Jump to content

Gör din egen SIOP


Car Dai shan

Recommended Posts

Efter som mitt intresse väcktes av en annan tråd om kärnvapen så måste jag bara fråga.

 

Delge mig/oss andra om din SIOP*.

 

Om Sverige hade skaffat kärnvapen hur hade ni skyddat dem, lagt hela arsenalen på en ubåt typ, ”bombare” eller grävt ner hela rasket? Var hade ni placerat den landbaserade arsenalen?

 

Vilka storleks ordningar hade ni valt på stridsspetsarna?

 

Vad hade ni valt för typ av kärnvapen fission/fusion eller en typ av neutronbomb?

 

Hur många skulle ni vilja se att Sverige skaffade (inga är ej ett alternativ) i denna spekulation.

 

Vapenbärare? Flyg, ICBM, SLBM eller annat.

 

Vilka skulle du rikta dem i mot som förstahands mål? Ryssland, US eller andra.

 

Vilka skulle få mandat att beordra en avfyrning?

 

 

*U.S. nuclear war plan known as the Single Integrated Operational Plan (SIOP).

 

 

BlåGul: Flytta tråden om den inte hör hemma här, lika så om den redan finns (har dock sökt och har ej kunnat hitta något liknande)

Link to comment
Share on other sites

Om Sverige hade skaffat kärnvapen så hade det blivit flygplan som vapenbärare. Möjligtvis hade man kunnat tänka sig Rb04 med kärnstridsspets. Målen hade varit vad de alltid varit för attackflyget - motståndarens styrketillväxt. Attackrobotar mot transportfartyg, frifallande bomber mot brohuvuden och möjligtvis utskeppningshamnar. En och annan insats i Norrland/Finland hade det nog blivit också.

 

Var hade de förvarats? Med all sannolikhet på ett antal flygflottiljer. Troligtvis så hade bevakningen av dessa varit betydligt högre än vad den historiskt var av robotförråd.

 

Att ha planer för att anfalla USA verkar inte särskilt smart. Varför skulle vi anfalla våra de facto-allierade?

 

Mandatet att tillåta insats av kärnvapen torde ligga hos regeringen. När detta tillstånd väl har getts så sköts de taktiska besluten av 1. eskadern efter riktlinjer från ÖB/MB.

Link to comment
Share on other sites

Om jag inte missminner mig hade FOI några funkis skisser på ett "mobilt igelkott-försvar" av Sverige, med både markrobotar, lvrb, och markstridsfunktion. Det hade varit mitt starkaste kort för en svensk kärnvapenarsenal, både vad avser förvaring och taktiskt uppträdande. Det skulle enligt deras skisser bli hyfsat billigt i jämförelse med dagens FM.

Link to comment
Share on other sites

Egentligen tycker jag nog Sverige gjorde rätt som aldrig skaffade kärnvapen och jag är ganska skeptisk till konceptet med terrorbalans men givet trådens förutsättningar väljer jag att fokusera på hur snarare än om.

 

Själv hade jag nog lagt krutet på ett strategiskt kärnvapenförsvar, dvs "i avskräckande syfte" eller om ni så vill, upprättandet av en lokal terrorbalans.

 

Min lekmannabedömning är att det största och mest realistiska hotet kom från Sovjetunionen. Med detta i åtanke tycker jag att det bästa hade varit att skaffa distansmissiler och förklara att i samma ögonblick som fiendens gardespansardivisioner ilastar sina Ro-Ro-fartyg och det inte går att misstolka destinationen (dvs Sverige) så kommer sådana vapen att avfyras mot strategiska punkter som huvudstad, större städer eller städer med en stor krigsindustri. Hur många missiler som behövs har jag ingen uppfattning om. Jag hade nog prioriterat landbaserade vapen i silos. Den geografiska positionen tror jag spelar mindre roll eftersom det torde vara lika lätt att verka mot sådana silos oavsett var i Sverige man placerar dem (Sverige är inget stort land, geografiskt sett. Lokala geografiska förutsättning borde väl vara att det inte ska ligga nära en storstad, att det ska finnas en bra berggrund som ger rimligt skydd mot fiendens försök att slå ut vapnen samt att det ska vara lätt att övervaka och skydda mot sabotageförband.

 

Jag kan också tänka mig att skaffa en "överkapacitet" i form av kärnvapenbärande ubåtar som ska utgöra en "back-up" eller stå för en andrahandsförmåga. Också här handlar det främst om ett strategiskt användande.

