Jump to content

thermal sleeve


nils h

Recommended Posts

Från ett berg av okunnighet kommer följande fråga:

 

Utländska strv har ofta en thermal sleeve runt kanonen. Den är till för att utjämna temperaturen i eldröret, har jag förstått, så att det inte kröker sig. Nu frågan: vad kallas denna anordning av våra egna pansargossar?

 

Ni grabbar på SoldF har hjälpt mig mycket förut! Gör det igen!

Link to comment
Share on other sites

...och det är snö under eldröret också :wub:

 

 

Mycket tack till alla kunniga människor. jag trodde väl att jag skulle få hjälp.

 

Nu till en värre fråga: Alla vet förstås vad APFSDS betyder, så det ordar vi inte om.

 

Betyder APFDS någonting? Jag har sett det i text på nätet, men jag tror att det är en felskrivning. Denna felskrivning har i sin tur lett någon till att påstå att det skulle vara en

 

Armoured Piercing FRAGMENTING Discarding Sabot, vad man nu ska ha den till,

 

vilket jag alltså ifrågasätter. Kommentarer?

Link to comment
Share on other sites

...och det är snö under eldröret också :wub:

 

 

Mycket tack till alla kunniga människor. jag trodde väl att jag skulle få hjälp.

 

Nu till en värre fråga: Alla vet förstås vad APFSDS betyder, så det ordar vi inte om.

 

Betyder APFDS någonting? Jag har sett det i text på nätet, men jag tror att det är en felskrivning. Denna felskrivning har i sin tur lett någon till att påstå att det skulle vara en

 

Armoured Piercing FRAGMENTING Discarding Sabot, vad man nu ska ha den till,

 

vilket jag alltså ifrågasätter. Kommentarer?

 

I min värld betyder det Armoured Piercing Fin-Stabilised Discarding Sabot. Lustigt är att ordet bara beskriver de drivspeglar som faller bort och inte själva pilprojektilen.

Link to comment
Share on other sites

...och det är snö under eldröret också :wub:

 

 

Betyder APFDS någonting? Jag har sett det i text på nätet, men jag tror att det är en felskrivning. Denna felskrivning har i sin tur lett någon till att påstå att det skulle vara en

 

Armoured Piercing FRAGMENTING Discarding Sabot, vad man nu ska ha den till,

 

vilket jag alltså ifrågasätter. Kommentarer?

 

Det måste vara ett rent påhitt! Varför skulle man vilja ha en "splitterpilproj"? Då är ju hela tanken bakom pilkonstruktionen, dvs penetration av tjockt pansar, helt bortkastad. Betydligt effektivare att skjuta vanliga HE granater då dessa lär kunna sprida betydligt mer splitter än vilken pil som helst.

Link to comment
Share on other sites

Det måste vara ett rent påhitt! Varför skulle man vilja ha en "splitterpilproj"? Då är ju hela tanken bakom pilkonstruktionen, dvs penetration av tjockt pansar, helt bortkastad. Betydligt effektivare att skjuta vanliga HE granater då dessa lär kunna sprida betydligt mer splitter än vilken pil som helst.

 

Håller med, tror bara det är någon som har brustit i tydningen av förkortningen.

 

http://www.army-technology.com/contractors...tion/apfsds.htm

Link to comment
Share on other sites

AP - Armour Piercing (Fullkaliberprojektil )

API - Armour Piercing Incendiary (brandammunition vanligast hos jaktflygplan)

APC - Armour Percing Capped (projektilen har en kapp som greppar pansaret i snävare vinklar än AP)

APCBC - Armour Piercing Capped Balistic Capped (ytterligare en kapp utanpå den första kappen fär att ge nosen bättre aerodynamik)

APHE - Armour Piercing High Explosive (Fullkaliberprojektil med liten sprängladdning för ökad restverkan)

APCR - Armour Piercing Composite Rigid (Fullkaliberprojektil med kärna av Wolfram)

APSV - Armour Piercing Squeezed Velocity (En APCR projektil med mjuka drivband där projektilen tryktes ihop i eldröret för högre hastigheter)

