Jump to content

Bugg i svenska språket?


sportdykare

Recommended Posts

En invånare i Sverige är svensk, om man är från Danmark är man dansk.

 

Så långt är allt solklart.

 

Men om man kommer från Sierra Leone då? Är man sierraleonean?

 

Detta var en het fråga och diskuterades en del under de långa fordonsmarscherna i Liberia i vagnen. Vi enades i alla fall om att man är ivorian om man är från Elfenbenskusten, och inte elfenbenskustare som vissa tyckte... :P

 

Och vad i hela friden ska man kalla nån från Tonga?? Tongan? :rodna:

 

 

Stämmer bra det;

En person från Tongaöarna är en tongan, en bil från Tongaöarna är tongansk.

 

Beträffande personer från Sierra Leone gäller sierraleonier och sierraleonsk.

 

För Elfenbenskusten gäller ivorian och ivoriansk.

 

:clap:

 

Jag visste att GP:s Skrivregelbok skulle komma till användning en vacker dag. :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 83
  • Created
  • Last Reply
Sug på dessa Nestor:

Vad kallar man någon/t som kommer från:

Swaziland

Jungfruöarna (USA)

Jungfruöarna (Storbrittanien)

Togo

Centralafrikanska Republiken

Grenada

?

 

/K

 

Det står defacto i Skrivboken.

 

Swaziland

swaziländare

swaziländsk

 

Jungfruöarna

Okej...dessa fanns inte med(you got me there :baskerPa: )

 

Togo

togoles

togolesisk

 

Centralafrikanska Republiken

centralafrikan

centralafrikansk

 

Grenada

grenadier

grenadisk

 

:rodna:

Link to comment
Share on other sites

En fundering jag har är böjning av "oändligt". Går det rent filosofiskt?

Kan något vara oändligare än något annat eller mer oändligt?

Ja, universum är oändligt men expanderar likafullt varvid det torde bli mer oändligt för varje dag.

 

/K

 

Om man ska ha oändligheten som ett mått så kan ju inte universum vara oändligt, för då skulle det väl inte kunna expandera?

 

Den mer själsliga oändligheten beror väl på religion. Kommer du till valhall så kan du väl dö där igen och då finns ju inte mycket oändlighet för dig. Om du däremot kommer till det kristna eller muslimska paradiset eller når nirvana, då är man väl fast där i oändlighet?

 

 

eller har jag fel :D

 

 

Hur nirvana eller det muslimska paradiset funkar överlåter jag till mer sakkunniga att berätta om men det kristna paradiset är inte oändligt, åtminstonde inte i nuvarande skick. Vi kommer så småningom (om man får tro biblen vill säga) att komma till Den Yttersta Dagen då alla ska dömas av gud och denna världen ska gå under i eld och ersättas av "nya himlar och en ny jord" ( 2 Petr. 3:10, 13 ). Huruvida dessa kommer att vara i oändlighet är en bra fråga. Själv räknar jag kallt med att inte bli insläppt vare sig detta paradis eller det nästkommande :P

 

Virgin Islander

Borde på svenska bli "Jungfruöbo".

Annars kan man vara lite vrång och utnyttja engelskans särskrivning till att tolka detta som

"A man who lives on an island and is a virgin"

Link to comment
Share on other sites

Sug på dessa Nestor:

Vad kallar man någon/t som kommer från:

 

Jungfruöarna (USA)

Jungfruöarna (Storbrittanien)

/K

 

Det står defacto i Skrivboken.

 

Jungfruöarna

Okej...dessa fanns inte med(you got me there :banghead: )

 

:)

 

Är det en hon så måste det ju bli jungfru kort och gott?

För det manliga könet passar väl jungman in? :)

 

Apropå ord, stötte på ett jag kom att tycka hemskt mycket om, nämligen

Försvarsmaktens rikspallpool i Arboga.

 

När Pekka skulle ut och dansa tog han på finskorna....