 

Möjligen kan jag sedan tänka mig kärnvapen med ett taktiskt syfte, dvs att slå ut större truppkoncentrationer till lands eller större flottgrupperingar. Även här handlar det dock om relativt "stora" vapen med god ytverkan, mycket pang per vapen alltså. Sådana vapen borde enligt mig avfyras från mobila ramper, antingen landdragna (typ Scudramper) eller fartygsbaserade.

 

Att skaffa kärnladdade granater till bandkanon eller haubits eller flygbomber känns, i sken av ovanstående resonemang, överflödigt.

 

Med tanke på konsekvenserna av att använda kärnvapen anser jag att ett användandebeslut ska ligga hos riksdagen eller möjligen regeringen. Hur de ska användas kan man, i de fall det rör sig om taktiska vapen, överlåta åt ÖB möjligen med vissa begränsningar meddelade från politiskt håll. I de fall det rör sig om strategiska beslut (t ex att kärnvapenbomba Moskva) ska hela besluts- och genomförandeprocessen vara underkastad politikerna.

Link to comment
Share on other sites

Om jag skulle varit diktator över sverige under kalla kriget och vela skaffa mig kärnvapen skulle tre (minst) atomdrivna ubåtar med interkontinentala robotar stått på min önskelista. På det viset kan jag alltid ha en på patrull atlanten, en redo att gå ut på patrull, en på service.

Nu när kalla kriget är över skulle jag hellre lägga pengarna på någonting motsvarande en USS Tarawa med understöd, hangarfartygsburna stridsflygplan, ahkp och en massa tuffingar som vi kan skjutsa runt jorden och hota diverse meningsmotståndare med.

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Här kommer en intressant länk till en hemsida där:

 

Through the use of personal computers, customized computer software, and unclassified databases, the Natural Resource Defense Council (NRDC) is now able to model nuclear conflict and approximate the effects of the use of nuclear weapons. For the first time, this allows nongovernmental organizations and scholars to perform analyses that approximate certain aspects of the U.S. nuclear war plan known as the Single Integrated Operational Plan (SIOP).

 

http://www.nrdc.org/nuclear/warplan/index.asp

 

Här kan du ladda ner Pdf dokument som innehåller beräkningar för; optimal explosionshöjder, vad byggnader ungefär klarar, siktpunkter för kärnvapen och andra beräkningar.

Det finns även fina sattelitbilder på ryska flygbaser och andra militära anläggningar.

 

God läsning och glad påsk.

Link to comment
Share on other sites

Om inte om vore...

 

Som nämnts innan, Sverige är litet. Eftersom vi har, och har haft fr.o.m. Draken, ett vasst flygvapen, så borde flygbomber och flygbaserade missiler vara lämpligast.

 

Dessa är inte fasta och därmed mycket svåra att slå ut.

 

För de som följt Tom Clancys Jack Ryan serie, så har ju fasta robotar slagits ut några gånger.

 

 

Vad gäller själva användandet så är taktiska kärnvapen på och i Sveriges omnejd ingen hit. Alltså kvarstår hamnar och baser i Sovjet.

Link to comment
Share on other sites

för att slå ut hamnar och baser i Sovjet så hade det ju kräfts First Strike vilket inte varit så populärt kanske?

När Sovjet hade invaderat så lär inte så myket ha funits kvar i Hamnarna eller på baserna eller hur?

Så att sätta in tactical nukes i sverige vid finska gränsen hade vi nog varit tvungna till i det läget tror jag...

Link to comment
Share on other sites

Min lekmannabedömning är att det största och mest realistiska hotet kom från Sovjetunionen. Med detta i åtanke tycker jag att det bästa hade varit att skaffa distansmissiler och förklara att i samma ögonblick som fiendens gardespansardivisioner ilastar sina Ro-Ro-fartyg och det inte går att misstolka destinationen (dvs Sverige) så kommer sådana vapen att avfyras mot strategiska punkter som huvudstad, större städer eller städer med en stor krigsindustri.

 

Med tanke på konsekvenserna av att använda kärnvapen anser jag att ett användandebeslut ska ligga hos riksdagen eller möjligen regeringen.

I det första fallet så är det praktiskt omöjligt att låta riksdagen fatta beslut om insättandet. I alla fall om man vill att beslutet ska komma innan gardespansardivisionerna har omringat plenisalen...

