Jump to content
Sign in to follow this  
lanrezac

Svenska stödfartyg

Recommended Posts

Nu när vi återigen måste skapa ett försvar som duger till att försvara hemlandet så är jag tveksam till stora och därmed dyra stödfartyg. Vi behöver så mycket annat med betydligt större nödvändighet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Svårt att säga, två nya stödfartyg behövs ju onekligen för Marien för att hantera logistik och viss ledning. Frågan är väl hur stora de bör vara? Det första L10 projektet hade ju varit en total katastrof för vår stackars marin och även de två senare fartygen som projekterades var på hela 145m.

 

Det är nog fartyg i storlek med dagens HMS Carlskrona som skulle vara nyttigt, ett till Berga och ett till Karlskrona.

Share this post


Link to post
Share on other sites

pal: om vi skall ha uthållighet över tid och flottan inte skall vara helt beroende av lätt utslagna marinbaser, vad är ditt förslag på de problemet?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Eftersom behovet är skriande att ersätta HMS Trossö samtidigt som marinens anslag ska räcka till mycket annat så förslår jag ett inköp av ett civilt fartyg (forskningsfartyg?) som modifieras ungefär på samma sätt som gjordes med Trossö. Detta fartyg skulle då kunna ersätta Trossö om ett par tre år. Problemet här blir väl att hitta ett lämpligt fartyg. Det gäller naturligtvis att inte göra samma misstag som gjordes när man inköpte ett systerfartyg till Trossö och som sedan befanns vara fullt av asbest och även i mycket dåligt skick i övrigt.

 

Vad gäller HMS Carlskrona så ska ju hon genomgå ytterligare en ombyggnad till stödfartyg och livstidsförlängas så att hon kan tjänstgöra åtminstone till mitten av nästa decennium. Eftersom Havs och vattenmyndigheten vill bygga ett nytt forskningsfartyg på ca 70 meter (dvs. ungefär samma stl som nuvarande Trossö) tillsammans med SMHI (som ev. kommer att bemannas av Kustbevakningen) så kanske man skulle kunna samarbeta och även bygga ett systerfartyg som sedan kan ersätta Carlskrona om ca tio år. HMS Orion t ex är ju byggd som systerfartyg till numera skrotade fiskeriundersökningsfartyget U/F Argos, så det vore inget nytt att samarbeta över myndighetsgränserna om fartygsbyggen.

 

Vet att dessa förslag kanske inte är lika coola som de flesta andras här, men vi har en verklighet att ta hänsyn till också ;-)

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Eftersom behovet är skriande att ersätta HMS Trossö samtidigt som marinens anslag ska räcka till mycket annat så förslår jag ett inköp av ett civilt fartyg (forskningsfartyg?) som modifieras ungefär på samma sätt som gjordes med Trossö. Detta fartyg skulle då kunna ersätta Trossö om ett par tre år. Problemet här blir väl att hitta ett lämpligt fartyg. Det gäller naturligtvis att inte göra samma misstag som gjordes när man inköpte ett systerfartyg till Trossö och som sedan befanns vara fullt av asbest och även i mycket dåligt skick i övrigt.

 

Vad gäller HMS Carlskrona så ska ju hon genomgå ytterligare en ombyggnad till stödfartyg och livstidsförlängas så att hon kan tjänstgöra åtminstone till mitten av nästa decennium. Eftersom Havs och vattenmyndigheten vill bygga ett nytt forskningsfartyg på ca 70 meter (dvs. ungefär samma stl som nuvarande Trossö) tillsammans med SMHI (som ev. kommer att bemannas av Kustbevakningen) så kanske man skulle kunna samarbeta och även bygga ett systerfartyg som sedan kan ersätta Carlskrona om ca tio år. HMS Orion t ex är ju byggd som systerfartyg till numera skrotade fiskeriundersökningsfartyget U/F Argos, så det vore inget nytt att samarbeta över myndighetsgränserna om fartygsbyggen.

