Jump to content

Har denna kula blivit avfyrad?


Agamemnon

Recommended Posts

Jag hittade denna kula på ett övningsfält och undrar helt enkelt om den blivit avfyrad. Jag tycker personligen att den ser lite väl "hel" ut, men jag har aldrig sett en avfyrad 5,56 förut. Den har inga märken på sig förutom räfflorna.

556-kula.jpg

Link to comment
Share on other sites

Färg markeringen har antagligen blivit till spårljus.

Det är nämligen "färgen" som gör spårljuset.

Jasså? Har man gjort om spårljusprojektilerna?

På min tid satt det en liten pyroteknisk sats innuti projektilens bakre del som antändes av drivladdningen.

Det är bla därför en spårljusprojektil är längre än en normalprojektil, för att få plats med spårljussatsen.

 

The Swede :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

Färgmarkeringen har antagligen försvunnit av någon anledninge men jag är ganska säker på att det är en spårljuskula, Varför inte låta trådskaparen kolla baktill på kulan och vi har den frågan ur världen.

 

Magnus 308

Tack för alla svar!

 

Jag kan inte särskilt mycket om ammuniton, men så här ser den ut bakifrån:

556-bak.jpg

Link to comment
Share on other sites

För att ta död på alla myter om spårljus så skriver jag ner lite enkel fakta.

(Rätta mig gärna om ni ser några felaktigheter)

 

1. Det är inte färgen utanpå kulan som brinner den finns där som en markering för att man ska kunna skilja på vanlig ammunition och spårljus.

 

2. Kulorna antänder inte vid enbart kontakt med luft det krävs en hel del värme från tex eld för att antända den, Jag eldade med ett vämeljus på undersidan av en lös kula och det tog 20sek innan den antändes.

Alla krutsorter kan inte antända spårljuskulor.

 

3. Det som brinner sitter inuti kulan (baktill) och detta gör att spårljuskulor blir längre än standardkulor pga att kemikalierna i kulan är lättare än bly även fast kulorna skulle ha samma vikt.

Detta innebär också att man bör ha en räffelstigning på 1/7 i ett 5.56 vapen för att dom längre spårljuskulorna ska stabiliseras i luften och man ska kunna träffa sitt mål.

Militär ammunition har nästan alltid ett fuktskydd runt tändhatt och mellan kula och hylsa för att förhindra att fukt tränger in i patronen.

 

4. Blir kulorna för gamla så kommer inte alla att antändas vilket beror på att kemikalierna åldras men detta beror också på vilka kemikalier tillverkaren använt och hur ammunitionen förvarats.

 

5. Att det blir mycket rikoschetter av spårljus beror i vissa fall på att brinnsatsen i kulan separerar från kulan vid anslag och flyger i sin egen riktning.

 

6. Brinnsatsen bak på kulan täcks av en tunn metallfolie som det först måste brännas hål i innan brinnsatsen antänds.

 

Magnus308

 

 

Edit: Jag tog lite egna bilder på ett par kulor jag tänkte posta här och när jag såg bilden på den standard 5,56 kula jag tog så blir jag osäker på om trådskaparens kula verkligen är en spårljus.

Enda sättet är att mäta längden på den för att vara säker på vad det är.

Edited by magnus308
Link to comment
Share on other sites

Färg markeringen har antagligen blivit till spårljus.

Det är nämligen "färgen" som gör spårljuset.

Jasså? Har man gjort om spårljusprojektilerna?

På min tid satt det en liten pyroteknisk sats innuti projektilens bakre del som antändes av drivladdningen.

Det är bla därför en spårljusprojektil är längre än en normalprojektil, för att få plats med spårljussatsen.

 

The Swede :baskerKav:

 

Tack för tillrättavisningen.

Jag har levt mitt liv i mörker, men nu ser det spårljust ut.

Link to comment
Share on other sites

5. Att det blir mycket rikoschetter av spårljus beror i vissa fall på att brinnsatsen i kulan separerar från kulan vid anslag och flyger i sin egen riktning.

 

är det därför som i soldf 2001 på sidorna 249 och 272, en del av ljusspåren verkar ha konstiga banor??

Link to comment
Share on other sites

Det är väl också en myt att vapnen går varma mycket fortare om man skjuter med spårljus.

 

Har inte sett någon undersökning på detta men en spårljuskula har en något fördröjd antändning iom att skyddsfolien som täcker brinnsatsen måste brännas igenom.

Men jag skulle bli väldigt förvånad om det påverkade temperaturen på pipan nämnvärt.

