Jump to content

Retro Stridsteknik


Recommended Posts

Hej. Som vissa vet så håller jag på med ett PROJEKT.

Då undrar jag som titeln ger en fingervisning om, vad hade vi för stridsteknik förut? I mitt fall är jag mest intresserad om tidigt 80-tal.

 

Hade vi "korridor bakåt", "växelvis/ansatsvis framryckning", "blixtlås", mm?

Men även tecknen för "plog", "linje(skyttelinje?)". Alltså typ knytnäven på huvudet för igelkottsförsvar, armarna rätt ut för linje mfl.

 

/frågvis som få

Link to comment
Share on other sites

Hej. Som vissa vet så håller jag på med ett PROJEKT.

Då undrar jag som titeln ger en fingervisning om, vad hade vi för stridsteknik förut? I mitt fall är jag mest intresserad om tidigt 80-tal.

 

Hade vi "korridor bakåt", "växelvis/ansatsvis framryckning", "blixtlås", mm?

Men även tecknen för "plog", "linje(skyttelinje?)". Alltså typ knytnäven på huvudet för igelkottsförsvar, armarna rätt ut för linje mfl.

 

/frågvis som få

 

 

Vad menar du med "förut" är det för tio år sen, i slutet på 60-talet eller under finska vinterkriget, eller... (ja du fattar :unsure:)

 

Vad är det som är oklart? :rolleyes:

Link to comment
Share on other sites

Hej. Som vissa vet så håller jag på med ett PROJEKT.

Då undrar jag som titeln ger en fingervisning om, vad hade vi för stridsteknik förut? I mitt fall är jag mest intresserad om tidigt 80-tal.

 

Hade vi "korridor bakåt", "växelvis/ansatsvis framryckning", "blixtlås", mm?

Men även tecknen för "plog", "linje(skyttelinje?)". Alltså typ knytnäven på huvudet för igelkottsförsvar, armarna rätt ut för linje mfl.

 

/frågvis som få

 

 

Vad menar du med "förut" är det för tio år sen, i slutet på 60-talet eller under finska vinterkriget, eller... (ja du fattar :rolleyes:)

 

Vad är det som är oklart? :rolleyes:

Mest min läsförståelse, går och letar efter den :unsure::rolleyes:

Link to comment
Share on other sites

Har läst igenom SoldF 1972. Där finns inte ett spår av stridstekniker tex Linje, Svärm, Kollon, Korridor eller likande.

Så man får nästan förmoda att man enbart förflyttade sig i formation skithög. *ironi*

Link to comment
Share on other sites

//LI

Du måste nog vara mycket mer specifik vilka förbandstyper du avser, inf, KA, jägeri o s v, eftersom stridstekniken varierade (och varierar, antar jag) mycket.

 

I huvudsak är jag mest intresserad av Jägarna*(kust mm?), men även infanteriet.

KA, kavalleriet? vad gjorde de? var inte det med hästar osv?

 

*: pga planerade sabotageuppdrag i filmen.

 

Gå till bibblan och låna en gammal SoldF från rätt tidsperiod.

I den kan du se många av "stridsteknikerna" och se vilka som

ändrats eller tillkommit...

 

Få se om det har något vidare utbud på våran lokala bokhög, annars borde [i5-stadens] länsbibliotek ha tycker jag.

 

Har läst igenom SoldF 1972. Där finns inte ett spår av stridstekniker tex Linje, Svärm, Kollon, Korridor eller likande.

Så man får nästan förmoda att man enbart förflyttade sig i formation skithög. *ironi*

 

Farsan gjorde lumpen i slutet av 60-talet och som du beskriver var det formation skithög som gällde. Men han sa att kort efter att han hade muckat så var det nån olycka osv. Då kom en massa bestämelser om "skyttelinje" mm. Kanske kom stridsteknikerna fram då nån gång? Inte i tid till -72 tydligen dock.

Link to comment
Share on other sites

Har läst igenom SoldF 1972. Där finns inte ett spår av stridstekniker tex Linje, Svärm, Kollon, Korridor eller likande.

