Jump to content

Frivilliga Sjukvårdare?


Recommended Posts

Undrar om det är någon som känner till om det finns något sådant som frivilliga sjukvårdare?

Finns det någon förening, organisation som sammarbetar med HV, Civilförsvaret etc? Menar inte en organisation för sjukvårdare utan en för frivilliga (typ HV org) som utbildar och har övningar. Håller civilförsvaret på med något sådant kanske?

Röda Korset njaa hittade inget direkt där.

 

Fel forum, tacksam för flytt.

Edited by Gulo-Gulo
Link to comment
Share on other sites

  • Replies 158
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

  • 2 weeks later...
Undrar om det är någon som känner till om det finns något sådant som frivilliga sjukvårdare?

Finns det någon förening, organisation som sammarbetar med HV, Civilförsvaret etc? Menar inte en organisation för sjukvårdare utan en för frivilliga (typ HV org) som utbildar och har övningar. Håller civilförsvaret på med något sådant kanske?

Röda Korset njaa hittade inget direkt där.

 

Fel forum, tacksam för flytt.

Det finns en sida om du är intresserad: www.hemvärnssjukvårdare.nu. Röda korset har haft lite svårt att synas o att bli sedd. Jag är hemvärnssjukvårdare och har en del åsikter om organisationen, men du ska givetvis bilda din egen uppfattning om RK.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Hur är behovet rent generellt (för sjukvårdare alltså)?

Jag* funderar nämligen litegrann på det här. Och att jag går sjuksköterskeutbildning just nu lär väl knappast vara ett hinder. :)

 

* = resten av familjen tycker inte som jag. :baskerPa:

Men vad jag förstått så är det endast 20 timmar per år som är obligatoriska, och sedan fyller man väl på med så mycket man har tid och lust med?

Följer t.ex. sjukvårdare med när det är "skogsövningar"?

 

Någon här inne som är Hv-sjukvårdare och kan berätta mer? Alltid roligare att höra från hästens mun än från en hemsida.

Link to comment
Share on other sites

Det finns även såkallade "förstahjälpen grupper" land och rike runt. Dessa har ingenting med försvaret att göra och syns ofta under festivaler, idrottsevenemang och liknande. Dessa har inte en så lång sjukvårdsutbildning och inriktar sig främst på att kunna just Första Hjälpen.

 

Umeå Förstahjälpen krets

 

Mer info kommer.

Link to comment
Share on other sites

Jag har en fråga:

Grundutbildningen för Hv-sjukvårdare verkar ju vara 2 x 12 dagar på internat, om jag förstått det hela rätt.

Känner ni till om man kan få en kortare kurs om man har sjukvårdsutbildning innan?

Mailade han som är ansvarig för Sthlm, men han har semester till augusti.

Link to comment
Share on other sites

Jag har en fråga:

Grundutbildningen för Hv-sjukvårdare verkar ju vara 2 x 12 dagar på internat, om jag förstått det hela rätt.

Känner ni till om man kan få en kortare kurs om man har sjukvårdsutbildning innan?

Mailade han som är ansvarig för Sthlm, men han har semester till augusti.

 

För att bli sjukvårdare inom RK och tjänstgöra inom HV så måste du tyvärr genomgå RK kurs på 160 timmar. sen spelar det ingen roll om man är utbildad akutsyrra i det civila. tyvärr finns inga undantag. det är de uppgifter som jag fått från ansvariga på RK då vi frågat om personal som varit utbildade fältväblar från gu om dom kan få en kortare kurs men dom är stenhårda på detta.

Link to comment
Share on other sites

Trist. Det var inte det svaret jag ville ha. :(

Nåja, när jag gått klart skolan om 1 1/2 år, och har ett jobb jag faktiskt kan ta ledigt från, så kanske... :D

Ge inte upp! Regler som man tycker är skrutt skall man göra allt för att försöka ändra på. Vad man skulle föreslå RK är att man får genomföra ett prov i kunskap och förmåga istället för att bara säga att ens egen kurs är det enda rätta.

 

lycka till /II63

Edited by II63
Link to comment
Share on other sites

Hur långt har du kommit i din ssk-utbildning? Det är måhända skillnad mellan utbildningsorterna, men så stor skillnad kan det inte vara, ni kandiderar i omvårdnad va?

