Jump to content

A26 - Nästa svenska ubåt


Bosse Fors

Recommended Posts

Ny Teknik

Tusenkonstnärsubåt, hm... :camo:

Det nämns att tyska ubåtar kostar mer än dubbelt så mycket, kan det verkligen stämma, att dom är något större kan väl inte inverka på priset så mycket?

 

/B. (Som inget vet om ubåtar)

 

Vet inte om det enbart beror på det (troligen inte) men dem har ju ett system med bränsleceller vilket är en nyare och förmodligen dyrare teknik. Därför kostar dem mer.

Link to comment
Share on other sites

Ehm var står det att det är just radar osynligheten är pga sina tysta motorer

 

En osynlig ubåt med tystgående motorer drivna av dieselolja blandat med flytande syrgas och skrov av avmagnetiserat stål. Hemligheten bakom stavas stealthteknik och är orsaken till att den inte kan uppfattas av radar.

 

Visst går det att tolka som att stealth endast har med tysta sterlingmotorer men det kan även tolkas som att torn mm är anpassade för att inte synas på radar. Ser inte så stora fördelar med det men man vet aldrig vad Kockums/FMV har för tankar om det hela. Troligaste är väl dock att reportern fått för sig att sonar är samma sak som undervattensradar och råkat kapa "undervattens"

Link to comment
Share on other sites

Ehm var står det att det är just radar osynligheten är pga sina tysta motorer

 

En osynlig ubåt med tystgående motorer drivna av dieselolja blandat med flytande syrgas och skrov av avmagnetiserat stål. Hemligheten bakom stavas stealthteknik och är orsaken till att den inte kan uppfattas av radar.

 

Visst går det att tolka som att stealth endast har med tysta sterlingmotorer men det kan även tolkas som att torn mm är anpassade för att inte synas på radar. Ser inte så stora fördelar med det men man vet aldrig vad Kockums/FMV har för tankar om det hela. Troligaste är väl dock att reportern fått för sig att sonar är samma sak som undervattensradar och råkat kapa "undervattens"

 

Önskar man kunde köpa lite fler ubåtar av gotlandsklassen istället för utveckla

en ny generation med bara 2 individer. Gotland har inga barnsjukdomar och utvecklingskostnad

är ju redan betald eller?. Gotland måste väl även ha en enorm utveckligskapacitet?

 

Så jag vill hellre ha 5 st Gotland som därefter kan utvecklas till A26 standard.

Jag tycker det luktar industristöd igen...

 

Visst jag ser fördelar att FM sponsrar vår industri så helt negativ är jag inte.

Link to comment
Share on other sites

Önskar man kunde köpa lite fler ubåtar av gotlandsklassen istället för utveckla

en ny generation med bara 2 individer. Gotland har inga barnsjukdomar och utvecklingskostnad

är ju redan betald eller?. Gotland måste väl även ha en enorm utveckligskapacitet?

 

Så jag vill hellre ha 5 st Gotland som därefter kan utvecklas till A26 standard.

Jag tycker det luktar industristöd igen...

 

Visst jag ser fördelar att FM sponsrar vår industri så helt negativ är jag inte.

 

Men är inte A26 mer eller mindre en utveckling av A19 (vilken i sig är en utvecklad A17 som i sin tur härrör från A14, speciellt HMS Näcken)? Skrovform, framdrivning osv har väl inte direkt revolutionerats från sena 70-talet även om innehåll och kapacitet har ökats markant.

Så jag tror inte man behöver uppfinna en helt ny generation med allt vad det betyder i utvecklingskostnader, den tid det tar osv. Man använder helt enkelt sin samlade expertis och erfarenhet från tidigare ubåtar och slänger ihop en "ny" ubåt och kallar den A26, man hade lika gärna kunnat kallat den A14Mk5 :Malaj:

 

För övrigt tycker jag de tidigare projektbilderna på Viking-ubåtarna som man presenterade i mitten av 90-talet var mer tilltalande. Om jag minns rätt så hade man så gott som skippat tornet och totalt anpassat skrovformen för att vara så osynlig som möjligt under ytan.

