Jump to content

Hur stridsduglig var "Kalixlinjen" igentligen?


Darkwand

Recommended Posts

Samtidigt så lämpar sig vägarna i norrland särskilt väl för sprängning då dom vilar på en granrisbädd och det ger ett enormt hål i vägbanken.

 

Det där är något som jag har fått höra hur många gånger som helst. Men när man frågar folk på Vägverket om det så ser de väldigt frågande ut.

 

Verkar som om det är en välspridd Ing3-myt. Nån som har reella belägg för den?

 

Jag håller med. Det låter som en myt. Däremot får jag en känsla (utan att ha åkt runt i Norrbotten och reflekterat över det) av att det nog är ganska vanlig att vägarna (om de inte ligger på morän-as) går över en terrängtyp som kallas tallhed, d.v.s. "sandig jord" (eller vad det nu kallas), tänk Bodens södra. Den som har varit med vid eller sett bilder från sprängningar på Lomben kanske kan räkna ut vilka sandhögar det resulterar i.

 

En annan kul norrlandsgrej ur förstöringssynvinkel är de vägar som går genom sankmark. Nu har jag inte provat själv, men det ska tydligen säga "slurp" när man spränger bort en sån väg...

Edited by LeadHead
Link to comment
Share on other sites

Guest Triggerpuller
Om anfallet sker i samband med att tjälen börjar lossa så skulle jag INTE vilja vara i en T-72:a.

 

Tja, varför inte. Betydligt bättre än en gammal Mercedes.

Link to comment
Share on other sites

Guest Triggerpuller
Jag håller med. Det låter som en myt. Däremot får jag en känsla (utan att ha åkt runt i Norrbotten och reflekterat över det) av att det nog är ganska vanlig att vägarna (om de inte ligger på morän-as) går över en terrängtyp som kallas tallhed, d.v.s. "sandig jord" (eller vad det nu kallas), tänk Bodens södra. Den som har varit med vid eller sett bilder från sprängningar på Lomben kanske kan räkna ut vilka sandhögar det resulterar i.

 

En annan kul norrlandsgrej ur förstöringssynvinkel är de vägar som går genom sankmark. Nu har jag inte provat själv, men det ska tydligen säga "slurp" när man spränger bort en sån väg...

 

Jo, det verkar som det är mycket morän m.m. SGU

 

Har bara att jämföra med en del vägbyggen genom myr, motsv, och det brukar krävas rätt rejält med fyllnadsmassor för att skapa själva vägbanken. Beroende på myrens djup naturligtvis.

Link to comment
Share on other sites

Om anfallet sker i samband med att tjälen börjar lossa så skulle jag INTE vilja vara i en T-72:a.

 

Tja, varför inte. Betydligt bättre än en gammal Mercedes.

 

På det viset... :baskerKav:

 

Men jag tänkte med att när tjälen lossar, så blir det ganska lerigt. Och 3:e Gardespansararmékåren, tillsammans med 546:e och 76: Pansarstötarmeérna har ju en hel del fordon som väger sina modiga ton.

Och då blir det dåliga vägar. Och trafikstockningar som får stockholm första vinterdagen att te sig som en bagatell :dribble:

Link to comment
Share on other sites

Har bara att jämföra med en del vägbyggen genom myr, motsv, och det brukar krävas rätt rejält med fyllnadsmassor för att skapa själva vägbanken. Beroende på myrens djup naturligtvis.

Ja och när man applicerar 1,6 ton flingad trotyl på en sådan bank så krävs det lika mycket nya fyllnadsmassor för att fylla igen hålet. Så de sovjetiska ingenjörsförbanden skulle haft en del att göra... När det dessutom ligger ett par lokalförsvarskanonbatterier inom porté från vägavbrottet så blir det lite spännande...

Link to comment
Share on other sites

Har bara att jämföra med en del vägbyggen genom myr, motsv, och det brukar krävas rätt rejält med fyllnadsmassor för att skapa själva vägbanken. Beroende på myrens djup naturligtvis.
...och dessa massor ska man röra runt och flytta bort med ett par ton trotyl.