 

Att sedan försöka etablera någon form av terrorbalans med Sovjetunionen är inte realistiskt. Vi skulle aldrig kunna uppnå MAD med Sovjetunionen på det sätt som USA gjorde.

Existerar riksdagen i en krigssituation? Omformas den inte till någon sorts kabinett?

Riksdagen har en krigsdelegation som i vissa fall kan överta riksdagens befogenheter. Står om detta i Regeringsformens 13 kapitel Krig och krigsfara.

När Sovjet hade invaderat så lär inte så myket ha funits kvar i Hamnarna eller på baserna eller hur?

Styrketillväxt, någon? Jämför med invasionen i Normandie. Det var långt ifrån så att all materiel och personal var till sjöss i första omgången. Kommer att finnas gott om kärnvapenvärdiga mål även efter att den första vågen gått i land.

Link to comment
Share on other sites

jo men med tanke på hur myket dom kunde kastat över oss med första vågen så hade det ju inte spelat så stor roll om vi stoppat våg nr2 om våg nr1 ändå hade haft 100 gånger mer personal och stridsvagnar än vad vår försvarsmakt någonsin har haft...

Link to comment
Share on other sites

jo men med tanke på hur myket dom kunde kastat över oss med första vågen så hade det ju inte spelat så stor roll om vi stoppat våg nr2 om våg nr1 ändå hade haft 100 gånger mer personal och stridsvagnar än vad vår försvarsmakt någonsin har haft...

Jaså? Hur mycket tror du att de hade kunnat lyfta i en våg då? En ledtråd, det var betydligt mindre än vad "Operation Garbo" gav sken av. Definitivt mindre än 80 000 000 man och 65 000 stridsvagnar...

Link to comment
Share on other sites

Som tur var skaffade vi aldrig kärnvapen.

 

Billigaste sättet att bygga och driva en lokal terrorballans tror jag hade varit ett par tusen små nedsprängda fjärrstyrda silosar med var sitt huvudraketsteg med fastkrutsmotor för en medeldistansrobot och några hundra andrasteg med bankorrigeringsmotor, all elektronik och stridsspetsen. Andrastegen med stridsspetsar dansas sedan helt slumpmässigt mellan silosarna med fasta förstasteg och underhållsverkstäderna med hjälp av heltäckande utbytesvagnar som backar över silosarna och då antingen flyttar ett andrasteg eller en betongklump. Om Sovjet börjar bygga ABM system byts betongklumparna ut mot förenklade andrasteg med skenmål.

 

Ett sådant system får överlägsen mobiliseringstid (minuter), blir tåligare mot överraskningsanfall än ett omobiliserat flygvapen, blir billigare att utveckla än robotbestyckade ubåtar, driftskostnaderna blir låga pga mindre personal och övningsbehov och det blir relativt billigt att kapprusta med det.

 

Principen skulle kunna återanvändas i framtiden med icke nukleära robotar om vi återigen skulle få behov av kustartilleri men då skulle kompletta robotar dansas runt.

Link to comment
Share on other sites

Enklaste lösningen hade varit att helt enkelt gå med i valfri försvars allians.

 

Det hadde varit en smal sak för sovjetiskt flyg att ta herravälde över luften och sedan förstöra all försvarsrelaterad infrastruktur. Och sverige skulle ha gått till motattack med vilket bombflyg?

Resultat, förstörd svensk industri och intakt sovjetisk, sedan är det bara en tidsfråga.

 

Enda hoppet hade varit att likt afghanistan få hjälp utifrån.

Link to comment
Share on other sites

Det hadde varit en smal sak för sovjetiskt flyg att ta herravälde över luften och sedan förstöra all försvarsrelaterad infrastruktur.

Det beror på vilken period du menar. På 60- och 70-talet så hade det inte varit en "smal sak" för Sovjetunionen. Då var styrkeförhållandena faktiskt till svensk fördel om man håller sig till svenskt luftrum.

Link to comment
Share on other sites

Eftersom det är frågan om ett (mar)drömscenario så behöver vi inte

bekymra oss om pengar.Den enda nytta vi skulle kunna ha av klng

vore att förneka fi att truppsamla och att slå ut överskeppningstonnage

vilket alltid har varit en bristvara. Flygplansburen attackrobot med

en räckvidd över 50 km löser det åt oss. Optimal vapenstorlek

torde vara 50 kT fusionsladdningar med minimal primär. Självklart

har detta utretts (sp?) till förbannelse på den tiden när det begav sig.