Så man får nästan förmoda att man enbart förflyttade sig i formation skithög. *ironi*

Nej, men den tidens SoldF var inte samma tegelsten som dagens "här ska vi minsann få med allting"-version. Rätt plats för att hitta sådant torde vara den tidens InfR Skyttegrupp.

Link to comment
Share on other sites

I huvudsak är jag mest intresserad av Jägarna*(kust mm?), men även infanteriet.

KA, kavalleriet? vad gjorde de? var inte det med hästar osv?

 

*: pga planerade sabotageuppdrag i filmen.

 

OT?: kavalleriet (iaf livregementets husarer) blev motoriserat 1956 och under tiden du söker info om fanns iaf K3,K4 med flera och där fanns/finns jägarförband som bedrev sabotageverksamhet oftare än de red sina hästar. :rockon:

 

undantag är väl beridna högvakten

 

edit: grisfingrar

Edited by Svajk
Link to comment
Share on other sites

Den mest intressanta skillnaden på gruppnivå jag fått beskriven för mig är att man på 80-talet genomförde grupps framryckning medelst hela gruppens eldstöt-framryckning-eldstöt-framryckning och så vidare, medan man senare gått över till att halva gruppen ger eld medan de andra rycker fram och omvänt, alltså växelvis mellan omgångarna.

Link to comment
Share on other sites

Den mest intressanta skillnaden på gruppnivå jag fått beskriven för mig är att man på 80-talet genomförde grupps framryckning medelst hela gruppens eldstöt-framryckning-eldstöt-framryckning och så vidare, medan man senare gått över till att halva gruppen ger eld medan de andra rycker fram och omvänt, alltså växelvis mellan omgångarna.

Du får skilja på eldstötsförfarande och växelvis/ansatsvis framryckning.

 

Vi använde alla dessa förfaranden under min GU 1986-87

 

Vanliga former för grupps framryckning var: linje, svärm, kolonn.

 

Plog, blixtlås och korridor var inget som fanns på "vanliga" skytteförband.

Vad jägeriet höll på med vet jag inte men tror inte att det fanns där heller.

Tecknen för grupps former var samma som nu, skillnaden är kolonn som var det vi nu kallar led.

 

The Swede :rockon:

Link to comment
Share on other sites

Den mest intressanta skillnaden på gruppnivå jag fått beskriven för mig är att man på 80-talet genomförde grupps framryckning medelst hela gruppens eldstöt-framryckning-eldstöt-framryckning och så vidare, medan man senare gått över till att halva gruppen ger eld medan de andra rycker fram och omvänt, alltså växelvis mellan omgångarna.

Du får skilja på eldstötsförfarande och växelvis/ansatsvis framryckning.

Okej. Det jag fick beskrivet för mig var att eldstötsförfarande var standard vid jägargrupps strid på 80-talet, medan växelvis var det på 90-talet (åtminstone från mitten av detsamma).

 

I äldre SoldF (jag tror även i 1986 års version) beskrivs eldstötsförfarande som standard. Du och alla andra som övat på båda, i vilka lägen var eldstötsförfarande bättre än växelvis framryckning vid grupps strid? (För mig låter det livsfarligt att förflytta sig utan metall i luften.)

Link to comment
Share on other sites

Flygplanstropp på BAS90:

Bit ifrån er! = töm 1mag k-pist am...

Ut med röök (förhoppningsvis hade befälen fått ut det)

Dra fort som faan

Vi skulle inte bli skjutna på, utan det var flygbasjägare, infanteri och andra runt om som skulle ta hand om det.

 

Jo vi skulle helst få me oss piloten om han inte kunde ta sig ifrån med sin egen maskin... :)

Link to comment
Share on other sites

Flygplanstropp på BAS90:

Bit ifrån er! = töm 1mag k-pist am...

Ut med röök (förhoppningsvis hade befälen fått ut det)

Dra fort som faan

Vi skulle inte bli skjutna på, utan det var flygbasjägare, infanteri och andra runt om som skulle ta hand om det.

 

Jo vi skulle helst få me oss piloten om han inte kunde ta sig ifrån med sin egen maskin... :)

 

SJUKT KUL inblick i Flygvapnet!