Edited by Maskirovka
Link to comment
Share on other sites

 

Önskar man kunde köpa lite fler ubåtar av gotlandsklassen istället för utveckla

en ny generation med bara 2 individer. Gotland har inga barnsjukdomar och utvecklingskostnad

är ju redan betald eller?. Gotland måste väl även ha en enorm utveckligskapacitet?

 

Så jag vill hellre ha 5 st Gotland som därefter kan utvecklas till A26 standard.

Jag tycker det luktar industristöd igen...

 

Visst jag ser fördelar att FM sponsrar vår industri så helt negativ är jag inte.

 

Men är inte A26 mer eller mindre en utveckling av A19 (vilken i sig är en utvecklad A17 som i sin tur härrör från A14, speciellt HMS Näcken)? Skrovform, framdrivning osv har väl inte direkt revolutionerats från sena 70-talet även om innehåll och kapacitet har ökats markant.

Så jag tror inte man behöver uppfinna en helt ny generation med allt vad det betyder i utvecklingskostnader, den tid det tar osv. Man använder helt enkelt sin samlade expertis och erfarenhet från tidigare ubåtar och slänger ihop en "ny" ubåt och kallar den A26, man hade lika gärna kunnat kallat den A14Mk5 :/

 

För övrigt tycker jag de tidigare projektbilderna på Viking-ubåtarna som man presenterade i mitten av 90-talet var mer tilltalande. Om jag minns rätt så hade man så gott som skippat tornet och totalt anpassat skrovformen för att vara så osynlig som möjligt under ytan.

 

Jo det sant som du säger. A26 skall vara supermodulär om jag läst rätt. Du skall kunna

uppgradera modulerna utan behöva ta till vinkelslipen. Lite synd att man inte körde detta tänk på Gotland. Viking hade väl blivit nästan total osynligt för aktiv sonar när den ligger på botten och tänk viking+autonoma, intelligenta undervattens robotar. Sverige behärskat Östersjön :)

 

Kanske blir A28 == Viking :) den som lever får se

Link to comment
Share on other sites

Intressant brittiskt konventionellt projekt, med gasturbiner i tornet för kunna få taktiska fördelar genom att kunna röra sig förhållandevis snabbt på förflyttningssträckorna. Ubåten kör med överdelen av tornet i ytan istället för att snorkla och därmed kan köra med gastrubiner, uläge använder hon AIP och bränsleceller.

 

http://www.bmtdsl.co.uk/pdfs/ssgt.pdf

 

Kanske vore nått för kockums/HDW att haka på för vår räkning

Link to comment
Share on other sites

@Psilander

 

Fördelen med att bara snorkla är att man är nästan osynlig för radar mm. Verkar extremet farligt att visa hela/delar av tornet

 

Å andra sidan är det väl en fördel att snabbt kunna ta sig till ett insatsområde, för att i anslutning till området dra på sig osynlighetskostymen. Ta som exempel den nuvarande insatsen utanför Libanon. Att förflytta sig till Cypern med snorkling för att bibehålla osynlighet torde vara onödigt när mil.se förkunnar "Nu är ubåten framme".

 

Det är ju ett intressant steg bakåt att ubåten förflyttar sig primärt i ytläge :)

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Har de brittiska ubåtskonstruktörerna tagit sinnesutvidgande kemikalier på personalfesten? Det här var sannerligen en vild idé! På skisserna verkar det som om man har valt bort dieselmotorer till förmån för bränsleceller och bränsletankar till dessa. Någon gång efter man gjorde det valet kom nog någon på att det kanske kan vara bra att ha en förmåga till högre transithastighet, och då räckte inte den ström som bränslecellerna levererar till. Alltså behövde man något som var litet och kunde leverera mer kräm än en bränslecell. Vips, så var idén med en gasturbin i tornet född!

 

För en ubåt verkar idén dock minst sagt lite dåligt genomtänkt. Dels låter en gasturbin väldigt mycket. Dels är avgaserna från en gasturbin väldigt varma, vilket borde medföra en väldigt stor IR-signatur.

 

En och annan intressant sak finns det dock med det brittiska förslaget. Själva skrovformen skiljer sig från den vid det här laget klassiska Albacoreformen. Det är bara till att hoppas på att den bygger på beräkningar och överväganden och inte på de sinnesutvidgande kemikalierna på personalfesten.

