Jump to content

Straff??


Guest Lindman

Recommended Posts

Guest Lindman

Jag kanske är lite extrem men öga för öga, tand för tand...

 

Hoppas bara våldtäktskillen får ett hårt och långt "välkomnande" i finkan.

 

Någon som har en eller flera teorier varför det är så milda straff i Sverige?

Link to comment
Share on other sites

Det är en medborgerlig rättighet, och i mina ögon skyldighet, att sitta med i tingsrätten.

Som det är idag så är det mest pensionärer som gör detta.

Antagligen p.g.a. att andra inte anser sig ha tid!

Men gnäll inte då heller på domslutet!

Link to comment
Share on other sites

Tingsrätten är uppbyggd med en notarie (oftast en jur kand) en domare och två(2) lekmän.

Det är domaren och lekmännen som har domrätt.

Lekman kan vem som helst söka till, förutsatt att man inte varit straffad tidigare :)

Link to comment
Share on other sites

Man kan vara nämndeman (lekman), dvs. en sån som sitter med under rättegången och sen ger sin syn på hur hårt man ska tillämpa regelverket. Nämndemännen kommer från de olika partierna och sammansätts, mycket grovt, efter hur valresultatet utföll. Slutordet har dock alltid domaren/lagmannen.

 

De 'milda' straffen i Sverige bygger på en gammal princip som menar att den som dristar sig till att skada ngn annan eller vad det nu månde vara inte har en bra livssituation, psykiskt eller socialt. Man menar att en sån person behöver hjälp och vård (därav namnet kriminalvården). Därför får de ett straff som sällan är försumbart men som heller inte lägger år på år. När personen sonat sitt brott och 'rehabiliterats' ska den få en ny chans i samhället inom rimlig tid.

 

De som tycker att det utdöms för milda straff verkar få sin vilja mättad. Allt längre straff utdöms, och detta inte bara för att brottsligheten blir grövre.

Link to comment
Share on other sites

VIssa straff är väldigt fåniga i sverige, men det skall tänks på att många straff har skärpts, det var värre före den senaste Blåa eran...(sorry, men lite poLitk)

 

Sedan finns det staff som fortfarande är hårda, en kille på grannplutonen ordervägrade, 1 år vilkorligt + avbruten tjänst...

Link to comment
Share on other sites

I brottmål dömer tingsrätten med en lagfaren domare (jurist) och tre nämndemän. En notarie eller sekreterare sitter med som protokollförare men har inte rösträtt.

 

Nämndemännen utses av kommunfullmäktige efter förslag från de politiska partierna. Sverige har inte ett jurysystem motsvarande det amerikanska där vem som helst kan kallas in för tjänstgöring i jury. Nämndemännen väljs för en mandatperiod och tjänstgör i regel enligt ett fast schema, i regel någon eller några dagar per månad. Förutom att nämndemännen är politiskt valda gäller som krav att de skall vara svenska medborgare, bosatta i kommunen och att de inte får vara domare, advokater, åklagare eller poliser. Det finns inget formellt krav på att man skall vara ostraffad.

 

En utredning har nyligen föreslagit att även personer som inte har politisk bakgrund ska kunna utses till nämndemän. Utnämningsförfarandet ska dock inte ändras i övrigt.

 

I rätten har alla ledamöter en röst, den lagfarne domarens åsikt väger inte tyngre än någon annans. Om det blir jämt är det alltid det mildare alternativet som gäller.

 

Om Sverige har låga straff eller inte jämfört med andra länder beror naturligtvis på vilket land man jämför med, men också hur man beräknar strafftiden. Reglerna för villkorlig frigivning skiljer sig t ex avsevärt.

 

Vårdideologin är sedan några år i inte längre styrande för straffmätningen. Numera ser man inte i första hand till den individuella gärningsmannens behov utan till brottets straffvärde, dvs två personer som begår samma brott ska i princip ha lika ingripande påföljd. Man tar dock hänsyn till personliga förhållanden vid val av påföljd.

Link to comment
Share on other sites

Angående ordervägra, så var fallet jag nämde tidigare unikt i Sverige... En VPL som helt enkelt vägrade gå upp en morgon, han låg i sängen i två dagar, sedan skickades den VPL hem...

Den VPL fick ett antal chanser att ända sitt beslut, men gjorde inte så....

