanstående talare med att säga att med Utl. Tjänst handlr det inte bara om att panga på som galningar. Det handlar om dialoger också. Känns som att sånt förbises vid övningar. Klar tdet kan ge en missvisande bild om hur det kan gå till. Givetvis menar jag inte på att man ska lägga striden helt åt sidan. Men om man övar i situationer som kan uppstå vid en mission får man bredda perspektiven något.

 

Ersättningsfrågan är en oändlig diskusion som i alla fall jag inte tänker ta upp här.

 

Jag menar självklart inte att strid är det enda som kan förekomma, det förkomemr knappast alls i utlandstjänsten. men det kan komma och det är viktigt att vara väl förberedd. Med tanke på att NBG utbildas under en väldigt långt tid utgår jag ifrån att alla delar i verksamheten kommer att övas. Det är ju bara att tiita på utb. på FS14, den är närmare tre månader lång och bredden verkar finnas i utbildningen.

Link to comment
Share on other sites

Hittade den här artikeln om utbildning och värnpliktigas syn på utl. tjänst.

 

Några kommentarer? Spontant tänker jag om man kansk utbildar soldaterna på ett sätt om avskräcker, men realistisk utbildning handlar om att man ska vara medveten om att förluster kommer förekomma.

 

Man kan även finna en del relaterade artiklar uppe till höger i artikeln.

 

 

http://sydsvenskan.se/lund/article241025.ece

 

Kan inte säga att innehållet i artikeln skulle vara speciellt revolutionerade. Jag tycker att det aldrig har varit en hemlighet om vika risker det är, speciellt inte för ett mekaniserat förband som kan hamna i regelrätta strider. Anser vidare att det inte bara åligger Försvarsmakten att upplysa om riskerna, med lite sunt förnuft borde var och en kunna förstå att det inte handlar om "saft & bulle" vid utlandstjänst. Om Försvarsmakten inte övar inför ett värsta tänkbara scenario, om man inte är medveten om riskerna så ska man inte åka. Tror, som det avahandlats i åtskilla trådar, att det är ersättningen som är en mer bidragande orsak till att folk inte vill ingå i NBG.

 

 

 

Jag förstår hur du menar. Men att få ett par P-skott iröven på ett CV90 säger ju ganska mycket. dessutom måste jag hålla med om nedanstående talare med att säga att med Utl. Tjänst handlr det inte bara om att panga på som galningar. Det handlar om dialoger också. Känns som att sånt förbises vid övningar. Klar tdet kan ge en missvisande bild om hur det kan gå till. Givetvis menar jag inte på att man ska lägga striden helt åt sidan. Men om man övar i situationer som kan uppstå vid en mission får man bredda perspektiven något.

 

Ersättningsfrågan är en oändlig diskusion som i alla fall jag inte tänker ta upp här.

 

Jag menar självklart inte att strid är det enda som kan förekomma, det förkomemr knappast alls i utlandstjänsten. men det kan komma och det är viktigt att vara väl förberedd. Med tanke på att NBG utbildas under en väldigt långt tid utgår jag ifrån att alla delar i verksamheten kommer att övas. Det är ju bara att tiita på utb. på FS14, den är närmare tre månader lång och bredden verkar finnas i utbildningen.

 

 

Jo, håller med dig!

Men artikeln här syftar på värnpliktiga och deras syn på NBG.

Man borde kanske redan här betona på att man utbildas för krig i värnplikten, och vid utbildning till NBG får en annorlunda mer internationell utbildning. I alla de senaste övningarna har ju scenariot varit internationell tjänst, fast med en J*vla massa strid. ger tvetydiga signaler till soldaterna. Det var liksom det som är min poäng. :-P

Link to comment
Share on other sites

Jo, håller med dig!

Men artikeln här syftar på värnpliktiga och deras syn på NBG.

Man borde kanske redan här betona på att man utbildas för krig i värnplikten, och vid utbildning till NBG får en annorlunda mer internationell utbildning. I alla de senaste övningarna har ju scenariot varit internationell tjänst, fast med en J*vla massa strid. ger tvetydiga signaler till soldaterna. Det var liksom det som är min poäng. :rockon:

 

Kan bara hålla med..FM har även dom missat med den infon känns det som när VPLare går runt och tror att det bara kommer vara ond bråd död (KRIG) i NBG. läser man liter mer om NBG så står det att vi även kan få åka på rent humanitära uppdrag.

 

Edit: vete fasen var min quote ruta tog vägen men mitt svar är den nedre texten :)

Edited by The Swede
Link to comment
Share on other sites

Apropå er diskussion om hur länge man lever i "strid".