 

Vet att dessa förslag kanske inte är lika coola som de flesta andras här, men vi har en verklighet att ta hänsyn till också ;-)

 

/Per

Från 2009:
En annan nyhet är att marinen ska få börja projektera ett nytt stridsstödsfartyg. Det ska längre fram ersätta det nuvarande stödfartyget HMS Trossö, som just avslutat den svenska insatsen i EU:s antipiratstyrka i Adenviken.
Trossö är på 2100 ton och 72 meter lång och har 61 mans besättning. En begränsning är att Trossö inte är stor nog att ständigt ha en helikopter ombord för transporter och insatser, det kräver nämligen en helikopterhangar.
Insatserna i Adenviken visar att fartygsbaserade helikoptrar gör stor nytta genom spaning och snabba insatser från luften mot mål på sjön. Taktiken användes framgångsrikt av danska Absalon, ett så kallat flexibelt stödfartyg. Erfarenheterna har studerats av svenska marinen som ännu inte fastställt kraven på ett nytt stödfartyg.
Absalon är betydligt större än Trossö. Det danska stödfartyget är 137 meter långt och har ett deplacement på 6 300 ton. Det kan jämföras med marinens idag största fartyg, MHS Carlskrona, som är 106 meter långt med ett deplacement på 3 150 ton.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack för länken, men om artikeln är sex år gammal så kan den väl knappast vara relevant vad gäller nuvarande planer gällande stödfartyg? Det finns nästan ingen planering inom marinen som har ändrats så ofta och så mycket de senaste tio åren som just planeringen av nytt/nya stödfartyg. Dessutom så verkar det som om artikeln innehåller en felaktighet. HMS Trossö kan inte och har aldrig kunnat ta emot en helikopter på däck. Däremot så kan man förmodligen tanka en helikopter som hovrar strax ovanför däcket akterut eller vid sidan av fartyget, om det nu är det som avses i artikeln. Däremot är det fortfarande riktigt att HMS Orion ska ersättas av ett nytt telespaningsfartyg.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Frågan är väl om man verkligen klarar av att köpa ett fartyg och bygga om det. Det finns så otroligt mycket risker involverat i det, samt att resultatet förmodligen inte blir som önskat.

 

Det är nog en mer intressant tanke med Havs och vattenmyndigheten, hade ingen aning om att de vill bygga fartyg. Är det planerat eller är det endast en önskan de har?

Edited by JakobS

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mitt förslag att inköpa ett civilt fartyg och modifiera detta har förstås att göra med att brådskar att ersätta Trossö.

 

Upphandlingen av nytt forskningsfartyg är påbörjad, men det är tydligen Sjöfartsverket som ska stå för drift och underhåll:

 

http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2015/4/nu-borjar-upphandlingen-av-ett-nytt-forskningsfartyg/

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mitt förslag att inköpa ett civilt fartyg och modifiera detta har förstås att göra med att brådskar att ersätta Trossö.

 

Upphandlingen av nytt forskningsfartyg är påbörjad, men det är tydligen Sjöfartsverket som ska stå för drift och underhåll:

 

http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2015/4/nu-borjar-upphandlingen-av-ett-nytt-forskningsfartyg/

 

/Per

Kommer en ombyggd HMS Carlskrona att få en helikopterhangar?

 

Skall ersättaren till HMS Trossö ha en helikopterhangar?

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Kommer en ombyggd HMS Carlskrona att få en helikopterhangar?

 

Inte särskilt troligt. Så vitt jag vet så är det fråga om en ombyggnad till stödfartyg kombinerat med en livstidsförlängning. Har man inte monterat en teleskopisk hangar vid det här laget så lär det nog inte bli någon i framtiden heller. Har tydligen med att göra att det är för litet utrymme mellan dävertarna på sidorna. Kräver förmodligen en omfattande och dyrbar ombyggnad av akterskeppet. Man får nog var tacksam om dom inte tar bort bestyckningen och eldledningen ;-)

 

 

Skall ersättaren till HMS Trossö ha en helikopterhangar?

