Sign in to follow this  
Followers 0
Bosse Fors

A26 - Nästa svenska ubåt

511 posts in this topic

Du är rätt ute. A26 kommer att vara marginellt större än GTD- och SÖD-båtarna, 63 meter löa och 6,4 meter bred enligt Kockums. Då man inte vill uppfinna hela hjulet på nytt lär en del tänk återanvändas från GTD-systemet och på samma sätt lär man inte vilja bli av med shallow water/brown water-förmågan som Sverige är ganska framstående på.

 

Efter att ha läst Kockums A26-sida är mitt intryck att de mest hastat ihop en blandad sammanfattning mellan politikernas och FMV:s kravbild:

Den nya generationen, med Kockums projektbenämning A26, skall utformas för att klara både kustoperationer och ha kapacitet för att vara oceangående.
Kom det inte en broschyr från ÖB om "Både och"?

 

utrustad med det luftoberoende framdrivningssystemet typ Stirling, vilket gör den svår att upptäcka.
Ännu svårare att upptäcka med stirlingmotorerna avstängda..

 

Nya A26 ska vara ”osårbar”
Det verkar ju bra, jag skulle betala extra för det på min bil!

 

A26 skall vidare kunna anslutas till olika former av nätverk.
NBF känns ju bara SÅ 2002. Eller ska det finnas PRIO-terminaler och en lång sladd till hemmahamnen? Det minskar ju möjligheterna för oceangående.

 

Genom hela ubåtens livslängd ska den kunna uppgraderas och anpassas genom en höggradigt modulär konstruktion.
Ett annat bra säljargument, höggradigt modulär. Då tror tror man att man kan vända sig till vilket varv som helst för pimpning och att det ska bli billigt.

 

Det är inte min avsikt att låta bitter, det kommer att bli grymt häftigt! Tyckte bara att texten osade lite studiecirkel i ubåtsmarknadsföring..

Share this post


Link to post
Share on other sites

kockums.se: Kockums får mångmiljonorder för att uppgradera ubåtar

 

Synd bara att man inte kan uppgradera även HMS Gotland, men vi ska ju bara ha fyra operativa ubåtar enligt senaste försvarsbeslutet (amerikanarna tror väl inte vi är kloka som redan tar henne ur tjänst). Gotland skulle faktiskt egentligen tagits ur tjänst redan hösten 2008 enligt planerna, men har fått några års respit pga. att HMS Östergötland är upptagen med att träna de singaporeanska ubåtsbesättningarna.

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ny PDF från Kockums om det nya A 26 projektet:

 

The way ahead

 

Verkligen intressant design på tornet. Mest strömlinjeformade tornet hittills kanske? Någon på ett annat forum har kommenterat att tornet verkar vara utformat för att reducera radarsignaturen(?) Är det Muräne kanonen från Rheinmetall som syns framför periskopen, snorkeln och radar masterna på sid 15 i PDF:n? En annan observation är att det bara finns fyra torpedtuber, och man får väl förmoda att det är fråga om 53 cm. Detta betyder i så fall att man har övergett 40 cm tuberna som funnits på alla svenska ubåtstyper sedan Sjöormenklassen, och kanske detta även betyder att man inte kommer att satsa överhuvudtaget på 40 cm torpeder i framtiden i Marinen? Men det kan helt enkelt bara ha att göra med att man anser den nya torped 62 vara "dual capable" så att man inte behöver några särskilda 40 cm tuber för ubåtsjakttorpeder, och på så vis spara utrymme i bogen.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mycket vacker broschyr. Däremot verkar det som att det går att skjuta 40cm torped från 53tuberna så helt uträknade är inte 40-torpederna.

 

Mycket lustigt torn men kan bli riktigt bra, sen är "multimission portalen" en mycket intressant uppfinning :D:dribble::rockon:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Två artiklar i NyT om A26. Hur mycket som verkligen kommer att finnas med i slutändan återstår att se.

En multifunktionstub för dykare och miniubåtar låter ju intressant. Periskopet har utgått för någon annan form av optisk kontakt med yttervärlden.

 

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article3338994.ece

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article3338985.ece

 

/martin

Share this post


Link to post
Share on other sites

Två artiklar i NyT om A26. Hur mycket som verkligen kommer att finnas med i slutändan återstår att se.

En multifunktionstub för dykare och miniubåtar låter ju intressant. Periskopet har utgått för någon annan form av optisk kontakt med yttervärlden.

