Jump to content

Brittiska vapen


Scribe

Recommended Posts

Jag håller på och kontrolläser ett projektarbete som en elev har skrivit. Arbetet handlar om konflikten på Nord Irland och handlar ganska mycket om Bloody Sunday och de tretton personer som blev skjutna av brittiska fallskärmstrupper.

 

Min fråga är vilket vapen som var standardvapen för engelska soldater 1972. Har letat på nätet, men utan att finna svar.

 

(har igentligen ingenting med arbetet att göra, det var bara min vapenfetish som slog in)

Link to comment
Share on other sites

Tack för ett snabbt svar. Borde vara FN FAL. Jag hade ett svagt minne av att standardvapnet för brittiska armén bara var halvautomatiskt, vilket verkar stämma:

 

Action: Gas operated, tilting breechblock, select-fire or semi-auto only

Källa

 

Det fanns någon teori att om ett vapen kunde skjuta 600 - 700 skott i minuten skulle man också kunna förse soldaten med det antalet skott per minut också, därav valet av halvautomatiskt vapen. :)

Link to comment
Share on other sites

Tack för ett snabbt svar. Borde vara FN FAL. Jag hade ett svagt minne av att standardvapnet för brittiska armén bara var halvautomatiskt, vilket verkar stämma:

 

Action: Gas operated, tilting breechblock, select-fire or semi-auto only

Källa

 

Det fanns någon teori att om ett vapen kunde skjuta 600 - 700 skott i minuten skulle man också kunna förse soldaten med det antalet skott per minut också, därav valet av halvautomatiskt vapen. :)

 

Den läxan fick dom betala dyrt för på Falklands.

Efter det återinförde man helauto på sina vapen.

Link to comment
Share on other sites

Men "flygbolaget", som ju var ganska aktiva på nordirland (och mindre officiellt, norra delen av irländska republiken) körde väl redan då med M-16, och enligt en bok jag har använde de även G3.

 

Motståndarsidan som ironiskt nog stöddes av "terrorismens fiende nr 1" körde även de med M-16 och i vissa fall även tyngre grejor som M-60. Sedan misstänker jag att de naturligtvis använde andra bössor också enligt principen "man tager vad man kan komma över".

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Britterna modifierade om FALen så den endast kunde skjuta semi (L1A1 SLR). Varför de gjorde det var ganska enkelt; att skjuta med en FN FAL i fullauto kräver oerhörd skicklighet att kontrollera skurarna.

Jag har själv skjutit med en FAL i semiläge och den hade nämnvärt kraftigare rekyl än AK4.

Summan av kardemumman är att 7,62mm NATO för de flesta är för kraftig för att skjuta full auto med på automatkarbiner, eftersom de är för lätta i förhållande till den energi som kalibern ger i fullauto.

 

Brittiska fallskärmsjägare brukade föredra Streling k-pisten framför L1A1, främst tack vare dess lätta vikt och storlek, vilken gjorde sig påmind när de skulle till att hoppa.

Edited by Kato
Link to comment
Share on other sites

Britterna använde väl BREN också alltså den versionen som snickrats om till 7.62X51?

De heter visst L4A1-L4A6 enligt Källan

Kan inte tänka mig att de lämnat den hemma på "fastlandet" när de ska utföra så mkt patrull till fots, den är ju lite lättare än FN MAG.

/Bolle

Link to comment
Share on other sites

Summan av kardemumman är att 7,62mm NATO för de flesta är för kraftig för att skjuta full auto med på automatkarbiner, eftersom de är för lätta i förhållande till den energi som kalibern ger i fullauto

 

Vill inte vara petig, men FN FAL är kaliber .280 (7x43mm)

Link to comment
Share on other sites

Summan av kardemumman är att 7,62mm NATO för de flesta är för kraftig för att skjuta full auto med på automatkarbiner, eftersom de är för lätta i förhållande till den energi som kalibern ger i fullauto

 

Vill inte vara petig, men FN FAL är kaliber .280 (7x43mm)

 

Nu har du väl ändå helt fel?

Prototyper, ok. Men rent allmänt så är ju FN FAL i 7.62.

Link to comment
Share on other sites

Summan av kardemumman är att 7,62mm NATO för de flesta är för kraftig för att skjuta full auto med på automatkarbiner, eftersom de är för lätta i förhållande till den energi som kalibern ger i fullauto

 

Vill inte vara petig, men FN FAL är kaliber .280 (7x43mm)

 

Prototypen var .280 som var Brittisk standard.

Vilket raskt ändrades till 7.62 NATO eftersom övriga NATO-länder antog den.

 

Man kan nog utgå ifrån att inga tidiga prototyper var i bruk på 70-talet om dom ö h t kom ut på trupp.

Link to comment
Share on other sites

Hej

 

Scribe, britterna har aldrig använt .280 utan det var enbart på försöksstauim.

Alla SLR var i 7,62.

