Christer Fuglesang

[martinator]

Just den saken är faktiskt rätt mycket av en myt. Dels att det skulle vara tyngdlöst där dom är, och dels att det finns särdeles mycket att utforska i tyngdlöshet.

 

Så Christer har tillbringat 5 år av sitt liv, åt att lära sig skita i tyngdlöshet, helt i onödan!?

Jävlar den grabben är lurad i så fall.

 

/martinator

[Pal]

 

Just den saken är faktiskt rätt mycket av en myt. Dels att det skulle vara tyngdlöst där dom är, och dels att det finns särdeles mycket att utforska i tyngdlöshet.

 

Så Christer har tillbringat 5 år av sitt liv, åt att lära sig skita i tyngdlöshet, helt i onödan!?

Jävlar den grabben är lurad i så fall.

 

/martinator

 

Man lär sig mycket av att vara i rymden. Och man lär sig givetvis mycket av att försöka göra det säkert och drägligt för människor att vara i rymden. Nu är ju ISS inte så mycket i rymden, man får en helt annan uppsättning problem med människor i rymden om man lämnar jordens skyddande fält. Radioaktiv strålning behöver man ju inte bekymra sig för på ISS då den ligger så nära jorden.

Men ofta hör man att själva tyngdlösheten skulle vara speciell ur forskningssyfte. Typ hur gör akvariefiskar i tyngdslöshet, hur blir järn om man gjuter det under tyngdlöshet, hur blir plast etc. etc.

Det är angående detta man måste komma ihåg att det vi kallar tyngdlöshet på ISS inte är något annat än vanligt fritt fall. Man kan alltså prova det även på jorden, i en fallande hiss eller i ett flygplan. Möjligen skulle det vara intressant i t.ex punkten L1, men förmodligen skulle inget intressant uppkomma där heller vad gäller den saken. L1 till L5 är ett antal intressanta punkter mellan t.ex Jorden och Månen med speciella egenskaper. L1 skulle vara en bra plats för en rymdbas eftersom det är helt utan anstränging att avresa därifrån.

 

Dessa Lagrange punkter är intressanta faktiskt, inte minst eftersom jag innan jag kännde till dom inte kunde föreställa mig att det fanns ett fåtal punkter i rymden som har högre strategiskt värde än andra. Där har vi nåt att kriga över om 1000 år om vi skulle sakna andra anledningar

 

http://www.freemars.org/l5/aboutl5.html

[Erik_G]

Kort sagt kan man säga att konsten att befinna sig i omloppsbana är helt enkelt konsten att missa jorden under fritt fall..

 

Låter som någonting taget ur Liftarens guide till galaxen

 

När vi ändå talar om parenteser gällande gravitation och rymdfart så är ju gravitationen en sak man kan utnyttja när man ska åka långt (inte långt, som till Afghanistan, utan mer, långt som till månen). Under månprogrammet använde man ju jordens/månens gravitation genom att man lät raketerna ta sats under en omloppsbana och likt stenen i en slunga accelereras innan man styrde nosen mot destinationen. Gravitationen agerade då "snöret" i slungan, som höll fast raketen.

 

Ytterligare lite gravitationskuriosa är att en definition på var rymden kan sägas börja är den höjd på vilken en teoretisk flygmaskin behöver lika mycket fart för att hålla sig flygande aerodynamiskt, som vad som krävs för att hålla den i omloppsbana. Dvs krafterna gravitation/centripetalkraft uppväger varandra och håller farkosten flygande istället för vingarna som får svårt att bära i den tunna luften. Denna höjd ligger på ca 100 km och kallas för Karmannlinjen. 100km är också den internationellt (FAI) vedertagna gränsen för var "jymden" kan sägas börja. 100km och över och du kan kalla dig Astronaut. Om du inte är amerikan förstås, för då räcker det med 80km (50 miles). Atmosfären sträcker sig dock längre än 100km, den fortsätter upp till 10.000 km ut från markytan.

 

/E

[martinator]

En liten artikel från NE.

Ett syfte med rymdstationen är grundläggande och tillämpad forskning. ISS är speciellt lämpad för försök som utnyttjar tyngdlöshet.

Nu ska jag tillägga att texten oven och mycket anant man läser är så kallade populärvetenskapliga artiklar. Dvs de är omskrivna för oss vanliga puckon som egentligen inte kan förstå fysikens oehört vackar struktur eftersom vi inte läst 200 universitetspoäng matematik. Men det känns ändå som det åtminstone är lite tyngdlöst där ute...