 

http://www.nyteknik....icle3338994.ece

http://www.nyteknik....icle3338985.ece

 

/martin

 

Kunde inte hitta var det skulle stå nåt om att det inte kommer att finnas något periskop. Är det inte så då att det blir ett optroniskt periskop med kamera istället för ett konventionellt optiskt?

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det beror på att jag har dålig koll. Det blir således ett periskop, fast med kamera:) tackar för klargörandet.

/m

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det beror på att jag har dålig koll. Det blir således ett periskop, fast med kamera:) tackar för klargörandet.

/m

Share this post


Link to post
Share on other sites

Två artiklar i NyT om A26. Hur mycket som verkligen kommer att finnas med i slutändan återstår att se.

En multifunktionstub för dykare och miniubåtar låter ju intressant. Periskopet har utgått för någon annan form av optisk kontakt med yttervärlden.

 

http://www.nyteknik....icle3338994.ece

http://www.nyteknik....icle3338985.ece

 

/martin

I faktarutan till artikeln står det att uthålligheten i undervattensläge är 18 dagar.. Stämmer det verkligen? För jag menar är inte sån info hemlig?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Två artiklar i NyT om A26. Hur mycket som verkligen kommer att finnas med i slutändan återstår att se.

En multifunktionstub för dykare och miniubåtar låter ju intressant. Periskopet har utgått för någon annan form av optisk kontakt med yttervärlden.

 

http://www.nyteknik....icle3338994.ece

http://www.nyteknik....icle3338985.ece

 

/martin

I faktarutan till artikeln står det att uthålligheten i undervattensläge är 18 dagar.. Stämmer det verkligen? För jag menar är inte sån info hemlig?

 

Om den officiella uthålligheten i u-läge anges som 18 dagar så kan man räkna med att den är längre/större. Gotlandsklassen t ex sägs ha en uthållighet av 14 dagar officiellt, men inofficiellt ska den vara minst 3 veckor. Då kanske själva skillnaden mellan de officiella uppgifterna om GTD och A26 är mer intressant. I så fall (om jag räknat rätt) så skulle uthålligheten i u-läge vad gäller A26 ha förbättrats med nästan 30 % jämfört med GTD. Kan naturligtvis inte gå i god för att detta stämmer, men intressant jämförelse ändå tycker jag.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det står lite om A26 i februarinumret av DTI (Defense Technology International) :

 

http://www.zinio.com/reader.jsp?issue=416209274&p=36

 

One of the newest SSK designs in the world is TKMS/Kockums A26, in development for the Swedish Navy and due to become operational late in the decade. The 1800-ton A26 builds on experience with the Gotland class - which proved a headache for the U.S Navy during two years of "aggressor" operations out of San Diego - and likewise uses Stirling-cycle AIP propulsion, with a submerged endurance of up to 18 days. (Kockums AIP technology is also used on Japan's 16SS.)

New features include a low radar-cross-section sail, an integrated tube-type "multimission portal" for swimmers and UUVs, and what the builder calls Genuine Holistic Stealth Technology (Ghost), giving the A26 lower sonar signatures across all bands than the Gotland. For example, noise and vibration isolation techniques are improved, including damping plates between hull frames. Airflow speeds in ducts are limited and cable and pipe turn radii are above set minima. The A26 has new features such as a smart degaussing system that uses external sensors to match the boat's magnetic signature to its background. It will be operated by a crew of 26.

 

a26qi.jpg

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om den officiella uthålligheten i u-läge anges som 18 dagar så kan man räkna med att den är längre/större.

 

Enligt filmen ovan skall A26 vara 62 meter lång och i ytläge ha ett deplacement på 1800 ton. Detta är ca två meter längre och 300 ton mer än en Gotland och på samma nivå som en Type 212 eller en Scorpene, men 900 mindre än en Lada.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Medierna svalde TKMS propagandainsats med hull och hår. Hur snart kommer ett kontrakt på plats när tillverkaren finner behov av att sälja in sig hos media och försvarsutskott? TIllåt mig vara skeptiker...

 

En uppgift i SvD nämnde 8 miljarder kr. Tidigare har det nämnts 5 miljarder ( Ny Teknik). Låter inte 8 miljarder väl mycket? TKMS ser väl att det finns möjlighet att ta ordentligt betalt av die dummen Schweden.

 

Hoppas på bra och snar lösning iaf.

Share this post


Link to post
Share on other sites

http://www.affarsvarlden.se/webbtv/bors_affarer/article3793349.ece

 

 

Nu får det bli ett slut på att andra länder plundrar Sverige på allt vi är bra på. Om detta var följden av EU är det dags att omvärdera medlemskapet.

