Jump to content

Hur stridsduglig var "Kalixlinjen" igentligen?


Darkwand

Recommended Posts

Nu kommer ju släkten från norrbotten och på 80-talets glada dagar när vi behövde ett försvar så såg det inte helt fredligt ut mot gränsen till Finland.

När man lämnade Luleå och körde österut så dök det upp stora gula skyltar där det på 10 språk stod att utlänningar inte fick vistas utanför E4 korridoren. Ute i skogen skymtade värn och kaminrör och med jämna mellanrum så dök det upp betonghinder vid vägkanten färdiga att rullas ut ifall någon kom objuden.

 

Detta var den sk "Kalixlinjen" försvarssonen mellan gränsen och Boden där den svenska krigsmakten skulle möta hejda och slå den tänkta invasionsarmén från Sovjetunionen. Nu testades lyckligtvis aldrig detta försvarssystem men idag kan man ju spekulera i hur det hade gått?

 

Med tanke på svårigheterna att snabbt förflytta stora styrkor från Leningrads militärdistrikt till norra sverige, så borde det ha varit möjligt att hejda ett angrepp i alla fall även om det nog skulle vara ganska svårt att slå motståndaren.

Link to comment
Share on other sites

Var själv krigsplacerad som befäl i dessa trakter. Angreppet skulle troligen mest utföras av styrkor från Murmansk-området. Terräng och logistik-resurser i området skulle tvinga angriparen att kanalisera sina resurser till ett fåtal angrepps-stråk och försvarande styrkor kunde dra nytta av detta förhållande. Logistiken skulle bli ytterst svår för en angripare att klara av på ett bra sätt - det mesta av underhållet sköts fortfarande med hjul-baserade fordon som inte kan användas i terräng när vägavsnitt sprängts bort.

 

Som jag ser det så skulle man kunna klara av att stoppa upp ett angrepp - men det skulle kosta mycket i förluster och ställa mycket höga krav på moral och tillgång till ammunition. Och inte minst moraliskt och politiskt mod från ledningen att ta dessa förluster och utföra nödvändiga beslut. Och där ligger den egentliga svagheten med det svenska systemet - möjlig oförmåga att fatta kostsamma beslut.

 

Stene

 

Nu kommer ju släkten från norrbotten och på 80-talets glada dagar när vi behövde ett försvar så såg det inte helt fredligt ut mot gränsen till Finland.

När man lämnade Luleå och körde österut så dök det upp stora gula skyltar där det på 10 språk stod att utlänningar inte fick vistas utanför E4 korridoren. Ute i skogen skymtade värn och kaminrör och med jämna mellanrum så dök det upp betonghinder vid vägkanten färdiga att rullas ut ifall någon kom objuden.

 

Detta var den sk "Kalixlinjen" försvarssonen mellan gränsen och Boden där den svenska krigsmakten skulle möta hejda och slå den tänkta invasionsarmén från Sovjetunionen. Nu testades lyckligtvis aldrig detta försvarssystem men idag kan man ju spekulera i hur det hade gått?

 

Med tanke på svårigheterna att snabbt förflytta stora styrkor från Leningrads militärdistrikt till norra sverige, så borde det ha varit möjligt att hejda ett angrepp i alla fall även om det nog skulle vara ganska svårt att slå motståndaren.

Link to comment
Share on other sites

stene Postat Idag, 19:14

Var själv krigsplacerad som befäl i dessa trakter. Angreppet skulle troligen mest utföras av styrkor från Murmansk-området. Terräng och logistik-resurser i området skulle tvinga angriparen att kanalisera sina resurser till ett fåtal angrepps-stråk och försvarande styrkor kunde dra nytta av detta förhållande. Logistiken skulle bli ytterst svår för en angripare att klara av på ett bra sätt - det mesta av underhållet sköts fortfarande med hjul-baserade fordon som inte kan användas i terräng när vägavsnitt sprängts bort.