Därefter kommer det att finnas ett ganska rejält behov av att fylla upp med stora mängder massor, mer än vad som skyfflades undan vid själva smällen. Givetvis är det här fördröjande, och något mer fördröjande om det sker på blöt myrmark än i stenig morän där man kan skyffla massor från diket bredvid (som är minerat..).

 

Ja... fördröjande fältarbeten går att ställa till det MYCKET med. Och norrlands terräng var/är ganska tacksam att utnyttja för fördröjande fältarbeten. Små och få vägar, bökiga berg som ger trånga passager, myrområden som GER trånga passager oavsett om en mtlb kan köra på skaren i februari månad, osv osv...

 

Fan. Jag är säkert inte att lita på här, partisk och lurad fältarbetsgruppchef från Ing3 som man är.

 

 

Edit:

Vi har dock MASSOR att lära från vår buffert i öst, finland. Ett jävligare land att invadera kan jag nog inte tänka mig. Efter att ha gått samma kurs som ett par finlädska underofficerare på fältarbetskurs och hört hur det var planerat så skulle jag inte vilja vara den som röjer upp det landet efter att de "förstört" med fältarbeten.

Jag skulle heller inte vilja vara i den första vågen som försöker ta mig in där....

Edited by Ing
Link to comment
Share on other sites

Hur som haver.

Alla förband i den delen var "fördröjande" förutom Plastskytte NB85-tänket.

Så här i perspektiv var nog även den styrkan till mestadels till för att just

fördröja, fast dom gick under namnet "Sveriges enda anfalls förband" just då. :baskerKav:

 

Nu är det inte direkt "träden" i skogen som kunde vålla viss problematik för en Sovjet i

stålkista utan marken i övrigt, den är inte direkt inbjudande att köra omkring i.

 

Lägger man sedan till det optimistiska i planen att vi skulle kunna hålla en viss "balans" i luftrummet

samt att vi mobiliserat en större del så hade garanterat inte resan varit så angenäm för Pjotr och hans bröder.

Strv 103 sågs av många som en ganska medioker vagn, men i väl nedgrävd position är den riktigt

funktionsduglig. Med sin låga siluett kunde den vara i princip osynlig på riktigt nära håll.

 

Lägger man sen till att det på den tiden FANNS Art i FM så kan man snabbt se framför sig ett scenario där ivan tvingas anfalla "uppsuttet" över en myr med pansar som väntar på andra sidan under av eldstötar från bandhaub

 

 

Inte så kul.

Edited by rille116
Link to comment
Share on other sites

Guest Triggerpuller

@ Ing & KD803:

 

Eh, jo, pajka. Vi är överens om att det blir en hel del mull att flytta runt på. Och det tar tid. Får dock en känsla av att ni opponerar er mot något men fattar inte riktigt mot vad, hur eller varför.

 

Och visst är det roligt med lite förbandskultur Ing? ;)

Link to comment
Share on other sites

Får dock en känsla av att ni opponerar er mot något men fattar inte riktigt mot vad, hur eller varför.

Nej, bara ett förtydligande för de som inte sett en norrländsk vägbank. Enklare att citera dig än att skriva motsvarande själv. ;)

Link to comment
Share on other sites

Eh, jo, pajka. Vi är överens om att det blir en hel del mull att flytta runt på. Och det tar tid. Får dock en känsla av att ni opponerar er mot något men fattar inte riktigt mot vad, hur eller varför.
Va? :lol:

 

Och visst är det roligt med lite förbandskultur Ing? ;)
Oooohja. Alla blir vi lurade på vårt egna lilla vis. Men det behöver vi fortsätta diskutera här ... tror jag. Det brukar bara bli dålig stämning. 0:)
Link to comment
Share on other sites

Guest Triggerpuller
Va? :lol:

Då var det inget mer med det. Missönderständing you know.

 

Oooohja. Alla blir vi lurade på vårt egna lilla vis. Men det behöver vi fortsätta diskutera här ... tror jag. Det brukar bara bli dålig stämning. 0:)

Jo, att vi behöver diskutera det mer tycker jag också. Du, vet, jag har alltid undrat vad är hårdast. Kust eller fjälljägare... Finns ju inga bra trådar om sånt häromkring.....

 

Nä, ger mig nu.

