Jump to content

Recommended Posts

  • Replies 219
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Tanken var en "launcher" - flera typer av "payloads", istället för flera avfyrningsanordningar för olika typer av stridsdelar mm. Min UAV i exemplet ovan är ju mer en version av "Switchblade" som länk

Om man går in på SAABs sida om NLAW http://products.saabgroup.com/PDBWebNew/Ge...p;ProductId=640 hittar man lite broshyrer och filmer i högerspalten. I en av filmerna visar man att NLAW fått sensorer

Rb 55 finns som takslående också, rb 55E. När det gäller laser eller ej, vet jag inte. I iboken till Rb 56 står det bara att den har tre IR-strålare baktill. De kan ju använda sig av laser i IR-spekt

1. Javelin?

2. Varför skulle man slänga ut fullt fungerande pvrbsystem? Har inte TOW dessutom längre skottvidd än BILL?

 

 

Varför köpte vi BILL2 då? Det jag kan tänka mig är att TOW systemet är för tungt att släpa på. Så att ansågs att vi behövde ett system kapabelt av att slå ut stridsvagnar och vara släpbart. Men jag är lite emot det där med olika system som utför samma sak så att säja, det kostar pengar och det är desutom merjobb när vi blandar folk från olika förband och försvarsdelar när de ska sättas ihop i US.

 

Hur är det med "nya" BILL2 kontra våra TOWsystem när det gäller specifikationer

Link to post
Share on other sites
Mer likt MILAN men inte trådstyrt utan att ”granaten” efter en kort programmering följer målet med egen laser.

 

Vad menar du med "egen laser"?

Laserstyrda system funkar ju så att man har en operatör som lyser på ett mål. Robotens sensor ser laserprisken och styr mot den. Om roboten hade en egen laser skulle den ju kräva någon annan form av målsökare, exempelvis en bildigenkännande sådan (eller radar eller IR eller akustisk...), som hittar målet, belyser den med laser och så vidare.. vilket naturligtvis innebär att hela lasergrejen är onödig eftersom den bildigenkännande målsökaren då istället för att guida en laser mot målet som roboten kan följa, guidar roboten.

 

Laserstyrda vapen har ju den fördelen annars, framför trådstyrt, att man inte behöver någon "egen" pekare. Enheten som skjuter behöver med andra ord inte se målet, om bara roboten kan skjutas så att den efter avfyrning får kontakt med målet, och det reflekterade laserljuset.

Trådstyrda robotar är ju beroende av att avfyrningsplattformen står kvar och levererar styrdata under hela flygningen, vilket i praktiken innebär att sen som skjuter måste befinna ha en klar siktlinje till målet fram till (förhoppningsvis) träff.

 

/E

Link to post
Share on other sites
Mer likt MILAN men inte trådstyrt utan att ”granaten” efter en kort programmering följer målet med egen laser.

 

Vad menar du med "egen laser"?

Laserstyrda system funkar ju så att man har en operatör som lyser på ett mål. Robotens sensor ser laserprisken och styr mot den. Om roboten hade en egen laser skulle den ju kräva någon annan form av målsökare, exempelvis en bildigenkännande sådan (eller radar eller IR eller akustisk...), som hittar målet, belyser den med laser och så vidare.. vilket naturligtvis innebär att hela lasergrejen är onödig eftersom den bildigenkännande målsökaren då istället för att guida en laser mot målet som roboten kan följa, guidar roboten.

 

Laserstyrda vapen har ju den fördelen annars, framför trådstyrt, att man inte behöver någon "egen" pekare. Enheten som skjuter behöver med andra ord inte se målet, om bara roboten kan skjutas så att den efter avfyrning får kontakt med målet, och det reflekterade laserljuset.

Trådstyrda robotar är ju beroende av att avfyrningsplattformen står kvar och levererar styrdata under hela flygningen, vilket i praktiken innebär att sen som skjuter måste befinna ha en klar siktlinje till målet fram till (förhoppningsvis) träff.