APDS - Armour Percing Discarding Sabot (räfflade kanoner)

APFSDS - Armour Piercing Fin Stabilised Disgarding Sabot (slätborrade kanoner)

HESH - High Explosive Squash Head round (fungerar genom chockverkan)

HEAT - High Explosive Anti Tank (Riktad sprängverkan)

 

-T - Tracer (spårljusammunition exempel: AP-T)

 

 

Det här är väl dom pansarbrytande projektilerna som finns. Om APFDS fiinns så måste det vara övningspil som sprängs sönder i luften för att inte avlysningsområdet skall vara enormt.

Edited by Darkwand
Link to comment
Share on other sites

Ibland kan man även se APFSDS-T där -T står för tracer, dvs spårljus. På svenska heter den SLPPRJ 95, det vill säga SpårLjusPansarProjektil.

När det gäller "fragmenterande pansarprojektiler" så är det väl iochförsig en önskvärd egenskap, att projektilen efter inträngande fragmenteras. Britternas HESH har ju motsvarande egenskap. HESH, Hight Explosive Squash Head är en projektiltyp som faktiskt inte är avsedd att penetrera pansar, utan den ska explodera på utsidan och skapa en stötvåg som får pansaret att fragmenteras på insidan och "göra jobbet". Sen har vi ju andra projektiltyper som pansarspräng som är tänkta att penetrera sedan explodera. Dock är den typen av projektil avsedd för mindre bepansrade mål än stridsvagnar.

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Erik G eller annan pansarråtta:

 

Hur effektivt är HESH jämnfört med RSV och Pil? Finns det mera lämpliga mål, mindre lämpliga mål?

 

Har läst att HESH är effektivt i stadsmiljö för att utplåna hus, men källan, C&S, är ju sådär...

Link to comment
Share on other sites

APFSDS - Armour Piercing Fin Stabilised Disgarding Sabot (slätborrade kanoner)
Om jag inte missuppfattat något finns det fenstabiliserade pilar som kan skjutas ur räfflade pipor. Man har helt enkelt en lagrad drivspegel som förhindrar att pilen börjar rotera för mycket.

 

Det är problematiskt att bygga en effektiv pil och rotationsstabilisera den pga att när förhållandet längd/diameter börjar bli för stort blir rotationsstabilisering ineffektivt.

Link to comment
Share on other sites

Erik G eller annan pansarråtta:

 

Hur effektivt är HESH jämnfört med RSV och Pil? Finns det mera lämpliga mål, mindre lämpliga mål?

 

Har läst att HESH är effektivt i stadsmiljö för att utplåna hus, men källan, C&S, är ju sådär...

 

Britterna håller ju fast vid HESH så enligt dom är den fortfarande gångbar, dock minskar verkan av HESH när man hänger på en massa tilläggspansar och Liner.

Kan inte riktigt se hur en HESH ska vara speciellt bra mot byggnader men jag har ingen egentlig kunskap om det.

 

@fu. vikström

 

Britterna har väl så vitt jag vet APFSDS till sina 120mm räfflade kanoner.

 

The Swede :lol:

Link to comment
Share on other sites

Hur effektivt är HESH jämnfört med RSV och Pil? Finns det mera lämpliga mål, mindre lämpliga mål?

 

Har läst att HESH är effektivt i stadsmiljö för att utplåna hus, men källan, C&S, är ju sådär...

Från en räfflad kanon är HESH ungefär lika användbar som HEDP, dvs man kan se dem som spränggranater med pansarbrytande verkan. Inte riktigt lika effektiv mot pansar som HEAT och inte i närheten av pilproj, men den uppväger det genom att även funka som spränggranat.

Link to comment
Share on other sites

Jag misstänker att tänkta HESH-mål är relativt tunnhudade fordon som stridsfordon och äldre östblocksvagnar som saknar kompositpansar, liners mm.

 

Använde man inte icke-fenstabiliserade pilprojektiler till de räfflade elrören tidigare?