 

Det har inget att göra med EU, det är business. Varför ha två enheter i samma bolag som kämpar om samma ordrar på samma marknad? Realiteten är att krigsmateriel har blivit så komplex och dyr att ta fram samt att svenska försvarsmakten inte beställer tillräckligt mycket för att hålla liv i svenska försvarsindustrin.

Hade inte ThyssenKrupp ägt Kockums hade antagligen resultatet varit det samma i slutändan. "It's not enough to go around for everybody". Det är den krassa verkligheten och det har inte med EU att göra, bara business.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om man ska bli arg för det som händer (och det ska man nog) så gäller det att vara arg på rätt person eller personer, och i det här fallet så måste det vara den regering som satt vid makten när Kockums först såldes till HDW 1999 och sedan uppgick i ThyssenKrupp Marine Systems 2005. Att Kockums AB sedan 2013-06-01 heter ThyssenKrupp Marine Systems AB är ju ytterligare en indikation på att tyskarna inte har några som helst planer på att släppa taget om Kockums.

 

Även om affären skulle få en lösning så är det ändå väldigt tråkigt att vi verkar ha förlorat den singaporeanska marinen som handelspartner och kund. Att hoppas på att Norge så småningom kommer att välja A26 är nog att vara väldigt blåögd.

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den kund som saknas är att svenska försvaret köper för få ubåtar. Vi borde utöka försvaret så vi kan fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll och ha något att bidra med inom säkerhetspolitiska samarbeten. Starkare ubåtsvapen och flygvapen borde vara den bästa kombinationen av detta och starkare skalförsvar som verkar krigsavhållande och ger oss en chans att hinna ta emot hjälp om det blir krig.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den kund som saknas är att svenska försvaret köper för få ubåtar. Vi borde utöka försvaret så vi kan fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll och ha något att bidra med inom säkerhetspolitiska samarbeten. Starkare ubåtsvapen och flygvapen borde vara den bästa kombinationen av detta och starkare skalförsvar som verkar krigsavhållande och ger oss en chans att hinna ta emot hjälp om det blir krig.

 

 

Jovisst men när en A26 kostar kanske 3-4 miljarder och man dessutom redan verkar ha tagit beslutet att bara halvtidsmodernisera två av de tre Gotlandsubåtarna så är det svårt att ens bibehålla de fem ubåtar som finns idag. Som jämförelse kan man ta Japan som nyligen beslutade att utöka antalet ubåtar i den japanska självförsvarsmarinen från 16 till 24 för att möta hotet från kinesiska ubåtar, ett beslut som förmodligen kommer att kunna genomföras genom en kombination av åtgärder. Dels bygger man nya ubåtar av Soryuklassen (f.ö. utrustad med Stirlingmotorer från Kockums) i relativt snabb takt, dels kommer man att behålla befintliga ubåtar längre än de 16 år som man hittills har hållt dem i tjänst. 16 år är ju en ganska kort tjänstgöringstid i jämförelse. Moderna svenska ubåtar brukar användas i minst 20 år och ibland ända upp emot 30 år (som med Södermanlandsklassen), vilket gör att det inte är lika lätt för oss som för japanerna. De åtgärder som vore viktigast i närtid för att vi inte ska tappa ännu mer i kapacitet är att se till att alla tre Gotlandsubåtar livstidsförlängs och naturligtvis att de två A26 båtarna börjar byggas. Sedan kan vi börja planera för fler A26, förhoppningsvis tillsammans med ett partnerland. Dock måste det förstås även finnas utbildad personal för att bemanna alla ubåtar, och chefen för 1. ubåtsflottiljen har ju uttryckt att han har svårt att bemanna alla fem ubåtar idag.

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Den kund som saknas är att svenska försvaret köper för få ubåtar. Vi borde utöka försvaret så vi kan fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll och ha något att bidra med inom säkerhetspolitiska samarbeten. Starkare ubåtsvapen och flygvapen borde vara den bästa kombinationen av detta och starkare skalförsvar som verkar krigsavhållande och ger oss en chans att hinna ta emot hjälp om det blir krig.