 

Att man struntat i dieselmotorerna och valt att enbart köra på AIP tror jag är något vi kommer att se mer och mer av i framtida designförslag på ubåtar. De AIP-tekniker som finns idag (stirling, bränsleceller) har visat sig så pass effektiva och driftsäkra att det i framtiden kan komma på fråga att strunta i dieselmotorer helt och hållet. Då frigörs mer plats för fler AIP-motorer/motsv. och bränsle till dessa. Nackdelen med AIP-lösningar är att de inte klarar av att leverera den stora mängd ström som dieselmotorerna klarar, vilket försvårar batteriladdning och transit i höga farter.

 

På skisserna ser det även ut som om propellern har ersatts med en pumpjetpropulsor. Med tanke på att ubåten ska ha förmåga till sprinter i höga hastigheter ser jag inte det som något konstigt. Pumpjets är mycket tystare än propellrar i höga hastigheter, medan skillnaderna i små hastigheter är låga. Även detta är något jag gissar på att vi kommer att få se på fler och fler nya ubåtar. Det finns t.ex. redan på ubåtarna i Seawolf- och Virginiaklasserna.

 

Till sist vill jag också nämna en väldigt intressant detalj: sidorodret i tornets akterkant.

 

@Psilander:

Du kan nog glömma detta förslag i en svensk ubåtsritning. Storleken på ubåten och dess utrustning skvallrar om en annan prisbild än den svenska. Ubåten är tänkt att deplacera 3.700 ton i ytläge. A-26 kommer troligtvis att ligga på 1.300-1.500 ton i ytläge.

 

@Erik_G:

Det är nog fördelaktigt att gå så dolt som möjligt till operationsområdet, även om mil.se förkunnar att man är framme. Som bekant är det nämligen enklare att bekämpa ubåtar innan de nått operationsområdet. :lol:

 

Edit: Fippelfingrar.

Edited by mdn
Link to comment
Share on other sites

För en ubåt verkar idén dock minst sagt lite dåligt genomtänkt. Dels låter en gasturbin väldigt mycket. Dels är avgaserna från en gasturbin väldigt varma, vilket borde medföra en väldigt stor IR-signatur.

Det finns gott om kylvatten innom räckhåll. Fast värmeväxlarna lär ju ta lite plats också. ;)

 

En och annan intressant sak finns det dock med det brittiska förslaget. Själva skrovformen skiljer sig från den vid det här laget klassiska Albacoreformen. Det är bara till att hoppas på att den bygger på beräkningar och överväganden och inte på de sinnesutvidgande kemikalierna på personalfesten.

Jag tycker att det ser ut som om skrovformen är designad för att vara så svårupptäckt som möjligt i bottenläge. Även rodren verkar vara designade för bottenoperationer.

 

Till sist vill jag också nämna en väldigt intressant detalj: sidorodret i tornets akterkant.

Intressant förvisso, men vad är vitsen med ett roder så nära tyngdpunkten?

Jag har seglat segelbåtar med både kölroder och friliggande roder, och jag vet vilket jag föredrar...

 

 

 

Den där ubåten påminner till viss del om en ubåt som jag såg i tidskriften "Teknikens Under" någon gång på åttiotalet. Den var tänkt att transportera råolja under polarisen från borrstationer vid nordpolen (under förutsättning att man hittade olja under nordpolen förståss). Poängen med den var att ett stort undervattensskrov skulle kunna transportera stora mängder olja utan att hindras av isen. Endast två torn, ett förligt för luftintag och komandobrygga, samt ett aktre för avgasutsläpp skulle behöva bryta igenom isen. Det var kanske ingen ubåt i ordets rätta bemärkelse eftersom den helt saknade luftoberoende framdrivning, men idén har vissa likheter.

 

[OT]

För er som inte känner till "Teknikens Under" så var den något sorts mellanting mellan en sci-fi tidning och en vetenskapstidning. Det är rätt intressant att läsa dem så här 20 år efteråt och förundras över vilka saker som har blivit verklighet (Rymdteleskop, NVG, virtual-reality, bränsleceller och nanoteknologi) och vad som fortfarande är rena fantasier.

