Jump to content

Sjukvård, del III


Bamse

Recommended Posts

Tänkte ta upp mitt favoritämne igen.

 

På forumet har vi ju läst om div ammo som ger utgångshål som allt från lika litet som ingångshålet till i storlek med honungsmelon. Antag att din stridspars kamrat skulle bli träffad och du upptäcker att han har ett utgångshål modell större. Dvs en stor sårhåla.

 

Vad gör du?

Lägger du ett vanligt tryckförband enligt principen stor blödning = tryckförband?

 

Eller försöker du "täppa" till hålet med extra kompresser (tamponad) och därefter tryck?

 

Vad har ni blivit lärda?

 

Till er sjv-utb, en fråga. prio markeringar i fält, hur gör ni?

Är det den vanliga sjvtpjournalen som gäller eller kör ni med t ex tuschpenna på pannan? Skriver ni info om t ex PVK och infusioner på pat?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 60
  • Created
  • Last Reply
Guest Lt. payne

Ja,bamse jag skulle nog försöka täppa igen hålet i syfte att minska sårytan som det kan blöda ifrån med tex. kompresser eller halsduken och sen lägga ett tryck förband på.

 

Men jag hoppar över blodtransfusionen! ;=)

Link to comment
Share on other sites

Hur avancerad är er sjukvårds utbildning?

 

Vi som låg som ytbärgare fick en mycket bra utbildning om man jämför med många andra. Men det jag saknar är just kunskapen om hur jag ska behandla t.ex skottskador, har alldeles förlite kunskap om det.

Tyngdpunkten för oss lades på att kunna ta hand om utskjutna flygförare samt att hjälpa de civila sjukvårdarna som följer med under sjukvårds uppdrag.

 

Detta fungerar ju utmärkt under fredstid, men fan vet hur det skulle gå under krigstid. Vi har fått väldigt dålig träning på ex. skottskador...

 

Är ni utbildade enligt BATLS ni med??

Link to comment
Share on other sites

Ja, vad gör jag. Jag är en stor vän av att fylla sårhålan med rullad gasväv före Tryckförband/ Avsnörande förband. Anledningen till det är att jag inbillar mig att förbandets anlägningsyta mot såret blir större och stoppar blödningen bättre.

 

Prioteringar i fält

jag upplever att man borde standarlisera prioritering med en gemensam metod. Som det är nu använder försvaret Priority System of Triage ( P1,P2, P3 och P1 hold). Civilt och inom Nato används Treatment System of Triage. Jag skulle föredragit Treatment System of Triage för Nato standardlisering vid utlandstjänstgöring.

 

Jag misstänker dock att du ville ha en disskusion om hur prioriteringen sker i "skogen" på lägre nivå. Allt läkemedel som ges måste dokumenteras men är inga läkemedel inblandande så skulle jag personligen använda den metod som man har kommit överens om innan med resten av förbandet.

 

Tuchpenna i pannan är ganska bra om alla tittar där. Jag tror dock att i skogen på plutonnivå så kommer mycket av prioriteringen gå åt h-vete. I en rörlig stridsmiljö hinner man inte eller kan gå det berömda varvet som används inom civil Katastrofsjukvård. Turen kommer spela in till vilka sjukvårdsresurserna kommer att komma fram.

 

"Avancerad" prioritering känns som att det passar bäst på Komp och uppåt.

 

Yman: All utbildning i Försvaret skall vara anpassad till BATLS nu. Är du utbildad på F17 så har du haft väldigt bra instruktörer på området. Alla jag känner anser att de är utmärkta. Är M.H kvar?

Link to comment
Share on other sites

Att Försvarsmakten hade annorlunda prio system än civilt hade jag faktiskt ingen aning om. Låter skumt (som vanligt när det gäller FM). Finns det någon bra anledning?

 

På plut-nivå håller jag med ang prio, känns som sjv kommer att göra en undermedveten snabb prio och sedan får det vara bra. Tycker att tuschpenna är ett bra komplement till Sjvtpjournal eller vad som används då dessa i bland kan försvinna under tp av pat och då står man där......

 

Jag skulle hantera skottskadan som ni båda gjort och det tycker jag ju känns naturligt. En snabb liknelse är ju att jmf med ett läckande rör i ett hål i marken. Inte för det jätte skillnad om man lägger en presening över........

Fyller man hålet blir det skillnad!  (en ganska grov jämförelse men jag tycker att den funkar). Men vad lärs ut egentiligen......