 

Som jag ser det så skulle man kunna klara av att stoppa upp ett angrepp - men det skulle kosta mycket i förluster och ställa mycket höga krav på moral och tillgång till ammunition. Och inte minst moraliskt och politiskt mod från ledningen att ta dessa förluster och utföra nödvändiga beslut. Och där ligger den egentliga svagheten med det svenska systemet - möjlig oförmåga att fatta kostsamma beslut.

 

Stene

 

På den tiden fanns det två jägarregementen i Norrland tänkt att slå mot dessa underhållslinjer. Utstuderat?

Link to comment
Share on other sites

Var inte Kalixlinjen mer en fördröjninszon än en försvars linje?

Helt riktigt hemvärnsförband, pvhelikopterkompaniet, brigadstridsgrupper, jägarförband och andra förband med mycket korta mobiliseringstider skulle fördröja fienden mellan Torneälv och Kalixälv i syfte att skapa tid för Fördelningsförbanden. Fördelningsförbanden skulle ges tid att mobilisera och omgruppera hela vägen upp till norra norrland och förbereda sig. Bakom Kalixälv skulle sen 6:e och 2:a fördelningen stå beredda att slå tillbaka fienden som förhoppningsvis lidit stora förluster.

 

Det är ju en väldigt fin tanke i teorin och det har lagts ner många mantimmar och fältövningar för att pröva den här strategin och jag tror nog att det risats och rosats en hel del genom åren.

 

Vad gäller striden mellan älvarna så tror jag personligen inte att det hadde fungerat som man hoppades på. Tanken var att förstöra alla vägar och infrastruktur mellan älvarna för att tvinga ut fienden på våra våta myrar alternativt tvinga honom till omfattande vägreparationer för att avancera. Det ansågs att våra myrar i Norrland var stridsfordonshindrande.

 

Nu visade det sig med all önskvärd tydlighet när vi själva skulle köpa in stridsvagnar och pansarskyttefordon i på 90-talet att T-72 inte hindrades speciellt mycket på en svensk myr eller i djup snö. Dessutom hade nog chefen för en rysk mekaniserad division utrustad med MT-LB skrattat åt en svensk vägsprängning och leendes svängt ut på myren utan några större betänkligheter.

 

Vi får helt enkelt tacka våra politiker som höll oss borta från alla krig då också..

Link to comment
Share on other sites

Nu visade det sig med all önskvärd tydlighet när vi själva skulle köpa in stridsvagnar och pansarskyttefordon i på 90-talet att T-72 inte hindrades speciellt mycket på en svensk myr eller i djup snö. Dessutom hade nog chefen för en rysk mekaniserad division utrustad med MT-LB skrattat åt en svensk vägsprängning och leendes svängt ut på myren utan några större betänkligheter.

Det är väl rätt givet att man spränger vägar även om fienden har förmåga att färdas på myr med sina stridsfordon. Tankbilar kan inte köra på myrar, jag lovar.

Link to comment
Share on other sites

Nu visade det sig med all önskvärd tydlighet när vi själva skulle köpa in stridsvagnar och pansarskyttefordon i på 90-talet att T-72 inte hindrades speciellt mycket på en svensk myr eller i djup snö. Dessutom hade nog chefen för en rysk mekaniserad division utrustad med MT-LB skrattat åt en svensk vägsprängning och leendes svängt ut på myren utan några större betänkligheter.

Det är väl rätt givet att man spränger vägar även om fienden har förmåga att färdas på myr med sina stridsfordon. Tankbilar kan inte köra på myrar, jag lovar.

Nej, självklart ska man inte bara låta dem komma. Jag menade inte heller att man inte skulle spränga. Varje sak som skapar problem för motståndaren är ju bra och "underhållskrig" är ju en hel vetenskap i sig. Vad jag menade var att tron var att även stridsfordonen skulle bli stående på vägarna för att de inte vågade sig ut på myrarna. Denna slutsats anser jag vara bevisad felaktig många gånger om.

Link to comment
Share on other sites

Måste man inte beakta att Ivan dessutom skulle ta sig igenom Finland först. Historiskt sett ett ganska hopplöst företag för Ivan. Med det fåtal framryckningsvägar som erbjöds hade de nog haft lite att göra. Man ska inte underskatta en skyttegrupps, med nån grg och ett gäng p-skott, effekt på en framryckande kolonn.