Link to comment
Share on other sites

Ett tillägg om villkorlig frigivning: ofta tillämpas detta efter 2/3 av strafftiden, detta i mångt och mycket i syfte för att spara pengar. En person som "sitter inne" kostar i snitt ung. 1800 kr per person och dygn. Motsvarande kostnad för frivården är ung. 200 kr. (Källa: Polisutbildningen Växjö Universitet)

Link to comment
Share on other sites

Vi hade nåra sådana nötter också som bara låg o degade, men de lyckades fjäska till sig en sjuklapp varenda jävla vecka!

Dock var det klockrent en morgon när vi hade morgonvisitation, en av de "sjuka" gick förbi uppställningen med lapp i handen. Årets högsta "BUUUUUUUUUUUUUU" utbröt, plutonchefen sa inte ett smack utan såg mest nöjd ut...

Link to comment
Share on other sites

Vad säger lagen om ordervägran då? Finns det olika grader av ordervägran? Utdöms straffet av förbandschef, eller av civil domstol?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :)

 

I fredstid gäller lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. I lagens 10 kap. 2 § stadgas att en totalsförsvarspliktig som vägrar eller underlåter att lyda en förmans eller annan chefs order döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt, för brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst ett år. Begås brottet under höjd beredskap och medför det avsevärt men för totalförsvaret, döms för grovt brott till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

 

I krigstid gäller 21 kap. brottsbalken. Enligt 5 § döms en krigsman som vägrar eller underlåter att lyda förmans order eller otillbörligen dröjer med att utföra ordern för lydnadsbrott till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är att anse som grovt (t ex om det begås under strid) döms till fängelse i högst tio år eller livstid.

 

Böter och fängelse som påföljd kan bara utdömas av allmän domstol.

 

Enligt lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret m.m. kan disciplinpåföljd (varning, extratjänst, löneavdrag eller utegångsförbud) åläggas den som åsidosätter vad som på grund av instruktioner, förmäns eller andra chefers order skall iakttas i tjänsten. Disciplinpåföljd prövas av förbandschef eller motsvarande med lägst överstes eller kommendörs tjänstegrad, men kan i vissa fall delegeras till kompanichef eller motsvarande.

 

En ordervägran kan alltså - beroende på hur gärningen bedöms på förbandet - stanna vid en disciplinpåföljd men i allvarligare fall bli föremål för domstolsprövning. Dock kan det inte bli aktuellt med prövning i båda instanserna.

Link to comment
Share on other sites

Vissa överutnyttjar sjuklapparna, har bara varit sjuk en dag under min vpl(blev skickat till sjukan på order av befäl på morgonvistitaion, han hadde kanske rätt ;) ) Det var nog absolut det tråkigaste jag någonsin gjort, speciellt när dom kommer tillbaka på eftermiddan med komentaren, "vi fick skjuta lösplugg idag, och automat!". Det var under GSUn...

Link to comment
Share on other sites

Ett tillägg om villkorlig frigivning: ofta tillämpas detta efter 2/3 av strafftiden, detta i mångt och mycket i syfte för att spara pengar. En person som "sitter inne" kostar i snitt ung. 1800 kr per person och dygn. Motsvarande kostnad för frivården är ung. 200 kr. (Källa: Polisutbildningen Växjö Universitet)

 

Villkorlig frigivning tillämpas alltid. Dock skall minst en månad av straffet avtjänas, så den som döms till en månad får avtjäna hela tiden.

 

Så gott som alla civiliserade länder har någon form av villkorlig frigivning. I vissa, som i Sverige, är den automatisk, dvs det sker ingen prövning i enskilda fall (om man missköter sig kan man dock även i Sverige få sitta av längre tid). I andra länder måste man ansöka om villkorlig frigivning. Den del av straffet som man "slipper" avtjäna kan förverkas, dvs läggs på ett nytt straff, om man begår ett nytt brott inom ett år efter frigivningen.

 

Det är riktigt att en anstaltsvistelse kostar mer än frivårdens insatser, men det är inte huvudskälet till varför vi har villkorlig frigivning. Tanken är att den dömde under prövotiden efter frigivningen ska få tillfälle att komma på fötter - något som i de flesta fall dessvärre inte blir fallet.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...