Edited by Triggerpuller
Link to comment
Share on other sites

Oooohja. Alla blir vi lurade på vårt egna lilla vis. Men det behöver vi fortsätta diskutera här ... tror jag. Det brukar bara bli dålig stämning. 0:)

Jo, att vi behöver diskutera det mer tycker jag också. Du, vet, jag har alltid undrat vad är hårdast. Kust eller fjälljägare... Finns ju inga bra trådar om sånt häromkring.....

 

Nä, ger mig nu.

Så stor betydelse ett inte kan ha. :lol:
Link to comment
Share on other sites

Dessutom tror jag Murmanskområdet tillfördes väldigt många helikoptrar under 80-talet. Man skulle mao medelst hkp kunna luftlandsätta tusentals man i och bakom Kalix-linjen i ett tidigt skede för att kunna säkra genomfartslinjer, upprätta baser för a-hkp och göra livet olustigt för dessa fördröjningsförband som hunnit mobiliserat.

Kommer ihåg att Bo Hugemark(tror jag han heter?) speciellt anmärkte just Murmansks hkp-kapacitet i ett TV-inslag...

 

F.ö tror jag T-72:ans förmåga att forcera en blöt myr är överskattad. Vad jag kommer ihåg av de tester man läste då blev man inte speciellt imponerad. Leoparden däremot, när den testades, bara susade över myren. Men det är väl som ni säger, en eller några fordon tar sig säkert över, men när allt är lervälling och sumpmark får de resterande fordonen problem...

Edited by Maskirovka
Link to comment
Share on other sites

Dessutom tror jag Murmanskområdet tillfördes väldigt många helikoptrar under 80-talet. Man skulle mao medelst hkp kunna luftlandsätta tusentals man i och bakom Kalix-linjen i ett tidigt skede för att kunna säkra genomfartslinjer, upprätta baser för a-hkp och göra livet olustigt för dessa fördröjningsförband som hunnit mobiliserat.

Kommer ihåg att Bo Hugemark(tror jag han heter?) speciellt anmärkte just Murmansks hkp-kapacitet i ett TV-inslag...

 

Har man bara lite beredskap på luftvärnet borde det vara ett rätt litet problem? Helikoptrar är ju skapligt tacksamma mål även med Lv-kanon..

Link to comment
Share on other sites

Dessutom tror jag Murmanskområdet tillfördes väldigt många helikoptrar under 80-talet. Man skulle mao medelst hkp kunna luftlandsätta tusentals man i och bakom Kalix-linjen i ett tidigt skede för att kunna säkra genomfartslinjer, upprätta baser för a-hkp och göra livet olustigt för dessa fördröjningsförband som hunnit mobiliserat.

Kommer ihåg att Bo Hugemark(tror jag han heter?) speciellt anmärkte just Murmansks hkp-kapacitet i ett TV-inslag...

 

Har man bara lite beredskap på luftvärnet borde det vara ett rätt litet problem? Helikoptrar är ju skapligt tacksamma mål även med Lv-kanon..

 

Det gäller ju då att lv-förbanden ska ha hunnit mobiliserats, sedan att det finns gott om dem samt att man är på rätt plats. Man kanske dessutom bara hinner med en insats med tanke på att transport-hkp eskorteras av Mi-24. Nu vet jag inte om di sovjetiska helikoptrarna kunde flyga i mörker men det svenska luftvärnet däremot funkade väl inte alls på natten? (förutom RBS-90 som kom senare)

Link to comment
Share on other sites

Frågan är om ryssen verkligen hade försökt gå den vägen om de skulle ha anfallit Sverige i ngt sammanhang. Mer isåfall att man plöjer in och gruppera sig i norr för att binda våra nordligaste styrkor med syftet att förhindra att Sverige kraftsamlar alla sina styrkor i mitten av Sverige och

även för att säkra sin norra flank vid nordnorge området.

 

Terrängen medför ju för många fördelar för Sveriges försvar.

Lägg sen till prickskyttar, PV, luftvärn,minor, jägarförband och samarbete med Finland.

 

Slutsats: Jag tror kalixlinjen hade funkat för bra ur sovjetisk synpunkt.

*spekulation*

 

Jag tror sovjet hade kraftsamlat mer på luftlandsättning vid skåne och stockholmsområdet

samt amfibieoperationer vid kusten och hamnar för att kunna ockupera delar av Sverige och hålla

de viktigaste städerna och hamnarna.