 

Svenska jägar- och spaningsförband var väl tänkta att ta steget in i Finland?

Link to comment
Share on other sites

Nu visade det sig med all önskvärd tydlighet när vi själva skulle köpa in stridsvagnar och pansarskyttefordon i på 90-talet att T-72 inte hindrades speciellt mycket på en svensk myr eller i djup snö. Dessutom hade nog chefen för en rysk mekaniserad division utrustad med MT-LB skrattat åt en svensk vägsprängning och leendes svängt ut på myren utan några större betänkligheter.

Det är väl rätt givet att man spränger vägar även om fienden har förmåga att färdas på myr med sina stridsfordon. Tankbilar kan inte köra på myrar, jag lovar.

Nej, självklart ska man inte bara låta dem komma. Jag menade inte heller att man inte skulle spränga. Varje sak som skapar problem för motståndaren är ju bra och "underhållskrig" är ju en hel vetenskap i sig. Vad jag menade var att tron var att även stridsfordonen skulle bli stående på vägarna för att de inte vågade sig ut på myrarna. Denna slutsats anser jag vara bevisad felaktig många gånger om.

 

Nja, planeringen utgick från att Norrbotten/ Sverige inte skulle vara huvud-/ slutmålet för en attack. Ivan skulle ha bråttom. Ivan kan gå förbi en sprängning med T72 och MTLB visst, men hur långt kommer han utan det hjulburna underhållet? En stridsvagn utan bränsle är ganska oduglig.

Link to comment
Share on other sites

Nu visade det sig med all önskvärd tydlighet när vi själva skulle köpa in stridsvagnar och pansarskyttefordon i på 90-talet att T-72 inte hindrades speciellt mycket på en svensk myr eller i djup snö. Dessutom hade nog chefen för en rysk mekaniserad division utrustad med MT-LB skrattat åt en svensk vägsprängning och leendes svängt ut på myren utan några större betänkligheter.

 

Det är en åsikt.

Inte alla som har den åsikten. Det finns "myr" och "MYR" mellan " Di två floderna".

På ganska många ställen är det just till att vänta på bro-Mtrl om den befintliga sprängs.

Sen är det även frågan om att störa efter sprängningen.

En riktigt kall vinter är antagligen den bästa förutsättning för en angripare.

 

Järvhugg påvisade just detta för ett antal år sen.

Link to comment
Share on other sites

När vi körde scenarion för länge sen så räknade vi med att det största problemet Ivan skulle ha var trafikproblem. Just därför att du kör inte 10.000 bepansrade fordon över en myr när vägen blivit sprängd. En vagn kan du greja även två eller fem men börjar du räkna i 10 tusentals så blir allt fort en enda stor hög med lera. OCh 10 tusentals fordon är precis vad vi snackar om.

Link to comment
Share on other sites

När vi körde scenarion för länge sen så räknade vi med att det största problemet Ivan skulle ha var trafikproblem. Just därför att du kör inte 10.000 bepansrade fordon över en myr när vägen blivit sprängd. En vagn kan du greja även två eller fem men börjar du räkna i 10 tusentals så blir allt fort en enda stor hög med lera. OCh 10 tusentals fordon är precis vad vi snackar om.

Å fan, jag visste inte att dom framryckte på en enda tät. Jag trodde dom spred ut sig lite mer än så...

Edited by lowandslow
Link to comment
Share on other sites

När vi körde scenarion för länge sen så räknade vi med att det största problemet Ivan skulle ha var trafikproblem. Just därför att du kör inte 10.000 bepansrade fordon över en myr när vägen blivit sprängd. En vagn kan du greja även två eller fem men börjar du räkna i 10 tusentals så blir allt fort en enda stor hög med lera. OCh 10 tusentals fordon är precis vad vi snackar om.

 

Skulle ha blivit många fina mottin...

