Jump to content

Organisation


Recommended Posts

En enkel fråga jag kom in på under helgen.

Kan man vara modern i en gammal organisation?

 

Jag säger JA, självklart, men varken politiker eller staber verkar i Sverige tänka i de banorna, i England tex har RN kvar samma grundorganisations tänk som de hade när de slog Napoleon, och vi hade kvar vår väl fungerade kustflotta i över 90år och två världskrig, men den föll för den blev för mäktig och sa ifrån.

Link to comment
Share on other sites

och vi hade kvar vår väl fungerade kustflotta i över 90år och två världskrig, men den föll för den blev för mäktig och sa ifrån.

Och när skedde detta? Inför FB04, vilken ju tydligen innebar det definitiva nederlaget för Kfl? Eller har flottan lidit upprepade definitiva nederlag?

Link to comment
Share on other sites

och vi hade kvar vår väl fungerade kustflotta i över 90år och två världskrig, men den föll för den blev för mäktig och sa ifrån.

Och när skedde detta? Inför FB04, vilken ju tydligen innebar det definitiva nederlaget för Kfl? Eller har flottan lidit upprepade definitiva nederlag?

 

Förbandet Kustflottan lades ner 1997 (eller 1998, minnet är skralt).

 

Jag tycker det är en intressant frågeställning. Förändra en befintlig organisation eller ständigt bygga nytt?

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det är en intressant frågeställning. Förändra en befintlig organisation eller ständigt bygga nytt?

Jag tycker också att det är intressant, men gränsen är inte helt enkel att dra. Armén hade exempelvis kvar lite för många förband lite för länge, i stället för att intensifiera satsningen på kvalitet.

 

Om den gradvisa kvalitetsförsämringen av Armén från 1970 och 25 år framåt var att "förändra en befintlig organisation", medan kvalitetssatsningarna inom Flygvapnet innebar att "ständigt bygga nytt", så måste jag säga att jag gillar den senare linjen.

 

Om att "ständigt bygga nytt" innebär de ideliga förändringarna av FM:s organisations- och ledningsstruktur de senaste tio åren är jag skeptisk. Om att "förändra en befintlig organisation" innebär att vi borde behållit alla förband från FB92 är jag lika skeptisk mot det.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det är en intressant frågeställning. Förändra en befintlig organisation eller ständigt bygga nytt?

Jag tycker också att det är intressant, men gränsen är inte helt enkel att dra. Armén hade exempelvis kvar lite för många förband lite för länge, i stället för att intensifiera satsningen på kvalitet.

 

Om den gradvisa kvalitetsförsämringen av Armén från 1970 och 25 år framåt var att "förändra en befintlig organisation", medan kvalitetssatsningarna inom Flygvapnet innebar att "ständigt bygga nytt", så måste jag säga att jag gillar den senare linjen.

 

Om att "ständigt bygga nytt" innebär de ideliga förändringarna av FM:s organisations- och ledningsstruktur de senaste tio åren är jag skeptisk. Om att "förändra en befintlig organisation" innebär att vi borde behållit alla förband från FB92 är jag lika skeptisk mot det.

 

Ja, det blir lätt klyddigt, men tar vi exemplet med Kustflottan så försvann den organisatoriska nivån och en hel del av den administrativa bördan damp ner på flottiljnivån med allt vad det innebär för personalramens fördelning mellan sjögående personal och skrivbordsseglare. Att antalet fartyg under åren minskats dels pga vilja att rensa bort "gammalt junk" och dels pga bedömt omvärldsläge. I mina ögon är vi snart i läget där det endast kommer finnas en flottilj med ett antal divisioner eller task units där flottiljledning och flottiljstab till viss del kommer funka som KFL stab gjorde förut.

 

Det blir ibland lika fånigt att se skiten åka hela varvet runt på tiotalet år, med enda skillnaden att varvet blir mindre. Lite som att se den örtiörtonde skolreformen på ett decennium och undra hur snabbt systemet kommer att förkasta det här förslaget och hitta på nåt nytt till nästa gång.

 

Ujuj, nu blev jag sådär upprörd och exhalterad över "systämet" igen ... :rolleyes:

Link to comment
Share on other sites

Organisationer bör förändras i takt med att dess uppgift och utrustning ändras...

 

Ta tex hur Amerikanska flottan ändrats iom Hangarfartygen... eller ubåtar för den delen...

 

Eller för att citera "Hur moderna organisationer fungerar" av Jacobsen/Thorsvik

Organisatoriska förändringar innebär att någonting ändras, antigen genom att:

1. Det utvecklas nya element utöver de som organisationen redan har. Det kan tex vara ett företag som inrättar en ny avdelning för marknadsföring

2. Existerande element kopplas samman eller delas upp på ett nytt sätt. Exempel på sådana förändringar finner vi iatt de allra flesta norska kommuner har slagits samman hälsovårdsnämden och socialnämnden till en nämnd med gemensam ordförande, eller att ett större företag delar en avdelning i två resultatsenheter.