 

 

Jovisst men när en A26 kostar kanske 3-4 miljarder och man dessutom redan verkar ha tagit beslutet att bara halvtidsmodernisera två av de tre Gotlandsubåtarna så är det svårt att ens bibehålla de fem ubåtar som finns idag. Som jämförelse kan man ta Japan som nyligen beslutade att utöka antalet ubåtar i den japanska självförsvarsmarinen från 16 till 24 för att möta hotet från kinesiska ubåtar, ett beslut som förmodligen kommer att kunna genomföras genom en kombination av åtgärder. Dels bygger man nya ubåtar av Soryuklassen (f.ö. utrustad med Stirlingmotorer från Kockums) i relativt snabb takt, dels kommer man att behålla befintliga ubåtar längre än de 16 år som man hittills har hållt dem i tjänst. 16 år är ju en ganska kort tjänstgöringstid i jämförelse. Moderna svenska ubåtar brukar användas i minst 20 år och ibland ända upp emot 30 år (som med Södermanlandsklassen), vilket gör att det inte är lika lätt för oss som för japanerna. De åtgärder som vore viktigast i närtid för att vi inte ska tappa ännu mer i kapacitet är att se till att alla tre Gotlandsubåtar livstidsförlängs och naturligtvis att de två A26 båtarna börjar byggas. Sedan kan vi börja planera för fler A26, förhoppningsvis tillsammans med ett partnerland. Dock måste det förstås även finnas utbildad personal för att bemanna alla ubåtar, och chefen för 1. ubåtsflottiljen har ju uttryckt att han har svårt att bemanna alla fem ubåtar idag.

 

/Per

 

 

 

Japan GDP 5.96 Trillion US Dollar med 127,6 Millioner människor (världens tredje största ekonomi).

Sverige GDP 525.7 Billion US Dollar med 9,55 Millioner människor

 

Det är en vansinnig skillnad. Allt kostar pengar(massor med pengar) Sverige är en liten ekonomi så en jämförelse med Japan blir som att jämföra äpplen och päron. De länder som har liknande storlek på ekonomi är Norge som kommer in på 499,7 och Iran som ligger på 551,6.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jovisst men när en A26 kostar kanske 3-4 miljarder och man dessutom redan verkar ha tagit beslutet att bara halvtidsmodernisera två av de tre Gotlandsubåtarna så är det svårt att ens bibehålla de fem ubåtar som finns idag. Som jämförelse kan man ta Japan som nyligen beslutade att utöka antalet ubåtar i den japanska självförsvarsmarinen från 16 till 24 för att möta hotet från kinesiska ubåtar, ett beslut som förmodligen kommer att kunna genomföras genom en kombination av åtgärder. Dels bygger man nya ubåtar av Soryuklassen (f.ö. utrustad med Stirlingmotorer från Kockums) i relativt snabb takt, dels kommer man att behålla befintliga ubåtar längre än de 16 år som man hittills har hållt dem i tjänst. 16 år är ju en ganska kort tjänstgöringstid i jämförelse. Moderna svenska ubåtar brukar användas i minst 20 år och ibland ända upp emot 30 år (som med Södermanlandsklassen), vilket gör att det inte är lika lätt för oss som för japanerna. De åtgärder som vore viktigast i närtid för att vi inte ska tappa ännu mer i kapacitet är att se till att alla tre Gotlandsubåtar livstidsförlängs och naturligtvis att de två A26 båtarna börjar byggas. Sedan kan vi börja planera för fler A26, förhoppningsvis tillsammans med ett partnerland. Dock måste det förstås även finnas utbildad personal för att bemanna alla ubåtar, och chefen för 1. ubåtsflottiljen har ju uttryckt att han har svårt att bemanna alla fem ubåtar idag.

 

/Per

Jag finner det rimligt och nödvändigt att höja försvarsbudgeten och tror att +10% skulle räcka för att få dagens försvar att fungera väl och på det +25% för att åstadkomma ett bra skalförsvar och ett hyfsat civilförsvar. Sedan önskar jag inte mer försvar utan investeringar i infrastruktur osv som då kan ske i fred i en värld som blir orolig när nationer misslyckas med att anpassa sig till sinande olja och klimatförändringar. Får vi bråttom och utökar försvaret i efterhand blir det djävulskt dyrt medan en stegvis anslagshöjning borde kunna användas kostnadseffektivt och ge effekt i takt med Rysslands upprustning och västvärldens försvagning.

 

Att modernisera den tredje gotlandsubåten ryms i första steget och när vapenslaget har en framtid blir det lättare att rekrytera personal. Kockums borde klara av att bygga sex i stället för två A26 utan skalnackdelar utan tvärt om med sjunkande styckeskostnader och med bättre prislapp blir den lättare att sälja.