 

Med det vill jag säga att som nybakad syrra har man inte så mycket på fötter och ben som är till nytta i en akut situation i skogen med främmande arbetssätt och matriel... Tyvärr.

Men det är kul att pyssla med sjukvård, särskilt akutsjukvård. Jag saknar detta under utbildningen (jag läser också ssk) och sökte mig bland annat därför till hemvärnets sjukvård.

 

Tankar angående sjukvården: (gallvarning)

Sjukvården som organisation måste fungera om ett förband skall kunna hållas i fält (1). Med detta menar jag att arbetssättet måste fungera(2), vi måste vara tillräklig numerär för att lösa de ställda uppgifterna(3) och sist men kanske viktigast; vi måste vara pålitliga(4). Soldaten i fält måste känna att han hamnar i trygga händeri händelse av skarp skada.

 

1: I händelse av ofred eller i skymningsläge kan det antas råda mer eller mindre kaos i det civila samhället, och minst lika troligt även i det militära. Insatsplutoner och reguljära hemvärnskompanier används i ett tidigt skede för att säkra viktiga objekt, knytpunkter, mobplatser eller annat som ses viktigt. Tänkta fienden är sabotagegrupper/specialförband. Åsamkar dessa fiender hemvärnssoldater skada krävs det ett snabbt, säkert och bra omhändertagande av hans kamrater, bakåt till sjukvårdarna som fortsätter vården till civil avtransport/militär avtransport till nästa vårdinstans är möjlig. Det är inte realistiskt att tro att civil ambulans hämtar i närheten av stridigheter, och det som då står till buds är hemvärnets sjukvårdare. Finns det någon som skulle dra i strid utan sjukvårdare i bakläget?

 

2: Beroende på situation och läge måste sjukvården kunna vara flexibla i sitt arbetssätt. Sjukvårdaren måste kunna arbetssätten "stay and play" och "scoop and run", och kunna tillämpa dessa vid behov. Organisatoriskt kanske man kan gruppera sjukvården på annat sätt än de "tre täter" som existerar idag. Det ämnet kan jag beröra närmare om så önskas.

 

3: Så långt mitt öga kan nå finns det inte tillräckligt med sjukvårdare på lång väg. Insatsorganisationen är bättre uppfylld än övrig org. Intresset för att bli HV sjv är stort, men RödaKorset annordnar inte på långa vägar tillräckligt med utbildningsplatser för att kunna bemanna sina "platser" i Hemvärnet. Surt sa räven.

 

4: Pålitlighet ja. Den kanske viktigaste egenskapen en sjukvårdare kan besitta. Jag anknyter lite till punkten a; när jag frågar vem som skulle vilja dra ut i strid utan sjukvårdare i bakläge så är det underförstått att det handlar om mycket dugliga kunniga och pålitliga sjukvårdare. Generellt så har jag fått bilden att sjukvårdare inom hemvärnet ses med viss skepsis från soldaternas håll. Övningarna kanske är upplagda på så vis att friORG är skiljda från stridande plutoner och således förlorar den ena parten insikt i den andra och vice verca. Ett sätt jag vet skulle stärka sjukvårdarnas anseende vore att lära sig mer om den väpnade striden, att se sig själv främst som en soldat, hugga i och hjälpa till och att vara ute i skogen och synas tillsammans med "gubbarna".

 

Och här kommer gallspyan:

Det är ju dock knappast tillåtet att titulera sig soldat när man tillhör RK...

End gallspya.

Link to comment
Share on other sites

Hur långt har du kommit i din ssk-utbildning? Det är måhända skillnad mellan utbildningsorterna, men så stor skillnad kan det inte vara, ni kandiderar i omvårdnad va?

 

Med det vill jag säga att som nybakad syrra har man inte så mycket på fötter och ben som är till nytta i en akut situation i skogen med främmande arbetssätt och matriel... Tyvärr.

Men det är kul att pyssla med sjukvård, särskilt akutsjukvård. Jag saknar detta under utbildningen (jag läser också ssk) och sökte mig bland annat därför till hemvärnets sjukvård.

 

...

På det stora hela ska ssk-utbildningar inte skilja sig åt, en leg.ssk är ju en leg.ssk. :)

Jag tror att vi har lite mer praktik än genomsnittet, men så många veckor kan det inte skilja.

Vi ska alla kandidera i omvårdnad.