Link to comment
Share on other sites

När vi körde scenarion för länge sen så räknade vi med att det största problemet Ivan skulle ha var trafikproblem. Just därför att du kör inte 10.000 bepansrade fordon över en myr när vägen blivit sprängd. En vagn kan du greja även två eller fem men börjar du räkna i 10 tusentals så blir allt fort en enda stor hög med lera. OCh 10 tusentals fordon är precis vad vi snackar om.

Å fan, jag visste inte att dom framryckte på en enda tät. Jag trodde dom spred ut sig lite mer än så...

 

Ska du ha fram en 10 divisioner så blir det rätt fullt på de norrländska vägarna. är det dessutom flera vägar som är trasiga så blir det ju inte direkt bättre.

Link to comment
Share on other sites

Å fan, jag visste inte att dom framryckte på en enda tät. Jag trodde dom spred ut sig lite mer än så...

Man har inte lika många "Framryckningsleder" som söderut i landet.

En Div har inte den bredd den behöver för att fullt fylla ut sin "Box" i den delan av landet.

Så en genuint elak trafikstockning är vänta, vare sig man vill eller ej.

Link to comment
Share on other sites

Hur många bra vägar är det som går från gränsen och inåt landet det är inte så himla många.

Nej.

Sen om du lagger in en gedigen HvGrp med pangstoft i ekvationen blir det snabbt fulare

ändå.

Sen att "Fria kriget" inleddes i samma sekund Ivan tassade över Finskagränsen gör att

en förbannad massa liknande Grupper över hela nejden springer omkring och spränger allt som kan liknas vid väg, gör inte saken roligare för besökarna.

 

Finner ni Er utan arpete kan ni alltid spränga trymma

Känt elakt citat

T.o.m Lottakåren norr om Umeå övar regelbundet sprängning av vägtrumma.

(Obs grotesk ironi)

Edited by rille116
Link to comment
Share on other sites

Det var ungefär det som dom konstaterade att det inte fanns i östra Finland heller. Endast tät skog och mindre vägar. Dock torde ju dagens vagnar klara av terrängen bättre än ww2-vagnar. Dagens vagnar kanske däremot har större problem att rymmas mellan träden än dåtidens eventuellt mindre vagnar?

Link to comment
Share on other sites

Dock ska man inte glömma att Sovjetiska larvband äter vägar till både frukost lunch och middag så dom kommer inte att vara särskilt fina när underhållet kommer körande.

Samtidigt så lämpar sig vägarna i norrland särskilt väl för sprängning då dom vilar på en granrisbädd och det ger ett enormt hål i vägbanken.

Link to comment
Share on other sites

Beträffande utspridning av förband så är kraftsamling och lokal överlägsenhet väsentliga byggstenar i all strid.

Det är nog bara våran kära Skald som planerar frontanfall med endast en vagn.

 

Alla som pangat med vagn i norrland vet hur beroende man är av vägarna. Det är INTE kul att bukglida framåt när man vill göra HERB.

Link to comment
Share on other sites

I sammanhanget bör det ju nämnas att den mängd trotyl som fanns avsedd för fördröjningsstrid i norra Norrland, får en viss nordkoreansk diktators eventuellt fejkade kärnvapenprov (hur blev det med det där?) att framstå som rena nyårsfyrverkerierna...

Link to comment
Share on other sites

Dock torde ju dagens vagnar klara av terrängen bättre än ww2-vagnar. Dagens vagnar kanske däremot har större problem att rymmas mellan träden än dåtidens eventuellt mindre vagnar?

 

 

Finns det något fastställt mått mellan träden?

 

Dessutom kör man över de träd man vill. Kanske inte urskogen men stammen skall vara rejäl för att orka stå emot 60 ton strv som kommer flygande.

Alla vi hjältar som dagligen sitter o dreglar till diverse Hägglundsfilmer har sett hur fiiiiint 90:an klipper skog.

 

Edit: Förtydligande, strv 122 väger 60+ ton, 90:an runt 25 beroende på utförande.