 

Jag hoppas inte på nya stora ytfartyg, det skulle kräva en ännu större budget. Även om mina önskemål verkar stora kommer marinbaser inklusive luftvärn och småfartyg för att säkra dem, beväpning, ubåtsjaktsförmåga till helikoptrarna och kompletterade ka-robot och minsystem att kosta rejält.

 

För att få flyget att fungera bra krävs det fler krigsflygbaser, mycket mera luftvärn, en rejäl beställning av Gripen F så vi kan gå upp till sex divisioner, flera nya vapensystem till flygplanen, fler och förnyade erieye, osv. Kanske blir det pengar över till förnyat transportflyg...

 

Allt detta kan dessutom kräva så mycket personal att vi kan bli tvungna att återinföra värnplikten med minst KFÖ och kanske ännu längre utbildning.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Jovisst men när en A26 kostar kanske 3-4 miljarder och man dessutom redan verkar ha tagit beslutet att bara halvtidsmodernisera två av de tre Gotlandsubåtarna så är det svårt att ens bibehålla de fem ubåtar som finns idag. Som jämförelse kan man ta Japan som nyligen beslutade att utöka antalet ubåtar i den japanska självförsvarsmarinen från 16 till 24 för att möta hotet från kinesiska ubåtar, ett beslut som förmodligen kommer att kunna genomföras genom en kombination av åtgärder. Dels bygger man nya ubåtar av Soryuklassen (f.ö. utrustad med Stirlingmotorer från Kockums) i relativt snabb takt, dels kommer man att behålla befintliga ubåtar längre än de 16 år som man hittills har hållt dem i tjänst. 16 år är ju en ganska kort tjänstgöringstid i jämförelse. Moderna svenska ubåtar brukar användas i minst 20 år och ibland ända upp emot 30 år (som med Södermanlandsklassen), vilket gör att det inte är lika lätt för oss som för japanerna. De åtgärder som vore viktigast i närtid för att vi inte ska tappa ännu mer i kapacitet är att se till att alla tre Gotlandsubåtar livstidsförlängs och naturligtvis att de två A26 båtarna börjar byggas. Sedan kan vi börja planera för fler A26, förhoppningsvis tillsammans med ett partnerland. Dock måste det förstås även finnas utbildad personal för att bemanna alla ubåtar, och chefen för 1. ubåtsflottiljen har ju uttryckt att han har svårt att bemanna alla fem ubåtar idag.

 

/Per

Jag finner det rimligt och nödvändigt att höja försvarsbudgeten och tror att +10% skulle räcka för att få dagens försvar att fungera väl och på det +25% för att åstadkomma ett bra skalförsvar och ett hyfsat civilförsvar. Sedan önskar jag inte mer försvar utan investeringar i infrastruktur osv som då kan ske i fred i en värld som blir orolig när nationer misslyckas med att anpassa sig till sinande olja och klimatförändringar. Får vi bråttom och utökar försvaret i efterhand blir det djävulskt dyrt medan en stegvis anslagshöjning borde kunna användas kostnadseffektivt och ge effekt i takt med Rysslands upprustning och västvärldens försvagning.

 

Att modernisera den tredje gotlandsubåten ryms i första steget och när vapenslaget har en framtid blir det lättare att rekrytera personal. Kockums borde klara av att bygga sex i stället för två A26 utan skalnackdelar utan tvärt om med sjunkande styckeskostnader och med bättre prislapp blir den lättare att sälja.

 

Jag hoppas inte på nya stora ytfartyg, det skulle kräva en ännu större budget. Även om mina önskemål verkar stora kommer marinbaser inklusive luftvärn och småfartyg för att säkra dem, beväpning, ubåtsjaktsförmåga till helikoptrarna och kompletterade ka-robot och minsystem att kosta rejält.

 

För att få flyget att fungera bra krävs det fler krigsflygbaser, mycket mera luftvärn, en rejäl beställning av Gripen F så vi kan gå upp till sex divisioner, flera nya vapensystem till flygplanen, fler och förnyade erieye, osv. Kanske blir det pengar över till förnyat transportflyg...

 

Allt detta kan dessutom kräva så mycket personal att vi kan bli tvungna att återinföra värnplikten med minst KFÖ och kanske ännu längre utbildning.

 

Vad ska du med JAS 39 Gripen F till?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad ska du med JAS 39 Gripen F till?