Borde inte Irak vara en viss indikator på hur det kan komma att se ut för NBG. Det förekommer (defenitivt) strid där men det är inte strid hela tiden. Jag har sett en hel del filmer på internet där jänkar och/eller britter är inblandade i strider och dom är ju utsatta för fara men dom tycks iaf inte dö efter "5 sekunder". Hur stora är förlusterna i Irak, förresten?

 

Fienden de möter (mycket van vid att dö, känner stridsområdet väl, har bara fotfolk och inte allt för tunga vapen (max grg, grk och liknande)) är nog rätt lik den typ av fiende NBG (eventuellt) kommer möta. NBG är också rätt lik koalitionsstyrkorna i Irak (högteknologisk, vill ogärna dö, har många tunga vapen, pansarfordon, flygunderstöd, mindre van vid (strids-)miljön).

Bland annat av ovan nämnda anledningar antar jag att NBG kommer möta en fiende som använder sig av liknande taktik som de som skjuter på jänkarna och britterna i Irak (upprorsmän, insurgents, bad guys vad man nu vill kalla dom).

Attacker med IED:er, prickskyttar, självmordsbombningar och annan gerillataktik kommer troligtvis användas. Sannolikt kommer fienden också gömma sig bland civilbefolkningen, precis som i Irak.

Några strider som är mer konventionella, och inte överfallsliknande "hit-and-run"-aktioner, kommer väl antagligen vara ganska ovanliga om de inte är orsakade av att egna styrkor anfaller positioner som fienden håller. Att man ska behöva göra någon "invation av Skåne" som det stod i artikeln är väl ganska osannolikt?

 

Om jag hade bestämt mej för att döda några NBG-soldater i ett stridsfordon 90 skulle jag sätta upp en IED, lägga mej och vänta till det kommer ett och sedan spränga söder det bara för att sedan springa utta bara f*n så fort och långt bort som möjligt, naturligtvis på ett sätt som gör mej svår att upptäcka.

 

Man ska kanske inte bara öva konventionell strid utan också lite "anti-gerilla"-strid. Eller det kanske man redan gör?

Jag tycker att det verkar som att dom har tränat lite väl mycket på att anfalla "varandra" och inte tillräckligt på att hålla koll på skälvmordsbombare och annan gerillaaktivitet. (Glöm inte stenkastning och kravaller.)

Eller är det jag som bara har sett del av deras utbildning?

Edited by sportdykare
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att det verkar som att dom har tränat lite väl mycket på att anfalla "varandra" och inte tillräckligt på att hålla koll på skälvmordsbombare och annan gerillaaktivitet.

 

Hur kan man träna sig för att undvika självmordsbombare? Genom SIB? Det är knappast som om självmordsbombarna går omkring med en stor skylt på ryggen "Fiende".

Det man kan göra är att se till så att soldaterna blir mer uppmärksamma, få dom att tänka efter vad som avviker från normalbilden.

 

Som du själv skriver.

Om jag hade bestämt mej för att döda några NBG-soldater i ett stridsfordon 90 skulle jag sätta upp en IED, lägga mej och vänta till det kommer ett och sedan spränga söder det bara för att sedan springa utta bara f*n så fort och långt bort som möjligt, naturligtvis på ett sätt som gör mej svår att upptäcka.

 

Hur tränar man soldater att undvika ett sådant scenario?

Svenska soldater utbildas fö även i, som du uttrycker"stenkastning och kravaller". Det kallas IMF utbildning.

Link to comment
Share on other sites

Man ska kanske inte bara öva konventionell strid utan också lite "anti-gerilla"-strid. Eller det kanske man redan gör?

Jag tycker att det verkar som att dom har tränat lite väl mycket på att anfalla "varandra" och inte tillräckligt på att hålla koll på skälvmordsbombare och annan gerillaaktivitet. (Glöm inte stenkastning och kravaller.)

Eller är det jag som bara har sett del av deras utbildning?

 

Jag har fått uppfattningen att det är fokus på strid mot milis/gerilla/insurgents motsv. Strider mellan jämnstarka styrkor har väl varit ganska så få under slutövningen. Jag tror de har fokusen rätt. Men att lägga till moment där man övar mot en "högteknologisk" fi tror jag också är viktigt, för att behålla bredden och stimulera alla övande förband.

 

Hur mycket får LV att göra om man skall öva helt realistiskt för de scenarion som NBG kan tänkas möta?

Link to comment
Share on other sites

Jag har fått uppfattningen att det är fokus på strid mot milis/gerilla/insurgents motsv. Strider mellan jämnstarka styrkor har väl varit ganska så få under slutövningen. Jag tror de har fokusen rätt. Men att lägga till moment där man övar mot en "högteknologisk" fi tror jag också är viktigt, för att behålla bredden och stimulera alla övande förband.