 

Skulle vilja slå ett slag för damhygien artiklar som förbandsmateriel! Dambindor är perfekta som kompesser speciellt vid brännskador (fastnar inte , absorberar mycket vatten) och tamponger vid skottskador (kör in den i hålet bara....) Testat brännskadealternativet med gott resultat dock ej tampongalternativet (har för mig att det kommer från någon livvaktsdokumentär, har även hört det från läkare)

Link to comment
Share on other sites

Jag är lite klyven angående tamponger och bindor som förbandsmatrial. Visst är du på stan och din flickvän är med när någon blir skadad så visst. Men att bära dambindor som förbandsmartial nej det skulle jag inte göra. Jag skall låna en förlossningsbinda och testa. Den om något borde fungera.

 

Angående tamponger så kan de även användas till att göra upp eld med men jag är lite tveksam till deras egentliga värde som förbandsmatrial. Ibland känns det som folk använder dem för att det är häftigt. Enligt en som använd dem skarpt så stannar de ej i hållet av sig själv samt att du kan ej fästa dem utan något fixeringsmatrial.

 

Alltså bär ditt Blow Out kit på dig även civilt. Jag har använt mitt två gånger civilt. Och glöm ej pocketmasken.

Link to comment
Share on other sites

Tamponger har jag ingen erfarenhet av, tog med det som ett exempel på vad man kan använda förutom vanliga förbandsmtrl. Inget jag bär med mig i min sjv utr och inget jag planerar att använda som förstahandsalt.

 

Men bindor har jag bra erfarenhet av som brännskadeförband.

Kanske inte lika bra som WaterJel men betydligt billigare.

Har det i väskor där jag själv är tvungen att stå för mtlr.

 

Har Försvaret kvar de gamla brännskadeförbanden, de har väl utgått? Kör de med WaterJel /BurnsShield eller med vanliga fuktade kompresser numera.

Link to comment
Share on other sites

Det verkar vara lite olika beronde på vilket förband man tillhör. Jag har träffat plutonsjukvådare som får ut Waterjel. Det finns dock inga krav på det utan fuktiga kompresser går bra enligt SÄKI. Brännskade förbanden har utgått, har dock stött på dem under utbildning för HV. Jag tror även att de ingår i Hvs nya förbandssats.

 

Berräta gärna mer om bindor som brännskador och hur du använder dem. Tex vilka skador, utbredning, Pre Hospitalt osv

 

Jag har inte använt så mycket Waterjel av den enkla anledningen att de flesta kirurger föredrar att såret endast kyls med vatten och sveps in i sterila dukar.

Link to comment
Share on other sites

Yman: All utbildning i Försvaret skall vara anpassad till BATLS nu. Är du utbildad på F17 så har du haft väldigt bra instruktörer på området. Alla jag känner anser att de är utmärkta. Är M.H kvar?

Om du med M.H menar Maria "vaddetnuvarhonhette", så: JA.

Instruktörerna var kanon, den utbildning som jag fick var ju perfekt till den befattningen jag hade, men frågan är hur det skulle fungera under krig. ???

 

Fick ni sjukvårds praktik på ex sjukhus eller på en ambulans?

Jag var en vecka på Lidköpings lasarett, mycket lärorikt :)

Link to comment
Share on other sites

Yman: Jag har disskuterat det med dina instruktörer och en kort variant av svaret var att ni utbildas för SAR och inte CSAR.

 

Vårt land har för nuvarande något begränsad CSAR möjlighet men håller sakta på att bygga upp en organisation. Den enda öppna källan jag kommer på är något nummer av Försvarets Forum där det står lite. Sen verkar det vara lite mottsättningar inom flygvapnet om vilka som skall hålla på med CSAR. FBJ verkar vilja hålla på med det liksom din egna organisation. Jag tror att det blir svårt att utbilda CSAR förband på 10 månader.

Link to comment
Share on other sites

Yman: Jag har disskuterat det med dina instruktörer och en kort variant av svaret var att ni utbildas för SAR och inte CSAR.

 

Vårt land har för nuvarande något begränsad CSAR möjlighet men håller sakta på att bygga upp en organisation. Den enda öppna källan jag kommer på är något nummer av Försvarets Forum där det står lite. Sen verkar det vara lite mottsättningar inom flygvapnet om vilka som skall hålla på med CSAR. FBJ verkar vilja hålla på med det liksom din egna organisation. Jag tror att det blir svårt att utbilda CSAR förband på 10 månader.