Vad är den avgörande skillnaden mellan fritt fall och tyngdlöshet? Vilka krafter verkar i fritt fall som du inte har i tyngdlöshet som påverkar alla experiment negativt? Och hur hade du tänkt simulera fritt fall över tiden på jorden? 30 sekunder...tror du det räcker länge när man ska studera hur frön gror?

 

/martnator

[Erik_G]

Vilka krafter verkar i fritt fall som du inte har i tyngdlöshet

 

Det är väl det som är grejen, att det som gör att vi upplever tyngdlöshet under fritt fall och ute i rymden, eller omloppsbana, whatever, är att vi inte påverkas av några krafter. När vi står på marken drar gravitationen i oss, men det vi känner är markens motkraft. När vi faller, så finns det ju ingen kraft som motverkar gravitationen, förutom när vi landar, och då "kommer alla känslorna på en och samma gång" som det heter (Ja, jag har inte glömt luftmotståndet, men vi bortser från det, eftersom vi inte har fallskärm )

Ska man vara messerschmitter så påverkas man nog av gravitation var man än befinner sig, eftersom det rimligtvis borde finnas lite gravitation från närbeliggande planeter, stjärnor eller svarta hål.

 

/E

[Vargas]

Ska man vara messerschmitter så påverkas man nog av gravitation var man än befinner sig, eftersom det rimligtvis borde finnas lite gravitation från närbeliggande planeter, stjärnor eller svarta hål.

 

/E

 

Om inte annat finns det alltid rövhattar vilkas allt för stora egon funkar som svarta hål, men DET är en helt annan historia.

[The Swede]

20.00 i kväll är det en direktsänd intervju i tv 4.

[Guest J-Star]

När vi ändå talar om parenteser gällande gravitation och rymdfart så är ju gravitationen en sak man kan utnyttja när man ska åka långt (inte långt, som till Afghanistan, utan mer, långt som till månen). Under månprogrammet använde man ju jordens/månens gravitation genom att man lät raketerna ta sats under en omloppsbana och likt stenen i en slunga accelereras innan man styrde nosen mot destinationen. Gravitationen agerade då "snöret" i slungan, som höll fast raketen.

Eh? Nu tror jag alledes bestämt att du far med stolligheter Erik. "Slung-effekten" (Slingshot trajectories) kan användas med fördel när du har något mer än ett tre-kroppars system... typ resor mellan planeterna. Men för resor mellan jorden och månan kan du inte få ut mer rörelse-energi än vad du matar systemet med. Är du säker på att det du menar inte är att man accelererade medan man fortfarande låg i omloppsbana... bara för att - när farten blivit tillräckligt hög - lyckas bryta sig ur den och förflytta sig till månen? Är det något jag har missat i detta?

 

EDIT: Intressant information om hur man kan åka till så gott som varsomhelst i solsystemet på samma mängd energi: http://en.wikipedia.org/wiki/Interplanetar...ansport_Network

 

EDIT 2: Ok... artikeln nämner att detta också skall funka för Solen-Jorden-Månen systemet... men jag betvivlar att man använde sig av detta i större omfattning för Apollo-programmet.

 

/J

[Erik_G]

Eh? Nu tror jag alledes bestämt att du far med stolligheter Erik.

/J

 

Jag tänker inte argumentera med dig, då jag inte besitter tillräckliga kunskaper i ämnet. Hade jag besuttit dem hade det varit jag, och inte Christer som hade varit sveriges bäst betalde elinstallatör, och haft den schysstaste utsikten man kan få på en arbetsplats

 

Mina källor är dokumentärer som TV-serien "Från jorden till månen", Discovery, nån bok om månprogrammet jag läste för en evighet sedan (som jag tror låg till grunden för tv-serien).. de nämner iallafall att man använde en "sling shot effect" för att få lite extra fart.

Men det du säger, om att man accelererade under omloppsbanan stämmer, så det var inte den typen av "slingshot" man använt för t.ex Pioneer- och Voyagersonderna.

 

/E

[Agentorange67]

Vi lekar med tanken att Christer är ute

på ISS, ja han ska jobba där i sex timmar ute i rymden asså.

Efter en timme så börjar det klia på näsan, när han har sin rymddräkt på vad gör man då?

