Jump to content
Sign in to follow this  
Racoon Pioneer

Nya örlogsfartyg till flottan?

Recommended Posts

Jag hörde av en chef i högkvarteret att man diskuterat nyanskaffning av stridsfartyg som var ännu större än Visby-klassen, alltså i fregattsize. Jag vet inte om man diskuterar detta idag också eller om det är lagt på is sen Visby-klassen anskaffades. Men hursomhelst undrar jag om det är strategiskt smart att ha så stora enheter. Slår man ut en sådan, har man ju slagit ut ganska mycket. Är det inte bättre att göra som Sverige gjort de senaste 50 åren att bara satsa på små enheter och sen låta dem samverka i det kommande bekanta nätveket.

 

Eller är det så att man med modernt luftvärn och förnyad skydddsteknik (kanske även på denna nivå lite schysst stealth) kan göra en så stor enhet som en fregatt framgångsrik taktiskt. En sån bjässe strategiskt placerad i havet utanför en krigshärd kan ju formligen spy ut dödande precisa missiler åt alla möjliga håll.

 

Fast sen har vi ju det här med ubåtar... och är det motiverat att ha såna fartyg i svenska vatten med svenska behov...

 

Om inte annat skulle de ju vara som en kronjuvel i FM, monster i state-of-the-art-teknologi, nationens stolthet, alla kommendörers onaniobjekt och dregelframkallande för vilken sjöofficer i världen somhelst. Det är ju inte så lite det heller. :)

 

/RP

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hmm... Är det möjligt att detta fartyg i sånna fall skulle vara ämnat för internationella instatser? Jag har hört talas om att vissa mindre svenska fartyg inte kunnat delta i vissa internationella övningar då sjögången varit för hård.

Edited by Max

Share this post


Link to post
Share on other sites

OBS OBS JAG YTTRAR INTE FÖLJANDE

Men enligt vissa källor så behöver Svergie nåt större fartyg typ jagar för att kunna fullfölja sitt PFP

MEN OBS OBS DETTA HAR NI INTE HÖRT FÖR DÅ KOMMER JAG OCH SMYGER :D

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dessa planer är långt gångna har jag hört från en 99% källa så om 10-15 år så......

Share this post


Link to post
Share on other sites

Är kanske ute och simmar men det är helt enkelt en större Visby , har för mej att den skulle vara runt 90 meter men som sagt jag är osäker, ska kolla upp det lite mer

Edited by the mistaken

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tja, "riktiga" högsjöfartyg kanske behövs av två orsaker. Dels internationella insatser såklart. Om man beaktar det faktum att vi har en av världens mest öppna ekonomier, där vi är synnerligen beroende av import och export av varor för vårt välstånd och (i krisläge)överlevnad, så kanske vi även bör höja förmågan att skydda civil sjöfart till och från Sverige. Denna förmåga prioriterades bort under 50-talet (om jag har läst rätt) då tanken var att vi skulle vara ekonomiskt självförsörjande.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Lt. payne

Flottans behov av större fartyg grundar sej till stor del på behovet av uthållighet.Jagarna Småland Och Halland kunde vara till sjöss i Minst tre veckor utan att bunkra. Dagens fartygs uthållighet räknas i dagar,kul att ligga att lura på ubåtar när man samtidigt måste räkna potatisarna...

 

Sveriges geografiska placering med istäckta farvatten runt kusterna gör att det behövs fartyg som kan klara upp till tio cm istjocklek.

Det är inte utan anledning att Robotbåtar och patrullbåtar kallas för staniol-jagare...

Deras isförmåga nämner jag inte här....

 

Stridsbåt 90:S iskapacitet känner jag inte till men en kvalificerad gissning bör vara i millimeterklass?

Finns säkert nån här som känner till vilken nytta man kan ha av en sån på vintern?

 

Att konstruera dagens fartyg i aluminium är ju smart,de engelska fartygen som träffades vid falklands-öarna brann som facklor.

Som bonus fick man den giftiga röken som bildas när aluminium brinner att andas in...

 

Min slutsats:Krigsfartyg ska kunna klara sej själv i minst en månad,de ska vara byggda i stål,dels för att ha en högre skyddsförmåga mot både splitter och brand. Och de ska klara en svensk normal isvinter.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Lt. payne
Har för mej att englans funderade på at överge aluminium konstruktionerna efter falklandskriget

Jag har ett minne av det med.