Visst är det så, Vi är ju endst utbildade för att handla under fredstid.

Men förare skjuter ut sig även under krig :0 och då är frågan; vem ska hämta föraren om han hamnar i vatten om inte jag som YTB.

 

Jag funderar bara på hur beredskapen skulle fungera under krigstid, ska jag som ytbärgare stanna på backen och låta en sjukvårdare (ex FBJS) ta min plats eller ska vi inte ha nå´n sjukvårdare i HKP ???

 

Nåja, det känns som om jag är lite fördålig insatt i hur försvaret skulle fungera under krig...

 

GA KA: Ligger du på F 17 nu? Vad har du för befattning?

Link to comment
Share on other sites

Smyger in med en frågeställning till.

Den enskilde soldatens sjukvårdsmateriel, vilka förbättringar kan göras?

 

Som vi säkert alla inser är den lilla fina första förbandet som idag finns inte tillräckligt i alla lägen.

Jag nämnde i en annan tråd för ett tag sen att min pluton införskaffade på eget bevåg en elastisk binda till varje soldat för att komplementera det, vid experimenterande under sjukvårdsutbildningen tyckte vi att lagda tryckförband blev betydligt bättre då denna användes utanpå första förbandet.

Även andra sorters förbandsläggning förbättrades, bra stödförband kunde läggas med den tex.

 

Vad tycker ni med avancerad sjukvårdsutbildning om det? Borde varje soldat få en elastisk binda tillsammans med första förbandet?

Vad finns det för andra förband som kan tänkas vara lämpliga på soldatnivån?

Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1

Skulle inte en så enkel sak som ett eller två extra första förband räcka till ganska bra?

Som någon nämnde för ett tag sedan så har man ju oftast både ingångs och utgångshål (ut kan ju som sagt bli obehagligt stort dessutom) om man blivit skjuten. Och ett första förband är hur som helst inte mycket att komma med, vad det än är för skada.  Sedan.. hur man använder dem. Vi hade för taskig utbildning på det.

Link to comment
Share on other sites

Yman: Nej jag gör inte GU. Det var några år sedan. Som min namn antyder gjorde jag GU i gamla KA.

 

Personlig sjv utrustning

Jag tycker att alla skall bära ett vakum packat packet med:

Två par "Ambullans handskar"

Två Nästuber, storlek 28Ch och 32Ch (används som hjäplmedel för fria luftvägar).

Två första förband

En linda

 

Ett egenvårdspacket med:

Utrustning för skavsårs förrebyggande

Utrustning för sårvård

 

Man kan fylla på med hur mycket som helst. Det finns "500ml IV pounch" att köpa ifrån alla tillverkare av nylon produkter. Skulle alla ha en sådan väska på bältet / västen skulle även en påse RescueFlow MT rymmas.

 

Utbildning:

För personer som vill utbilda sig rekommenderar jag två sätt:

 

1. Ordna en helg kurs. Från fredag kväll till söndag kväll. Ge ut matrial som alla får läsa på innan kursen och inled utbildningen med ett skriftligt prov. Ordna en som samordnar utbildningen och som är med hela tiden. Samordnaren kan i sin tur skaffa experter på varje område som håller kortare föredrag om sina specialist områden. Fördelar: Väldigt bra utbildning som blir skräddarsydd för deltagarna. Nackdel att samordna mellan så många mäniskor.

 

2. Gå FBUs kurs Sjukvårdstjänst i Tylebäck som tar upp grunderna på ett utmärkt sätt.

Link to comment
Share on other sites

Ang användandet av binda som brännskadeförband sker detta enbart på min "fritid" dvs när jag är tvungen att stå för min egen utr. Exempel Sjv-beredskap åt Hv-ungd eller för bruk hemma. Jag använder den akut dvs för att kyla ner skadan och skydda den. Begjuter den med vatten och applicerar den.

Fäster lätt med  linda om behov finnes. Använder det till mindre och halvstora brännskador upp till ca 5%. Använder det alltså endast akut, vid oml av brännskador annars är det ju sterila torra kompresser, jellonet eller Duoderm.

Större har jag aldrig råkat ut för och har ingen utr för det heller. Blir väl massa kompresser och bindor då........

 

När det inte är "fritid" gäller ju riktiga saker och då gäller att med mindre brännskador så är det Waterjel (- 5%).