[/OT]

Link to comment
Share on other sites

@Erik_G:

Det är nog fördelaktigt att gå så dolt som möjligt till operationsområdet, även om mil.se förkunnar att man är framme. Som bekant är det nämligen enklare att bekämpa ubåtar innan de nått operationsområdet. :rockon:

 

Jo, jag kan förstå att ett förslag likt det brittiska är ett helgerån för er konservburkspirater. :)

Men som jag ser det så innebär den brittiska idén att man kan välja. Du kan ju fortfarande gå i u-läge säkert minst lika länge som med en "normal" SSK. Men i områden där du har en ganska hög säkerhet, där kan du ju sprinta. Eller menar du att israelerna eller hizbolla skulle få för sig att jaga ikapp båten mitt i medelhavet och försöka sänka den?

Snackar vi en hotbild a'la kalla kriget, ja då är ju saken en helt annan, men något säger mig att denna ubåten inte ritades för att sänka sovjetiska SSBN´s i GIUK-gattet. Jag tycker det är intressant att se att man tycker sig kunna ta vad som ser ut att vara ett steg tillbaka, helt enkelt för att man ser en annan hotbild, och därför kan agera på ett annat sätt rent taktiskt. Någor jag undrar över dock är ju skrovformen, vk2-ubåtar utformades ju mer för att vara snabba på ytan, men dagens båtar är ju cigarrformade för att vara snabba i u-läge. Vad jag kan se på den brittiska ubåten så påminner den ju mer om en albacore, trots dess triangulära tvärsnitt, än en vk2-båt. Men jag antar att man får mer "ulägesegenskaper" om man bara har delar av tornet ovan vatten.

 

Jag tycker iallafall att idén var intressant, lite "thinking outside the box". Jag som trodde britterna var ena konservativa typer..

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Jag tror det är dumt att dra för många slutsatser efter att ha tittat på en konceptskiss... :baskerFN:

 

Har du nåt emot "amatör-underrättelseanalysering" eller? :P

 

Nåt måste vi "Jack Ryanwannabes" på forumet syssla med.. :banana

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det viktigaste om man nu skall bygga en ny ubåt är att göra

alla systemen i ubåten så pass driftsäkra och automatiska att man

kan ha så liten ubåtsbesättning som möjligt.

 

Jag önskar även att systemen är modulära vilket medför att det otroligt lätt

att hårdvaru och mjukvaruuppgradera ubåten.

 

Lite personal == billig ubåt.

 

Därefter kan man anpassa ubåtens storlek efter hur lång bränsleuthållighet

vapenlaststorlek och signaturstorlek man vill ha.

 

Mindre ubåt == svårare upptäcka, mindre bränsle, mindre last

Större ubåt == större risk till upptäckt, mer bränsle, mer last

och därefter finner man väl den optimerade storleken.

 

Gotland 18-22 officerare och 6-10 värnpliktiga enligt

http://www.1ubflj.mil.se/article.php?id=1353

 

Min stealhtiga platta vikingdrömubåt skulle ha max 9-12 i besättningen.

Dessa skulle man sen gruppera i tre grupper så att man kan

köra ubåten dygnet runt.

 

Varje grupp har 1 förare, 1-5 operatörsplatser, 1 chef men i nödfall

behöver du bara en person för köra ubåten och en operatör att sköta vapensystemen.

Perfekt om varje man i besättningen får en egen hytt för öka den mentala uthålligheten.

 

Övriga önskemål till ubåten

TMS torpeder == Torped, Mina och Sensor systemet

Ökad satsning på obemannade undervattensfarkoster AUV och UUV med eller utan vapenlast

som har ubåten som moderfarkost.

Satellitkommunikation

Natoanpassade kryptosystem

Laserpekare/IRsikte/Bildförstärkare till periskopet som är buret av en trådbunden UUV

Link to comment
Share on other sites

Vi får nog inte fokusera allt för mycket på att komprimera kostnaden och ha en dumdristigt liten besättning, även om det går. Men att vara för få ombord har stora nackdelar mht ubåtens stridsvärde, en liten besättning ger dålig uthållighet både över tid och i strid, även om vi har autonoma system, så är det alltid i slutändan sjömannen som fäller avgörandet.