[Fu Frippe]

När NASA testade rymddräkter i början av rymdprogrammet uppstod detta problem och de satte in en "pinne" typ motsv. i hjälmen som man kunde gnida sig mot. (Källa: Discovery)

[imint]

Vi lekar med tanken att Christer är ute

på ISS, ja han ska jobba där i sex timmar ute i rymden asså.

Efter en timme så börjar det klia på näsan, när han har sin rymddräkt på vad gör man då?

Man gör som alla tungdykare har gjort i alla tider, man koncentrerar sig på jobbet och struntar i att det kliar Jag lovar er att det är uberjobbigt en stund men sedan går det över.

[Nestor]

De verkar ha rätt bra musiksmak där på NASA gällande vilken musik som astronauterna väcks till.

 

Någon som vet vilka låtar som har spelats under expeditionen?

[Guest J-Star]

De verkar ha rätt bra musiksmak där på NASA gällande vilken musik som astronauterna väcks till.

 

Någon som vet vilka låtar som har spelats under expeditionen?

Ja då! Wikipedia-artikeln har så väl en listning av låtarna samt en inspelning av dem då de spelas, inklusive "God morgon"-anropet.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/STS-116#Wake-up_calls

 

Day 2: Here Comes The Sun by The Beatles; played for Commander Mark Polansky.

Day 3: Beep Beep by Louis Prima; played for Sunita Williams.

Day 4: Waterloo by ABBA; played for Christer Fuglesang.

Day 5: Suavemente by Elvis Crespo; played for Joan Higginbotham.

Day 6: Under Pressure by Queen & David Bowie; played for Robert Curbeam.

Day 7: Low Rider by War; played for William Oefelein.

Day 8: Fanfare for the Common Man by Aaron Copland performed by the London Philharmonic; played for Nicholas Patrick.

Day 9: Blue Danube Waltz by Johann Strauss performed by the Vienna Philharmonic; played for Christer Fuglesang.

Day 10: Good Vibrations; by The Beach Boys played for the entire Discovery crew. Chosen as part of the upcoming EVA will involve shaking the solar array. The track was used as a wake up call on STS-85 when a Microgravity Vibration Isolation Mount was being tested.

 

/J

[Nestor]

@J-Star.

 

Tackar så mycket.

[Agentorange67]

Mkai!

[Guest J-Star]

Följde ett par timmar av EVA'n (rymdpromenaden) på NASA TV igår. Det var riktigt intressant. Saker att notera var:

• NASA har fattat galoppen: SI är rätt väg att gå. "Retract another 20 centimeters".
  
• Att tänka i 3D innebär att man får använda annars nästan bortglömda begrepp. "Ok... give me... 50 centimeters, Station zentith."
  Curbeam när han instruerar Williams hur hon skall röra robotarmen för att flytta honom. Även "nadir" användes.
  
• Vikten av god signaldiciplin och kommunikation. "Copy, 50 centimeters, Station zentith". "Good motion", "Copy, good motion".
  Williams bekräftar, Curbeam ger feedback när rörelsen börjar och Williams bekräftar igen.
  

Hjälmkameran förhöjde givetvis upplevelsen.

 

/J

[Erik_G]

Följde ett par timmar av EVA'n (rymdpromenaden) på NASA TV igår. Det var riktigt intressant. Saker att notera var:

• NASA har fattat galoppen: SI är rätt väg att gå. "Retract another 20 centimeters".
  
• Att tänka i 3D innebär att man får använda annars nästan bortglömda begrepp. "Ok... give me... 50 centimeters, Station zentith."
  Curbeam när han instruerar Williams hur hon skall röra robotarmen för att flytta honom. Även "nadir" användes.
  
• Vikten av god signaldiciplin och kommunikation. "Copy, 50 centimeters, Station zentith". "Good motion", "Copy, good motion".
  Williams bekräftar, Curbeam ger feedback när rörelsen börjar och Williams bekräftar igen.
  

Hjälmkameran förhöjde givetvis upplevelsen.

 

/J

 

 

Synd bara att de inte kan ha kontinuerlig KU-band täckning så att man kan få kontinuerlig videofeed.. Lite trist att titta på missioncontrol i 15-20 minuter... Men jag reagerade, precis som du, att de, officiellt, kör med meter och centimeter. Dock återgick ibland amerikanerna till att beskriva avstånd i fot när det gällde t.ex avstånd mellan de bägge astronauterna. Att man använder zenit och nadir är väl bra, när upp och ner inte spelar någon roll. Styrbord och babord, samt "station forward" var också riktingsuttryck som användes.