 

Hur mycket får LV att göra om man skall öva helt realistiskt för de scenarion som NBG kan tänkas möta?

 

Okej, det var alltså inte direkt som jag trodde, vilket är bra. Om det är, som du säger, fokus på strid mot milis/gerilla/insurgents motsv är väl det bra.

 

Och visst, jag har också förstått att det kommer inte vara allt för häktiskt för LV-förbanden i NBG...

 

Hur tränar man soldater att undvika ett sådant scenario?

Svenska soldater utbildas fö även i, som du uttrycker"stenkastning och kravaller". Det kallas IMF utbildning.

Jag sa inte att det är enkelt att skydda sig mot sådant, däremot sa jag att jag tror att det kan komma att bli nödvändigt.

Och tro det eller ej men jag vet faktisk att IMF står för Insats mot folkmassa (källa: SoldF 2001) :):rockon:

Link to comment
Share on other sites

Om jag hade bestämt mej för att döda några NBG-soldater i ett stridsfordon 90 skulle jag sätta upp en IED, lägga mej och vänta till det kommer ett och sedan spränga söder det bara för att sedan springa utta bara f*n så fort och långt bort som möjligt, naturligtvis på ett sätt som gör mej svår att upptäcka.

 

Hur tränar man soldater att undvika ett sådant scenario?

Svenska soldater utbildas fö även i, som du uttrycker"stenkastning och kravaller". Det kallas IMF utbildning.

Det finns sätt att träna sig till en bättre uppmärksamhet.

Normalbild, körteknik, patrullformationer, rutiner vid stopp etc...

 

Vi har trots allt trupp i ett land i centralasien där det emellanåt ligger explosiva saker såväl i diket som nedgrävt i vägarna. Vissa erfarenheter bör ha hittat hem till Svedala tycker man. Tänk om det gick att ta tillvara på dessa erfarenheter...

Link to comment
Share on other sites

Väldigt bra att folk filosoferar på detta INNAN de åker ut och hamnar i en konfliktzon. Dels tror jag att man övar bättre med detta i ryggmärgen, och dels har man en mental förberedelse utifall det inträffar. Att veta att man tränar för en farlig verklighet ledar antagligen till att man tar till sig övning/träning på ett bättre sätt.

 

Att öva för att "ryssen kommer" har inte funkat på väldigt länge..

 

Jag håller med helt och fullt, det är oerhört viktigt att man suddar bort krigsromantiken och verkligen gör det klart för sig att UT/NBG innebär att i de konfliktzonerna pågår det ändå krig, i mindre eller större skala. Om man inte tar sig en ordentlig funderare om läget i de områden som kan bli aktuellt för sin UT, tror jag att man får sig en ordentlig tankeställare när man kommer på plats i tex Afghanistandär det ändå förkommer en del IED (tänker nu främst på de tjejer/killarna som roterade ner med FS13 och ganska omgående blev utsatta för IED men hade ju en sagolik tur i oturen. De måste ju fått en rejäl kalldusch och funderat på "Vad fan har jag gett mig in på"), vilket jag kan tycka är det som utgör ett av de större hoten där nere. Det är jag har funderat en del på inför när jag ska åka ner till A-stan. "Hur försvarar man sig mot IED?" Ett sätt är väl att se avvikelserna, "Vad stämmer/stämmer inte med den här bilden?/Whats wrong with this picture?"

 

Just som DaRaven säger, om man har det i bakhuvudet innan/under utbildningen har man en förförståelse OM det skulle "gå fel". Utifrån detta kan man då fokusera och agera på det oberäkande som kan ha dykt upp medan det man har övat/drillat under utbildningen "sitter", man behöver inte lägga sin energi på "hur fan var det nu då?"

 

Tack för ordet!

Edited by Borken
Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Ja det kommer bli obehagligt med skarp ammo vid ev insats. Bättre vi åker med lösplugg. se länk

 

http://www.mil.se/combinedchallenge/photo....0&nid=37514

 

Obs ironi

LOL! Det var faktiskt jätteroligt sagt!

 

 

 

Känns lite ... :happy:

 

Kanske bör ta människor som är lite äldre än 18 år till detta (NBG)... men det är min egen personliga åsikt.

 

/M

Link to comment
Share on other sites

Ja det kommer bli obehagligt med skarp ammo vid ev insats. Bättre vi åker med lösplugg. se länk

 

http://www.mil.se/combinedchallenge/photo....0&nid=37514

 

Obs ironi

LOL! Det var faktiskt jätteroligt sagt!