Link to comment
Share on other sites

Infanterireglemente granatgevärsgrupp 1976 tar upp följande former:

 

"Gruppens former

 

6. Gruppens former i stridsgruppering är skyttekolonn, skyttesvärm och skyttelinje."

 

Skyttekolonn motsvarar det som SoldF 2001 (sidan 226) kallas för skytteled. Enda skillnaden verkar vara att 1976 gick stf grpch. sist i ledet och 2001 går han mitt i. Svärm verkar vara samma sak då som nu.

När man 1976 gick från svärm till linje så verkar standardförfarandet ha varit att man gick till något som kallas skyttelinje med djup. Detta innebar att gruppen inte bara hade inbördes avstånd i sida utan även i djup så att man täckte en yta av 50 x 50 meter. Detta måste vid en hastig anblick ha sett ut som en ganska oordnad verksamhet. Skyttelinje utan djup (dagens skyttelinje) användes lämpligast " I skog, i mörker och vid stormning då högsta stridsberedskap i fronten krävs och då risken för minor är ringa"

 

Detta regleras mer allmänt i Arméreglemente del 1 Formella Grunder 1965 som säger att förband som strider till fots har följande reglementerade former:

grupp: skyttekolonn, skyttesvärm och skyttelinje

pluton: stridstriangel och stridskolonn

kompani: stridstriangel och stridskolonn samt -vid skytte(pansarskytte-)kompani- med förpluton plutonsvis ett led.

 

Växelvis inom grupperna verkar inte ha förekommit.

Link to comment
Share on other sites

Ni som hållit på med strid till fots under en längre period kanske kan svara på den här frågan. Jag blev under min GU -97/98 lärd att framåt-gå-på-marsch var något som snarare liknar det som jag senare blivit lärd kallas eldstöt, alltså eld, frr med hela gruppen, eld osv. Numera verkar framåt-gå-på-marsch vara mer panik-skjut-åt-alla-håll-kriga-tills-ni-stupar-övning. Har det egentligen alltid varit så eller blev det byte i vad som heter vad någon gång runt millennieskiftet, och om det är så, vad hette framåt-gå-på-marsch tidigare?

Edited by Rickard N
Link to comment
Share on other sites

Min erfarenhet tar ju slut ungefär då du gick GU, så jag delar ju din GU-uppfattning och kan inte säga något om vad det har blivit av "gå-på-marsch" därefter. Generellt så uppfattar jag dock att "eldstöt framåt" var en betydligt vanligare order, "gå på marsch!" för mig är höga knäuppdragningar framåt och bajonett på under det svenska stridsropet "hurra!" - lite Kongo sådär.

Link to comment
Share on other sites

Eldstöt används för att ta initiativet eller för att behålla initiativet.

Grupp-/plutonchefen märker t.ex att fienden inte är så stark eller att vår eld håller ner honom.

För att då få ännu mer eld i målet och kunna framrycka och ta anfallsmålet ger man order om eldstöt.

 

Gå på march används I anfallsmålet när grupp-/plutonchefen anser att han inte längre kan styra gruppen samlat utan vill "släppa lös hundarna"

Enskilda stridspar sköter sig själva inom gruppens ram och slår ihjäl allt som kommer i deras väg.

 

The Swede :baskerPa:

*Skyttesvin av den gamla stammen*

Link to comment
Share on other sites

//Vysotskij

Säkert att du inte blandar ihop gruppens agerande inom skytteplutons ram, med jägar-/spaningsgruppens självständiga agerande?

Befälen på K 3 beskrev att de tidigare lärt ut eldstötsförfarande - modell SoldF 1986; står inget om strid inom plutons ram på den aktuella sidan - som standard för sina jägargrupper, men någon gång under 90-talet ändrade sig.

Link to comment
Share on other sites

Bajonett på!

Jag ser framför mej alla springer på skjytteled skjuter automateld från höften med Bajonett på, lite trumpeter och en fana längst fram. :banghead:

Där har vi något retro alltså. Undrar om man någonsin kommer att få höra de i stridens hetta.

Link to comment
Share on other sites

Flygplanstropp på BAS90:

Bit ifrån er! = töm 1mag k-pist am...

Ut med röök (förhoppningsvis hade befälen fått ut det)

Dra fort som faan

Vi skulle inte bli skjutna på, utan det var flygbasjägare, infanteri och andra runt om som skulle ta hand om det.