 

Omöjligt att ge ett enkelt svar på eftersom det beror vad man har för ambition. Ska hon ersättas av ett nybygge så gissar jag att det blir en helikopterplatta men ingen hangar. Blir det ett ombyggt civilt fartyg så beror det ju på hur hon ser ut - om det redan finns en helikopterplatta med hangar så lär den bli kvar. Med tanke på att fokus för FM nu ligger på nationellt försvar och inte på internationella operationer som tidigare så ser jag inte riktigt behovet av hangar. Heloplatta ja men inte nödvändigtvis kombinerat med en hangar. HKP 14 har tillräcklig uthållighet för att operera från land men kan naturligtvis med fördel ändå tankas från lämpliga fartyg med heloplatta. HKP 15 är ju hittills bara en utbildningshelikopter men som kan utrustas med viss spaningskapacitet och för hydrofonbojfällning.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Stödfartyg är så klart bra. Men kostnadseffktivast och stridseffektivast torde för svenska marinen vara att först använda det fortifikatoriskt skyddade muskö och när det bekämpats övergå till rörlig användning av alla möjliga T-baser som finns längs kusterna och skärgård. Det torde vara billigare och mer stridstekniskt fungerande att agera så. Dessa t-baser kan i vissa fall nås med väg och i andra fall med vilka fartyg som helst, kommenderade civila vägfärjor, civila lastfartyg etc. Har vi dessutom råd med dedikerade stödfartyg dessto bättre. Men först slagkraft och använda det vi har redan(nästan) dvs muskö och t-baser och sen om vi fortfarande har pengar gärna stödfartyg.

 

Dock så behöver vi fler billiga och simpla bevaknings-soldater och underhålls-soldater för att få de uthålliga och tåliga baseringsalternativ som ändå är enkla att skapa och den påtagliga force-multiplier effekt som sådant bas- stöd faktiskt ger.

Edited by Pal

Share this post


Link to post
Share on other sites

Pal: Missat de men precisionsstyrda hårdmålsbomber helt ? Muskö och liknande kommer bombas tidigt i en konflikt. räkna med att allt som inte går att flytta och är något går att känna igen av en måttligt intelligent person finns på Ryska sjökort. hur billiga t baser blir när de försetts med ens tillfredställande luftvärn och ubåtsskydd är en bra fråga.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

Kommer en ombyggd HMS Carlskrona att få en helikopterhangar?

 

Inte särskilt troligt. Så vitt jag vet så är det fråga om en ombyggnad till stödfartyg kombinerat med en livstidsförlängning. Har man inte monterat en teleskopisk hangar vid det här laget så lär det nog inte bli någon i framtiden heller. Har tydligen med att göra att det är för litet utrymme mellan dävertarna på sidorna. Kräver förmodligen en omfattande och dyrbar ombyggnad av akterskeppet. Man får nog var tacksam om dom inte tar bort bestyckningen och eldledningen ;-)

 

 

Skall ersättaren till HMS Trossö ha en helikopterhangar?

 

Omöjligt att ge ett enkelt svar på eftersom det beror vad man har för ambition. Ska hon ersättas av ett nybygge så gissar jag att det blir en helikopterplatta men ingen hangar. Blir det ett ombyggt civilt fartyg så beror det ju på hur hon ser ut - om det redan finns en helikopterplatta med hangar så lär den bli kvar. Med tanke på att fokus för FM nu ligger på nationellt försvar och inte på internationella operationer som tidigare så ser jag inte riktigt behovet av hangar. Heloplatta ja men inte nödvändigtvis kombinerat med en hangar. HKP 14 har tillräcklig uthållighet för att operera från land men kan naturligtvis med fördel ändå tankas från lämpliga fartyg med heloplatta. HKP 15 är ju hittills bara en utbildningshelikopter men som kan utrustas med viss spaningskapacitet och för hydrofonbojfällning.

 

/Per

 

 

Om (när!) försvaret skaffar en ersättare till Trossö och vi skall ha detta fartyg i 30-40 år är det då inte rimligt att ha en helikopterhangar? Fokus på nationellt försvar och inte på internationella operationer lär nog ändra sig många gånger under resans gång. En kommande NATO-anslutning kommer väl också ställa krav på internationella operationer där det kan vara bra att ha helikopter i hangar?