 

Rent bestyckningsmässigt så får vi nog från svensk horisont kanske lyfta blicken lite men mitt förslag är:

TMS - Torped Mina Sensor,

Markattackrobot i VLS, kommer öka vår strategiska förmåga avsevärt

ROV, ROV-E för spaning och sabotageuppdrag

Dyksluss för Spec. ops.

NATO sb utr

 

Marinen har på alla punkter nått en kritisk massa, även om vi måste hålla in på kostnaden så är det värre att vara dumsnål, vi måste bygga flexibelt så att ubåten utan bekymmer kan slängas mellan invasions och insatsförsvar.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det viktigaste om man nu skall bygga en ny ubåt är att göra

alla systemen i ubåten så pass driftsäkra och automatiska att man

kan ha så liten ubåtsbesättning som möjligt.

 

Jag önskar även att systemen är modulära vilket medför att det otroligt lätt

att hårdvaru och mjukvaruuppgradera ubåten.

 

Lite personal == billig ubåt.

 

Svenska ubåtar är ju redan idag väldigt automatiserade och "personallätta", men det finns ju nackdelar med för få i personalen också bland annat när det gäller uthållighet och skadehantering. Hyfsat modulära är de också emd standardiserade stridsledningsplatser mm. De är ju dessutom byggda i moduler, vilket ger bra möjligheter till ombyggnad, vilket Näcken AIP och Södermanland är exempel på. Södermanland är ju även exempel på att man kan ta en äldre ubåt och modernisera den till samma standard som en ny (Västergötlandstandard -> Gotlandstandard) Men det går ju alltid att utveckla konceptet ytterligare. Större anpassning till specialoperationer utomlands och mer teknologi involverande autonoma fjärrsystem tror jag är något som kommer vara intressant för framtida svenska ubåtar. Jag skulle, istället för mindre båtar vilja se större, med bättre uthållighet och större räckvidd och helst även med möjlighet att avfyra markmålsrobotar.

 

/E

Link to comment
Share on other sites

[OT]

För er som inte känner till "Teknikens Under" så var den något sorts mellanting mellan en sci-fi tidning och en vetenskapstidning. Det är rätt intressant att läsa dem så här 20 år efteråt och förundras över vilka saker som har blivit verklighet (Rymdteleskop, NVG, virtual-reality, bränsleceller och nanoteknologi) och vad som fortfarande är rena fantasier.

[/OT]

 

OT Jag hittade ett gäng "Teknikens Under" förra månaden när jag rensade i källaren :P OT

OT Grymt roligt att sitta med facit nu 20 år senare :surprise: OT

 

 

/BL1

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det viktigaste om man nu skall bygga en ny ubåt är att göra

alla systemen i ubåten så pass driftsäkra och automatiska att man

kan ha så liten ubåtsbesättning som möjligt.

 

Jag önskar även att systemen är modulära vilket medför att det otroligt lätt

att hårdvaru och mjukvaruuppgradera ubåten.

 

Lite personal == billig ubåt.

 

Svenska ubåtar är ju redan idag väldigt automatiserade och "personallätta", men det finns ju nackdelar med för få i personalen också bland annat när det gäller uthållighet och skadehantering. Hyfsat modulära är de också emd standardiserade stridsledningsplatser mm. De är ju dessutom byggda i moduler, vilket ger bra möjligheter till ombyggnad, vilket Näcken AIP och Södermanland är exempel på. Södermanland är ju även exempel på att man kan ta en äldre ubåt och modernisera den till samma standard som en ny (Västergötlandstandard -> Gotlandstandard) Men det går ju alltid att utveckla konceptet ytterligare. Större anpassning till specialoperationer utomlands och mer teknologi involverande autonoma fjärrsystem tror jag är något som kommer vara intressant för framtida svenska ubåtar. Jag skulle, istället för mindre båtar vilja se större, med bättre uthållighet och större räckvidd och helst även med möjlighet att avfyra markmålsrobotar.