3. Man avskaffar existerande element. Det kan innebära att något helt nytt kommer i stället, me nockså att det "gamla" överges. Sådana förändringar kan vara nedläggande av en särskild avdelning eller en speciellt funktion i en organisation

 

Enda anledningen till att behålla gamla organisationer är av traditionsskäl, och då hör de hemma på "levande museum" som tex högvakten,

Link to comment
Share on other sites

Frågan riktar sig mer till om man kan/ bör bedriva modern verksamhet med en gammalorganisation.

 

Även om det hänt en heldel så har mästarna i området att bevara en gammal organisation men med modern verksamhet, Britterna, kört en i princip oförändrad politisk/ högre styrning av sin flotta sedan före napoleonkriget. Men marinminister, first lord of Admirality, som utövar den politiska ledningen medan en "first sea lord" utövar den mer militäraledningen.

 

Även om försvaret förändrats till uppgift så kan lätt med tex den gamla fördelningsorganisationen i armén kommenderat iväg en reducerad fördelning/ kår som i sin ordinarie krigsorganisation istället för att mecka ihop nått nytt som NBG bara för viss verksamhet.

 

Även om den gamla organisationen var stor, bör den fortsatt varit funkis eftersom man mer balanserat kunnat göra nedskärningar genom att plocka hela tårtbitar av kårer osv. Tex som när RN trogs sig tillbaka till väster om Suez, så strök man alla enheter och personal på fel sida så att säga.

 

Alla dessa omorganisationer gör mer skada än nytta eftersom vi förlorar tempo i verksamheten för alla befattningshavare måste fundera en gång extra på hur systemet fungerar, hade man istället behållit den gamla organisationen så hade friktioner och inkörningsproblem försvunnit. Dessutom hade man inte behövt binda personal i en massa utvärderingar, fintänk på nya system osv. Arbeta med en gammal organisation, gör små förändringar för att anpassa till aktuell verksamhet, men riv inte upp nått med rötterna bara för man får en ny uppgift.

Link to comment
Share on other sites

Om den gradvisa kvalitetsförsämringen av Armén från 1970 och 25 år framåt var att "förändra en befintlig organisation", medan kvalitetssatsningarna inom Flygvapnet innebar att "ständigt bygga nytt", så måste jag säga att jag gillar den senare linjen.

Jag skulle säga att även FV under denna tid "förändrade en befintlig organisation" genom att tillföra modern materiel till den befintliga organisationen och kompenserade den ökande kostnaden genom att minska numerären. De stora organisatoriska förändringarna kom på 90-talet...

 

Min egen reflektion över frågeställningen är att det numera är ett "materielmässigt helvete" med alla dessa omorganisationer av förband. Inte främst grundorganisationen utan krigs-/insats-/utlandsförbanden. I den gamla "invasionsförsvarsorganisationen" så kunde man ta fram en u-lista för t ex ett radarkompani eller en pansarbataljon och se vad förbandet skulle ha för utrustning och det var ganska troligt att den materielen fanns att få tag på, antingen i mobförråden eller ute på GU. Idag däremot känns det som om hjulet ska uppfinnas på nytt varje eller vartannat år när det gäller hur förbanden ska vara organiserade och utrustade. Vilket i verkligheten, där det tar lite längre tid att fysiskt fixa saker än att göra en powerpointpresentation, sgör att systemet inte hänger med.

 

Så i den något gräsrotsbetonade bemärkelsen så skulle jag hellre se ett "förändrande av befintlig organisation" istället för "ständigt bygga nytt". Men det gäller att se till att förändringen inte ersätts av stagnation.

 

edit: meningsbyggnad

Edited by KD803
Link to comment
Share on other sites

Den organisation som inte har dynamik i sig överlever inte länge. Varje organisation kräver utveckling och det måste genomföras förändringar kontinuerligt. Om det inte görs så har organisationen snart förlorat sitt värde (som organisation) och kräver ett total omorganisation för att kunna verka igen.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

En enkel fråga jag kom in på under helgen.

Kan man vara modern i en gammal organisation?

 

Empiriska studier inom organisationslära lutar åt att:

 

- Organisationer med låg förändringsbenägenhet tenderar att prestera sämre än dito med hög förändringsbenägenhet (studierna omfattar nästa uteslutande stora multinationella företag).

 

- Organisationer med låg förändringsbenägenhet tenderar oftare att göra konkurs eller avveckla än organisationer med hög förändringsbenägenhet (jag vill minnas att dessa studier omfattar mindre företag, eftersom konkurs är extremt ovanligt i jättekoncerner).

 

Källa: bl a Kanter, Stein & Jick. The challange of organizational change, 1992. (Det finns f ö väldigt många studier på detta område då nyttan av omorganisationer ofta ifrågasätts. Kanter et. al var den jag hade närmast i bokhyllan).

 

Nu är detta kanske inte direkt tillämpbart en militär kontext, vilket jag tolkar att frågeställningen syftar till. Företag köper varandra och fusionerar i väldigt mycket högre utsträckning än offentliga organisationer. Detta kan skeva slutsatserna något.