 

/E

 

 

Som jag har förståt det så ska detr funka som att man först programarar raketen/granaten genom att själv belysa målet och att granaten/raketen sedan själv övertar målsökningan/belysningen efter att du avfyrat systemet. Jag är inte en sxpert alls på detta så någon annan kan kanske svara mycket bättre.

 

Men i praktiken så "låser" (belyser/programerar raketen) du målet, avfyrar och sedan springer iväg. raketen söker nu själv upp målet (på något sätt) även om de skulle börja röra på sig eller är i rörelse.

 

Så här är det beskrivet i Wikipedia om FGM-148 Javelin.

 

"Javelin is a fire-and-forget missile with lock-on before launch and automatic self-guidance" hur nu self-guidance funkar kan jag inte i detalj. sorry om jag är otydlig eller har fattat nada.

Link to post
Share on other sites
Som jag har förståt det så ska detr funka som att man först programarar raketen/granaten genom att själv belysa målet och att granaten/raketen sedan själv övertar målsökningan/belysningen efter att du avfyrat systemet. Jag är inte en sxpert alls på detta så någon annan kan kanske svara mycket bättre.

Javelin har en bildalstrande IR-målsökare. Dvs roboten "ser" målet och kan följa det när skytten väl "talat om" att "det är just den där saken som du tittar på nu som du ska träffa". Laser är inte inblandat i målsökaren.

Link to post
Share on other sites
Varför köpte vi BILL2 då? Det jag kan tänka mig är att TOW systemet är för tungt att släpa på. Så att ansågs att vi behövde ett system kapabelt av att slå ut stridsvagnar och vara släpbart. Men jag är lite emot det där med olika system som utför samma sak så att säja, det kostar pengar och det är desutom merjobb när vi blandar folk från olika förband och försvarsdelar när de ska sättas ihop i US.

 

Hur är det med "nya" BILL2 kontra våra TOWsystem när det gäller specifikationer

Det är ju två system med olika fördelar som tillsammans ger ett väldigt bra pansarvärn. TOW har ju fördelen av att kunna skjuta långt och kunna plocka ut alla stridsvagnar (nyaste TOW ska kunna slå igeom all känd pansar idag) innan de kan skjuta tillbaka. Nackdelen är att det kan vara svårt att hitta optimala skjutplatser i norrland (även i södra sverige) där systemet kan verka med sin fulla potential (dessa rekas noggrant innan man grupperar). Dessutom måste den fordonsmonteras (går iofs att plocka med sig också, men det är lite för mycket slit).

Bill2 kompletterar iom att en grupp på tre man snabbt kan gruppera på lite kortare avstånd och kunna slå ut stridsvagnar. Eftersom systemet är såpass bärbart så kan man snabbt avlossa två robotar och sedan snabbt dra sig iväg. Bill2 kan befinna sig närmare trupperna och man kan snabbt få pansarvärn som försvar.

Link to post
Share on other sites
Guest Triggerpuller

Vad jag skulle vilja se är ett inköp av israeliska Spike LR. Fire & forget, 4 km räckvidd och dessutom kan man sitta bakom en ås och skjuta på mål man initialt inte ser. För att inte nämna fördelarna med med att endast ha ett pvrb-system och samma system som huvuddelen av Europa.

Link to post
Share on other sites
Nu har ju ryska Stridsvagnar ERP som inte bara slår ut Pansarsprängranater utan Pilprojektiler genom att ERP plattorna är tjockare än vad pilen är lång.

 

Ett sådant skydd vill jag se, då våra pilar enligt uppgift är närmare 70 cm långa...

 

ERP blocken lutar mot varandra i kraftig vinkel och bildar ett "V" som med sin spets pekar ut från tornets sida. Lite kryptiskt formulerat kanske, men ta dig en titt på de ERA paneler som är monterade på T-90 så ser du hur de fungerar. Om "V:t" är längre än 70 cm vet jag ej, men det ser mycket kraftfullt ut.