 

Bara i höst kommer jag att praktisera 2 veckor på central-operation, 2 veckor på central-intensiv + 1 vecka teori, 2 veckor på barnakut + 1 vecka teori (sen är det 4 veckor psyk, + 1 vecka teori, och 2 veckor gyn, men dom känns inte direkt aktuella i det här fallet... kanske psyk då :D ).

Jag tror, att jag på denna tid kommer att bli mycket bättre förberedd att möta en akut situation än vad någon är som "bara" gått 2x12 dagars kursen (hur bra den än är).

 

När jag är klar med min utbildning så kommer jag kunna sjukvård mycket bättre än en hemvärnssjukvårdare som "bara" har Hv-sjv-utbildningen. Absolut inte för att den är dålig, men för att 3 år helt enkelt kommer att ge mer kunnande och erfarenhet. Om inte annat kommer kvantiteten i sig bli en kvalitet.

 

Om man tittar på sjukvårdsutbildningen så kommer det skilja sig åt, som du säger, gällande utrustning och skadetyper (t.ex. skott- och sprängskador), men det tror jag man kan komplettera på, säg, en vecka, utan problem.

Och sedan kan det ju faktiskt vara så att en ssk kommer vara bättre förberedd på akutsituationer i fredstid än vad en Hv-sjv är.

 

Jag gillar tanken på ett kunskapstest.

Kan någon berätta mer vad 2x12 dagars kursen innehåller?

Link to comment
Share on other sites

på fältet kommer du inte att kunna göra så särskilt mycket mer än lägga ett förband, fixera ett ben och ge syrga eller morfin och skjutsa bakåt. Det du kan göra bättre är att se symptom (diffusa) och förstå händelseförloppet inne i kroppen bättre. Detta är dock fullständigt bortkastat på en skadeplats.

 

Jag sommarjobbar på en intensivvårdsavdelning, och inget av vad jag ser eller lär mig (förutom erfarenheten, stresståligheten) kommer jag att kunna ta ut i skogen och tillämpa praktiskt när lasse i ledet käkar bly. Då är det stoppa blödning och bakåt som gäller.

 

Men sjukvård är roligare när man kan mer. B)

 

ps. du kan förstås mer om icke krigsrelaterade skador och främst sjukdomar som givetvis är ett stort plus, men ej din huvuduppgift.

 

ps2. jag kan ha fel. detta är mina erfarenheter.

Edited by skaya
Link to comment
Share on other sites

Jo, helt rätt. Det var därför jag påpekade fredstid. Och som det ser ut idag kommer en hemvärnssjukvårdare att arbeta i fredstid.

Jag tror att en ssk minst lika bra som en hemvärnssjukvårdare kan lägga förband, ge morfin och syrgas. Förutsatt att man självklart fått bekanta sig med utrustningen.

 

Jag tror också att just se sjuka och skadade människor förbereder dig bra för att verka även ute i terrängen, oavsett vilken typ av skada det rör sig om, eller om det är krig eller fred. Och där har ssk ett försprång.

 

Jag är övertygad om att 2x12 dagars kursen är bra, men jag tror inte den kan lära ut någonting om sjukvård som inte en ssk får lära sig. Undantaget då material och att det är vissa skadetyper man fokuserar mer på.

Men får jag tag på kursmaterialet kanske jag ändrar uppfattning. :D

 

Vilken skola gick du i Skaya?

 

Lära sig mer är alltid kul. Delar av min sommarläsning:

- "Akut medicin"

- "Klinisk kemi och fysiologi"

- "Ambulansvård"

- "Color Atlas and Text of Emergencies" (rekommenderas inte i samband med måltid :P )

 

EDIT: stavvning

Edited by stefanf
Link to comment
Share on other sites

jag studerar i umeå för närvarande. jag ser fram emot katastrofkursen.

jag har en bakrund som akutsjukvårdare från det militära, och som sagt, vi kanske går olika utbildningar, men allt jag kan om det akuta omhändertagandet kommer från sjukvårdsutbildningen i boden.

 

reponera benbrott, tryckförband, helkroppsstabilisering - okej, vi har gått igenom lite log-roll -, cervikal-spine control, HLR - detta är inte något som vi tränar på i skolan. Vi läser helt enkelt inte om det, alternativt så är det nån strödag då vi får "testa på".

 

Det vi får träna mycket på det är faktiskt att sätta nålar på varandra, men detta måste göras på fritid...