Aluminiumet kom som ett sätt att minska driftskostnaderna på krigsfartyg.

 

Konstigt,under WW2 bepansrades alla fartyg mer eller mindre.Under efterkrigstiden prioriterades Bränsleåtgång före

Besättningens hälsa........

 

Behövs ett krig i varje generation för kunskap och erfarenhet går tydligen inte att ärva? ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Stridsbåt 90:S iskapacitet känner jag inte till men en kvalificerad gissning bör vara i millimeterklass?

Finns säkert nån här som känner till vilken nytta man kan ha av en sån på vintern?

Helge har någon typ av officiell isklass, som säkert innebär att den klarar rimfrost eller nåt.

 

Skrovet pallar nog statiskt istryck (infrysning) och det finns "vinterventiler" på kylvattentintagen. Problemet är dock att skrovformen gör att 90:an kan glida upp på isen och "surfa" istället för att bryta den. Det har tydligen hänt uppe i kalix... B)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Fram till 1982 var det inte många som hade tänkt på att aluminium nästan brinner lika bra som magnesium när det träffas av tex en robot.

Men trots det är många moderna krigsfartyg världen över fortfarande byggda i just aluminium, dels för att det fortfarande ger lägre drift och underhållningskostnader, och för att de flesta krigsfartyg byggs i stora och enormt dyra industriprojekt, som är svåra och dyra att stoppa eller att konstruera om.

 

Ett exempel är Amerikanska CG-47 "Ticenderoga"- klassen. 27 st avancerade robotkryssare byggdes mellan 1983-94 och kostade över 1 miljard $ per fartyg. Men fartygserien började konstrueras på 70 talet då det tydligen inte ansågs så viktigt att aluminium "gärna" vill brinna lite, och är därför byggt just i aluminium.

De flesta av fartygen ska/har modifierats/uppgraderats för att kunna tjänstgöra långt in på 2020-talet.

 

USA:s första stora serie krigsfartyg byggd i stål under modern tid är robotjagaren DDG-51 "Arleigh Burke" som togs i bruk 1991. Närmare 40 st är byggda, och det planeras att bygga över 60 st ( beroende på när nästa generation jagare " DD21 ZumWalt" börjar byggas).

Fartygen är konstruerade efter Faklandskriget och är därför byggda helt i stål ( utom skorstenarna som är byggda i aluminium). Känsliga ytor på fartygen har två lager av stål + totalt 70 ton kevlarpansar på hela fartyget.

Edited by jonte72

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Lt. payne

 

Stridsbåt 90:S iskapacitet känner jag inte till men en kvalificerad gissning bör vara i millimeterklass?

Finns säkert nån här som känner till vilken nytta man kan ha av en sån på vintern?

Helge har någon typ av officiell isklass, som säkert innebär att den klarar rimfrost eller nåt.

 

Skrovet pallar nog statiskt istryck (infrysning) och det finns "vinterventiler" på kylvattentintagen. Problemet är dock att skrovformen gör att 90:an kan glida upp på isen och "surfa" istället för att bryta den. Det har tydligen hänt uppe i kalix... B)

Ok,men vad händer om isen klarar av att bära Stridsbåten?

 

I fredstid ger det bara upphov till bra lumparhistorier. :blink:

I krigstid fyller det liksäckar. :(

Share this post


Link to post
Share on other sites

Payne: Naturligtvis går StrB 90 inte att använda vid isförhållanden. Amfbat är ett rent sommarförband :)

 

6. AMFBAT, som är/var krigsplacerade i Marinkommando Nord hade enligt uppgift bandvagnar som transportmedel vintertid. Gamla utrangerade "grisnosar". BåtC skulle snabbutbildas på dessa vid en vintermob.

 

Gamla KA joxade även en hel del med svävare och hydrokopter för bruk när isarna varken bär eller brister.

Edited by EO4

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Lt. payne

Det är ju bra att veta att Amf har sitt maximala utnyttjande på sommaren! :)

Hoppas inte att en framtida angripare tar med det i sin stridsplan...

 

Skulle ju vara för dj-gt om han kom på vintern :(

 

Obs! Ta inte detta personligt,jag skämtar bara!