 

Dvs man försöker anfaller områden i Sverige som ger den anfallande sidan maximalt med fördelar.

Norrland struntar man i eller tar sist.

 

Dock minns jag hur man ryste på 80-talet när man kollade på en karta över sovjets vägnät +

Finlands vägnät + Sveriges vägnät. Det såg ju allt annat än bra ut :navy:

 

Minns även dessa snokande sovjetTIR lastbilar med chafförer som inte kunde backa med släp.

E4 uppe i norr användes ju då flitigt.

Link to comment
Share on other sites

Har man bara lite beredskap på luftvärnet borde det vara ett rätt litet problem? Helikoptrar är ju skapligt tacksamma mål även med Lv-kanon..

 

Det gäller ju då att lv-förbanden ska ha hunnit mobiliserats, sedan att det finns gott om dem samt att man är på rätt plats. Man kanske dessutom bara hinner med en insats med tanke på att transport-hkp eskorteras av Mi-24. Nu vet jag inte om di sovjetiska helikoptrarna kunde flyga i mörker men det svenska luftvärnet däremot funkade väl inte alls på natten? (förutom RBS-90 som kom senare)

 

Helikoptrar, även attackhkp, borde man väl kunna bekämpa även nattetid med radar och lv-kanon?

Link to comment
Share on other sites

Dvs man försöker anfaller områden i Sverige som ger den anfallande sidan maximalt med fördelar.

Norrland struntar man i eller tar sist.

 

Huvudsyftet med ett anfall mot sverige var att flytta fram sina positioner, hamnar på västkusten och nordnorge, skall man till Narvik ovh Bodö blir man tvungen att ta vägen genom Norrland. Norges hamnar har i alla större krig haft en stor betydelse för alla inblandade.

Link to comment
Share on other sites

 

Dvs man försöker anfaller områden i Sverige som ger den anfallande sidan maximalt med fördelar.

Norrland struntar man i eller tar sist.

 

Huvudsyftet med ett anfall mot sverige var att flytta fram sina positioner, hamnar på västkusten och nordnorge, skall man till Narvik ovh Bodö blir man tvungen att ta vägen genom Norrland. Norges hamnar har i alla större krig haft en stor betydelse för alla inblandade.

 

Jag försöker tänka som lite tyskarna under WW2 när jag spekulera om det här

Jag är knappast expert på träng och alla aspekter men läser man lite böcker om krig o sånt så handlar det oftast att man försöker anfalla där motståndet är svagt.

 

Det låter ju inte som om Norrland i Sverige under kalla kriget var vår svagaste punkt.

 

Istället för stånga huvudet blodigt vid Maginotlinjen anpassade tyskarna sin taktik och gick runt.

Min tanke är att istället för att ryssarna går in i en vägfattig terräng där vi Sverige verkade ha flest fördelar så anfaller man hellre från ställen där man har bättre chans.

 

Oki man vill ha norska hamnar säger du.

Då kanske en marinoperation+ spetnaz vid norska kuster är bättre än att köra fast i Norrland.

Eller

 

Tar man mittsverige först får då borde det var lättare att klyva Sverige och Norge på mitten sen ta syd och nord än att först gå igenom nord sen mitten sen syd.

Link to comment
Share on other sites

Jag försöker tänka som lite tyskarna under WW2 när jag spekulera om det här

Jag är knappast expert på träng och alla aspekter men läser man lite böcker om krig o sånt så handlar det oftast att man försöker anfalla där motståndet är svagt.

Ska man se det ur träng synpunkt så ter sig en marin operation väldigt väldigt riskfylld. Måste väl då vara både enklare och mer effektivt att kunna köra underhållet med lastbil, även om lastbilarna måste sega sig fram över trasiga vägar och genom eldöverfall så rör dom sig ju iaf framåt. För att få över underhållet över sjön så hamnar ju mycket resurser på få båtar och man måste desutom ha en hamn där man kan landa grejerna.

Link to comment
Share on other sites

Guest Triggerpuller
Dvs man försöker anfaller områden i Sverige som ger den anfallande sidan maximalt med fördelar.

Norrland struntar man i eller tar sist.