Edited by Vc_90
Link to comment
Share on other sites

Lägger man sen till alla hv gubbar med älgstudsare som läst "skjut chefen först" i soldf så blir det ju inte precis bättre i leran där de slirar och baxar och kämpar för att slippa ur lerans grepp. :baskerKav:

 

Var det någon som sa fördröjande strid??

Link to comment
Share on other sites

Guest Triggerpuller
Samtidigt så lämpar sig vägarna i norrland särskilt väl för sprängning då dom vilar på en granrisbädd och det ger ett enormt hål i vägbanken.

 

Det där är något som jag har fått höra hur många gånger som helst. Men när man frågar folk på Vägverket om det så ser de väldigt frågande ut.

 

Verkar som om det är en välspridd Ing3-myt. Nån som har reella belägg för den?

Link to comment
Share on other sites

Dock torde ju dagens vagnar klara av terrängen bättre än ww2-vagnar. Dagens vagnar kanske däremot har större problem att rymmas mellan träden än dåtidens eventuellt mindre vagnar?

 

 

Finns det något fastställt mått mellan träden?

 

Dessutom kör man över de träd man vill. Kanske inte urskogen men stammen skall vara rejäl för att orka stå emot 60 ton strv som kommer flygande.

Alla vi hjältar som dagligen sitter o dreglar till diverse Hägglundsfilmer har sett hur fiiiiint 90:an klipper skog.

 

Edit: Förtydligande, strv 122 väger 60+ ton, 90:an runt 25 beroende på utförande.

 

Angående att "köra över" skogen så tror jag du är ute o paddlar.

Trädet som du har kört över (igenom) kommer i sin tur att falla på ett antal träd till som i sin tur kommer att falla på....

Det hela kommer nog efter att en brigad har försökt ta skogsvägen se ut som en blandnig av ett gigantiskt plockepin blandat med domino, lägg sedan till lite T72:or som är totalt imobiliserade mitt i smeten,

Mina 3 öre.

Edited by gislemark
Link to comment
Share on other sites

Skulle någon kunna beskriva vad Kalix-linjen bestod av mer än de hinder & värn som Darkwand beskriver i första inlägget?

 

Användes inte kanoner från våra pansarskepp till Kalixlinjen?

 

Jomänvisst! Från slutet av 50-talet till något år in på 70 talet så byggde man upp ett flertal artilleribatterier kring Kalix- och Torne älvar. Bestyckningen bestod ofta av sidoartilleriet på pansarbåtar och kryssare med en kaliber på mellan 12 och 15,2 cm.

 

Ett någorlunda stort antal blev även överförda till försvarsområdet men blev aldrig uppsatta.

Link to comment
Share on other sites

Dock torde ju dagens vagnar klara av terrängen bättre än ww2-vagnar. Dagens vagnar kanske däremot har större problem att rymmas mellan träden än dåtidens eventuellt mindre vagnar?

 

 

Finns det något fastställt mått mellan träden?

 

Dessutom kör man över de träd man vill. Kanske inte urskogen men stammen skall vara rejäl för att orka stå emot 60 ton strv som kommer flygande.

Alla vi hjältar som dagligen sitter o dreglar till diverse Hägglundsfilmer har sett hur fiiiiint 90:an klipper skog.

 

Edit: Förtydligande, strv 122 väger 60+ ton, 90:an runt 25 beroende på utförande.

 

Angående att "köra över" skogen så tror jag du är ute o paddlar.

Trädet som du har kört över (igenom) kommer i sin tur att falla på ett antal träd till som i sin tur kommer att falla på....

Det hela kommer nog efter att en brigad har försökt ta skogsvägen se ut som en blandnig av ett gigantiskt plockepin blandat med domino, lägg sedan till lite T72:or som är totalt imobiliserade mitt i smeten,

Mina 3 öre.

 

Det jag menar är inte att man skall köra över så mycket skog man orkar, det jag menar är om det råkar vara för smalt på ett ställe är det inget problem.

 

Jag menar INTE att man skall använda vagnen som skogsmaskin.

 

Personligen håller jag mig helst på eller i direkt anslutning till en väg vid strid i Norrland.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...