 

Hur stor är din erfarenhet från akutsjukvård i fält? I mina ögon är den världen helt skiljd från den på sjuksköterskeprogrammet.

 

Men strunt i det!

 

Du skall vara varmt välkommen den dag du sluter dig till (om du gör det) att gå med i hemvärnets sjukvårdsorg. Vi behöver dig! ,O

Link to comment
Share on other sites

Första inlägget på länge.....

 

Angående ssk och Hv-sjv så kan jag hålla med om att alla ssk inte automatiskt är duktigare på akut omhändertagade än en Hv-sjv. Utbildningen i ssk-utb är inte speciellt inriktad mot akut dåliga patienter. Men tar du en motiverad ssk som du ger en kortare intro i akut omhändertagande så är den personen nog bättre än de flesta Hv-sjv.

 

Varför!

 

Jo, som Hv-sjv kan du ha vilken bakgrund som helst dvs du kan jobba som brevbärare och aldrig ha sett en sjuk/skadad människa i hela ditt liv. Som ssk har du minst gjort praktik i någon vecka och förhoppningsvis sett några riktigt dåliga patienter, inte bara sminkade hv-ungdomar.

En stor nackdel för Hv-sjv anser jag. En annan är Rk:s ibland ganska orealistiska övningar.

 

Finns mycket om att säga om Rk:s Hv-sjv...... Och det har jag gjort i ett par trådar tidigare....

 

Jag upplever (till mitt stora nöje ibland) att det inom i vissa kretsar Röda korsets Hv-sjv ses ner på civil kompetens även övrig militär sjv-utb. Om detta är av rädsla för konkurrens eller vad vet jag inte. Har själv blivit ifrågasatt angående min sjvkompetens av en äldre Hvsjv. Hon hade mycket svårt att svälja att jag inte var Rk-utb. En utav få gånger jag har njutit av att överglänsa någon med meriter.....

 

Nu har jag inte sagt att alla Hv-sjv är kassa utan att organisationen kring dessa tyvärr inte är anpassad för verkligheten. Teoretisk utbildning är inte allt, mycket viktigt är faktiskt också motivationen och vilja att utvecklas och den kan vara stor hos vissa inom Hv-sjv.

 

Ge inte upp att få delar av din ssk-utb tillgodoräknad (kan bli svårt men testa...)

Själv fick jag erbjudande att gå med i Rk utan att gå utb. De ansåg att det skulle vara lite slöseri med utb.platser men jag har lite mer än bara ssk-utb och jobbar dessutom med akutsjv. (Gick givetvis inte med utan är nu beväpnad sjv).

 

Boktips: PHTLS läroboken av senare utgåva (Kapitel om militär sjv (TCCC))

Valfri bok om vildmarks sjv enl. GA KA:s lista på annat forum.

Har några av dessa och kan rekommendera dessa!

http://www.utrustning.se/viewtopic.php?t=1182

Link to comment
Share on other sites

@ Bamse.

Tack för boktipset. Jag suger åt mig allt sådant.

Du beskrev bättre än jag, det som jag tänkte, att någon som har sjukvårdserfarenhet bör vara bättre förberedd för en skarp situation, än någon som kanske bara träffat sminkade markörer.

 

@ Skaya.

Min akutvårdserfarenhet i fält begränsar sig till vpl, och i viss mån utlandstjänst. Alltså i princip inte alls, eftersom jag var signalist. :rolleyes:

Och ja - defintivt skiljer det sig att ligga i skogen med begränsad utrustning, jämfört med ett akutsjukhus där du har (jämförelsevis) obegränsade resurser.

 

 

Man skulle kunna säga att min fråga lyder så här: vad innehåller Hv-sjukvårdskursen som jag inte kommer lära mig på ssk-utbildningen?

Svaret på det är vara svaret på hur en kompletteringsutbildning för en leg.ssk bör se ut. Självfallet efter utförd kompetenskontroll.

Kompetenskontrollen bör inte vara svår att utföra eftersom man måste bli godkänd på båda 12-dagars kurserna, och det bör innebära någon typ av test/prov?

 

Sammanfattningsvis - jag köper rakt av att jag inte kan gå direkt från ssk till Hv-sjukvårdare utan vidare utbildning. Men jag tror att min sjukvårdskunskap kommer vara så hög att jag endast behöver en kortare (en vecka?) kompletteringskurs.