 

/E

 

Tja nu är jag ingen ubåtskille men 32 personer kanske personallätt när man jämför med Usas/USSR

fläskiga ubåtar. Vad har Usa? 200 man i sin minsta ubåt?

 

Min tanke är vad är minimunpersonal för att klara 8 timmar utan problem?

Vad är minimumpersonal för klara dygnet runt 3 * 8 timmar utan problem?

 

Kan man köra 3*3 (personal) eller 3*4 eller 3*5 och då ges möjligheten att personalen har egna

hytter då borde väl den mentala orken öka? Givetvis skall 9-15 personer kunna arbeta dygnet runt

och ha hög uthållighet tack vare att ubåtes gränsnitt är så effektivt som möjligt.

 

Sen tänker jagt på lönekostnaden. 12- 15 personer är billigare än 30 personer. Kan man

dessutom bara ha 3 befäl och resten värnpliktiga ja då blir det ju superbilligt.

 

Detta innebär ju att Sverige kan få råd med att ha fler ubåtar ju mindre personalintensiv en ubåt är.

 

Jag läste om Saphire. Det är tydligen en UUV som Sverige testar tyvärr hittar jag inte denna länk.

 

En annan cool grej vore ju om man kunde skjuta upp en liten flygande obemannad farkost som spanar och kan målpeka åt ubåten. Givetvis landar farkosten och dyker ner och kan plockas upp på ngt sätt under vattnet. Kryssningsmissiler vore ju en annan force projektor.

 

Avslutningsvis...Vi skall använda våra ubåtar till att avlyssna ALL civil trafik i Östersjön//Nordsjön.

Viss information skall sen skickas till kustbevakningen. Kanske kan vi få ner knarksmugglingen ngt.

Link to comment
Share on other sites

Normalt går man i kvartersberedskap, dvs 1 har vakten, 2 lediga, 3 i vaktens fria dvs i beredskap och 4. lediga, alternativt halv stridsberedskap dvs halvabåten jobbar.

 

Behövs 8 man för att köra båten bör således man ha 34 ombord (dvs 4x8 + FC och S)

 

Vi måste tänka utanför ankdammen i våra framtida mtrl projekt, dvs kanske släppa de speciella svenska kraven och kanske bli mer konventionella i vissa hänseenden, men då istället utveckla takteiken och stridstekniken. Utan särlösningar blir det billigare, låt våra varv och fabriker konkurrera med andra länders, så kommer nog alla tjäna på det.

Link to comment
Share on other sites

Undrar om nästa ubåt inte borde vara något större än tidigare...

Antagligen ha nån blandning av lite mindre i storlek Gotland/Västergötland och nåt liknande detta kanske http://www.naval-technology.com/projects/rubis/

 

Vad jag förstått från att ha pratat med jänkare för nåt år sen angående ubåtar så saknar de med aip tillräckliga elresurser för att klara av att köra sensorer och annat på full fräs utan att bli tvungna att snorkla. I alla fall nån längre period.

Link to comment
Share on other sites

Vad jag förstått från att ha pratat med jänkare för nåt år sen angående ubåtar så saknar de med aip tillräckliga elresurser för att klara av att köra sensorer och annat på full fräs utan att bli tvungna att snorkla. I alla fall nån längre period.

 

Rätta mig om jag har fel någon, men med ett system som sterling AIP borde du väl ha tilräcklig kraft att köra alla system så länge du har bränsle/flytande syre att köra stirlingmaskneriet. Däremot om man kör på batterier så kanske..

 

Sen kanske inte jänkare är de med bäst insikt i evt nackdelar med aip. De borde väl å andra sidan ha koll på dess starka sidor vid det här laget :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

Vad jag förstått från att ha pratat med jänkare för nåt år sen angående ubåtar så saknar de med aip tillräckliga elresurser för att klara av att köra sensorer och annat på full fräs utan att bli tvungna att snorkla. I alla fall nån längre period.

 

Rätta mig om jag har fel någon, men med ett system som sterling AIP borde du väl ha tilräcklig kraft att köra alla system så länge du har bränsle/flytande syre att köra stirlingmaskneriet. Däremot om man kör på batterier så kanske..