 

Samtidigt tycker jag det finns goda belägg för att motsvarande empiriska samband gäller i militära sammanhang. I alla fall om man bortser från ren fredsorganisation och studerar krigsfall. Jag tycker nog det verkar som organisatorisk nydaning oftast har dragit längsta strået i krig jämfört med old school:

 

- Det svenska maneret vs spanska skolan i 30-åriga kriget.

- Den karolinska arméorganisationen vs motståndarna i nordiska kriget (inledningsvis i a f).

- Napoleons koncept med levee en masse, självständiga divisioner, "genialiskt" ledarskap och kolonntaktik vs övriga europas professionella krigsmakter med linjetaktik, central ledning och kadaverdisciplin.

- Tysk krigskonst under 1800-talet (efter napoleonkrigen) med decentraliserad ledning, värnpliktssystemet taget till sin spets och metodisk generalstab vs Napoleanska konceptet enligt ovan.

 

Så empirskt sett skulle jag vilja hävda att det i alla fall är betydligt svårare att vara "modern" i en gammal organisation än en "modern" organisation.

 

Svårigheten med att analysera militära organisationer är just den att de i normalfallet befinner sig i ett slags dvala eller träningsläge. Det är först när det blir till skarp funktion (krig, insats eller motsvarande) som de organisatoriska teorierna som ligger till grund för verksamheten testas. Ett företag kör skarpt varje dag. Det är så att säga alltid krig. Hmmm... taskig travesti men jag tror ni fattar vad jag syftar på.

Edited by EO4
Link to comment
Share on other sites

Jag tror vi talar om olika nivåer av organisation.

 

Självklart kan man göra en taktisk omställning inom en befintlig organisation, men friktionerna minskar om de äldre delar som lever vidare bibehålls i ursprungligt skick, medan man på omfördelar resuser och verksamhet inom organisationen.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror vi talar om olika nivåer av organisation.

 

Självklart kan man göra en taktisk omställning inom en befintlig organisation, men friktionerna minskar om de äldre delar som lever vidare bibehålls i ursprungligt skick, medan man på omfördelar resuser och verksamhet inom organisationen.

Då är det grad- kontra artskillnad vi talar om. Är införandet av en stf ÖB, för att ta ett aktuellt exempel, en omställning inom en befintlig organisation eller en omstöpning till en ny organisation? Hur är det med införandet av inspektörer?

 

Stora gradskillnader kan ju vara väl så viktiga. För att ta det grundlagsexempel som vi diskuterat i några trådar så hände det betydligt mer i den svenska demokratin mellan 1900 och 1965, även om man hade samma grundlag (en stor gradskillnad), än mellan 1965 och 1975 (en relativt liten artskillnad), trots att vi bytte grundlag däremellan.

 

Alltså: fokus bör ligga på förändringarnas innehåll snarare än deras etiketter. För att fortsätta den konstitutionella analogin ser jag hellre att en statschef med makt kallas drottning och är demokratiskt tillsatt än att hon är president och självutnämnd.

Link to comment
Share on other sites

Frågan riktar sig mer till om man kan/ bör bedriva modern verksamhet med en gammalorganisation.

 

Organisation är ett luddigt och vittförgrenat område. Det finns inte några givna sanningar utan den enda allmängiltiga slutsatsen som kan dras av organisationsforskning från Marx och framåt är att situationsbetingelser väger tyngre än ideologi. Det finns helt enkelt inte en sanning. "Context is king" som det heter på managementfloskelspråk. Att kunna "svara" på din frågeställning är därför nästintill omöjligt. Dessutom framstår det ganska tydligt att din frågeställning är specifikt riktat mot flottans organisation inom FM.

 

Frågeställningen förefaller dock vara allmänt formulerat, och är intressant oavsett vilket.

 

Personligen tycker jag att en bred empirisk ansats bäst, eller kanske snarare "minst dåligt", besvarar organisatoriska frågeställningar. Man tittar helt enkelt på vad som fungerar och inte fungerar i praktiken. Utifrån detta försöker man fastställa samband med situationsbetingelser och organisatoriska karaktärsdrag. Nyckeln är dock att man tittar på många organisationer, annars kan slutsatser knappast dras med någon större tillförliglighet. Det var därför jag i mitt förra inlägg utgick från det breda perspektivet.

 

Jag menar att det är större generell sannolikhet för bättre prestanda i en modern organisation med förändringsbenägenhet än i en gammal organisation med vurm för traditioner. Men detta kan inte sägas vara allmängiltigt. Vad som funkar för Royal Navy funkar kanske inte alls för Svenska Marinen, eller för den delen Saab Automobile. Det viktiga är att syfte och verksamhet styr och att organisationen och humankapitalet anpassas efter detta.

 

Det förefaller dock inte konstigt att en organisation som får en så ändrad inriktning och med så ändrade situationsbetingelser som FM och Marinen, behöver omorganiseras. Syfte och mål och metod är ju väsentligen annorlunda idag jämfört med kalla kriget, vilket du själv är inne på i tråden om myten kring den lätta flottan.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...