 

Visste att ett sånt här inlägg skulle komma, men kan inte bestämma mig för om det är roligt eller tråkigt att jag hade rätt i min fördom.

 

Nu har ju visserligen Imint svarat på varför våra Roslagsvänner i öster ville trekka genom Nordkalotten. Men jag vill ändå komma med ett förtydligande.

 

Syftet med att ta vägen genom Norrbotten var att man därigenom kunde kringgå den norska "Troms"-ställningen och samtidigt skapa fler undehållsvägar fram till Nordnorge. Finnmark har betydligt sämre infrastruktur än norra Finland och Norrbotten.

 

Varför det då?

 

Jo, syftet med att ta Nordkalotten och i förlängningen hela skandinaviska halvön var dels att man ville försvaga NATO:s nordflank och i huvudsak att man ville ha basområden längre västerut för Nordflottan och dess marinflyg. De skulle i sin tur försöka slå sönder de försörjningskonvojer som skulle gå i skytteltrafik mellan Nordamerika och Europa med all materiel som NATO behövde för att kunna fortsätta slåss.

 

För övrigt så bedömde sovjetiska planerare att amfibieföretag skulle kunna bli hyffsat kostsamma med tanke på närheten till kontinenten och det svenska kustförsvaret/attackflyget. Verkar i mångt och mycket som att sovjetiska operationer i södra sverige i huvudsak skulle syfta till att binda svenska förband som därmed inte skulle ha kunnat användas i Norrland och Norrbotten.

 

Med tanke på svenska regeringars perspektiv på vilka landsdelar som är "viktigast" tvivlar jag inte en sekund på att det skulle ha lyckats.

 

"Eh, jo statsministern, eh, den sovjetiska kraftsamlingen verkar i själva verket komma norrifrån och dom står nu i Gävle". :baskerFN:

 

Allt ovanstående skrivet med norrländska glasögon.

 

 

Tar man mittsverige först får då borde det var lättare att klyva Sverige och Norge på mitten sen ta syd och nord än att först gå igenom nord sen mitten sen syd.

 

Problemet med att ta mittsverige eller Nedre Norrland är att alltihop ligger bakom Finland, innanför de åländska minspärrarna, norr om det militärt nerlusade sydsverige med det starka kustförsvaret/attackflyget och söder om det befästa Övre Norrland som diskussionen kretsar kring.

 

Jobbigt.

Edited by Triggerpuller
Link to comment
Share on other sites

Jag försöker tänka som lite tyskarna under WW2 när jag spekulera om det här

Jag är knappast expert på träng och alla aspekter men läser man lite böcker om krig o sånt så handlar det oftast att man försöker anfalla där motståndet är svagt.

Ska man se det ur träng synpunkt så ter sig en marin operation väldigt väldigt riskfylld. Måste väl då vara både enklare och mer effektivt att kunna köra underhållet med lastbil, även om lastbilarna måste sega sig fram över trasiga vägar och genom eldöverfall så rör dom sig ju iaf framåt. För att få över underhållet över sjön så hamnar ju mycket resurser på få båtar och man måste desutom ha en hamn där man kan landa grejerna.

 

Glöm aldrig komponenten överaskning.

Var det ngn som trodde att tyskarna skulle ta Norge sjövägen under WW2?.

 

Sen har jag för mig att Åland var/är en militärfri zon sen krimkriget slut?

Edited by TForce
Link to comment
Share on other sites

Dvs man försöker anfaller områden i Sverige som ger den anfallande sidan maximalt med fördelar.

Norrland struntar man i eller tar sist.

 

Visste att ett sånt här inlägg skulle komma, men kan inte bestämma mig för om det är roligt eller tråkigt att jag hade rätt i min fördom.

 

Nu har ju visserligen Imint svarat på varför våra Roslagsvänner i öster ville trekka genom Nordkalotten. Men jag vill ändå komma med ett förtydligande.

 

Syftet med att ta vägen genom Norrbotten var att man därigenom kunde kringgå den norska "Troms"-ställningen och samtidigt skapa fler undehållsvägar fram till Nordnorge. Finnmark har betydligt sämre infrastruktur än norra Finland och Norrbotten.

 

Varför det då?