Om vi samtidigt skall kunna skydda oss själva och solidariskt kunna hjälpa en granne behöver vi fler flygplan än de redan beställda. Jag antar att tvåsitsiga flygplan underlättar användning av elektroniska motmedel så som radarstörning och gör det möjligt att utveckla nya taktiker.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Jovisst men när en A26 kostar kanske 3-4 miljarder och man dessutom redan verkar ha tagit beslutet att bara halvtidsmodernisera två av de tre Gotlandsubåtarna så är det svårt att ens bibehålla de fem ubåtar som finns idag. Som jämförelse kan man ta Japan som nyligen beslutade att utöka antalet ubåtar i den japanska självförsvarsmarinen från 16 till 24 för att möta hotet från kinesiska ubåtar, ett beslut som förmodligen kommer att kunna genomföras genom en kombination av åtgärder. Dels bygger man nya ubåtar av Soryuklassen (f.ö. utrustad med Stirlingmotorer från Kockums) i relativt snabb takt, dels kommer man att behålla befintliga ubåtar längre än de 16 år som man hittills har hållt dem i tjänst. 16 år är ju en ganska kort tjänstgöringstid i jämförelse. Moderna svenska ubåtar brukar användas i minst 20 år och ibland ända upp emot 30 år (som med Södermanlandsklassen), vilket gör att det inte är lika lätt för oss som för japanerna. De åtgärder som vore viktigast i närtid för att vi inte ska tappa ännu mer i kapacitet är att se till att alla tre Gotlandsubåtar livstidsförlängs och naturligtvis att de två A26 båtarna börjar byggas. Sedan kan vi börja planera för fler A26, förhoppningsvis tillsammans med ett partnerland. Dock måste det förstås även finnas utbildad personal för att bemanna alla ubåtar, och chefen för 1. ubåtsflottiljen har ju uttryckt att han har svårt att bemanna alla fem ubåtar idag.

 

/Per

Jag finner det rimligt och nödvändigt att höja försvarsbudgeten och tror att +10% skulle räcka för att få dagens försvar att fungera väl och på det +25% för att åstadkomma ett bra skalförsvar och ett hyfsat civilförsvar. Sedan önskar jag inte mer försvar utan investeringar i infrastruktur osv som då kan ske i fred i en värld som blir orolig när nationer misslyckas med att anpassa sig till sinande olja och klimatförändringar. Får vi bråttom och utökar försvaret i efterhand blir det djävulskt dyrt medan en stegvis anslagshöjning borde kunna användas kostnadseffektivt och ge effekt i takt med Rysslands upprustning och västvärldens försvagning.

 

Att modernisera den tredje gotlandsubåten ryms i första steget och när vapenslaget har en framtid blir det lättare att rekrytera personal. Kockums borde klara av att bygga sex i stället för två A26 utan skalnackdelar utan tvärt om med sjunkande styckeskostnader och med bättre prislapp blir den lättare att sälja.

 

Jag hoppas inte på nya stora ytfartyg, det skulle kräva en ännu större budget. Även om mina önskemål verkar stora kommer marinbaser inklusive luftvärn och småfartyg för att säkra dem, beväpning, ubåtsjaktsförmåga till helikoptrarna och kompletterade ka-robot och minsystem att kosta rejält.

 

För att få flyget att fungera bra krävs det fler krigsflygbaser, mycket mera luftvärn, en rejäl beställning av Gripen F så vi kan gå upp till sex divisioner, flera nya vapensystem till flygplanen, fler och förnyade erieye, osv. Kanske blir det pengar över till förnyat transportflyg...

 

Allt detta kan dessutom kräva så mycket personal att vi kan bli tvungna att återinföra värnplikten med minst KFÖ och kanske ännu längre utbildning.

 

känns lite som kvantitet utan tanke, en ökning är nödvändig, men då framför allt i tanke på landet, skall internationelt samarbete införas bör medlemskap med en organisation på fyra bokstäver vara ramen. För övrigt behövs export för att få rimliga priser och kvantiteter.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Enligt de uppgifter jag fått från att ha pratat med personal; några piloter, tekniker osv. så har man ingen större fördel utav det vid t.ex. spaning.

 

Varför tror du det skulle vara en så mycket större fördel där än vid t.ex. spaning?

 

Men det kan vi väl ta i en JAS tråd och återgå till ubåtsfrågan här?

Edited by Aame

Share this post


Link to post
Share on other sites

känns lite som kvantitet utan tanke, en ökning är nödvändig, men då framför allt i tanke på landet, skall internationelt samarbete införas bör medlemskap med en organisation på fyra bokstäver vara ramen. För övrigt behövs export för att få rimliga priser och kvantiteter.

Vi behöver både gå med i Nato och utöka det nordiska samarbetet, idealet borde vara att gå med samtidigt som Finland.