 

Jag tror Erik Gustav har missförstått tanken bakom modernt ryskt ERA lite. Skyddet består till stor del av att mindre laddningar i ERP blocket detonerar uppåt och utåt och därmed skär sönder den inkommande pilen i mindre delar, snarare än att genom sin tjocklek ge ballistiskt skydd. Men, precis som Erik Gustav skriver skall modern rysk ERA (KONTAKT 5 etc) ha god skyddsförmåga inte bara mot RSV granater utan även mot pil.

Link to post
Share on other sites
Penetrationsdjupet för en snabb massiv penetrator är längden hos penetratorn gånger roten ur kvoten mellan

penetratorns densitet och målets densitet.

 

Alltså, Kinetisk energi måste väl ändå också ha med saken att göra?

Intressant nog inte, om man kommer över ~1200-1500 m/s. Då beter sig penetratorn och pansaret effektivt

sätt som vätskor och (extremt förenklat) kan man se problemet som när man spolar en kraftig vattenstråle

ner i ett vattenglas. Både strålen och vattnet i glaset kommer att skvätta iväg åt alla håll och mängden

bortskvätt vatten (penetrationsdjupet) beror på hur länge man sprutar (penetratorns längd) och hur mycket

vatten strålen kan skvätta bort per någon enhet (densitetskvoten). Vid lägre hastigheter är den kinetiska

energin givetvis viktig.

 

Hmmm.... I och med att pilens densitet är en variabel i din ekvation måste ju den kinetiska energin per definition vara av avgörande betydelse för penetrationsförmågan efftersom densiteten beror av pilens massa, vilket också dess rörelse (kinetiska) energi gör?

 

Dvs Hög densitet = hög molekyltäthet (hög vikt per volymenhet) => stort genomslag. Hög vikt => hög rörelseenergi. Eller..?

Fast liknelsen med vattenstrålen och glaset är givetvis övertygande...

Link to post
Share on other sites
Hmmm.... I och med att pilens densitet är en variabel i din ekvation måste ju den kinetiska energin per definition vara av avgörande betydelse för penetrationsförmågan efftersom densiteten beror av pilens massa, vilket också dess rörelse (kinetiska) energi gör?

 

Dvs Hög densitet = hög molekyltäthet (hög vikt per volymenhet) => stort genomslag. Hög vikt => hög rörelseenergi. Eller..?

Fast liknelsen med vattenstrålen och glaset är givetvis övertygande...

Densiteten har inget med massan att göra, men massan beror givetvis på densiteten. Densiteten är fix när man

väl har valt material. För att fortsätta på liknelsen med vattenglaset kommer en högre kinetisk energi (högre

hastighet på strålen) bara göra att vattnet skätter längre, inte att mer vatten skvätter bort. Tankefelet man gör

är att tänka sig en fast kropp som trycks genom ett pansar och att den skulle komma längre ju hårdare man trycker.

Som jag skrev tidigare beter sig allt som vätskor vid dessa hastigheter. En pil som färdas 1500 m/s ger samma

penetrationsdjup som en pil som färdas 2500 m/s. Sedan finns det andra faktorer (skjutavstånd, ballistik, restverkan,

känslighet mot aktiva pansar mm) som gör att man ändå vill öka projektilhastigheten.

Link to post
Share on other sites
Som jag skrev tidigare beter sig allt som vätskor vid dessa hastigheter.

Som bekant hoppade förebilden till mitt alias av teknisk högskola för att bli skådespelare, och själv har jag läst ytterst lite fysik sen grundskolan, så...

...vid vilka hastigheter gäller det och hur beror det på de material som används?

Link to post
Share on other sites

Hejohå!!! Här kommer en glad infanterists funderingar om pv-vapen. Utifrån vad jag har förstått finns det olika typer av rsv-verkansprinciper.