 

Beslutet att använda klng måste ligga på det högsta beslutsfattande

organet i Sverige eftersom följderna skulle bli så förödande. USA

drog in alla vapen utan PAL III när de insåg att en löjtnant med fel

mellan öronen kunde starta tredje världskriget.

 

Ett svenskt kärnvapensystem skulle bli så dyrt att vi skulle vara

tvugna att ta bort en stor del av det konventionella försvaret. Vad

vill ni ta bort? Flyg, flotta eller något annat? Det var ett beslut som

ingen ville ta på 60-talet och det är inte lättare idag.

Link to comment
Share on other sites

Det beror på vilken period du menar. På 60- och 70-talet så hade det inte varit en "smal sak" för Sovjetunionen. Då var styrkeförhållandena faktiskt till svensk fördel om man håller sig till svenskt luftrum.

 

Det må vara sant, men jag menar att sovjet hade kunnat nöta sönder sveriges försvar med hjälp av sin industri. Sverige har ju inte så mycket att sätta in för att slå tillbaka mot ryskt infrastruktur på ryskt område. Sverige hade helt enkelt inte klarat en utdragen konflikt imho.

Link to comment
Share on other sites

(---)

I det första fallet så är det praktiskt omöjligt att låta riksdagen fatta beslut om insättandet. I alla fall om man vill att beslutet ska komma innan gardespansardivisionerna har omringat plenisalen...

 

Att sedan försöka etablera någon form av terrorbalans med Sovjetunionen är inte realistiskt. Vi skulle aldrig kunna uppnå MAD med Sovjetunionen på det sätt som USA gjorde.

(---)

Okej, jag antar att du menar att riksdagen har 1) för lång "mobiliseringstid" och 2) kommer att ta för lång tid på sig för att fatta ett beslut. Det hade jag inte tagit med i beräkningen och det är möjligt att mitt förslag inte var det optimala. Det jag åsyftar är iallafall en politisk styrning av insats av strategiska kärnvapen och jag vill inte att ett sådant beslut ska ligga hos en person, det må sedan vara talman, statsminister eller ÖB.

 

Är terrorbalans automatiskt lika med MAD ? I såfall använde jag ordet fel. Att Sverige, rent ekonomiskt, inte skulle kunna hålla jämna steg med Sovjetunionen i fråga om antal kärnvapen (eller antal megaton sprängkraft eller hur man nu räknar) är jag helt med på. Det jag vill uppnå är ett läge där det skulle kosta för mycket för Sovjetunionen att fundera på en invasion. Resonemanget känns kanske igen från forna dagars försvarspolitik, jag har bara lagt till kärnvapen i ekvationen.

 

Det må vara sant, men jag menar att sovjet hade kunnat nöta sönder sveriges försvar med hjälp av sin industri. Sverige har ju inte så mycket att sätta in för att slå tillbaka mot ryskt infrastruktur på ryskt område. Sverige hade helt enkelt inte klarat en utdragen konflikt imho.
Det hadde varit en smal sak för sovjetiskt flyg att ta herravälde över luften och sedan förstöra all försvarsrelaterad infrastruktur. Och sverige skulle ha gått till motattack med vilket bombflyg?

Resultat, förstörd svensk industri och intakt sovjetisk, sedan är det bara en tidsfråga.

 

De resonemangen är väl rätt allmängiltiga, kärnvapen eller inte. I mitt scenario hade den första vågen av sovjetryska bombplan mött svenska kärnvapen på väg åt andra hållet senast när planen kom in över svenskt luftrum. Dvs, allra senast när den sovjetryska jakten nått svenskt luftrum och börjat slåss för att nå luftherravälde skulle avfyrningsordern komma.

Link to comment
Share on other sites

Okej, jag antar att du menar att riksdagen har 1) för lång "mobiliseringstid" och 2) kommer att ta för lång tid på sig för att fatta ett beslut. Det hade jag inte tagit med i beräkningen och det är möjligt att mitt förslag inte var det optimala. Det jag åsyftar är iallafall en politisk styrning av insats av strategiska kärnvapen och jag vill inte att ett sådant beslut ska ligga hos en person, det må sedan vara talman, statsminister eller ÖB.