Likaså var alla senare SA 80 i 5,56 och inte 4,85 som man ibland hittar uppgifter om, även det var en experimentkaliber.

 

Här nedan kommer en bild på min SLR den har SUIT siktet monterat som antogs för att speeda upp skyttet i dåligt ljus. Den var alltså inte avsedd som sniper sikte.

 

Titta gärna på http://www.technika.nu/modules/tinycontent0/index.php?id=3 som är min lilla samling över Royal Ulster Constabulary vapen.

 

SAS använde förövrigt M16 på ett tidigt stadium då den var mycket enklare att släpa med sig i djungeln än SLR.

 

IRA fick på den tiden mycket vapen genom Pro Irlänska hamnarbetare i USA som skeppade över vapen. Även thompson kpistar och mycket andra amerikanska vapen var vanliga i IRA på tidigt 70 tal. På 80 talet fick IRA 1000 AK47 från Libyen och man tror att runt 800 av dessa kontrolleras fortfarande av IRA.

 

MVH Technika

 

img41024bcab6742.jpg

img41024bdbc5510.jpg

Edited by www.technika.nu
Link to comment
Share on other sites

Tack Technika.

 

När vi ändå är inne på ämnet brittiska vapen....

 

Hur ser sikteslinjen ut på en Bren? Jag menar linjen mellan korn och sikte. Jag tycker att det ser ut som om det toppmatade magasinet sitter ivägen för sikteslinjen. Antar att det inite är så, utan att sikteslinjen går bredvid magasinet.

 

Är det någon som har en bra bild som kan illustrera detta?

Link to comment
Share on other sites

Nu var det visserligen ett understödsvapen och man kanske kunde slanga lite, men borde inte det gjort det svårt att sikta?

 

Bara om man är vänsterskytt :lol:

 

Det är ju inte frågan om stora mått, siktena sitter kanske 1-1,5 cm till vänster om kärnlinjen.

Jag har alldrig skjutit med en BREN men jag har plockat lite med en och det kändes inte speciellt konstigt att göra anläggning med den, vapnet är ju konstruerat med hänsyn taget till detta så kolv etc. är ju utformat för att ge ett bra stöd även fast siktet sitter lite på sidan.

 

The Swede :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

Hm, jag var nog otydlig, inte svårt att sikta men svårt att träffa där man siktar. Eller tänkter jag fel att det borde bli någon form av paralaxfel. Olika träffpunkt på olika avstånd?

 

Skilnaden blir så liten så att den inte har någon betydelse. Träffpunkten kommer att flytta sig lika mycket som siktet är förskjutet åt sidan, på dubbla avstånden av vad vapnet är inskjutet på.

 

Ex sikteslinjen är förskjuten 1 cm åt höger och vapnet är inskjuten på 300 m, då kommer man att få en träffpunkt som ligger 1 cm åt vänster på 600 m.

På 150 m så kommer träffpunkten att ligga 0.5 cm till höger. osv

Edited by NisseNord
Link to comment
Share on other sites

Hm, jag var nog otydlig, inte svårt att sikta men svårt att träffa där man siktar. Eller tänkter jag fel att det borde bli någon form av paralaxfel. Olika träffpunkt på olika avstånd?

 

Skilnaden blir så liten så att den inte har någon betydelse. Träffpunkten kommer att flytta sig lika mycket som siktet är förskjutet åt sidan, på dubbla avstånden av vad vapnet är inskjutet på.

 

Ex sikteslinjen är förskjuten 1 cm åt höger och vapnet är inskjuten på 300 m, då kommer man att få en träffpunkt som ligger 1 cm åt vänster på 600 m.

På 150 m så kommer träffpunkten att ligga 0.5 cm till höger. osv

Jag förstår inte riktigt varför. För att får en skillnad i sida som beror på avstånd krävs en vinkelskillnad mellan sikteslinje och kärnlinje. Om sikteslinjen enbart är förskjuten i sida och parallell med kärnlinjen borde rimligtvis träffpunktens läge (i sida) i förhållande till riktpunkten vara konstant. Eller har jag missförstått någonting?

Link to comment
Share on other sites

Jo, eftersom siktlinjen och kärnlinjen sammanfaller på visst avstånd blir det en vinkelskillnad.

Den blir inte stor men den finns där.

Du skottställer ju inte vapnet genom att sikta i mitten av tavlan för att träffa x cm till höger.

 

Det är inte som på t ex ett stridsfordon där man på kort håll riktar in siktet på en punkt och kärnlinjen mot en annan.

Detta gör man ju endast för att sikteslinjen och kärnlinjen är så differerade i sida, tror det rör sig om ungefär 40 cm på pbv302 t ex.

 

The Swede :)

Link to comment
Share on other sites

@ www.technika.nu

 

Minns ett program på Discovery som handlade om ett gevär som britterna använde i Afrika (Zulu kriget?) och som inte fungerade som det skulle. Programmet tog upp en massaker som kom ur att gevären låste sig och britterna åkte på storstryk. Ett av gevären i din länk liknar det som användes. Med hjälp av varbygeln så öppnade man och laddade bakifrån. Känns puffran igen? /Gusten :D

 

Edit: Trött......