Den enklaste är den vi har i prismaladdningen, där vi endast har sprängsämnets kraft som verkar.

Mer avancerat blir det om man får en kon vars massa omvandlas till en svetsstråle. Den har vi i tex grg och robotammunitionen.

Den senaste typen av rsvladdning är den som sitter i BONUS, vars rsvladdning skjuter iväg en slugg en bra bit, och därigenom får en projektil som penetrerar pansaret.

 

Skulle man rimligen då i framtiden inte kunna skapa en pvrb som flyger över målet, likt BILL, men högre så att system som SHTORA och ARENA inte når, men skjuter en verkansdel som finns i BONUS?

 

/K

Link to post
Share on other sites

ideén att använda pvrobot som bärare av BONUS låter som en fin idé. TOW och BILL i samverkan skulle bli bra om TOW en är senaste version som slår igenom ERP med sin tandem laddning. Kanske kunde man montera en störsändare i en pvrobot för att störa ut APS et. Det är mina fem öre. Det jag skrev om ERP som skyddade mot pproj var ett misstag med plattornas tjocklek då jag menade KONTAKT-5. Var lite för ivrig att publicera nya rön.

 

Kanske finns det något sätt att skydda pproj mot KONTAKT en?

Link to post
Share on other sites
Som jag skrev tidigare beter sig allt som vätskor vid dessa hastigheter.

Som bekant hoppade förebilden till mitt alias av teknisk högskola för att bli skådespelare, och själv har jag läst ytterst lite fysik sen grundskolan, så...

...vid vilka hastigheter gäller det och hur beror det på de material som används?

När den kinetiska energin per atom är av samma storleksordning som bindningsenergin mellan

atomerna. När den välordnade, kollektiva, kinetiska rörelsen vid kollisionen med pansaret

omvandlas den till en oordnad rörelse kommer atomerna röra sig lite hur som helst. Om energin

i den rörelsen är större än den energi som det kostar att bryta sönder den ordnade kristallina

strukturen så är materialet en vätska. Övergången är diffus så det är svårt att ange en exakt

hastighet. Varje atom i en DU-pil som rör sig med 1500 m/s har en kinetisk energi på ca 3 eV

att jämföras med urans förångningsenergi (som är större än energiskillnaden kristall-vätska)

som är 3.8 eV. För de flesta normala metaller ligger bindningsenergin i storleksordningen 2-4 eV

så de blir "flytande" vid ungefär samma hastighet, något ovanför 1000 m/s.

Link to post
Share on other sites
ideén att använda pvrobot som bärare av BONUS låter som en fin idé. TOW och BILL i samverkan skulle bli bra om TOW en är senaste version som slår igenom ERP med sin tandem laddning. Kanske kunde man montera en störsändare i en pvrobot för att störa ut APS et. Det är mina fem öre. Det jag skrev om ERP som skyddade mot pproj var ett misstag med plattornas tjocklek då jag menade KONTAKT-5. Var lite för ivrig att publicera nya rön.

 

Kanske finns det något sätt att skydda pproj mot KONTAKT en?

 

Eller så gör man det enklare för sig och beskjuter vagnen från mer en ett håll, för att nå verkan i stridsfordon med burna vapen som inte är robot så är ju rekomendationen mer än ett skott. Detta är ju inte enbart på grund av att man som pskott skytt förväntas missa. En annan sak som jag funderar lite på är att om man nu får fungerande aktiva motmedel på stridsvagn som kan verka mot mot både robot och pil, innebär det att man på sikt kan tänkas minska ner antalet kilo pansar och få lättare stridsvagnar men som endå behåller sin eldkraft?

Link to post
Share on other sites
Strf 9040 är ju inte avsedd att strida direkt mot stridsvagn.

Det är den faktiskt. Från början skulle strf90 endast ingå i fristående mekaniserade bataljoner utan egna stridsvagnar, och man skulle bla sättas in mot fientliga mekaniserade förband med stridsvagnar.