 

Skall vi ha någon nytta av Nato under krig behöver vårt skalförsvar hålla medan vi väntar på hjälpen och tar emot den. Då Nato håller på att försvagas pga misskötta ekonomier kan det bli svårare att få hjälp samtidigt som det uppskattas ännu mer om vi kan bidra med något. Det vi bidrar med behöver både vara användbart för skalförsvar, för att hjälpa våra nordiska grannar och vara attraktivt för så många natoländer som möjligt. Skall vi samtidigt kunna skydda och själva och vara solidariska med grannarna behöver vi mer än minimiantalet för att skydda Stockholm i en vecka. De vapenslag som jag finner rimligast för att åstadkomma detta är flygvapen och ubåtsvapen.

 

För att det inte skall krävas löjligt många flygplan och ubåtar behöver vi även förstärka de system som stödjer dem.

 

Jag tror inte på en radikalt utökad arme, expeditionsförmåga för kustjägarna, enstaka oceangående fartyg eller många sådana.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

känns lite som kvantitet utan tanke, en ökning är nödvändig, men då framför allt i tanke på landet, skall internationelt samarbete införas bör medlemskap med en organisation på fyra bokstäver vara ramen. För övrigt behövs export för att få rimliga priser och kvantiteter.

Vi behöver både gå med i Nato och utöka det nordiska samarbetet, idealet borde vara att gå med samtidigt som Finland.

 

Skall vi ha någon nytta av Nato under krig behöver vårt skalförsvar hålla medan vi väntar på hjälpen och tar emot den. Då Nato håller på att försvagas pga misskötta ekonomier kan det bli svårare att få hjälp samtidigt som det uppskattas ännu mer om vi kan bidra med något. Det vi bidrar med behöver både vara användbart för skalförsvar, för att hjälpa våra nordiska grannar och vara attraktivt för så många natoländer som möjligt. Skall vi samtidigt kunna skydda och själva och vara solidariska med grannarna behöver vi mer än minimiantalet för att skydda Stockholm i en vecka. De vapenslag som jag finner rimligast för att åstadkomma detta är flygvapen och ubåtsvapen.

 

För att det inte skall krävas löjligt många flygplan och ubåtar behöver vi även förstärka de system som stödjer dem.

 

Jag tror inte på en radikalt utökad arme, expeditionsförmåga för kustjägarna, enstaka oceangående fartyg eller många sådana.

 

kännner inte riktigt på att vi skall vänta på att finska politiker skall inse att neutralitet kanske inte är de bästa som finns. En ganska omfattande ökning av armén behövs. ett land har en armé, sin egen eller något annat lands. Jag föredrar en egen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

kännner inte riktigt på att vi skall vänta på att finska politiker skall inse att neutralitet kanske inte är de bästa som finns. En ganska omfattande ökning av armén behövs. ett land har en armé, sin egen eller något annat lands. Jag föredrar en egen.

Att vi samtidigt går med i Nato vore det bästa men det vore bra om faktisk politik och påstådd politik skulle bli detsamma genom ett svenskt medlemskap.

 

Även om vi skulle dubbla armens storlek skulle den vara för liten och fortfarande behöva en stor förstärkning av skalförsvaret.

 

En ännu starkare armé skulle bli tokdyrt och då behovet av starkare försvars hör ihop med globala och regional ekonomiska problem lär det inte ske.

 

Vi måste prioritera och då är ubåtar bra och de är ett gott komplement till den Danska och Norska marinen som prioriterar att skydda handelsvägar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Att vi samtidigt går med i Nato vore det bästa men det vore bra om faktisk politik och påstådd politik skulle bli detsamma genom ett svenskt medlemskap.

 

 

Med tanke på vårt långa, långa samarbete med väst/NATO under kalla kriget, vårt samarbete med USA på FRA-fronten nu, och det faktum att vi precis har fått plats i NATO snabbinsatsstyrka så är jag till 99% övertygad om att ryssarna ser oss som NATO-medlem.... :)

http://www.nato.int/cps/en/SID-70CABE49-11886860/natolive/news_104086.htm?selectedLocale=en

 

Och det gör de förmodligen rätt i.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!


Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.


Sign In Now
Sign in to follow this  
Followers 0



  • Similar Content

    • By Pal_oldpc
      Intresant länk som jag snubblade över.
       