 

Jo vi skulle helst få me oss piloten om han inte kunde ta sig ifrån med sin egen maskin... :surprise:

 

SJUKT KUL inblick i Flygvapnet!

 

Flygplanstropparna har väl bara 6 veckors AMU, (de hade det 91-92 i alla fall) så detta förfarande bör vara det lämpligaste för dem :rolleyes:

De ska hålla på med flygplan, inte strida, det får närskydd och andra ta hand om. Sorry, OT..

 

JS

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...
  • 2 weeks later...
Yohn said:
Bajonett på!

Jag ser framför mej alla springer på skjytteled skjuter automateld från höften med Bajonett på, lite trumpeter och en fana längst fram. :dribble:

Där har vi något retro alltså. Undrar om man någonsin kommer att få höra de i stridens hetta.

 

Tja, enligt äldre reglementen skulle man göra "bajonett på" i UFA. Sedan fanns det något som kallades för "eldmarsch" vilket så vitt jag förstått innebär att man gick framåt på linje och sköt från höften. Vid upptäckta mål sköt man jaktskott.

Bild på eldmarsch med kpist 

tc-03.jpg

 

Bataljons/regementsfana längst fram utgick väl ur reglementet i början av 1900-talet? Jag vet att jag läst i något uråldrigt infanterireglemente hur man bl a eldreglerade understödselden mha att veva med fanan. Trumpeter utgick nog ännu tidigare, iallafall i stridslinjen. Men på det hela taget var det inte länge sedan det du beskriver utgick.

 

Lethal_Impact said:
Kom på en grej.

Hur agerade man som stridande enhet i bebyggelse?

Stadsmiljö först och främst.

 

Det var väl ganska lika då som nu, på det hela taget. Dock var det ganska rudimentära instruktioner i reglementena och man fokuserade ganska mycket på försvar av tagen terräng. Så såvitt jag kan läsa mig till av diverse böcker så har det undan för undan fokuserats främst på att utveckla detaljerna i alla olika moment.

Exempelvis:

Hemvärnsmannen i Fält, 1956 års upplaga ägnar sidorna 108 till 118 åt "Strid i ort" varav sidorna 111 till 118 behandlar försvar.

Soldaten i Fält, del 1, 1972 års upplaga behandlar "Strid i bebyggelse" på sidorna 126-138 med fyra underrubriker:

"Terrängen" sid 127, Utrustningen sid 128, Anfall 128 och Försvar 133.

Soldaten i Fält, 2001 års upplaga går igenom detta på sidorna 286-307 men då ska man också ta i beaktning att det dessutom 1998 kom Förbandsreglemente för armén Strid i bebyggelse där främst bilagorna 1 till 10 (sid 192 till 221) avhandlar plutons nivå och lägre.

 

Så sammanfattningsvis kan man nog säga att även om grunderna i allt väsentligt har varit desamma så har detaljrikedomen och tekniken utvecklats betydligt över åren. SoldF 1972 förordade exempelvis att plutonen skulle rycka fram på två stormavdelningar på varsin sida av vägen och eldunderstöd skulle ordnas "efterhand" medan det idag är uppstyrt på gruppnivå (och lägre, nästan personnivå) vem som gör vad vid framryckning längs gata.

Kort översikt över hur SoldF utvecklats genom åren.

Edited by henke
länkat om samma bild
Link to comment
Share on other sites

Stridsteknikutvecklingen är intressant, liksom dokumentationen kring den.

 

Visst har den enskilde soldaten fått en större uppmärksamhet och därtill mer utbildning och träning nu än vad han fick förr (fram till 80-talet).

 

SoldF 2001 beskrivs som "här ska vi minsann få med allting"-version jämfört med de tidigare. Påståendet stämmer till stor del. Det regelemente som egentligen ska reglera stridstekniska grunder är AR 1 (Arméreglemente 1) och förbandsreglementen, t ex InfR Skyttegrupp/-pluton. SoldF ska egentligen bara vara en allmän populärversion som beskriver soldatens uppgifter lite mer pedagogiskt och hyfsat lättsamt.