Link to post
Share on other sites
Det är den faktiskt. Från början skulle strf90 endast ingå i fristående mekaniserade bataljoner utan egna stridsvagnar, och man skulle bla sättas in mot fientliga mekaniserade förband med stridsvagnar.

 

9040 skulle primärt föra fram Pv-vapen till avstånd lämpliga att verka mot FI.

 

Inte sättas in SOM vapen mot Striv.

Link to post
Share on other sites
Hmmm.... I och med att pilens densitet är en variabel i din ekvation måste ju den kinetiska energin per definition vara av avgörande betydelse för penetrationsförmågan efftersom densiteten beror av pilens massa, vilket också dess rörelse (kinetiska) energi gör?

 

Dvs Hög densitet = hög molekyltäthet (hög vikt per volymenhet) => stort genomslag. Hög vikt => hög rörelseenergi. Eller..?

Fast liknelsen med vattenstrålen och glaset är givetvis övertygande...

 

Hög vikt ger visserligen högre rörelseenergi (linjärt), men då formeln som bekant är E=mv^2/2 så ökar den med kvadraten på hastigheten. Man får större effekt av att öka hastigheten än massan (fördubbling av hastigheten ger fyrdubbling av energin).

 

När den kinetiska energin per atom är av samma storleksordning som bindningsenergin mellan

atomerna. När den välordnade, kollektiva, kinetiska rörelsen vid kollisionen med pansaret

omvandlas den till en oordnad rörelse kommer atomerna röra sig lite hur som helst. Om energin

i den rörelsen är större än den energi som det kostar att bryta sönder den ordnade kristallina

strukturen så är materialet en vätska. Övergången är diffus så det är svårt att ange en exakt

hastighet. Varje atom i en DU-pil som rör sig med 1500 m/s har en kinetisk energi på ca 3 eV

att jämföras med urans förångningsenergi (som är större än energiskillnaden kristall-vätska)

som är 3.8 eV. För de flesta normala metaller ligger bindningsenergin i storleksordningen 2-4 eV

så de blir "flytande" vid ungefär samma hastighet, något ovanför 1000 m/s.

 

Klockrent!

Kunde inte fått en tydligare förklaring.

Tackar! :)

Link to post
Share on other sites

Från förra sidan

Penetrationsdjupet för en snabb massiv penetrator är längden hos penetratorn gånger roten ur kvoten mellan

penetratorns densitet och målets densitet.

 

:rolleyes:

 

Menar du med "kaliber" pilens eller eldrörets kaliber förresten?

Edited by Rickard N
Link to post
Share on other sites
  • 3 weeks later...

Enligt min bedömning så står sig AT 4/pskott 86 väl mot utländska konkurrenter. Men det brittiska pskottet LAW 80 är mkt bra det ochså, det slår igenom 700 mm homogent pansar medan vanliga varianten av Pskott 86 slår igenom 400 mm Homogent pansar. Det finns dock en specialversion av Pskott 86/At 4 som ska slå igenom 500-600 mm Homogent pansar, tror den versionen heter AT 4DP(deep peneltration). LAW har ju förövrigt fördelen av inget bakblås som är en klar fördel i strid i bebyggelse. AT 4CS är en version för mindre bakblås med hjälp av att man på något sätt tillsätter saltvatten. Dock lär det ändå vara påkännligt bakblås då skyttar som skjutit framför en vägg bakom svimmat av tryckvågen från bakblåset som studsade tillbaka från väggen.

 

Sök på "LAW" och "AT 4" på¨Wikipedia och bläddra lite så hittar du matnyttig information!

Link to post
Share on other sites

Är homogent pansar samma sak som stålplåt? Svimma av trycket från bakblåset om man skjuter framför en vägg känns lite otroligt, du får gärna komma med källa på det. Som GRG laddare/nörd så är alla sådan information intresant.