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Jag misstänker att tänkta HESH-mål är relativt tunnhudade fordon som stridsfordon och äldre östblocksvagnar som saknar kompositpansar, liners mm.

 

Använde man inte icke-fenstabiliserade pilprojektiler till de räfflade elrören tidigare?

 

/E

Jo, men de benämndes nog inte pilprojektil utan underkalibrerade, de hade inga fenor utan var rotationsstabilserade. Kan inte betäckingen så här på rak arm sent en söndag kväll men jag tror det var m/66 eller m/67- nånting...

 

Avseende 10,5 alltså...

 

S-Tank

Link to comment
Share on other sites

APDS är underkalibrerad proj, APFSDS är pilproj (också underkalibrerad) som är fenstabiliserad.

 

APFSDS är väl i alla fall långa, alltså pilar, det som på engelska kallas long rod penetrator, eller minns jag fel nu?

 

Du har så rätt så.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...
APC - Armour Percing Capped (projektilen har en kapp som greppar pansaret i snävare vinklar än AP)

APCBC - Armour Piercing Capped Balistic Capped (ytterligare en kapp utanpå den första kappen fär att ge nosen bättre aerodynamik)

Den pansarbrytande kappen minskar även risken för att huvudpenetratorn splittras, och det är dess huvudsakliga funktion.

Till listan bör här även läggas

APBC - Armour Piercing Ballistic Cap (Trubbnosig penetrator med strömlinjeformad spets, användes regelmässigt bl a av Sovjet under Vk2.)

HESH - High Explosive Squash Head round (fungerar genom chockverkan)
I USA benämns denna HEP - High Explosive Plastic.

Effektiv mot homogent/solitt pansar, vilket inkluderar betong- och tegelväggar.

 

De flesta kinetiska pansarbrytare finns nu även med tillägget DU - Depleted Uranium, vilket används huvudsakligen av USA och i viss mån Storbritannien.

De mest uppenbara fördelarna med uranprojektiler är att de penetrerar ungefär 10% mer pansar än motsvarande projektil av wolframkarbid(1) och att den pyrofora effekten ökar sannolikheten för brand i målet. Är man inte så nogräknad med renheten hos uranet så är materialet även superbilligt (kärnkraftsindustrin betalar gärna en slant för att bli av med sitt avfall).

Nackdelen med uran är att branden (som uppstår när projektilen träffar en hård yta) ger upphov till ett stoftmoln av extremt giftig uranoxid som sprider sej med vinden och sedan kommer in i människor och djur via inandning eller andra kroppsöppningar. :tveka: Det här stoftet är svårt att detektera och sanera, så man bör inte använda uranprojektiler i eller nära områden där civila kan förväntas befinna sej under eller efter striden. Har man använt utbränt kärnbränsle så finns även mindre mängder av diverse elaka radioaktiva/giftiga material som cesium och plutonium.

(Officiella källor i USA hävdar förstås att de sekundära effekterna av uranprojektiler är helt försumbara, precis som man hävdade att Agent Orange (på svenska; Hormoslyr) var helt ofarligt.)

 

(1) Inledande tester utförda av FOA för några decennier sedan visade minst 10% bättre, men wolframlegeringarna har vidareutvecklats en hel del sedan dess.

 

/Olle

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Om man har Utarmat uran i pansaret orsakar det då problem för Wolframkarbidpenetratorn (låter ju riktigt sexigt) som har en lägre densitet än Urantet?

Jag tänker närmast på problemet som uppstår om man försöker skjuta stålpil på stålpansar när projektilen färdas över en viss hastighet så riskerar den att splittras istället för att penetrera pansaret (problem under vk2).

Är jag helt fel ute om jag ser ett potentiellt problem här ?

Link to comment
Share on other sites

Projektilhastigheten är högre idag så materialens mekaniska

styrka är mindre viktig jämfört med under VKII utan den viktiga

egenskapen är kvoten mellan projektilens och pansarets densitet

(och projektilens längd) så U-pansar har ett övertag mot W-projektiler

men då inte på grund av sin högre mekaniska styrka (U är relativt

sprött).