Edited by vikingman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo visst vore det bra med en hangar, men man måste också titta på vad vi har att stoppa i hangaren. Marinen kommer att ha två olika helikoptertyper under överskådlig framtid. HKP 15 är en lätt helikopter som ger viss utökad spaningskapacitet (framför allt optiskt) och en viss transportkapacitet men inte mycket mer. HKP 14 är en medeltung helikopter som kan utrustas för ubåtsjakt (och i framtiden ev. också målinmätning för ytattacken), men det kommer bara att finnas utrustning att utrusta fem helikoptrar för ubåtsjakt. De resterande fyra maskinerna kommer huvudsakligen bara att kunna användas för radarspaning, sjöräddning och transport. Om vi ska kunna genomföra en ubåtsjakt värd namnet i ett område så måste ubåtsjakthelikoptrarna arbeta i rotar, och för att kunna upprätthålla en spaning under flera dygn så behövs ett minimum av två rotar plus en maskin i reserv. Detta gäller som sagt ubåtsjakt i ett enda område. Ska man då dessutom basera en av dessa ubåtsjaktmaskiner på ett fartyg så lär det inte bli mycket bevänt med ubåtsjakterna. För att härbärgera en så pass stor och tung maskin som HKP 14 i en hangar så krävs också en ganska stor hangar. och då följer naturligtvis också att det krävs ett ganska stort fartyg. Helst större än nuvarande Carlskrona skulle jag gissa. Eller ska man bara satsa på en hangar för en HKP 15? Visst, men då får man knappast heller någon ubåtsjakt- eller transportkapacitet värd namnet.

 

Detta är lite av frågorna som man måste ställa sig om man ska satsa på fartyg med hangar. Skulle det t ex komma beslut om att det ska inköpas ubåtsjaktutrustning till alla nio HKP 14 så hamnar det hela i lite annorlunda läge men inte mycket. Det är fortfarande ett stort åtagande att anskaffa eller bygga ett stödfartyg med en organisk HKP 14 ombord.

 

/Per

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

 

Kommer en ombyggd HMS Carlskrona att få en helikopterhangar?

 

Inte särskilt troligt. Så vitt jag vet så är det fråga om en ombyggnad till stödfartyg kombinerat med en livstidsförlängning. Har man inte monterat en teleskopisk hangar vid det här laget så lär det nog inte bli någon i framtiden heller. Har tydligen med att göra att det är för litet utrymme mellan dävertarna på sidorna. Kräver förmodligen en omfattande och dyrbar ombyggnad av akterskeppet. Man får nog var tacksam om dom inte tar bort bestyckningen och eldledningen ;-)

 

 

Skall ersättaren till HMS Trossö ha en helikopterhangar?

 

Omöjligt att ge ett enkelt svar på eftersom det beror vad man har för ambition. Ska hon ersättas av ett nybygge så gissar jag att det blir en helikopterplatta men ingen hangar. Blir det ett ombyggt civilt fartyg så beror det ju på hur hon ser ut - om det redan finns en helikopterplatta med hangar så lär den bli kvar. Med tanke på att fokus för FM nu ligger på nationellt försvar och inte på internationella operationer som tidigare så ser jag inte riktigt behovet av hangar. Heloplatta ja men inte nödvändigtvis kombinerat med en hangar. HKP 14 har tillräcklig uthållighet för att operera från land men kan naturligtvis med fördel ändå tankas från lämpliga fartyg med heloplatta. HKP 15 är ju hittills bara en utbildningshelikopter men som kan utrustas med viss spaningskapacitet och för hydrofonbojfällning.

 

/Per

 

 

Om (när!) försvaret skaffar en ersättare till Trossö och vi skall ha detta fartyg i 30-40 år är det då inte rimligt att ha en helikopterhangar? Fokus på nationellt försvar och inte på internationella operationer lär nog ändra sig många gånger under resans gång. En kommande NATO-anslutning kommer väl också ställa krav på internationella operationer där det kan vara bra att ha helikopter i hangar?