Link to comment
Share on other sites

(---)

Det finns en sida om du är intresserad: www.hemvärnssjukvårdare.nu. Röda korset har haft lite svårt att synas o att bli sedd. Jag är hemvärnssjukvårdare och har en del åsikter om organisationen, men du ska givetvis bilda din egen uppfattning om RK.

 

Sagda hemsida är ju rätt informativ och bra men jag vill göra ett påpekande angående dess innehåll:

På flera ställen på sidan står det att

Studieledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt för att delta i våra utbildningar.
och innan alla ni intresserade nu går och slår chefen i huvudet med den lagen ska ni vara medvetna om att det inte är "så bara...". Arbetsgivaren kan skjuta på utbildningen en viss tid och så ska man har varit anställd minst 12 månader.

 

Studieledighetslagen

I klartext

 

Ska ta och maila sidans info-ansvarige om detta för jag tycker att om man stödjer sig på en lagtext ska man nog kortfattat förklara innebörden av den också, framförallt när det gäller en informationssida för nyfikna.

Link to comment
Share on other sites

Ja, vi kan sluta oss till att en ssk är mer mentalt beredd då denne faktiskt har sett akut sjuka människor (antagligen) och kan därför behålla lugnet i en akut situation. Förutsatt att denne vet vad man ska göra åt det som har hänt, vad man ska använda till det och hur man går vidare, annars kan detta vara en aning stressande.

 

Även ambulansens arbetssätt skiljer sig vitt från det hemvärnet övas för att klara av.

 

Du frågar vad en ssk behöver utbildas (kompleteringsutbildas i) - jag skulle nog säga i stort allt faktiskt. ssk utbildningen behandlar överhuvudtaget inte det akuta omhändertagandet annat än vid hjärtstopp! några veckor på ambulansen är heller absolut ingen garanti att du kommer att få se svårt sjuka/döende människor. Jag hade "tur" under mina tre veckor på solna ambulans som fick se ett trauma med dödlig utgång, de andra sjv i kursen hade inte fått vara med om något liknande.

 

ssk är bra på medmänskliga relationer och skulle nog göra sig bättre i rollen som kurator än sjukvårdare direkt överförd i gröna kläder...

 

(jag har inte heller gått rk-sjv utb, utan slussades direkt pga den ringa tid som gått mellan muck från sjv utb i reguljära försvaret och ansökningen till hv-sjv, och det innebar även för mig en massa "ahaa" och det tog bra tid innan jag kom in i deras arbetssätt och det slog mig hur jäkla duktiga dom var.)

Link to comment
Share on other sites

Eftersom det kan finnas fler än jag som är intresserade av vad Hv-sjukvårdskursen innehåller i lite mer detalj, skriver jag här rubrikerna på kapitlen, och en del underrubriker.

 

1. Hemvärnet: Inriktning, organisation, sjukvårdsorganisation

 

2. Den internationella rätten: humanitär rätt, Haag- och Genève-konventionerna, mänskliga rättigheter.

 

3. Preventiv medicin och miljöskydd: hygien, miljö och avfall, vattenhygien, förläggning, B-händelser

 

4. Första hjälpen på stridsskadeplats: livsfarligt läge, åtgärder, fortsatt första hjälpen, ABCDE

 

5. Krigsskador: olika vapentyper och dess kännetecken, dödlighet, olika typer av krigsskador, främmande föremål i kroppen

 

6. Andning: nedre och övre luftvägar, andningen, syrgas, sugning av munhåla, anmälan och dokumentation.

 

7. Cirkulation: hjärtat, blodomloppet, puls, blodtryck, cirkulationschock

 

8. Daglig sjukvård: exempel på daglig sjukvård, sårskador, smärta, plutonsapotek

 

9. Hastigt insjuknande: astma, diabetes, epilepsi, hjärtsjukdomar, stroke

 

10. Skall- ansikts- hals- och ögonskador.

 

11. Skador på kotpelaren.

 

12. Bröstkorgsskador

 

13. Buk- och bäckenskador

 

14. Arm- och benskador.

 

15. Bränn- och elskador

 

16. Kylskador.

 

17. Prioritering och registrering.

 

18. Transport av skadad: lyft och förflyttning, transport i fordon.

 

19. Omhändertagande av döda: vid stöd till det civila samhället, dödstecken, omhändertagande av döda vid förband, rapportering och registerering, Nationella upplysningsbyrån.