 

Jag tittade till de varit ute i sex timmar, dvs en halvtimma innan de gick in. Då hade de stängt och låst solpanelerna och höll på att rätta till en isolationsfilt på kranarmen som tydligen satt lite fel.

 

Intressant att se en Nikon med rymddräkt i Fugelsangs händer. Med tanke på hur mycket jag tycker det påverkar fotograferandet att ha vanliga vantar och solglasögon på sig, så kan det inte finnas mycket möjligheter till fotografiskt finlir med rymddräktens tjocka handskar och hjälm. Jag misstänker att det rörde sig om en D200 som fanns i den där vita inkäpslingen, vilket torde göra en viss fotointresserad soldf-medlem stöddig..

 

Egentligen var det ungefär lika upphetsande att kolla på utsändningen i natt, som det är att kolla på när färg torkar.. men å andra sidan, när målade du en vägg i rymden sist?

 

/E

[The Swede]

Det var lite kul att se när Christer fösökte skaka panelen för att få den i rätt läge.

 

Förövrigt finns det en digitalkamera i omloppsbana, det är bara att hämta den som Sunny Williams tappade häromdan.

[Guest J-Star]

Det var lite kul att se när Christer fösökte skaka panelen för att få den i rätt läge.

 

Förövrigt finns det en digitalkamera i omloppsbana, det är bara att hämta den som Sunny Williams tappade häromdan.

Hehe... jo. "Three more Christer-shakes".

 

Det finns ett helt gäng Hasselblad att få tag på också. Apollo-astronauterna kastade ju kamerahusen för att spara vikt innan det startade ifrån månen och tog enbart hem filmrullarna.

 

/J

 

Egentligen var det ungefär lika upphetsande att kolla på utsändningen i natt, som det är att kolla på när färg torkar.. men å andra sidan, när målade du en vägg i rymden sist?

Löste det genom att spela spel i ett annat fönster. Men det blev lite personlighets-splittat att ha High Fantasy rollspel i ett fönster och High Tech spacewalk i ett annat.

 

/J

[Erik_G]

Löste det genom att spela spel i ett annat fönster. Men det blev lite personlighets-splittat att ha High Fantasy rollspel i ett fönster och High Tech spacewalk i ett annat.

 

Jag försökte roa mig med SoldF, men det var inte mycket roligare.. alldeles för få heta diskussioner a'la USA invaderar Sverige nu för tiden

 

Undrar om de får ut solpanelerna ordentligt, sedan när de flyttat dem till sin slutliga plats? Annars får de väl skicka upp Christer igen.

Om inte Christer har tid anmäler jag mig frivilligt som solpanelsskakare.. rymdålderns motsvarighet till sumprunkaren...

 

/E

[Guest J-Star]

Undrar om de får ut solpanelerna ordentligt, sedan när de flyttat dem till sin slutliga plats?

Det var också min fundering. Speciellt som problemen med att få ihop panelerna bland annat berodde på - som jag tyckte mig höra - fransad vajer. Sådant brukar alltid vara lika med stort trubbel och kräver vanligtvis att man skaffar ny.

 

/J

[106]

Intressant att se en Nikon med rymddräkt i Fugelsangs händer. ...

Jag misstänker att det rörde sig om en D200 som fanns i den där vita inkäpslingen, vilket torde göra en viss fotointresserad soldf-medlem stöddig..

Har man helt slutat använda Hasselblad? De fanns ju ombord på STS-107 iaf.

[Magnus]

Har man helt slutat använda Hasselblad? De fanns ju ombord på STS-107 iaf.

 

Av de bilder jag sett är det Nikon man kör med på STS-116.

 

Edit: Länk till högupplöst bild på Thomas Reiter. Observera särskilt kameran och objektivet under skrivbordet.

 

Edit2: En länk från Nikons hemsida där det står lite mer.

[The Swede]

Har man helt slutat använda Hasselblad? De fanns ju ombord på STS-107 iaf.

 

Av de bilder jag sett är det Nikon man kör med på STS-116.

 

Edit: Länk till högupplöst bild på Thomas Reiter. Observera särskilt kameran och objektivet under skrivbordet.

 

Eller varför inte de tvåhundraförtioåtta miljarder övriga objektiv och kameror som belamrar väggarna.

 

Erik, sluta dreggla.

[Erik_G]

Eller varför inte de tvåhundraförtioåtta miljarder övriga objektiv och kameror som belamrar väggarna.