 

 

Jo visst vore det bra med en hangar, men man måste också titta på vad vi har att stoppa i hangaren. Marinen kommer att ha två olika helikoptertyper under överskådlig framtid. HKP 15 är en lätt helikopter som ger viss utökad spaningskapacitet (framför allt optiskt) och en viss transportkapacitet men inte mycket mer. HKP 14 är en medeltung helikopter som kan utrustas för ubåtsjakt (och i framtiden ev. också målinmätning för ytattacken), men det kommer bara att finnas utrustning att utrusta fem helikoptrar för ubåtsjakt. De resterande fyra maskinerna kommer huvudsakligen bara att kunna användas för radarspaning, sjöräddning och transport. Om vi ska kunna genomföra en ubåtsjakt värd namnet i ett område så måste ubåtsjakthelikoptrarna arbeta i rotar, och för att kunna upprätthålla en spaning under flera dygn så behövs ett minimum av två rotar plus en maskin i reserv. Detta gäller som sagt ubåtsjakt i ett enda område. Ska man då dessutom basera en av dessa ubåtsjaktmaskiner på ett fartyg så lär det inte bli mycket bevänt med ubåtsjakterna. För att härbärgera en så pass stor och tung maskin som HKP 14 i en hangar så krävs också en ganska stor hangar. och då följer naturligtvis också att det krävs ett ganska stort fartyg. Helst större än nuvarande Carlskrona skulle jag gissa. Eller ska man bara satsa på en hangar för en HKP 15? Visst, men då får man knappast heller någon ubåtsjakt- eller transportkapacitet värd namnet.

 

Detta är lite av frågorna som man måste ställa sig om man ska satsa på fartyg med hangar. Skulle det t ex komma beslut om att det ska inköpas ubåtsjaktutrustning till alla nio HKP 14 så hamnar det hela i lite annorlunda läge men inte mycket. Det är fortfarande ett stort åtagande att anskaffa eller bygga ett stödfartyg med en organisk HKP 14 ombord.

 

/Per

 

 

Hele ideen med helikopterbasert ubåtsjakt fra fartøy er at det er et stridsfartøy det utgår fra. Bare på den måten kan skipets og helikoptres sensorer og våpen knyttes sammen og utgjøre en synergi. "Autonom" kystnær ubåtsjakt - som det i praksis vil drei seg om i Østerjøen, gjøres best fra land med et større helikopter. Evt. med en MPA (Orion) lenger ut, en kapasitet Sverige helt mangler. Ubåtsjakt fra et støttefartøy gir liten mening uansett fordi det opptar landings og hangarplass for helikoptere i forsyningsrollen, der de er langt mer nyttig.

 

Ubåtsjakt fra fartøy med helikopter er dessuten et typisk eskorteoppdrag, mens Sverige har har bygget opp sin ASW kapasitet for å hindre inntrenging i visse områder langs kysten.

Edited by enigmatik

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hele ideen med helikopterbasert ubåtsjakt fra fartøy er at det er et stridsfartøy det utgår fra. Bare på den måten kan skipets og helikoptres sensorer og våpen knyttes sammen og utgjøre en synergi. "Autonom" kystnær ubåtsjakt - som det i praksis vil drei seg om i Østerjøen, gjøres best fra land med et større helikopter. Evt. med en MPA (Orion) lenger ut, en kapasitet Sverige helt mangler. Ubåtsjakt fra et støttefartøy gir liten mening uansett fordi det opptar landings og hangarplass for helikoptere i forsyningsrollen, der de er langt mer nyttig.

 

Ubåtsjakt fra fartøy med helikopter er dessuten et typisk eskorteoppdrag, mens Sverige har har bygget opp sin ASW kapasitet for å hindre inntrenging i visse områder langs kysten.

 

 

Jo visst, men det hindrade t ex inte svenska flottan att utnyttja statsisbrytarna som helikopterdepåfartyg på somrarna på den tiden när dessa var bemannade av marinen, även om det kanske mer var en fredstida lösning. Jag tror även engelska marinen till viss del har baserat ubåtsjakthelikoptrar på sina helikopterbärande stödfartyg, men det nog varit mer för självförsvar än som en del av en ubåtsjaktstyrka. Under Falklandskriget så konverterade man containerfartyget Atlantic Conveyor till ett transportfartyg för helikoptrar och V/STOL flygplan, och man hade också viss operativ flygberedskap för självförsvar från fartyget när man närmade sig krigsområdet.