Precis, riksdagens beslutsprocess skulle ta för lång tid. Om den ens är i session när anfallet kommer. Det är därför Sverige styrs av regeringen. Där krävs det minst fem statsråd(varav ett statsministern) för att fatta beslut. En ensam person kan alltså inte göra det, inte ens statsministern. Den politiska styrningen för kärnvapeninsats kan bara ligga på "skjut/skjut inte"-nivån när fienden väl anfaller. Att då börja gå in och detaljstyra exakt vilka mål som ska bekämpas är inte framkomligt, den beslutscykeln blir alltför lång. Däremot ska givetvis politiska riktlinjer ha legat till grund för den planering som utförs i fredstid, och den i sin tur kan leda till att det finns ett antal färdiga alternativ för regeringen att ta ställning till. Ungefär som partiell mobilisering en gång fungerade. Regeringen kunde då ge order om p-mob enligt vissa alternativ, däremot så gick de inte in och detaljreglerade vilka förband som skulle mobiliseras. Det hade de varken tid eller kompetens att besluta om.

Är terrorbalans automatiskt lika med MAD ? I såfall använde jag ordet fel. Att Sverige, rent ekonomiskt, inte skulle kunna hålla jämna steg med Sovjetunionen i fråga om antal kärnvapen (eller antal megaton sprängkraft eller hur man nu räknar) är jag helt med på. Det jag vill uppnå är ett läge där det skulle kosta för mycket för Sovjetunionen att fundera på en invasion. Resonemanget känns kanske igen från forna dagars försvarspolitik, jag har bara lagt till kärnvapen i ekvationen.

Fast om det bara är "kostnadströskeln" du vill höja så är det ju lika bra att vi ger oss på de "klassiska" målen styrketillväxt och invasionstonnage istället för att lägga ner stora summor på att komma åt strategisa mål långt inne i Sovjetunionen. För allvarligt talat, hur många sådana vapensystem hade vi orkat med? Ett tiotal robotar kanske? Jämfört med ett stort antal taktiska vapen som bärs av flygplan som lika gärna kan bära konventionella vapen. För att inte tala om att de går att återkalla...

Link to comment
Share on other sites

  • 11 months later...

Ber om ursäkt för att jag *bumpar* upp en så gammal tråd, men jag har en fråga som jag hittills inte sett något vettigt svar på: hur lång tid skulle det ta för .se att utveckla/producera - säg - 15st nukleära vapen i 10-20 kt-klassen? Ex att sättas i Rb15, Mjölner eller liknande, från det att regeringen säger "Go"?

 

Hur lång tid? Hur stora kostnader? Vad kan INTE göras inom landets gränser och vad krävs utifrån?

Link to comment
Share on other sites

Ber om ursäkt för att jag *bumpar* upp en så gammal tråd, men jag har en fråga som jag hittills inte sett något vettigt svar på: hur lång tid skulle det ta för .se att utveckla/producera - säg - 15st nukleära vapen i 10-20 kt-klassen? Ex att sättas i Rb15, Mjölner eller liknande, från det att regeringen säger "Go"?

 

Hur lång tid? Hur stora kostnader? Vad kan INTE göras inom landets gränser och vad krävs utifrån?

 

Det problemet vi hade tidigare var ju tillgången till tungt vatten, där USA inte tyckte att vi skulle ha sådant :) Rent teknologiskt har vi nog det som behövs annars.

 

Källa: Agrell, Wilhelm - Svenska förintelsevapen

Link to comment
Share on other sites

Ber om ursäkt för att jag *bumpar* upp en så gammal tråd, men jag har en fråga som jag hittills inte sett något vettigt svar på: hur lång tid skulle det ta för .se att utveckla/producera - säg - 15st nukleära vapen i 10-20 kt-klassen? Ex att sättas i Rb15, Mjölner eller liknande, från det att regeringen säger "Go"?

 

Hur lång tid? Hur stora kostnader? Vad kan INTE göras inom landets gränser och vad krävs utifrån?

Om vi kan tillåta oss att sänka nivån lite och använda det upparbeta Pu som ligger

och väntar på oss utomlands, även om det har för hög halt Pu-240 jämfört med

idealfallet, så tar det ca 6 månader. Ska vi göra allt själva och landet satsar fullt

ut på detta tar det ca 1 år men då har vi samtidigt out:at oss då IAEA ser att vi

tömmer våra reaktorer i förtid. Ska vi smyga tar det betydligt längre tid. Kostnad

för fall 1 ca 10 miljarder, fall 2 30 - 40 miljarder, fall 3 30-40 miljarder. Laddning

n+1 kostar bara några miljoner att producera.