 

Sen kanske inte jänkare är de med bäst insikt i evt nackdelar med aip. De borde väl å andra sidan ha koll på dess starka sidor vid det här laget :Malaj:

 

Ganska låg effekt på stirling maskineriet jämfört med dieselmotorerna om jag förstått saken rätt.

Edited by Peo
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Det var som fan, trodde det skulle bli lugnare med nedskärningar vid regeringsbytet men det verkar ju snarare bli värre

 

Något säger mig att om beslutet kommer innan FB08 så talar beslutet om om vi kommer ha en ubåtsflottilj eller inte. Om FB08 kommer först och ubåtsflottiljen läggs ner så är beslutet redan klart. Blir flottiljen kvar i FB08 så lutar det åt att det blir ubåtar man fortsätter med.

 

Snacka om stålbad för kockums om inte annat

Link to comment
Share on other sites

Det var som fan, trodde det skulle bli lugnare med nedskärningar vid regeringsbytet men det verkar ju snarare bli värre

Det finns ju inget i detta som säger att Sverige inte kommer att ha ytfartyg eller ubåtar i framtiden. Däremot så kommer kanske nästa generations ubåtar att byggas i Tyskland och inte på Kockums. Det är snarare ett sundhetstecken att regeringen inte sätter industrins väl och ve i första rummet i försvarssammanhang.

 

Bättre fyra tyska ubåtar än två Kockums...

Link to comment
Share on other sites

  • henke changed the title to A26 - Nästa svenska ubåt

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By Perman
      Japanska självförsvarsflottan förnyar sin ubåtsflotta som ingen annan och har nu sjösatt första ubåten av Taigei-klassen. Eftersom hon "bara" är ca 100 ton tyngre än Soryu-klassen så gissar jag att hon mer är en uppgradering av Soryu-klassen än en helt ny ubåtsklass. Ändå övertar hon titeln som världens största diesel elektriska ubåt.
       
      Japan launches its first Taigei-Class Diesel/Electric attack submarine for Japanese Navy
      (navyrecognition.com)
       
      Japan unveils new submarine in face of China's growing assertiveness
      (japantimes.co.jp)
       
      Enligt navalnews så betyder namnet Taigei "Great whale" och har tidigare använts av ett ubåtsdepåfartyg under WWII. Exteriört så har inte mycket ändrats, men invändigt så har ubåtsklassen fått lithium-ion batterier, ny sonar och ledningssystem, nytt akustiskt dämpningsmaterial och "flytande" golv för att göra den tystare. Taigei kommer att tas i tjänst i mars 2022 och till en början då tjänstgöra som en försöksubåt.
       
      MHI Just Launched the First of the New Taigei-class Submarines for JMSDF
      (navalnews.com)
       
      Totala antalet japanska ubåtar var tidigare 16 st men 2010 beslutade man att öka antalet till 20 st. Detta har nu uppnåtts dels genom att man byggt fler nya ubåtar, men också genom att man har behållit de befintliga något längre. Omsättningstiden för en ubåt har ökat från 16 till 20 år, men i en internationell jämförelse så är det fortfarande en kort omsättningstid. Samtliga operativa ubåtar är moderna och kom i tjänst efter år 2000. Flertalet är utrustade med Stirling AIP eller lithium-ion batterier. Endast USA, Ryssland och Kommunist-Kina har fler ubåtar, men inget annat land torde ha en lika modern ubåtsflotta. Förutom de 20 "first line" ubåtarna av Soryu- och Oyashio klasserna så finns ytterligare ett par tidiga ubåtar av Oyashio-klassen som används som skolubåtar i fredstid. I ett eventuellt skarpt läge som kommer dessa naturligtvis att förstärka den befintliga operativa ubåtsflottan.
       
      Japan Navy's Floats New ‘Taigei’ Class Submarine with Stealth Features!
      (youtube.com)
       
      /Per
       
    • By Perman
      Morocco seeks submarine capabilities
       
      Marocko är inte den enda möjliga nya ubåtsnationen i den nära framtiden. Även Filippinerna kan komma att anskaffa en ubåt (ev. av fransk Scorpene-klass). Thailand (som opererade 4 ubåtar mellan 1938 och 1951) har beställt en ubåt av kinesisk 26T-kl för leverans 2020-21, och kan komma att beställa ytterligare två senare. Ukraina håller enligt vissa uppgifter på att reparera 1 ubåt av sov Foxtrot-kl (med rysk hjälp?).
       