 

20. Stressreaktioner: normala och svårare stressreaktioner, kamratstöd, självhjälp, avlastningssamtal

 

21. Sjukvård vid NBC-händelser: begrepp, N- och C-risker i dag, N-händelser, C-händelser.

 

22. Förband: olika typer av skador kräver olika förband, olika typer av förbandsläggning.

 

 

Sammanfattningsvis:

 

- Kapitel 1, 5, och 21 lär inte direkt beröras under ssk-utbildning, undantaget att det även finns

civila skador som kan likna krigsskador, och att C-händelser kan inträffa civilt.

 

- Kapitel 6-16 (undantaget plutonsapotek) är ju sådant som en sjuksköterska ska kunna, i större eller mindre omfattning.

 

- Kapitel 2, 3, 18 (förutom transport i fordon), 20 och 22 berörs till stor del i ssk-utbildningen.

 

- Kapitel 4, 17, 19 berörs till viss del under ssk-utb. Första hjälpen är ju alltid första hjälpen oavsett var det sker, prioritering berörs alltid (men på en krigsskådeplats är med stor sannolikhet mer akut), dödstecken och omhändertagande av döda ingår i ssk-utb, men inte hur det sker vid förband.

 

Alltså - det borde helt klart finnas en kompletteringsutbildning till hemvärnssjukvårdare för dom som har vårderfarenhet.

Link to comment
Share on other sites

Intressant tråd. Någon kanske kan svara på en del frågor om Hv-sjukvårdare som jag funderat på:

 

1. Vad är tanken med att Hv-sjukvårdare är obeväpnade? Hur fungerar det att ha obeväpnad personal i en stridande (nåja) enhet?

 

2. Hur används Hv-sjukvårdare rent taktiskt? Fungerar de som den gamla "sjukvårdsmannen" eller finns det en annan organisation? Med tanke på rödakorsmärkning (icke-kombattant) antar jag att sjukvårdarna främst ska verka i någon slags bakre läge.

 

Jag tycker att Hv-sjukvård låter intressant, men jag har inte lyckats bli klok på hur man tänkt med att använda obeväpnade sjukvårdare. Varför har man inte vanliga plutonsjukvårdare eller sjukvårdsmän i Hv? Hur funkar det förresten i insatsplutonerna?

Link to comment
Share on other sites

Inom IP så funkar det likadant som på kompanierna, dvs sjukvårdsresurerna finns på kompaninivå och är obeväpnade.

 

Hindrar ju inte att man har en plutonssjukvårdare för den sakens skulle, enda skillnaden är ju att det inte finns någon officiell befattning. Gruppsjukvårdare är ochså givet.

Link to comment
Share on other sites

Hemvärnssjukvårdare är inte beväpnade för att Röda Korset i Sverige utbildar dom, och ända sedan starten så har man villkorat att deras personal ska slippa bära vapen. Avtalet hålls fast vid eftersom Försvarsmakten inte har råd att utbilda så många sjukvårdare självt. Sedan är det nog så att det ur sjukvårdssynpunkt nästan är positivt att de saknar vapen, mindre som lägger sig i vägen när dom ska jobba. Oavsett förband så är det positivt att avdela skyddsresurs för sjukvårdare.

Link to comment
Share on other sites

Behövs det fler av med dagens organisation i tankarna.

 

Det största problemen med dem är det fåtaliga antalet, deras placering på kompaniet samt att deras verksamhet, hittills i Hv, inte varit särskilt prioriterad. Låg prioritering betyder mycket väntan på övningarna och väldigt lite verksamhet vilket leder till svårigheter att behålla/rekrytera soldater.

 

Här har lyckligtvis förändringar skett de senaste åren, men något måste göras åt glappet mellan kamrathjälp och kompanisjukvård. Att i verkligheten ligga ensam 30-45 minuter med en kamratvårdad skottskada i bröstet skulle iaf jag inte uppfatta som god vård. (Skedde på KFÖ, 2 sjukvårdare vs 20 sårade (BT-simulerat)). Att tro att skytteplutonen kan avdela en omgång eller mer till sjukvårdstransport, under ett kompanianfall är möjligen en het dröm hos RK, men inte särskilt troligt.