 

Det som hade hänt och hände i samband med att SoldF 2001 togs fram (1996-2001) var följande:

- Förbanden hade varit kaderorganiserade där brigaderna själva "utvecklat" stridsteknik och metoder på hög och låg nivå. Detta hade bl a lett till att ett och samma tecken kunde innebär två-tre olika åtgärder på en grupp, beroende vilket förband gruppen kom ifrån.

 

- Svenska förband hade haft utländska instruktörer på besök vilka hade infört nya/nygamla metoder som inte fanns beskrivna i något svenskt reglemente. Mycket som tillfördes var bra och välbehövligt och höjde den enskilde soldatens och gruppens stridsförmåga.

 

- AR 1 omarbetades till FMR Formella grunder varvid det mesta som berörde striden togs bort. Boken blev istället ett kaserngårdsreglemente vilket var djupt olyckligt.

 

Ansatsen med att SoldF 2001 blev då att försöka likrikta metoder på soldat, grupp och plutonsnivån för att svenska soldater och förband skulle prata samma språk bl a när man satte ihop dem för internationell tjänst.

 

Vi ville också ta åt oss och beskriva icke reglementerade utländska och inhemska metoder och göra dem "rumsrena" så att de kunde användas av svenska förband.

 

Den tredje biten var att "rädda" det som beskrivits i AR1 så att det inte försvann.

 

Resultatet blev "tegelstenen". Det förekom en hel diskussioner kring att dela upp den i två böcker eller kapitelvis, vilket skulle ha förenklat revidering av boken. Så blev det inte av olika anledningar. Det finns också en tendens till att vi verkar vara tvungna till att beskriva och dokumentera precis allting. Förr i tiden kan det ha varit så att mycket kunskap och erfarenhet fanns hos befälet som utbildade soldaterna och man hade inte samma behov av "tegelstenar" för att kunna utbilda.

 

Vad händer då i framtiden? Jo, FMR Markstrid är under framtagning och har så varit under ett par år och skulle egentligen varit klar nu. Den bör vara den som ligger till grund för nästa SoldF vilken då borde kunna tunnas ut betydligt. Utifrån FMR Markstrid kan sedan olika förbandsreglementen tas fram där man anpassar metoderna utifrån respektive förbands uppgifter, organisation, utrustning och utbildningstid.

 

En annan utveckling är också anpassningen till EU/Nato. Nästa orderhandbok och stridsuppgifter kommer inte att vara svenska som översätts till engelska. Vi går istället mot att ta de utländska (vilka de nu är) och istället översätta dem så gott det går till svenska men använda innebörden av dem så som man gör utomlands. Om detta också påverkar de metoder vi använder på grupp och pluton återstår att se.

 

Problemet är dock vilka man ska välja. Nato-anpassning innebär inte alltid att man enbart väljer ett system eller att samtliga Nato-länder har anpassat sig själva efter de standarder som gäller. Men det är väl en annan femma.

Link to comment
Share on other sites

S

Det som hade hänt och hände i samband med att SoldF 2001 togs fram (1996-2001) var följande:

- Förbanden hade varit kaderorganiserade där brigaderna själva "utvecklat" stridsteknik och metoder på hög och låg nivå. Detta hade bl a lett till att ett och samma tecken kunde innebär två-tre olika åtgärder på en grupp, beroende vilket förband gruppen kom ifrån.

 

Nu ska förbanden åter bli kaderorganiseradevad det lider. Finns inte risken att det bli på samma vis?

 

 

 

En annan utveckling är också anpassningen till EU/Nato. Nästa orderhandbok och stridsuppgifter kommer inte att vara svenska som översätts till engelska. Vi går istället mot att ta de utländska (vilka de nu är) och istället översätta dem så gott det går till svenska men använda innebörden av dem så som man gör utomlands. Om detta också påverkar de metoder vi använder på grupp och pluton återstår att se.

 

Ok att man på bataljonsnivå måste se över stridsuppgifter, men i det stora måste väl dom svenska stridsuppgifter som finns fungera någorlunda i NATO sammanhang? Eller är det så stor skillnad i innebörden bland de svenska som finns?

 

Edit: nu barkar det OT

Edited by Larsleo
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...