Link to comment
Share on other sites

Ber om ursäkt för att jag *bumpar* upp en så gammal tråd, men jag har en fråga som jag hittills inte sett något vettigt svar på: hur lång tid skulle det ta för .se att utveckla/producera - säg - 15st nukleära vapen i 10-20 kt-klassen? Ex att sättas i Rb15, Mjölner eller liknande, från det att regeringen säger "Go"?

 

Hur lång tid? Hur stora kostnader? Vad kan INTE göras inom landets gränser och vad krävs utifrån?

Om vi kan tillåta oss att sänka nivån lite och använda det upparbeta Pu som ligger

och väntar på oss utomlands, även om det har för hög halt Pu-240 jämfört med

idealfallet, så tar det ca 6 månader. Ska vi göra allt själva och landet satsar fullt

ut på detta tar det ca 1 år men då har vi samtidigt out:at oss då IAEA ser att vi

tömmer våra reaktorer i förtid. Ska vi smyga tar det betydligt längre tid. Kostnad

för fall 1 ca 10 miljarder, fall 2 30 - 40 miljarder, fall 3 30-40 miljarder. Laddning

n+1 kostar bara några miljoner att producera.

Ok, jag gissade på att du skulle komma med vettigt svar, men då kommer givetvis några följdfrågor:

 

- Vad är det som tar mest tid?

- Vad är det som kostar?

- Vad innebär "laddning n+1", och varför är det så mycket billigare?

- Hur stora skillnader är det beroende på vapenbärare jmf robot/raket/frifallande bomb?

Link to comment
Share on other sites

Det som kostar och tar tid är anläggningen att separera Pu från det använda bränslet. Det

är en ganska svår och mycket farlig process som måste göras via fjärrstyrning. I ett av

stegen använder man en kemikalie som var tilltänkt som bränsle i svenska missiler!

Med laddning n+1 menar jag vad det skulle kosta att göra en extra laddning när allt arbete

redan är gjort för att kunna tillverka de n första, det vill säga de rena material- och produktions-

kostanderna.

 

Skillnaden mellan olika vapenbärare är ganska små. En frifallande bomb ställer så klart

lägre krav med avseende på storlek, vikt och tålighet men eftersom den stora pucken

är Pu som behövs till alla typer av laddningar så blir tidsåtgången och priset ganska

så oberoende av vapenbäraren.

Link to comment
Share on other sites

Jag hade satsat på både taktiska och strategiska kärnvapen. De förstnämnda hade varit ämnade för att slå mot ryska styrkeuppbyggnadsområden och invasionsrutter. Dessa hade levererats meddelst det SAAB-tillverkade B20 Tiger, ett tvåmotorigt jetplan med mach 2 kapacitet och förmåga att bära fyra kärnvapenrobotar. förband som flög Tigern skulle i fredstid flyttas runt på landets flottiljer och i händelse av ofred skulle de placeras på vägbaser. Dessa flygplan skulle skyddas av ett elitförband bestående av stamanställd personal, tänk SSG fast 30-40 år tidigare. Om någon undrar ser B20: n ungefär ut som amerikanernas B58 Hustler fast med två moterer istället för fyra.

 

Det strategiska atomvapnet skulle också vara flygburet. Dess syfte hade varit att upnnå en småskalig men förhatlig terrorbalans mot ryssarna. Tanken var att ifall ryssarna agerade nukleärt mot svenska städer skulle bomberna "Narva", "Holocowyn", "Duna" och "Fraustadt" användas i vedergällningsattacker mot lämpliga mål. De plan som levererade dessa var så kallade kompositflygplan (jmfr med tyskarnas Mistel) som flögs till sovejetiska territorialgränsen av svenska piloter. När gränsen var nådd skiljdes moderplanet och vapendelen åt och den senare fjärr- eller datastyrdes mot sitt mål. Min doktrin menar dock att dessa atomvapen enbart skall användas ifall ryssarna slår till först. Kanske kunde detta ha bidragit till att ryssarna tvekade innan de agerade nukleärt mot oss.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...