Edited by Gusten
Link to comment
Share on other sites

Ahhhhhh...mitt specialområde.

 

Faktum är faktiskt att jag har (nästan) alla de vapen ni har nämnt ovan :)

 

//Collector

 

Ps I. Strulet med .450-577 Pattern 1871 Martini-Henrygevären vid Isandlwana 1879 ligger dock före mitt område som startar vid 1914.

 

Ps II. Man uppdaterade Martini-Henrygeväret år 1885 (Pattern 1885) genom att man förlängde låsarmen för att få mer "utväxling".

 

Ps. III. Strulet vid Isandlwana berodde också mycket dåligt ledarskap samt en del på - tro det eller ej....brist på skruvmejslar.....man hade problem att få upp de väl förslutna ammunitionskistorna.

 

Ps. IV. Bren är nog det roligaste vapnet man kan skjuta alla kategorier (har skjutit "en del" vapen i mina dar).....inget rrrrrrrr utan mer dunk-dunk-dunk-dunk-dunk :)

Edited by Collector
Link to comment
Share on other sites

Ps. III. Strulet vid Isandlwana berodde också mycket dåligt ledarskap samt en del på - tro det eller ej....brist på skruvmejslar.....man hade problem att få upp de väl förslutna ammunitionskistorna.

 

Myt.

 

Man kunde inte uppehålla en hög eldhastighet för att vapnet blev för varmt och patronhylsan fastnade.

De brittiska regementena hade haft ammunitionskistorna i flera år och visste hur man fick upp dem snabbt- ett snabbt och snärtigt kolvslag krossade kistans lock och ammunitionen var gripbar.

 

Nyare undersökning har visat att nedelaget i Isandlwana berodde på:

Dåligt ledarskap-man överskattade sin egen förmåga dvs man underskattade fienden.

Man slog läger på fel plats och blev omringade.

Avstånden mellan eldställningarna var alldeles för långa, har för mig att 50 m var en siffra som nämndes.

Vapnen kärvade som sagts.

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle hävda att det inte är någon myt.

 

When Lt Horace Smith-Dorrien heard about the problem of bullet dispatch, he raced his horse to confront Quartermaster Bloomfield. He ordered him to open all the boxes and allow everyone - 'And I mean everyone!' he yelled - to take as many bullets they could possibly carry. That was when the new problem cropped up. The boxes were made of solid oak, encased with two solid copper strips, and their lids were tightened down with nine iron screws. These screws had rusted and were impossible to undo. Furthermore, the two quartermasters had been issued with only one screwdriver each. Soldiers went at the cases with spades, bayonets, rifle buts and rocks.

Det kapitlet i Eric Durschmieds bok är baserat på Smith-Dorriens memoarer My forty-eight years in the service, så jag skulle säga att trovärdigheten är god.

 

Dessutom, om det var gevären det var fel på, hur kommer det sig i så fall att de överlevande från B-company som förskansade sig i Roukes Drift lyckades hålla fienden borta i tio timmar med samma gevär?

Edited by eskil
Link to comment
Share on other sites

På slagfältet har det hittats såna skruvar som satt i ammunitionskistorna. Dessa skruvar var böjda på ett väldigt distinkt sätt och arkeologerna återskapade dessa i försök genom att... krossa kistan med ett kolvslag.

 

"Meanwhile Lord Chelmsford was urgently burying all the evidence that could be used against him. He propagated the myth that a shortage of ammunition led to defeat at Isandlwana."

Källa: BBC

 

"The traditional view is that the supply of ammunition dried up, the firing ceased and the N.N.C. fled, allowing the Zulus to break through and surround the various companies. Modern researchers are of the opinion that there was no shortage of ammunition but that the British withdrew to the camp and as they did so the Zulus charged in amongst them."

 

Källa: South African military history society

 

 

I själva verket rör det sig om en cover up för att leda bort anklagelserna från Chelmsford.

De brittiska regementena kunde ju inte förlora mot svarta bara sådär utan det måste ju vara ammunitionsbrist.

Edited by Adam Wilhelm
Link to comment
Share on other sites

Tja, ammunutionsbrist var det ju faktiskt aldrig. Ammunition fanns ju, fast i lådorna. Problemet löstes alltså genom att man slog sönder ammunutionslådorna. Så långt allt väl.

 

Orsaken till att Lt Smith-Dorrien hutade åt kvartermästarna var att dessa hade varit väldigt ovilliga att mitt under brinnande strid vägra att lämna ut ammunution utan att först räkna den, bokföra uttaget och begära skriftlig kvittens. Det är Mr Durschmieds teori om varför britterna fick ont om ammunution. Själv tycker jag att den verkar otrolig, men britter är britter.....

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...