Link to comment
Share on other sites

... den viktiga egenskapen är kvoten mellan projektilens och pansarets densitet (och projektilens längd) så U-pansar har ett övertag mot W-projektiler

men...

Den intressanta aspekten har alltid varit projektilens dimensioner i förhållande till pansarets tjocklek, om pansaret är en massiv plåt. Med dagens lamellerade pansar med många olika material är det svårt att räkna på effekterna.

 

Rent wolfram har dessutom högre densitet än rent metalliskt. Hur förhållandet är mellan de legeringar som används i pilprojektiler respektive pansar vet jag inte.

Link to comment
Share on other sites

Har läst nånstans att dagens volframpilar har bättre genomslag än uran diton...
Beror nog på vilken typ av pansar som avses. Uranpilar splittras inte lika lätt när de går genom pansarplåt (eftersom de ändrar pansarets metalliska struktur i kontaktytan), däremot har utvecklingen av wolframprojektilerna gått längre, så att de mycket väl kan ha bättre egenskaper i moderna pansar.
... men uranets restverkan är bättre...
... eftersom det brinner!
... samt att många länder har mer utarmat uran än dom någonsin skulle kunna göra av med på pilprojektiler och pansar.
En stor del av det uranet består av använt kärnbränsle, med inslag av bland annat plutonium och cesium. Projektiler av sådant uran bör likställas med "smutsiga bomber", i form av kemstridsmedel.

 

/Olle

Link to comment
Share on other sites

... samt att många länder har mer utarmat uran än dom någonsin skulle kunna göra av med på pilprojektiler och pansar.

En stor del av det uranet består av använt kärnbränsle, med inslag av bland annat plutonium och cesium. Projektiler av sådant uran bör likställas med "smutsiga bomber", i form av kemstridsmedel.

Pilprojektiler tillverkas av utarmat uran, inte av utbränt uran.

Utarmat uran är en restprodukt från tillverkningen av anrikat uran som används som kärnbränsle. Utarmat uran innehåller därför inga klyvningsprodukter såsom plutonium eller cesium. Däremot så är fortfarande uran en giftig tungmetall. När den förbränns av den höga friktionen vid träff bildas uranoxid som är en giftig gas.

Link to comment
Share on other sites

Pilprojektiler tillverkas av utarmat uran, inte av utbränt uran.
Såvitt jag fått lära mej: Utarmat uran = uran med relativt låg andel U235, framställningsmetod oväsentlig.

Att "bränna" uranet är ett enkelt sätt att bli av med de (relativt) "högaktiva" isotoperna.

 

Utbränt uran fungerar ypperligt att göra pansarbrytande projektiler av, ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Så länge projektilerna förses med det sedvanliga skyddshöljet utgör de heller ingen (större) toxisk eller radioaktiv fara för personalen som hanterar dem.

Självklart skulle det vara politiskt självmord att gå ut och öppet proklamera att man använder utbränt kärnbränsle, om man gör det. (Det är alltså politik och etik som bromsar, inte teknik eller kortsiktig ekonomi.)

Utarmat uran innehåller därför inga klyvningsprodukter såsom plutonium eller cesium.
Isotoper av såväl plutonium som cesium finns bland "urandöttrarna", och förekommer därför i allt naturligt uran.

Vid normal upparbetning tas, så vitt jag vet, ingen speciell hänsyn till dessa, utan de fördelas mellan det anrikade och det utarmade uranet. Vill man ha "rent" utarmat uran måste det till ytterligare dyr bearbetning för att få bort spårämnena.

...vid träff bildas uranoxid som är en giftig gas.
Här har jag läst att uranoxiden bildar ett damm (fint pulver) snarare än en gas, även om det är möjligt att det först bildas i gasform för att övergå till damm då det svalnat några hundra grader...

 

Hmmm... Jag har sedan tidigare sparat fyra länkar till intressanta sidor om det här, men när jag nu går igenom dem blir resultatet "Page not found" på samtliga. :banghead:

 

/Olle

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...