 

Jo, syftet med att ta Nordkalotten och i förlängningen hela skandinaviska halvön var dels att man ville försvaga NATO:s nordflank och i huvudsak att man ville ha basområden längre västerut för Nordflottan och dess marinflyg. De skulle i sin tur försöka slå sönder de försörjningskonvojer som skulle gå i skytteltrafik mellan Nordamerika och Europa med all materiel som NATO behövde för att kunna fortsätta slåss.

 

För övrigt så bedömde sovjetiska planerare att amfibieföretag skulle kunna bli hyffsat kostsamma med tanke på närheten till kontinenten och det svenska kustförsvaret/attackflyget. Verkar i mångt och mycket som att sovjetiska operationer i södra sverige i huvudsak skulle syfta till att binda svenska förband som därmed inte skulle ha kunnat användas i Norrland och Norrbotten.

 

Med tanke på svenska regeringars perspektiv på vilka landsdelar som är "viktigast" tvivlar jag inte en sekund på att det skulle ha lyckats.

 

"Eh, jo statsministern, eh, den sovjetiska kraftsamlingen verkar i själva verket komma norrifrån och dom står nu i Gävle". :baskerFN:

 

Allt ovanstående skrivet med norrländska glasögon.

 

 

Tar man mittsverige först får då borde det var lättare att klyva Sverige och Norge på mitten sen ta syd och nord än att först gå igenom nord sen mitten sen syd.

 

Problemet med att ta mittsverige eller Nedre Norrland är att alltihop ligger bakom Finland, innanför de åländska minspärrarna, norr om det militärt nerlusade sydsverige med det starka kustförsvaret/attackflyget och söder om det befästa Övre Norrland som diskussionen kretsar kring.

 

Jobbigt.

 

Under min GU i Kalla krigets slutskede, fick vi också lära oss att de röda skulle komma i Norrbotten, ett ytterligare skäl till de Triggerpuller anger, att de tänkbara landstigningsplatserna i södra Sverige och även överskeppning låg inom räckhåll för NATOs ffa västtyskt attackflyg.

Link to comment
Share on other sites

Att tro att vi skulle kunna stå emot Sovjet i ett obegränsat anfall är naivt. Det finns all anledning att försvara sig för att göra det så kostsammt som möjligt men vinst är en omöjlighet.

 

Finska vinterkriget är ett realtivt bra exempel. Finland stred tappert och orsakade våldsamma förluster för ryssarna, men till slut orkade dom inte stå emot ångvälten, kampen medförde dock en förhållandevis lindrig fred. Men likväl en förlust, som innebar att Finland lämmnade ifrån sig större områden än vad som ursprungligen begärdes av Ryssen.

 

Hoppet står till Nato, dvs kriget skulle inte avgöras i sverige det skulle ha avgjorts på kontinenten, Skulle WP ha vunnit så skulle även vi förlorat, vid Nato vinst kanske vi skulle ha kommit undan. Såtillvida man inte offrat oss i "världsfredens"namn.

 

Ett totalt krig mot en nation av Sovjetsstorlek och industielltyngd samt storleken på deras armé är en omöjlig uppgift att beämpa ensam för ett land på 8 miljoner invånare(80 talet).

 

Ord som Cyckelskytte, Lokalförsvarsförband, Vaddmal, gevär 96(överdriver lite, men verkligen inte mycket)skall realateras mot saker som mekaniserade divisioner Automatkarabiner och kärnvapen.

 

Kalixlinje eller ej den skulle inte ha hållit i all oändlighet, frågan bör vara hur länge och hur mycket kunde den hålla emot innan ryssen skulle tagit sig förbi.

 

Invasionsförsvarets uppgift, inklusive Kalixlinjen hade till uppgift att se jobbig ut, och därmed avskräcka WP från att anfalla Sverige från första början dvs bibehålla våran alliansfrihet och att i krig ge trovärdighet och möjlighet till vår VÄPNADE NEUTRALITET.

 

Om Ivan hade ansett att X-antal hundratusen Pjotr och Fjodor gör mer nytta på kontinenten att än betvinga randstaterna Sverige och Finland så har Kalixlinjen och hela invasions försvaret fyllt sin uppgift.