 

Att man däremot kan få delar på kroppen trasiga om man skjuter i slutet utrymme är ju det första man lär sig och knappast något som praktiseras även om man har CS modell. Att få bakblåset "över sig" behöver ju inte per definition vara farligt annat än att det kan bli fruktansvärt obehagligt och svida till lite i skinnet.

 

Vart tar rekylen vägen på en LAW?

Link to post
Share on other sites

tror inte någon har nämnt men Metallbrand vapen, är inte säker på om det används i sverige i större utsträckning men, hur är verkan på ett sådant vapen och hur kan man skydda sig mot dessa??

 

Mvh

Link to post
Share on other sites

Med homogent pansar antar jag att OP menar RMS (Rolled Mild Steel) som är ett standardmått

på skyddsförmågan hos pansar. Eftersom man inte direkt kan jämföra tjockleken i sammansatta

pansar så översätter man skyddet till milimeter RMS. Eller så menar OP något helt annat...

Link to post
Share on other sites
Är homogent pansar samma sak som stålplåt?

Låter som en direktöversättning av RHA - Rolled Homogeneous Armour vilket mycket riktigt är pansarstål. Penetrationsvärden brukar alltid anges i "mm RHA".

Link to post
Share on other sites
1. Svimma av trycket från bakblåset om man skjuter framför en vägg känns lite otroligt, du får gärna komma med källa på det.

 

2. Vart tar rekylen vägen på en LAW?

 

 

 

 

1. Wikipedias sida om AT 4

 

2. På brittiska LAW 80 är projektilen raketdriven

 

 

Edit: Fel citeriing,återgärdade

 

 

/ Erik Gustav

Edited by Erik Gustav
Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • Guest Jägers
      By Guest Jägers
      Vad tror ni...
       
      Kommer Sverige någonsin få ett nytt stridsvagnsystem? Eller är stridsvagnseran på väg att utgå? Gämför med slagskeppen. Tänk på kostnadseffektivitet och svenska arméns uppgifter.
       
      "November 8, 2002; For several decades, the main battle tank has been declared obsolete. Like the battleship, another weapon that depended on big guns and thick armor, the tank was seen as inevitably done in by faster, cheaper and more numerous weapons. The first modern battleship was launched in 1906, but aircraft and submarines made the battleship obsolete, and none were built after 1945. The tank has lasted longer than that. First appearing in combat during World War I, the tank became a decisive weapon during World War II and continued to dominate battlefields to the present. That's over 80 years, twice as long as the battleship. But the tank, like the battleship, became too expensive and too vulnerable to cheaper weapons.
       
      But there's another major factor that kept the tank going for so long; the Cold War arms race. Russia saw the tank as their principal land warfare weapon and produced over 100,000 of them after World War II. Russia introduced a new model every decade from 1945 to the 1990s. The World War II T-34 gave way to the T-54, then the T-62, the T-72, the T-80 and the T-90. The United States responded with the M-48, M-60 and M-1.
       
      As the Arab-Israeli wars, and the 1991 Gulf War demonstrated, the American tanks in the hands of well trained crews could handily defeat larger numbers of Russian tanks. But the M-1, with it's use of high tech sensors, composite armor and depleted uranium shells, set a new standard for tank design and effectiveness. It also cost nearly five million dollars each. With Russia dropping out of the arms race when the Soviet Union collapsed in 1991, and no one else willing, or able, to afford a tank to match the M-1, the end of the line has been reached. Well, a few nations could match the M-1 (Israel, Britain and Germany), but none of these were willing to build many of them.
       
      The United States ended up with 7,000 M-1s when the Cold War ended. Russia was selling off its best tanks for less than a million dollars each, but no one thought of these as anything more than targets in a battle with M-1s. The world will still have plenty of tanks for the next few decades, until the last of the 50,000 Cold War surplus Russian tanks rusts into uselessness.
       