      Nya ubåtsnationer som tillkommit de senaste tio åren torde vara: Azerbadjan (miniubåtar)
      Bangladesh (2 st beg. av kin Ming-kl)
      Kuba (1 miniubåt förmodligen av mod jugoslavisk Yugo-kl)
      Malaysia (2 st av fr Scorpene-kl)
       
      Ubåtsnationer som försvunnit efter andra världskrigets slut torde vara:
      Albanien (4 st av sov Whiskey-kl togs ur tjänst ca 1990)
      Bulgarien (sista ubåten av sov Romeo-kl togs ur tjänst 2011)
      Kuba (3 st av sov Foxtrot-kl togs ur tjänst ?)
      Danmark (sista ubåten av svensk mod Näcken-kl togs ur tjänst 2005)
      Finland (5 st av 3 olika klasser togs ur tjänst efter andra världskrigets slut, troligen strax efter VSB-avtalets upprättande 1947)
      Libyen (1 st 'non-operational' av rysk Foxtrot-kl i docka erövrad av rebeller 2011)
      Rumänien (1 st av rysk Kilo-kl 'non-operational'; under reparation?).
      Jugoslavien (senare Serbien & Montenegro) (sista ubåten togs tjänst ca 2004)
      Sovjetunionen
      Syrien (alla ubåtar av sov Romeo-klass togs ur tjänst ca 1992)
      Ukraina (1 st av sov Foxtrot-kl erövrad av ryska styrkor 2014)
       
      Om jag missat nån ubåtsnation eller om någon har kompletterande info så får vederbörande gärna bidra med detta.
       
      /Per
    • By Perman
      Argentine Navy launches search for missing submarine ARA San Juan
       
      UK offers help as Argentinian military submarine ARA San Juan goes missing at sea
       
      /Per
       
       
      UPDATE: P-3 Explorer Orion från NASA deltar bl a i sökandet:
      Argentina searches for missing navy submarine (kort videoklipp från CNN; även en P-8 Poseidon från US Navy ska delta fr.o.m. idag)
      Argentina missing navy submarine: Search stepped up (en jagare och två korvetter från argentinska marinen deltar i sökandet liksom en C-130 från flygvapnet)
       
      Argentinian submarine San Juan likely sunk with all hands (Submarine Matters är en erkänd och kunnig källa när det gäller ubåtsfrågor)
       
      /Per
       
       
    • By Pal
      Rysslands nya ubåt K-329 Belgorod och undervattensvapen. Verkligen intressant för den som inte sett det, får inte missas.
       
      Rysslands nya ubåt och undervattensvapen
       
       
    • By vikingman
      Hittade ingen lämplig tråd så jag skapade denna.

      Australien planerar att bygga 12 attackubåtar i The Future Submarine Program (SEA1000). Nu kritiseras tidtabellen för leveranserna som innebär att den sista ubåten i serien inte blir fullt operativ förrän 2054. Man kan ju undra hur moderna dessa ubåtar känns då?
       
      "Senators from across the political aisle have criticised Defence’s timeline for the delivery of fully-operational Attack Class Future Submarines.
      Appearing before the Senate foreign affairs, defence and trade legislation committee (Senate estimates) on Monday, Minister for Defence Linda Reynolds, and former Rear Admiral of the Royal Australian Navy, Gregory John Sammut, were questioned over Defence’s timeline for delivery of the 12 Attack Class Future Submarines.
      Sammut — who currently serves as the Department of Defence’s general manager, submarines — revealed that, based on a “nominal drum beat” of one submarine delivered every two years from 2036, the full fleet would not be fully operational until at least 2054.
      Minister Reynolds added that the funding profile for Naval Group’s construction of the $50 billion fleet would extend to 2057."

      https://www.defenceconnect.com.au/maritime-antisub/7084-defence-grilled-over-2054-delivery-of-future-submarines

      https://en.wikipedia.org/wiki/Attack-class_submarine
       
×
×
  • Create New...