Share this post


Link to post
Share on other sites

naturligtvis har Sverige beslutat att fienden bara anfaller på sommaren. Under industrisemestern och med ena handen bakbunden... :)

 

 

Skämt åsido så är väl isarna i huvudsak en fördel för oss skulle jag tro.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lt. payne

 

Det vet du väl att det ingår skridskor i amf:s utrustningslistor, och dragselar till stridsbåtarna. :) :P

 

The Swede

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man kan "plöja" igenom rätt tjock is med 90H, men det går inte snabbt. Om isen bär och det gör den innan den stoppar båten, så är det bara att ta på skidorna ;) tanken med svävaren var att den främst skulle användas när isen börjar lägga sig, som ersättning för de andra båtarna i bataljonen

Edited by ARN

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Stridsbåt 90:S iskapacitet känner jag inte till men en kvalificerad gissning bör vara i millimeterklass?

Finns säkert nån här som känner till vilken nytta man kan ha av en sån på vintern?

Helge har någon typ av officiell isklass, som säkert innebär att den klarar rimfrost eller nåt.

 

Skrovet pallar nog statiskt istryck (infrysning) och det finns "vinterventiler" på kylvattentintagen. Problemet är dock att skrovformen gör att 90:an kan glida upp på isen och "surfa" istället för att bryta den. Det har tydligen hänt uppe i kalix... B)

Ok,men vad händer om isen klarar av att bära Stridsbåten?

 

I fredstid ger det bara upphov till bra lumparhistorier. :D

I krigstid fyller det liksäckar. :(

Utombordare med dubbdäck? ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites

När jag låg på 18.ptrbdiv så snackades det en del om de fartygen som skulle vara större en visby klassen.. Vad jag hörde då var att en av anledningarna att dom va ca 90m var av export skäl.. .. men det var bara så snacket gick mellan befälen ..

Share this post


Link to post
Share on other sites
Ok,men vad händer om isen klarar av att bära Stridsbåten?

 

I fredstid ger det bara upphov till bra lumparhistorier.  :blink:

I krigstid fyller det liksäckar.  :(

En Helge som glider på isen som någon annan utter. Det måste vara en syn för gudarna.

 

Avseende aluminiums svagheter i fartygskonstruktion. som kom man fram till de slutsatserna redan under VkII.

Det var därför Hallandjagarna fick överbyggnader i stål.

Detta glömdes dock i god ordning bort, precis som man glömde bort att piloter i jaktplan måste kunna se bakåt

och precis som ryssarna glömde bort hur man strider i bebyggelse.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lär man inte av historien så lär man upprepa den!

 

En parentes: min morbror låg på Halland.

Edited by Adam Wilhelm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hallands 12:or har j-vligt grova hylsor. Dom är nästan lika stora som B-kan:s.

Jag förstår att du är en lycklig människa.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Perman
      Man kan se fartygen i den maritima komponenten av Bundespolizei eller "Küstenwache" som kustbevakningsfartyg. "Küstenwache" är dock ingen egen myndighet utan ett samarbetsorgan för flera federala myndigheter, nämligen tullen, polisen (Bundespolizei), sjöfartsverket, fiskeriförvaltningen samt sjökarteverket. Samarbetet manifesteras genom att de i kustbevakningen ingående myndigheternas fartyg, båtar och flyg har gemensam logo och gemensamt färgschema. Med de nya bestyckade patrullfartygen torde man kunna stödja den tyska marinen i högre grad än tidigare vid kriser och ofred. Fartygen får även landningsdäck för en helikopter av Super Puma storlek:
       
      Germany to Arm New Coastal Patrol Vessels with BAE Systems’ 57mm Guns
       
      Neues Bundespolizei-Einsatzschiff in Dienst gestellt
       
      Potsdam-Klasse (ty wiki)
       
      Första fartyget BP 81 Potsdam stationeras i Cuxhaven med hemmahamn Neustadt i Holstein:
      Neuer Küstenwachkreuzer für Cuxhaven
       

      Foto: Bundespolizei See
       
      Officiella anledningen till att man bestyckar de nya patrullfartygen med BAE 57 mm Mk3:
       
      Kanonen für die Polizei
       
       
       
      EDIT: Det kanonsystem som nu beställts för Potsdam-klassen är alltså av typ BAE 57mm Mk 110 Mod 0 Naval Gun System, som i sin tur är en modifiering av BAE 57 Mk3. Väsentliga data och prestanda torde dock vara desamma.
       