 

Att dom blir smutsigare av spårljus kulan i sig kan jag inte heller svara på men det man bör tänka på är att man ofta använder ett annat krut till spårljusammunition för att alla krutsorter inte klarar av att antända en spårljuskula.

Krutet i sig kan vara smustigare än det som används till standard FMJ.

Hur det förhåller sig med krutet i svensk ammo vet jag inte.

Edited by magnus308
Link to comment
Share on other sites

5,56 mm skarp ptr 5 STKPRJ använder ett krut som heter NC1274

5,56 mm skarp ptr 5B STKPRJ och skarp ptr 5B SLPRJ använder ett krut som heter NC1319

 

7,62 mm skarp ptr 10 PRJ och SLPRJ använder båda ett krut som heter NC1055

 

STKPRJ= Stålkärneprojektil

SLPRJ= Spårljusprojektil

PRJ= Projektil

 

Källa: Ammunitionskatalog 1 2001

 

Amlära A sidan 44:

Spårljusprojektiler

 

Spårljusprojektiler liknar normalprojektiler. Kärnans bakre del har dock bytts ut mot en lyssats och anfyrningssats. Anfyrningssatsen tänds av krutgaserna vid skottlossningen. Lysvägen är vid 6,5 mm spårljusprojektiler ungefär 800 m och vid 7,62 mm ca 1000 m.

Spårljus används för att underlätta observation av eldens läge. Exempel: 6,5 mm slprj m/41 och 7,62 mm slprj 10.

Spårljusprojektiler och motsvarande normalprojektiler skjuts i allmänhet blandade med varandra.

De bör därför ha så lika ytterballistik som möjligt.

Spårljusprojektilen har viss basflödesverkan vid lyssatsens förbränning och är något lättare än normalprojektilen. Drivladdningen är emmellertid så avpassad att största möjliga överensstämmelse i ytterballistiska egenskaper erhålls mellan spårljus- och normalprojektiler inom aktuella skjutavstånd.

 

The Swede :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

Det är väl också en myt att vapnen går varma mycket fortare om man skjuter med spårljus.

Eftersom lyssatsen inte tänder för än en bit framför mynningen så kan den själv inte påverka vapnet.

Dessutom är den värmemängd lyssatsen utvecklar helt marginell jämfört med drivladdningens.

 

Så i mina öron låter det som en myt.

Link to comment
Share on other sites

Fast om nu en spårljuskula är längre än en vanlig kula så blir ju friktionen större än med en vanlig kula* - vilket i sig betyder att pipan skulle värmas upp snabbare.

 

 

* Förutsatt att den ökade längden inte är begränsad till ogivalen eller "boattailen," vilka inte kommer i kontakt med bommarna.

Edited by Yxa
Link to comment
Share on other sites

Detta innebär också att man bör ha en räffelstigning på 1/7 i ett 5.56 vapen för att dom längre spårljuskulorna ska stabiliseras i luften och man ska kunna träffa sitt mål.

 

Nu är jag absolut ingen expert på det här, men borde inte detta bero på patronens laddning samt vilken längd det är på pipan?

Ta tex vapen ur M16 familjen som finns med X antal olika piplängder, de har ju som bekant även olika räffelstigningar just pga detta.

Link to comment
Share on other sites

 

Detta innebär också att man bör ha en räffelstigning på 1/7 i ett 5.56 vapen för att dom längre spårljuskulorna ska stabiliseras i luften och man ska kunna träffa sitt mål.

 

Nu är jag absolut ingen expert på det här, men borde inte detta bero på patronens laddning samt vilken längd det är på pipan?

Ta tex vapen ur M16 familjen som finns med X antal olika piplängder, de har ju som bekant även olika räffelstigningar just pga detta.

 

Oavsett vilken piplängd du har måste du ha 1/7 får att stabilisera en spårljuskula samt uppnå tillräckligt hög utgångshastighet för att kulan ska stabiliseras.

Är det kallt ute är kulan ännu mer beroende av att man har en snabb räffelstigning då utgångshastigheten blir lägre.

 

Har man en extremt kort pipa är det optimalt med ett snabbt krut och har man en lång pipa så har man ett långsamt, För att optimera utgångshastigheten....

Vilket krut man ska ha beror också på vilken kulvikt man tänkt använda.

 

Fast har man en 16" eller en 20" pipa så kan man skjuta vilken MIL ammo man vill så länge den har rätt räffelstigning och man behöver inte ta hänsyn till vilket krut det är i patronen.......