Link to comment
Share on other sites

Tänk er att du är någonstans i Afrika.

Plötsligt ser du ett lejon som av någon anledning uttrycker stor rädsla, t ex genom att darra.

 

Frågan är vad säger du att du ser?

 

1. En rädd lejon

2. Ett rädd lejon

3. Ett rätt lejon

 

Kommer du på något annat alternativ?

 

Buggen är alltså att man inte kan säga ordet "rädd" i t-genus

 

Konstigt va?

 

 

En klassiker. Min lärare berömde mig för att ha skrivit "ett rätt barn" i gymnasiet och jag förutsätter att detta är det riktiga.

Link to comment
Share on other sites

En klassiker. Min lärare berömde mig för att ha skrivit "ett rätt barn" i gymnasiet och jag förutsätter att detta är det riktiga.

I Svenska Akademiens Ordbok där ordet rädd är redigerat 1961 beskrivs formen rätt som "numera knappast br[ukligt]". Senaste spåret de kunnat hitta var i Svenska Dagbladet 1949.

 

Så min bedömning är att du antingen hade en riktigt gammaldags lärare, eller en av den nya skolan som berömmer det mesta elever gör, oavsett om det är rätt ( :baskerKav: ) eller fel. ;)

Link to comment
Share on other sites

En klassiker. Min lärare berömde mig för att ha skrivit "ett rätt barn" i gymnasiet och jag förutsätter att detta är det riktiga.

I Svenska Akademiens Ordbok där ordet rädd är redigerat 1961 beskrivs formen rätt som "numera knappast br[ukligt]". Senaste spåret de kunnat hitta var i Svenska Dagbladet 1949.

 

Så min bedömning är att du antingen hade en riktigt gammaldags lärare, eller en av den nya skolan som berömmer det mesta elever gör, oavsett om det är rätt ( :baskerKav: ) eller fel. ;)

 

Han var en ganska respektingivande och vältalig lärare och han tyckte om gamla sätt att prata och skriva svenska t.ex.:

 

Schema i plural = schemata

merkurius ringar = merkurii ringar (funkar på mycket som slutar på "us")

Jag kommer straxt = fullt gångbart eftersom strax blir adverb

Han använde dessutom konjunktivformen av finns i dagligt tal: "funnes det bara fler möpar vore världen en bättre plats"

 

Bara för att hela landet använder ett språk som jag relaterar till fjortisfyllor och Okej-tidningar behöver inte jag göra det också. Få saker är så repektingivande som en vältalig person. Leif G. W. Persson får exemplifiera mitt påstående.

Link to comment
Share on other sites

Jisses vilken debatt det blev!

Nu kanske alla inte håller sig till rädda lejon men det gör ingenting alls, vill någon prata om andra buggar i svenska språket går det bra.

 

Jag försöker komma på någon till bugg men jag kommer inte på någon. Jag kom att tänka på en dörr där det stod "herr WC" (någon som heter "WC" i efternamn), men vi ska nog inte gå in på särskrivningarna än...

Link to comment
Share on other sites

Är lampan släckt eller släkt?

- Har du släkt i hallen?

- Ja, du är ju där!

:P

 

Hmmmm

Om person A frågar person B "har du släckt i hallen?"

Person B svarar "Ja du är ju där!"

 

Då drar man ju slutsattsen att person A är antingen blind eller korkad.

Vilken människa frågar en annan människa om det är släckt i det rum den befinner sig i?

 

Sorry kunde inte låta bli.

Link to comment
Share on other sites

Då drar man ju slutsattsen att person A är antingen blind eller korkad.

Vilken människa frågar en annan människa om det är släckt i det rum den befinner sig i?

Han ville nog veta vem som hade släckt där...

Link to comment
Share on other sites

Då drar man ju slutsattsen att person A är antingen blind eller korkad.

Vilken människa frågar en annan människa om det är släckt i det rum den befinner sig i?

Han ville nog veta vem som hade släckt där...