      Finns det någon som möjligen har mer info om 57 mm Mark 295 granaten som nämns på tyska wiki's sida om 57 mm Mk110 ( Mk 110 )? Den verkar ha högre utgångshastighet än alla andra 57 mm granattyper, och ska innehålla 8.000 splitter. Frågan är om det är fråga om stålkulor, förfragmenterade stålsplitter eller om det är granatens stålväggar som splittras i ca 8.000 delar?
       
      Jag är egentligen inte speciellt förvånad att tyskarna nu börjar bestycka sina kustbevakningsfartyg. Möjligen är jag något förvånad över den kraftiga bestyckningen i form av 57 mm Mk110. Hade nog väntat mig mer en MLG 27. Jag är även förvånad över den något låga farten (21 knop) på de nya fartygen. De två f. d. östtyska robotbåtarna av Sassnitz-klassen som bl a ska ersättas kan göra 25 knop (de fick två MTU dieslar efter övertagandet), men saknar helikopterdäck.
       
      /Per
       

    • By weekendwarrior
      Marina eldrörsvapen och dess ammunition
       
      Jag hade lite svårt att avgöra om tråden hör hemma i Kasunen eller Marint, då det både handlar om vapen och fartyg. Blågul får flytta på den om de anser det blivit fel.
       
      Förr var ammunitionen man använde till eldrörsvapen mot fartyg av sk halvpansargranat.
       
      Men hur der det ut idag vad det gäller fartygskonstruktion och ev skrov-, däcks- och hyttpansar (örlogsfartyg byggda efter VK2 och fram till idag)?
       
      Vilka ammunitionstyper är effektiva mot dagens fartyg och vilka ammunitionstyper används av fartygs- och landbaserade eldrörspjäser mot sjömål?
       
      Hur effektivt är det med luftbrisader med ammunition i 120-155 mm kaliber mot dagens örlogsfartyg och används det som taktik?
       
      Ytterligare en fråga, med viss risk för OT, är om eldlokaliseringsradar fungerar även mot mer direkt riktad eld i relativt flack projektilbana, som den från fartyg?
    • By JakobS
      Vad tror vi om konceptet med en ny serie robotbåtar för marinen?
      Jag själv är otroligt mycket för en ny serie med mindre enheter (dock inte sagt att jag inte önskar stora enheter, det måste vara en bra balans).
       
      Exempelvis så finns detta koncept på 46 meter, med 40mm eller 57mm i fören, 2 x 30mm på sidorna, 4 x sjömålsrobot samt amerikanska RIM-116 eller franska Mistral i aktern. Visserligen inte optimerad för ubåtsjakt, men helt perfekt för att hålla skärgården.
       
      Vad tycker forumets samlade expertis? Det vore oerhört kul att höra!
       



    • By Hetsig
      Om regeringen skulle få för sig att ta tummen ur, skulle man då ha möjlighet att sätta luftvärnssystemet Aster-15 och 30 på korvett klass Visby?
    • By Perman
      Från försvarsberedningens slutrapport:
       
      -citat-
      "Två korvetter av Gävleklass ska modifieras och livstidsförlängas för
      att kunna vara operativa in på 2030-talet."
      -slut citat-
       
      Det här måste i praktiken betyda att anskaffningen av de två nya ytstridsfartygen (som ska ersätta GLE och SVL) nu skjuts ytterligare framåt i tiden. Man häpnar! Den senaste planeringen hade tidigare talat om anskaffning i slutet av 2020-talet. Kan så små korvetter verkligen behållas operativa så länge och vara tillräckligt moderna under hela denna tid? Det ser nästan ut som om de kommer att behöva omsättas samtidigt som utfasningen av Visbyfartygen börjar på 2030-talet. Då lär det verkligen behövas en rejäl halvtidsmodernisering av Gävleklassen nu snarast, och även fortsatta uppdateringar och renoveringar senare. Det lär t ex inte gå att fortsätta att använda pjäser som härstammar från slutet av 40-talet eller sjunkbomber från 30-talet (1900-talet alltså ) 57 mm pjäsen på fördäck ska ju bytas ut mot en 57/70 Mk3 (men utan stealthkupol), men den gamla 40 mm pjäsen akterut behöver även den bytas ut mot någon typ av modernt point defence system. Sedan tycker jag att man ska uppdatera och starta tillverkning av Saab Dynamics ASW-601 som prövades på en av patrullbåtarna: http://www.youtube.com/watch?v=6rXc9FUGfEU
       
      /Per
×
×
  • Create New...