 

Magnus308

Edited by magnus308
Link to comment
Share on other sites

Detta innebär också att man bör ha en räffelstigning på 1/7 i ett 5.56 vapen för att dom längre spårljuskulorna ska stabiliseras i luften och man ska kunna träffa sitt mål.
Nu är jag absolut ingen expert på det här, men borde inte detta bero på patronens laddning samt vilken längd det är på pipan?

Ta tex vapen ur M16 familjen som finns med X antal olika piplängder, de har ju som bekant även olika räffelstigningar just pga detta.

Vad gäller M16-familjen så är ju målet att stabilisera ett fåtal standardiserade laddningar som är framtagna för att skjutas genom en 20-tumspipa. Därför har de tvingats lattja med räffelstigningen på de kortare bössorna (med "varierande" resultat).

Link to comment
Share on other sites

Detta innebär också att man bör ha en räffelstigning på 1/7 i ett 5.56 vapen för att dom längre spårljuskulorna ska stabiliseras i luften och man ska kunna träffa sitt mål.
Nu är jag absolut ingen expert på det här, men borde inte detta bero på patronens laddning samt vilken längd det är på pipan?

Ta tex vapen ur M16 familjen som finns med X antal olika piplängder, de har ju som bekant även olika räffelstigningar just pga detta.

Vad gäller M16-familjen så är ju målet att stabilisera ett fåtal standardiserade laddningar som är framtagna för att skjutas genom en 20-tumspipa. Därför har de tvingats lattja med räffelstigningen på de kortare bössorna (med "varierande" resultat).

 

 

Visste inte att dom haft någon med snabbare stigning än 1/9 eller 1/7, Vilka stigningar provade man med?

USA har en gammal version av 5,56 spårljus (M196) som man kan skjuta i en 1/9 (Jag har provat)

men till deras nya krävs 1/7

 

Dom första M16 (Vietnam) hade en långsammare stigning än dagens M16 men då hade man en 55gr kula som standard, När man sedan införde dagens 62gr med den lilla stålkärnan så gick det inte att träffa tavlan med den gamla räffelstigningen och dom nya kulorna.

 

Magnus308

Link to comment
Share on other sites

Fast om nu en spårljuskula är längre än en vanlig kula så blir ju friktionen större än med en vanlig kula* - vilket i sig betyder att pipan skulle värmas upp snabbare.

 

 

* Förutsatt att den ökade längden inte är begränsad till ogivalen eller "boattailen," vilka inte kommer i kontakt med bommarna.

Även om det kan låta märkligt så har kontaktytans storlek ingen betydelse för friktionskraftens storlek. Det är bara normalkraften och friktionstalet som spelar in här.

 

(OT: boattail = akterkona)

Link to comment
Share on other sites

Det är väl också en myt att vapnen går varma mycket fortare om man skjuter med spårljus.

Eftersom lyssatsen inte tänder för än en bit framför mynningen så kan den själv inte påverka vapnet.

Dessutom är den värmemängd lyssatsen utvecklar helt marginell jämfört med drivladdningens.

 

Så i mina öron låter det som en myt.

 

Enligt Amlära A sid 44 som The Swede har citerat så

Anfyrningssatsen tänds av krutgaserna vid skottlossningen.

För mig låter det som spårljuset antänds i loppet?

Link to comment
Share on other sites

Det är väl också en myt att vapnen går varma mycket fortare om man skjuter med spårljus.

Eftersom lyssatsen inte tänder för än en bit framför mynningen så kan den själv inte påverka vapnet.

Dessutom är den värmemängd lyssatsen utvecklar helt marginell jämfört med drivladdningens.

 

Så i mina öron låter det som en myt.

 

Enligt Amlära A sid 44 som The Swede har citerat så

Anfyrningssatsen tänds av krutgaserna vid skottlossningen.

För mig låter det som spårljuset antänds i loppet?

 

Nej, det betyder bara att det är just krutgaserna som tänder lyssatsen. Det står inget om huruvida lyssatsen tänds i loppen eller om tändningen är fördröjd.

 

Men det räcker faktiskt med att ha använt spårljus några gånger för att veta att lyssatsen inte tänder i loppet, utan efter något/några 10-tal meter. Det syns tydligt i mörker, framförallt när man laddat mycket slprj till en ksp.

Link to comment
Share on other sites

Enligt Amlära A sid 44 som The Swede har citerat så
Anfyrningssatsen tänds av krutgaserna vid skottlossningen.

För mig låter det som spårljuset antänds i loppet?

Nej, det betyder att anfyrningssatsen antänds i loppet. Denna i sin tur antänder lyssatsen, men den fördröjningen räcker för att kulan ska ha hunnit lämna loppet.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...