Jump to content

Stirlingmotor


hapazard

Recommended Posts

Fyfan vad coolt. Något som kan beskriva hur en stirlingmotor fungerar?

Wikipedia och HowStuffWorks.com är din vän. :)

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Sterling_engine

http://science.howstuffworks.com/stirling-engine1.htm

 

Kortfattat:

 

Du har två kolvar, en varm och en kall. De har en luftkanal mellan sig i vilken det sitter en värmeväxlare, d.v.s. värme från varm luft fångas upp i den vilket gör att luften blir kallare efter passage från den varma cylindern till den kalla... och vice versa.

 

1) En värmekälla värmer luften i den varma cylindern. Detta gör att trycket ökar och pressar ned kolven i den varma cylindern. Detta är det arbete som Stirlingmotorn gör.

2) Kolven i den varma cylindern pressas upp och den varma luften trycks igenom värmeväxlaren och in i den kalla cylindern. Luften kyls på vägen.

3) Kolven i den kalla cylindern rör sig uppåt och komprimerar luften i den kalla cylindern. Eftersom luften är kall kräver detta mindre arbete än det arbete man får ut i steg 1.

4) Luftkanalen öppnar sig och släpper tillbaks luften till den varma cylindern. Luften värms lite på vägen i värmeväxlaren. Cyklen kan nu upprepa sig från 1).

 

/J

Link to comment
Share on other sites

Hur snabbt (i RPM) kan man få en sån där Sterlingmotor att gå egentligen? Det känns som att värmeväxlarna är den begränsande faktorn eftersom det faktiskt tar lite tid att kyla/värma luft i en sådan.

Link to comment
Share on other sites

Hur snabbt (i RPM) kan man få en sån där Sterlingmotor att gå egentligen? Det känns som att värmeväxlarna är den begränsande faktorn eftersom det faktiskt tar lite tid att kyla/värma luft i en sådan.

Någon sportbilsmotor kommer sterlingen nog aldrig att bli. Precis som du säger så är det problemet med att den måste värmas ett tag innan den kommer igång samt att varje förändring av kraftuttag måste ske långsamt.

 

Det den passar bäst för är att jobba stadigt och länge med samma belstning. Men då gör den det också avsevärt effektivare än en bensin/dieselmotor.

 

/J

Link to comment
Share on other sites

Om man använder sig av elektrisk transmission, som iaf jag tror är framtiden, spelar inte kraftkällans rotationshastighet någon större roll.
Det kan du inte säga är helt sant, visst du kommer alltid att kunna plocka ut hela motoreffekten (minus förluster i generator, transformator osv). Men beroende på motorvarvtalet så kommer du att ha olika frekvens på den alstrade strömmen, lågt varvtal ger låg frekvens. Detta är direkt avgörande för hur generatorn och transformatorn måste utformas, låga frekvenser kräver fysiskt fårhållandevis stora generatorer och transformatorer. Det leder till både dyra och utrymmeskrävande lösningar, dessutom ger större generator/trafo större förluster. Dock finns det vägar runt detta, bla kan man primärswitcha strömmen och då använda en mycket mindre transformator. Men jag tror inte det finns switchregulatorer för stora effektuttag, och finns det är dom ohemult dyra.
Link to comment
Share on other sites

Om det är det enda problemet kan väl det lösas med någon form av fast utväxling?

Eller ännu bättre: Variabel utväxling.

Var det någon som sa DAF-ubåt? :D

 

Tja, om man har bufertbatterier efter generatorn kan man ju köra på optimalt varvtal både för motor och generator oberoende av kortare effektbelastningar.

Link to comment
Share on other sites

Om det är det enda problemet kan väl det lösas med någon form av fast utväxling?

Eller ännu bättre: Variabel utväxling.

Var det någon som sa DAF-ubåt? :)

 

Tja, om man har bufertbatterier efter generatorn kan man ju köra på optimalt varvtal både för motor och generator oberoende av kortare effektbelastningar.

 

 

Batterier finns det ju på en ubåt - tror jag iallafall :D

 

Är det inte så att ubåten, oavsett vilket maskineri man kör, alltid drivs av elmotor, men att laddningen kommer från diesel eller stirlingmaskineri?

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Om det är det enda problemet kan väl det lösas med någon form av fast utväxling?
Självfallet, men då tillkommer en till mekanisk pryttel som ska betalas, underhållas, bullra, ta plats och självfallet gå sönder när det passar absolut sämst. Bättre då att ordna med en motor som levererar önskat varvtal på vevaxeln.
Link to comment
Share on other sites

Är det inte så att ubåten, oavsett vilket maskineri man kör, alltid drivs av elmotor, men att laddningen kommer från diesel eller stirlingmaskineri?

Precis. Förr var det ofta så att dieselmotorerna var direktkopplade på propelleraxlarna, men åtminstone sedan 50-talet så har alla svenska utbåtar haft eldrift i både över- och undervattensläge. Man kan väl säga att de har elmotorer och både diesel- och stirlinggeneratorer. Samt feta ackumulatorer. :banghead:

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...