      But why should the tank disappear now? Simply because the main reason for the tank was to provide a weapon that could battle its way past determined infantry and their machine-guns, artillery and anti-tank weapons. With modern electronics, cheaper precision rockets and bombs can deliver the firepower and flexibility that only tanks could provide in the past. These new weapons are easier to use and maintain than tanks, which have always been complex and difficult to keep going. Just like admirals did the math and decided that submarines and aircraft were cheaper and more effective than battleships, generals the world over will consider their options and go with what they feel will work best. There won't be much choice. With few new tanks being built, and cheaper, more effective, weapons available.
       
      There will have to be some battles to make the point. China and India are still building tanks, using technology far behind, and a lot cheaper than, the M-1. But with smarter and cheaper anti-tank weapons available (missiles, "smart mines" and air delivered robot tank killers like SADARM), it will only take one incident of the "cheap and smart" stuff beating up on a lot of tanks to make the point. Another telling sign is the lack of enthusiasm in America and Russia for designing a replacement for current tanks. At least not a replacement that features the "bigger gun and thicker armor" that has characterized tank development for the past 80 years.
       
      Then again, it may be premature to write off the tank. For a weapon that has been dismissed as obsolete for decades, it still survives. True, there are a lot fewer tanks in use now (about 60,000) than there were at the end of the Cold War (over 100,000). And the new ones being built are not sufficient to replace those that wear out each year. Less affluent nations will still find tanks useful against their own citizens, or equally poor neighbors who also have some tanks. The math, however, is unavoidable. Unless a new arms race begins, the number of tanks in service will slowly decline year by year. Meanwhile, the number of "smart weapons" grows rapidly. The tank won't completely disappear soon, but never again will it be the key weapon for ground warfare. "
    • By A2Keltainen
      Jag har suttit och funderat på besättningsstorleken i strv respektive strhkp. Strv har som bekant nuförtiden oftast en besättning på tre eller fyra man. Strhkp har däremot nuförtiden oftast en besättning på två man. I diskussioner om det optimala antalet man i en strv-besättning så är det rätt så vanligt att folk tycker tre är för lite, och nästan alla tycker att två man är för lite. Den första frågan är då varför strhkp kan klara sig med två man medan det krävs fler man i strv? Är det enbart därför att strhkp är flygande och detta medför ett ännu större tvång än i strv att hålla besättningen liten som en följd av viljan att hålla fordonets massa (vikt) så liten som möjligt? Den andra frågan som dyker upp i mitt huvud är om några av de faktorer, som gör att strhkp kan klara sig med två man, kan föras över till strv, så att den åtminstone kan klara sig bra med tre man? Jag tycker mig ha sett ett exempel på detta i hur vissa länder (Frankrike) med tre mans strv-besättningar håller en fjärde besättningsman i trossen. På detta sätt så kan vinna de fördelar en man mindre i strv medför, samtidigt som man har extra hjälp med underhåll, posttjänst och andra liknande sysslor under de stunder man inte är i strid eller förflyttning.
    • By Axel of Sweden
      Är det sant att Tornen på stridsvagnar flyger av när dom exploderar?
      Är det bara en myt eller?
    • By A B
      Som ämnet antyder så letar jag efter en översättning av "skott kommer" till engelska.
      Situation 1: skjuter grg/p-skott "skott kommer" "klart bakåt"
      Situation 2: försvarets rekryteringsfilm på youtube om u-båtar, operatör säger "skott kommer, begränsa manöver"
    • By madman
      Polen tittar på nytt antitankprogram. Med ett fordon bandvagn med 3x8 st robotar. förslaget är Hellfire och Brimstone. Samt även CAMM missiler som Polen ska få del i tillverkningen. Tänk också att ha ett lätt raketartilleri med 16 enklare raketer och sedan 8 st styrbara Hellfire/Brimstone robotar. Där Brimstone numera görs i en sjövariant med namnet Sea spear. Eller varför inte bara 8 st CAMM robotar för luftvärn. 
      https://www.milmag.eu/news/view?news_id=3371
×
×
  • Create New...