 

Tolkningsfråga.

Har DU släckt i hallen.

 

Har du SLÄCKT i hallen.

 

Det har att göra med betoningen.

Link to comment
Share on other sites

Man kan ju också tolka det som att

 

har DU släckt i hallen? : person undrar om det verkligen var JAG som släkte.

 

har du SLÄCKT i hallen? : med emfas på släckt, personen är mäkta förgrymmad över det faktum att jag faktiskt släkte i hallen, det skulle ju vara tänt.

 

/martinator

Link to comment
Share on other sites

Han var en ganska respektingivande och vältalig lärare och han tyckte om gamla sätt att prata och skriva svenska t.ex.:

 

Schema i plural = schemata

merkurius ringar = merkurii ringar (funkar på mycket som slutar på "us")

Jag kommer straxt = fullt gångbart eftersom strax blir adverb

Han använde dessutom konjunktivformen av finns i dagligt tal: "funnes det bara fler möpar vore världen en bättre plats"

 

Bara för att hela landet använder ett språk som jag relaterar till fjortisfyllor och Okej-tidningar behöver inte jag göra det också. Få saker är så repektingivande som en vältalig person. Leif G. W. Persson får exemplifiera mitt påstående.

 

Jag tycker att det är extremt fånigt att använda utländska ändelser. Som Merkurii ringar och stearinlji sken. Konjunktiven är en annan bulle - här är det frågan om ett svenskt verbmodus som bara trängts undan av det modala hjälpverbet "skola" - Skulle det finnas fler möpar skulle världen vara en bättre plats. Här kunde det vara lite mysigt att med viss sparsamhet damma av konjunktiven. Sprunge du längre och oftare, och åte du mindre sluppe du övervikt. Äh, kanske inte...

 

Att skriva "ett rätt lejon" är dålig svenska, så länge man inte låtsas skriva en pastisch på 1800-talets äfventyrs romaner. Då är särskrivning dessutom korrekt.

 

Men åter till de utländska ändelserna. Att dra in pluralformerna schemata (grekiska) och centra (latin) är inte god svenska, utan en fjollig önskan att verka lärd. En vilja att verka förmer. Lika dumt som att tala om "media", när det korrekta är medier.

 

Varför skulle vi acceptera just latinska och grekiska böjningsändelser? Borde vi då inte anse att det är korrekt att säga "pojkat" i stället för pojkar, eftersom vi därmed skulle behålla den finska pluraländelsen. Och muslimuna i stället för muslimer för att inte slarva med arabiskans plural? Ordet "torg" är inlånat från ryskan: ska vi säga "torgy"? Vad kan plural bli av zebra och gnu om vi ska behålla originaländelserna?

 

Svenskan är ett av världens ordrikaste och nyansrikaste språk, och ett språk med en unik, tusenårig litterär tradition. Svenskan har överlevt tack vare språkets förmåga att anpassa sig, följsamt ta till sig nya ord och begrepp utan att ändå förlora en klart definierad särart gentemot språken i omvärlden. Så länge vi svenskar uppfattar språket som aktuellt och funktionellt kommer språket att leva, överleva och utvecklas. Om vi börjar inbilla oss att nåt slags 30-talslatinlektorsideal är "god svenska", kommer språket att vara kört.

 

Och problemet med rädda lejon är inte så stort än så länge i vårt grå och regniga fosterland. Kanske om några år, när växthuseffekten och kontinentaldriften förvandlat landet till savann.

Link to comment
Share on other sites

Detsl, du skriver så, (snyft), vackert!

 

Fick en gång en kommentar från en engelsman, det låter så vackert när ni svenskar pratar, ni liksom sjunger fram orden.

 

Efter vad jag förstått är det inte så många språk som har den grava accenten, dvs att orden innebär olika saker beroende på hur de betonas?

 

Apropås lejon, varför det heter ett lejon men tex en tiger, en leopard, en panter, en puma kan jag inte förstå.