 

I huvudsak har du nog rätt, även om det som sagt finns undantag. Detta är förvisso en av orsakerna till att jag inte tror att den svenska marinen kommer att anskaffa nya stödfartyg med helikopterhangar (endast heloplatta).

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Redan tidigt 90-tal gick man bort från att förtöja vid krigsförtöjningsplatser och övergick till rörligt basområde. Där fartygen korta stunder kunde förtöja men annars skulle hållas i rörelse, just för att inte blir föremål för den punktbekämpning som kan ske mot fasta mål. Tanken då var också att flera olika fartyg utgjorde stödfunktionen snarare än ett stort.

 

Ett stödfartyg blir väldigt olika i sin konstruktion och utrustning om det antingen ska agera stödfartyg i öppen sjö eller i ett skärgårdslandskap. Ska det vara i ett skärgårdslandskap är det snarare fler men mindre fartyg som behövs. Medan det i öppen sjö är mer intressant att ha allt ombord på ett och samma fartyg. Och därmed ett ökat behov av utrymmen och andra funktioner som beväpning för självförsvar m.m.

 

För svenskt vidkommande vid operationer runt sveriges kust finns inget behov av att basera helikopter ombord i hangarer. Ja en möjlighet till att landa, tanka och möjligen fylla på med torped/sjunkbomber men inte mer än så. Närheten till möjliga baser i land är så god så det räcker gott.

Share this post


Link to post
Share on other sites

frippe: med tanke på räckvidd på en del vapen, så kan de ju vara smidigt om marinen kan genomföra framskjutet försvar och att stödja operationer på djupet. Sen har vi ju de där med Gotland.

Share this post


Link to post
Share on other sites

frippe: med tanke på räckvidd på en del vapen, så kan de ju vara smidigt om marinen kan genomföra framskjutet försvar och att stödja operationer på djupet. Sen har vi ju de där med Gotland.

 

Var ska det där framskjutna försvaret ske som inte enkelt går att nå från fastlandskusten eller kusten på Gotland?

 

Om du nu är i en sådan situation att du måste leverera sjömålsrobott, tror inte jag att du vill ligga kvar i öppen sjö och bunkra eller fylla på robottförrådet direkt. Utan då är det väldigt snabbt iväg för skydd.

 

Helikoptrar har tillräckligt med flygdistans för att kunna verka antingen från bas på fastlandet eller från bas på Gotland.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Frippe: Jag har hört att djupt in i finskaviken skulle vara ganska fint att droppa fartygsminor på sommaren. Finland och Baltikum har också kust, att gömma sig i. men så länge politikerna envisas med att vi skall vara neutrala är de svårt att förbereda något i fredstid.

 

Jag kanske har en ambitiös tolkning av framskjutet försvar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Frippe: Jag har hört att djupt in i finskaviken skulle vara ganska fint att droppa fartygsminor på sommaren. Finland och Baltikum har också kust, att gömma sig i. men så länge politikerna envisas med att vi skall vara neutrala är de svårt att förbereda något i fredstid.

 

Jag kanske har en ambitiös tolkning av framskjutet försvar.

Jo ska man in i finskaviken, då behövs något annat. Kanske en Aegis luftvärnskryssare plus flyg som kan agera sköld m.m. Men med tanken på hotet från landbaserade sjömålsrobotar kanske minutläggning görs bäst med ubåt.

 

Alternativt utforma sammarbetet med finland så de kan bassera landbasserad tung kustrobot där så de på så sätt kan stänga inne ryskaflottan.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alternativt utforma sammarbetet med finland så de kan bassera landbasserad tung kustrobot där så de på så sätt kan stänga inne ryskaflottan.

 

Sådan här?

 

800px-Sisu_SK242_MTO_85M_Helsinki_2012_1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



×
×
  • Create New...