 

Skulle vi ha blivit angripna så skulle Invasionsförsvaret redan ha misslyckats då dess syfte var att förhindra ett anfall från första början(på Sverige).

 

____________qoute Dalmas

"Under min GU i Kalla krigets slutskede, fick vi också lära oss att de röda skulle komma i Norrbotten, ett ytterligare skäl till de Triggerpuller anger, att de tänkbara landstigningsplatserna i södra Sverige och även överskeppning låg inom räckhåll för NATOs ffa västtyskt attackflyg."

______________________

 

Vet inte om Ryssen skulle oroa sig för Natoflyg mot skandinaviska landstigningar, detta flyg skulle ha mer än nog att göra för att hejda den Ryska offensiven på kontinenten. Är övertygad att Nato skulle ha det som första prioritet. Attacker för att stödja sverige i skala nog stor att påverka krigsutgången kunde nog bli aktuell när/om WP pansarstyrkor hade stoppats.

Edited by Realkh
Link to comment
Share on other sites

Slutsats: Jag tror kalixlinjen hade funkat för bra ur sovjetisk synpunkt.

*spekulation*

 

Jag tror sovjet hade kraftsamlat mer på luftlandsättning vid skåne och stockholmsområdet

samt amfibieoperationer vid kusten och hamnar för att kunna ockupera delar av Sverige och hålla

de viktigaste städerna och hamnarna.

 

I do beg to differ! Att åka igenom Stockholms skärgårds tre KA-brigader, understödda av ytattack och flyg, hade kostat rejält med tonnage som "di röe" inte hade råd med. Att kliva iland i det sämre befästa Skåne var säkert enklare, men tre av Sveriges slagkraftigaste brigader mobiliserade i området och, som andra redan har sagt, där kunde fler aktörer gripa in. Om man nu inte hade använt kärnvapen då, det var det inte mycket som stod emot såklart...

Link to comment
Share on other sites

Man får väl utgå från att stormakt röd huvudsakligen ville åt Öresund, tvinga bort Natos ubåtsjaktsstyrkor från Norska hamnar och snabbt slå ut norska (och svenska) flygfält som Nato-flyg kunde använda.

 

Att försvara Nordnorge om Övre Norrland är i fiendehand blir ju ganska vanskligt. Och att Nato skulle kunna verka därifrån mot norra flottan är väl i ett sådant läge närmast uteslutet.

 

Kalixlinjen kanske ändå var det minst onda i ryssarnas planer. Där grupperades väl IB66 och IB67 (med mycket begränsad rörlighet) samt vissa täcktrupper. De svenska förbandens allmäna slagkraft var nog begränsad, men bro/väg-sprängning, minering i kombination med artilleri och flyg. Tja, det skulle det nog vara ganska jämnt mellan de ryska styrkor som kunde få underhåll och de svenska försvarande ett bra tag. Om vi fick gott om tid i form av förvarning alltså.

 

Annars hade vi nog kunnat slå ut broar och vissa vägar, men inte hindra fi från att skapa ersättningar. Då hade det nog gått ganska fort att slå igenom. Att anfall och ta tillbaka förlorad terräng när röda armén väl erövrat den, kunde vi nog glömma med de förband vi hade. Självklart skulle svenska förband kunna slå sig både fram och tillbaka, men om man tänker att fi hade uppgiften att störa Natos förband i Nordnorge, skulle han nog lyckas med uppgiften :/

 

/Passare

Link to comment
Share on other sites

Jag är faktiskt osäker på hur mycket som fortfarande är hemligstämplat, så jag tar och skriver i lite generella ordalag (källa är krigsplanläggning för först en av bataljonerna i Fältjägarbrigaden, sedan för en fristående Nskbat i en av gränsjägarregementena).

 

Kalixlinjen i sig understöddes ju av (förutom hemvärn och lokalförsvarsförband av alla de slag), 2 Gränsjägarregementen (nyttan av dessa kan i och för sig diskuteras) samt 2 fördelningar med sammanlagt (om minnet inte sviker), 2 Pbat ÖN och 8 eller 10 Nskbat. Linjen i sig ör ju en zon, och mineringsmöjligheterna var enorma. Enbart min bataljon hade tillgång till över 15 000 minor (blandade typer) i förråd inom området.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...