Link to comment
Share on other sites

Apropås lejon, varför det heter ett lejon men tex en tiger, en leopard, en panter, en puma kan jag inte förstå.

Ren spekulation:

 

Lejon var den första stora rovkatten som blev känd i Sverige, och eftersom man inte hade separata genus för han- och hondjur fastnade man för neutrum (ett), liksom man har för just ordet djur (ett djur), och urgamla djur som svin, får och fisk. För gamla svenska djur har man i regel maskulint eller feminint genus, antingen lånat från tyskan (katter antas ofta vara feminina; hundar maskulina) eller naturligen utvecklat av de olika formerna för han- och hondjur (ko, tjur, galt, sugga).

 

Som alla vet har historien smält samman femininum och maskulinum i svenskan till genuset utrum/reale (en). Då flertalet djur därmed fick detta genus, har även de som därefter lagts till den allmänna faunan - inkluderat exotiska djur som de andra stora katterna - naturligen blivit kategoriserade i med utrumgenus.

Link to comment
Share on other sites

Apropås lejon, varför det heter ett lejon men tex en tiger, en leopard, en panter, en puma kan jag inte förstå.

 

Det rimliga borde ju vara n-genus, men när ordet kom in i svenskan, från grekiskan (vete fan vad plural egentligen skulle vara - leoi?), passade ordet väl bäst in i t-genuset. I samma konjugation som hallon. Det är nästan ännu mer underligt varför vissa frukter och bär som slutar på -on: hallon, lingon, smultron, hjortron etc, är t-genus, medan några är n-genus: melon, citron...

 

Jag tycker att det är skönt att språk är aviga och motsträviga och praktiskt taget genomgående ologiska. Försök förklara uttrycket "hör du du du!" Det är en fullständigt rimlig formulering på den allra mest korrekta svenska, och ingen svensk tycker att det låter det minsta konstigt.

 

Förresten: språknissequiz: Formulera en mening på korrekt svenska med fem "och" i rad!

Link to comment
Share on other sites

Är lite osäker på den kategoriska dissandet av "centrum-centra" och "medium-media" Det finns ett antal tillfällen då jag anser de vara korrekta. Att vi alltmer går ifrån den grekiska och latinska bakgrunden till ord är, i min mening, bekymmersamt, särskilt avseende vetenskapliga ord.

Fö övrigt stödjer jag fullhjärtat de som försöker få latin accepterat som lingua franca (och det är onekligen en rolig mening jag precis skrev) inom EU.

Link to comment
Share on other sites

<oseriöst>

Är det inte en kuggfråga? Alla vet ju att lejon är modiga och kan de inte bli rädda är meningen orimlig.

</oseriöst>

 

Jag tycker att det är skönt att språk är aviga och motsträviga och praktiskt taget genomgående ologiska.

Det kanske är intressant för humanister, men för oss som tycker om ordnung och klara fysiska lagar är det inte lika kul.

 

Så länge vi svenskar uppfattar språket som aktuellt och funktionellt kommer språket att leva, överleva och utvecklas. Om vi börjar inbilla oss att nåt slags 30-talslatinlektorsideal är "god svenska", kommer språket att vara kört.

Här kan jag börja undra hur aktuellt språket egentligen är när många nya ord blir direktimporterade från engelskan och hur funktionellt det blir när man sedan ska försöka böja dessa ord fast på svenska. Förövrigt gillas jag Hets, men jag har förstås vissa synpunkter på karaktären Caligulas pedagogik.

 

Det är inte helt otroligt att jag hade sagt "ett rätt lejon", men så brukar ju rättstavningsprogrammen klaga på att jag använder ålderdomligt språk.

Link to comment
Share on other sites

Det rimliga borde ju vara n-genus, men när ordet kom in i svenskan, från grekiskan (vete fan vad plural egentligen skulle vara - leoi?), passade ordet väl bäst in i t-genuset. I samma konjugation som hallon. Det är nästan ännu mer underligt varför vissa frukter och bär som slutar på -on: hallon, lingon, smultron, hjortron etc, är t-genus, medan några är n-genus: melon, citron...