 

Erik, sluta dreggla.

 

Vad gör jag här, jag skulle ha försökt infria mina pojkdrömmar och blivit "Attenajt"... och jag hade fan inte tappat en kamera i jymden, det ska ni ha klart för er.. (men jag hade säkert raderar minneskortet av misstag efter landning)

 

Vet faktiskt inte om de fortfarande använder h-bladare. Ser inte riktigt poängen, då de, med optik, är bulkigare och mer utrymmeskrävande, och dessutom inte lika amatörvänliga som de japanska små underverken.

 

/E

[Dr. T-68]

Eller varför inte de tvåhundraförtioåtta miljarder övriga objektiv och kameror som belamrar väggarna.

Som svensk kan man nästan känna att man har ett sting av avundssjuka. Dessutom att kunna resa till en plats som inte är lika besökt som Kanarieöarna.

Hade jag en tiondel av den kamerautrustningen skulle jag vara överlycklig, och vad skulle man då inte bli efter en tur över det blå lagret runt jorden.

 

Enligt H-blads hemsida användes deras saker för dokumentation så sent som 2001. Hade den använts senare borde det nog ha varit med på hemsidan.

On the 11th of October, 2001, NASA sent the space shuttle Discovery into space. The main aim of the space mission was to transport modules to the permanent 'space station', which will be the base for other journeys to more distant parts of the solar system. As usual, the astronauts used Hasselblad camera equipment for the photographic documentation.

[106]

Enligt H-blads hemsida användes deras saker för dokumentation så sent som 2001. Hade den använts senare borde det nog ha varit med på hemsidan.

Som sagt användes Hasselblad 70mm på STS-107 (då Columbia havererade), alltså 2003. Tydligen hade man problem med motorn i en av kamerorna (hade tre om jag minns rätt) och efter lite googling så ser jag att det inte var första gången de krånglat. Men jag har för mig att jag läst att ett filmmagasin från STS-107 överlevde haveriet så att bilderna gått att framkalla.

 

Annars hittade jag följande på Popular Photography:

For decades now NASA has been a huge fan of film. Would Edwin "Buzz" Aldrin's 1969 moonwalk, shot by Neil Armstrong with a Hasselblad 500EL, look as crisp in digital? Houston's Mission Control thought not, and kept the Hasselblad operational for years. But then came the disintegration of the shuttle Columbia in 2003, and Houston realized it needed to thoroughly examine an orbiter before it returned to earth.

 

For its new camera NASA chose the Kodak DCS 760, a 6MP digital SLR built around a Nikon F5 chassis. The 760's primary mission is to conduct a painstaking search for launch damage as small as one inch from a distance of 600 feet. The images are downlinked via the Tracking and Data Relay Satellite System for closer inspection. All 760s are off-the-shelf save for a special lubricant, to prevent it from evaporating in the vacuum of space.

 

As for the International Space Station, it's been all-digital from the moment a permanent crew set up home in 2000; film stored in space for months inevitably fogs from radiation exposure.

[Guest J-Star]

Men jag har för mig att jag läst att ett filmmagasin från STS-107 överlevde haveriet så att bilderna gått att framkalla.

Japp... det stämmer. Detta är en av bilderna: http://en.wikipedia.org/wiki/Image:STS-107_crew_in_orbit.jpg

 

The images are downlinked via the Tracking and Data Relay Satellite System for closer inspection.

För den som vill nörda sig lite och klaga på medias dåliga informationshantering så finns ett gyllene tillfälle vid landningen. Om ni ser något om "radio blackout" under nedstigningen så är det bara att hugga. TDRS som nämns ovan har nämligen tagit bort det problemet. Då man inte kan sända radio igenom plasmat som bildas framför färjan så skickar man helt enkelt radio-signalerna bakåt upp till TDRS som studsar ned sädningen till Mission Control.

 

http://mrtmag.com/mag/radio_shuttle_blackout_myth/index.html

 

/J

[Rune Frunkh]

Diskissioner om märken och utmärkelser är icke en oanseenlig del av detta forum. Vissa märken är "finare" än andra m.m. m.m. Trots dess tämligen naiva utformning skulle det inte sitta helt fel med denna:

 

 

Mer info om denna finns här, NASA Silver Snoopy Award

 

 

Här kan man följa rymdstationen och rymdfärjans position. Om några timmar lär den komma in över Sverige.