      Submarine launched missiles are perhaps the strongest pillar of the "nuclear triad" that made the United States the dominant superpower at the start of the 21st Century. A mobile underwater launch platform requires vast resources to build and operate but it is difficult to detect, and a fleet of them ensures that the enemy mainland is within quick striking distance at all times. The submarine launched missile, which played such an important role in the Cold War, can be traced to a 1942 experiment conducted by the Kriegsmarine.
       
      http://www.prinzeugen.com/V2.htm
    • By Perman
      http://www.broadwayworld.com/bwwtv/article/Smithsonian-Channel-to-Premiere-New-6-Episode-Series-HELL-BELOW-717-20160614#
       
      Törs man hoppas att den kommer att visas på Discovery eller National Geographics Channel här i Sverige?
       
      Nån som vet om det går att se Smithsonian Channel här?
       
      /Per
    • By roboso
      ''På morgonen den 28 oktober 1981 kom larmet. En sovjetisk ubåt har gått på grund mitt i en hemlig militär farled på Gåsefjärden utanför Karlskrona.'' - utdrag från Aftonbladets 1900-talsbok.
       
      -Vi har navigerat fel, sa den ryske örlogskaptenen Gusjin och möttes av hånflin.
      Men varför hade en sovjetisk ubåt gått rätt in i den svenska skärgården med bullrande diselmotorer?
      Flera svenska fiskare kunde vittna om bullret.
      Frågan viftades bort.
       
      Äntligen kunde den svenska marinen visa upp en sovjetisk ubåt, som till råga på allt var utrustad med kärnvapen. Det hade man länge velat göra.
       
      1972 års försvarsbeslut blev ett dråpslag för marinen. Riksdagen beslutar att satsa på flyget medan flottan får allt mindre pengar.
       
      Så larmar marinen 1980 om en främmande ubåt utanför Utö och för första gången sedan kriget bombar man med sjunkbomber för att döda.
       
      .Ubåten var ett vrak.
      Massmediabevakningen var enorm. Men inget händer och först efter flera år avslöjas det: ubåten utanför Utö var ett vrak(!)
      Den misslyckade ubåtsjakten vid Utö skapade det hånfulla uttrycket ''budget-ubåtar''. Ubåtar som marinen hittat på för att höja anslagen.
      Så dyker U 137 upp och kan visas fram. Året efter kommer larm om att man lokaliserat en främmande ubåt i Hårsfjärden i närheten utav hemliga Muskö-basen. Inför ögonen på 600 journalister bombar marinen på nytt med sjunkbomber och media och nationen blir allt mer upphetsad.
      Men ingen ubåt dyker upp.
       
      En kommison finner dock att svenskt vatten kränkts av ubåtar från Warsawapakten.
      En skarp protest skickas till Sovjet.
       
      Samtidigt rasar det inrikespolitiskt i Sverige. Carl Bildt anklarag regeringen för dubbelspel, att den vid sidan om den skarpa protesten skickat en betydligt hovsammare budskap till sovjets regering.
      Vilket fårOlof Palme att flyga i taket. Han anklagar i sin tur Bildt för att äventyra den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken.
      1985 får Lennart Bodström avgå från utrikesministerposten för att inför några journalister tvivlat på ubåtarna.
      Marinen får mer och mer pengar. Mellan åren 1980 och 1994 får man 1 250 miljoner utöver anslaget.
       
      .Inte ett enda vittnesmål.
      Kommendör Karl Andersson var 1981 chef för sydkustens örlogsstab.
      Han förstår fortfarande inte varför U 137 gick in med bullrande diselmotorer istället för att koppla på den ljudlösa eldriften. Om man nu skulle spionera.
      Inte heller har någon rysk sjöman, ens efter Sovjetunionens fall, gått ut och sagt: Jag var med på en rysk ubåt i den svenska skärgården.
       
      Ubåtsjakten kostade över en miljard.
       
      Ja, det ligger många frågor kring detta ämne, personligen tycker jag detta är det största som hänt inom svensk militärhistoria under 1900-talet.
       
      Vad tycker ni? Är det någon här som minns det? kom med åsikter gott folk..
    • Guest Pal
      By Guest Pal
      http://www.forsvarsframjandet.org/fmf-01-4...n_Ubat_137.html
    • By Skuggan
      Ja, Idag (27/10 2011) är det 30 år sedan U137 gick på grund i Karlskrona skärgård.
      Vad minns ni av det?
       
      tänkte vi kunde ha en tråd där vi kan snacka lite minnen, myter osv om U136 och den ubåtsjakt som blev följden av det.
       
       
       
      redigerat: U137, inte U136.. var för trött när jag skrev helt enkelt...