Det stärker min teori om lejonen. Melon och citron är importerade frukter (en frukt) och kom till Sverige rätt sent, och har en för ursvenskan främmande betoning. De andra har rimligen haft namn och genus (ett bär) sen järnåldern.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att det är skönt att språk är aviga och motsträviga och praktiskt taget genomgående ologiska.

Det kanske är intressant för humanister, men för oss som tycker om ordnung och klara fysiska lagar är det inte lika kul.

Misstänker att det är för att din (och min, ska sägas) typ är överrepresenterad i militära språkutbildningar som svenska militära läromedel i ryska är upplagda som om grammatiken var matematiskt entydig...

 

Och det funkar helt okej, men långt ifrån perfekt, på gatan i Moskau.

Link to comment
Share on other sites

Det stärker min teori om lejonen. Melon och citron är importerade frukter (en frukt) och kom till Sverige rätt sent, och har en för ursvenskan främmande betoning. De andra har rimligen haft namn och genus (ett bär) sen järnåldern.

Hur förklarar du då de moderna ord som trots allt har fått neutrum som genus?

T.ex. ett interface, ett flygplan, ett kraftverk, ett fordon, ett program osv?

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att det är skönt att språk är aviga och motsträviga och praktiskt taget genomgående ologiska.

Det kanske är intressant för humanister, men för oss som tycker om ordnung och klara fysiska lagar är det inte lika kul.

Misstänker att det är för att din (och min, ska sägas) typ är överrepresenterad i militära språkutbildningar som svenska militära läromedel i ryska är upplagda som om grammatiken var matematiskt entydig...

 

Och det funkar helt okej, men långt ifrån perfekt, på gatan i Moskau.

 

Ryskan ÄR mycket mer disciplinerad och grammatiken entydig och stram. Det här ger ryskan en fullständigt makalös precision. Jag upphör aldrig att fascineras av hur ryssar hakar på prefix och suffix på ordstammar och skapar aldrig tidigare uttalade men omedelbart begripliga ord. Ryskan är som Lego - och då menar jag själva grundbitarna i Lego. Ett ganska litet antal varianter av stammar och prefix som kan sättas ihop till exakt vad som helst. Tyska är mer som Meccano. Svenskan är som ett keramiskt material. Själva råmaterialet är bara geggamojja, men i händerna på dem som behärskar språket kan alla tänkbara former skapas.

 

En av de stora svårigheterna för utlänningar som vill lära sig svenska, är att nästan alla svårigheterna ligger utanför grammatiken och stavningen och allt sånt. Vi har otroligt komplicerada lagar för ordföljd, sjukt många vokaler - finns inte många folk i världen som krånglat till språkets ljudsystem som vi, och en jämmerligt besvärlig intonation. Och det här syns ju inte i skrift!

 

Förresten är väl de klara fysiska lagarna ganska diffusa nuförtiden, med strängteorier och sånt jox.

 

 

Det stärker min teori om lejonen. Melon och citron är importerade frukter (en frukt) och kom till Sverige rätt sent, och har en för ursvenskan främmande betoning. De andra har rimligen haft namn och genus (ett bär) sen järnåldern.

Hur förklarar du då de moderna ord som trots allt har fått neutrum som genus?

T.ex. ett interface, ett flygplan, ett kraftverk, ett fordon, ett program osv?

 

 

Jomen dealen är att n-genuset egentligen kanske i nån forntid betecknade levande varelser. Det är rätt rimligt att kalla djur och människor för den, och lika rimligt att kalla sånt som inte är djur och människor för det. Men svenskan har ju praktiskt taget inga som helst regler för när ett ord ska vara den eller det. Det syns ju inte på själva orden, och ibland är det ju endast genuset som skiljer: ett plan eller en plan.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.




×
×
  • Create New...