 

Ninja-spörsial medic sökes? eller i alla fall en gammal hederlig plutonssjukvårdare, ni vet, han med den stora ryggan med skojiga kemiska preparat och andra prylar i. Dessa var ju för övrigt också obeväpnade utan att ingå i RK.

 

Den som sett lyckan stråla ur ansiktena på kompanisjukvårdarna när de vid slutgenomgången på CC06 fick berätta att de minsann haft 3 skarpa skador att ta hand om också, vet att engagemanget finns där, måhända morbit, men lite galna är vi ju alla...

Link to comment
Share on other sites

jag är (som vanligt) lite skeptisk till HV-sjv.

kanske inte till dess utövare men jag har en stor undran över hur mycket folkrätt som RK lär ut, eller inte.

 

i vanlig ordning tror jag att mycket av det jag upplevt av RK består i att ingen har kollat upp deras militära kompetens.

de senate årens övn har jag åtminstone en gång varje övn hört "genevekonventionen"(GK) användas som skäl till en massa saker.

 

HV-sjv hos oss anser att alla som bär RK-bindeln skall vara obeväpnade.

vilket orsakade tumult vid "våreld 03" då vi övade mot GU-förband, någon ur HV-sjv såg en plutsjv eller kompsjv på håll och uppfattade att denne bar vapen.

vilket resulterade i en mycket komisk ordväxling ang tolkning av GK. :):)

 

vi hade även en fullt utb plutsjv i vår IP som det fanns en väska/rygga uttagen till.

men den fick vi stjäla från RK för att få använda.

vi löste sedan RK-befälets utbrott om GK och beväpning med att tjepa över det röda korset.

denna åtgärd återkommer jag till lite senare.

 

andra saker GK har används till under övn är:

*vi får inte binda fångar, för de kan skada sig om de ramlar, all form av visetering var också strikt förbjuden.

*RK går inte in ett stridsområde om det inte är "klarerat"

*personminor finns inte, för de är förbjudna enl GK, så vi övar inte med någon form av OXA eller IDE heller.

listan kan göras längre men jag tar upp de mest uppseendeväckade påståendena här.

 

nu till detta med omärkta sjv:

min erfarenhet av US är att sjv personal där är beväpnad för sitt eget självskydd, dvs bössa ligger nåonstans i vagnen.

men de bär armbindeln och även västar.

 

men det måste ju förekomma någon form av sjvutb "medic" i utlänska försvarsmakter, och jag gissar att de sedan första världskriget är beväpnade.

det måste ju funnits/finns både "medics" och "corpsmen " med i i irak?

tittar man på tex "sas survival secrets" är inte sjv utmärkt med något rött kors.

och sjv hos tex FBJs ståtar väl inte med denna utmärkning i fält heller?

 

vad är fel att göra det samma i HV egentligen?

finns det personer med rätt utb som tex SSK, kommer de ju inte i en kris sitta och vänta på att RK skall sitta i en HV-gård tre mil bort, och bestämma sig om världsfred råder.

 

han/hon aggerar på plats, det är väl tom deras förbannade plikt om jag förstått saken rätt?

hur är det sedan tänkt att vi skall transportera skadade ur stridszon.

om inte RK kommer ut förrens området är klarerat kan vi glömma "the golden hour"

och vi på objektet kommer inte att ha tid/personal till detta

 

och kamrathjälp my ass!

vad hur fasen skall vi göra med våra första förband?

ge oss två skadade på en grp, och alla förband kommer vara förbrukade.

inte ens i fantasin räcker din stridsparskamrats två förband vid tex ett vådaskott.

 

och egentligen är det en arbetsmiljöfråga vad gäller övn, finns få arbetsplatser med de riskerna som en övn, som skulle godkänna att sjvmtrl och sjvpersonal sitter minst tre km bort och måste transporteras med fordon för att kunna hjälpa till.

vid ett större trauma komer inte kamrathjälp vara tillräcklig, vi som enskilda soldater har inte utb nog för att lösa uppgiften, vad än ni tror om er själv.

 

låt de som är SSK i det civila åtminstone får ha tillgång till plutsjvväskor under övn, om det röda korset är problemet går det att tejpa över, att de sedan kanske inte har jobbat med samma typer av skador, so what.

förhoppningsvis klarar de att på lämpligt vid lösa uppgiften.

 

hellre 1 utb SSK på plutonen, än 10 hvsjv på staben är min åsikt.....

Edited by bushman
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...