 

 

 

Känns lite ... :happy:

 

Kanske bör ta människor som är lite äldre än 18 år till detta (NBG)... men det är min egen personliga åsikt.

 

/M

 

Bergis....

 

I slutet på artikeln finns en springande punkt i hela den här historien

"Patryc Guzik sätter sig utanför. Han har bestämt sig för att vänta innan han bestämmer sig.

– Just nu skulle jag inte hoppa på. Jag var sugen när jag ryckte in men det har varit intensivt och nu känner jag att jag måste få uppleva lite frihet i det civila, skaffa lite distans, lite mer livserfarenhet."

 

Grymt bra sammanfattat!

Att man innan man ens mönstrat bestämt sig för att internationell tjänst är melodin för en själv verkar vara väl framfusigt innan man ens gått i uniform...

 

Grabbarna/tjejerna som innan de ens fått smaka på ansvaret som faktist finns i en grupp bestämmer sig för att det är det här de vill syssla med har (min åsikt) ofta en lite väl romantisk syn på vad det innebär.

Link to comment
Share on other sites

Ja det kommer bli obehagligt med skarp ammo vid ev insats. Bättre vi åker med lösplugg. se länk

 

http://www.mil.se/combinedchallenge/photo....0&nid=37514

 

Obs ironi

LOL! Det var faktiskt jätteroligt sagt!

 

 

 

Känns lite ... :wub:

 

Kanske bör ta människor som är lite äldre än 18 år till detta (NBG)... men det är min egen personliga åsikt.

 

/M

 

Bergis....

 

I slutet på artikeln finns en springande punkt i hela den här historien

"Patryc Guzik sätter sig utanför. Han har bestämt sig för att vänta innan han bestämmer sig.

– Just nu skulle jag inte hoppa på. Jag var sugen när jag ryckte in men det har varit intensivt och nu känner jag att jag måste få uppleva lite frihet i det civila, skaffa lite distans, lite mer livserfarenhet."

 

Grymt bra sammanfattat!

Att man innan man ens mönstrat bestämt sig för att internationell tjänst är melodin för en själv verkar vara väl framfusigt innan man ens gått i uniform...

 

Grabbarna/tjejerna som innan de ens fått smaka på ansvaret som faktist finns i en grupp bestämmer sig för att det är det här de vill syssla med har (min åsikt) ofta en lite väl romantisk syn på vad det innebär.

 

Så sant som det är sagt

Link to comment
Share on other sites

Att man innan man ens mönstrat bestämt sig för att internationell tjänst är melodin för en själv verkar vara väl framfusigt innan man ens gått i uniform...

 

Grabbarna/tjejerna som innan de ens fått smaka på ansvaret som faktist finns i en grupp bestämmer sig för att det är det här de vill syssla med har (min åsikt) ofta en lite väl romantisk syn på vad det innebär.

 

Öh, vaddå? Har man varit med i Hemvärnet ett par år räcker det väl med att veta vilken basker det blir och om man kommer få ökenuniform redan vid inryck, eller? :wub:

Link to comment
Share on other sites

Är det inte så med de flesta jobb? Att man i många fall bör bestämma sig i årskurs 9 för att gå rätt utbildning på gymnasiet för att efter det kunna få rätt jobb eller komma in eventuell högskola/universitet. Med tanke på det så är det väl inte så konstigt att folk påbörjar sin värnplikt med inställningen/förhoppningen om utlandstjänst när man är färdig. Sedan är det väl mycket möjligt att de får en mer verklighetstrogen och nyanserad syn på det hela när de väl gör lumpen.

Link to comment
Share on other sites

Är det inte så med de flesta jobb? Att man i många fall bör bestämma sig i årskurs 9 för att gå rätt utbildning på gymnasiet för att efter det kunna få rätt jobb eller komma in eventuell högskola/universitet. Med tanke på det så är det väl inte så konstigt att folk påbörjar sin värnplikt med inställningen/förhoppningen om utlandstjänst när man är färdig. Sedan är det väl mycket möjligt att de får en mer verklighetstrogen och nyanserad syn på det hela när de väl gör lumpen.

Jo det är så med nästan allt, man har en uppfattning som är baserad på annat än själupplevelser.

 

Men i exemplet studier så är konsekvenserna av att hamna på fel linje i gymnasiet att du antingen byter program eller kompletterar dina studier under/innan högskola/jobb.

Hamnar du i södra afghanistan i strid med talibaner istället för att jobba skift på Astra Zeneca i södertälje så kan skillnaden i upplevelse bli större än förväntat.

 

Därför tycker jag att man skall vara försiktig med att för tidigt både söka och ta ut pers till US.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...