Är det stora brännskador får inte Waterjel användas utan då gäller sterila dukar motsv och NaCl. Detta pga Waterjelens

nedkylande effekt. Vid stora skador har det hänt att personen blir hypoterm därav detta.

 

Gillar idén med en helgkurs, se till att ni får bra instr.

Håll er borta från Röda Korset. De är bra på första hjälpen på en civil nivå men suger när det gäller krigsjukvård (ganska ofta i alla fall, finns givetvis undantag). Tycker dock att boken Hvsjukvårdare är en hyfsad grundbok för en grunläggande sjv utb om man inte har tidigare erfarenhet.

Även Livlinan av dr Kjell Boman är hyfsad.

 

GA KA: är Tylebäck kursen värd att gå? Har varit på väg att söka men saker kommit ivägen varje gång.

 

SAR= Search and rescue ????

CSAR= Combat Search and Rescue????

Link to comment
Share on other sites

Jag föredrar att använda Mepitel före Jellonet. Tycker helt klart att det är lättare att använda.

 

Böcker:Katastrofmedicin, Akutsjukvård på skadeplats, Innan bakjouren kommer och Försvarspsykatri. Batls reglementet är utmärkt om man kan få tag på det.

 

Skulle jag välja ut en bok för att bedriva en utbildning under en helg hade jag valt Katastrofmedicin för utbildade och Akutsjukvård på skadeplats för personer utan utbildning.

 

Kursen i Tylebäck är helt klar värt att gå enligt de jag känner som har genomfört den.

Link to comment
Share on other sites

Håller med om Mepitel är trevligare att jobba med (mindre kladdigt och lätthanterligt), jag drabbades av blackout och det enda jag kom ihåg var Jellonet pga jag precis använt det.

Kan jag välja blir det Mepitel men Jellonet duger precis lika bra.

 

Angående böckerna tycker jag att alla är utmärkta men är inte överens om att Akutsjukvård på skadeplats är en bra bok för noviser. I kombination med t ex Hv-sjv som jag tycker är en ganska bra grundläggande bok skulle den kanske funka men inte som en grundbok. Har man däremot lite grundläggande sjvutb t ex USK eller sjvman så funkar den utmärkt.

Den förklarar bra men det känns som man behöver en mer grundläggande först och då tycker jag att Hv-sjv eller nya UtbR Sjv-man är ganska bra.

 

Har jag förstått det hela rätt om jag säger att idag har Fm inga större resurser att hämta nedskjutna piloter under stridsförhållanden?? Hur är det tänkt att fungera i krig?

Är det tänkt att fungera i krig.......

Link to comment
Share on other sites

Bamse: varför tycker du inte att boken är lämpad för noviser? Jag kan inte riktigt hålla med utan tycker att boken tar upp grunderna på ett bra sätt och likväll förklarar mer avancerade saker på ett lättförståligt sätt. jag tror även att författaren skrev boken i syfte att vara en mer lättförstålig än Katastrofmedicin.

 

Jag har tre saker som jag är lite manisk om när det gäller sjukvårdsutbildning:

 

*Låga ställningar vid vård av skadade*

Hur många gånger har man inte sett folk som håller låga ställningar och ett fältmässigt uppträdande tills någon blir skadad. Då plötsligt står folk böjda över "patienten" och glömmer allt med låga ställningar. Värst blir det när folk skall flytta patienten.

 

*Alltid öva på att förflytta patienten*

Hur många gånger har det inte hänt att sjukvådaren inte orkar flytta på patienten och kräver att alla skall släppa allt och hjälpa till. Visst skall man hjälpas åt att bära skadade men som sjukvårdare måste man kunna förflytta patienten ca 100m utan hjälp. Jag vet att inte alla håller med mig på denna punkt men jag vill veta att sjukvårdaren orkar dra mig i skydd om jag blir skadad. Är det som jag inbillar mig eller är 80% av alla kvinnliga HV sjv kraftigt överviktiga?

 

*Fixeringen vid framstupa sidoläge*

Alla patienter måste inte läggas i framstupa sidoläge. Visst det är det bra ibland men om man tittar på vilka skador som uppstår på stridsfältet så ser man snart att framstupa sidolägge har ett större värde vid vanliga medicinska problem.

 

Vår CSAR organisation är ett exempel på ett ämne jag inte föredrar att diskutera på ett öppet forum.

Link to comment
Share on other sites

GA KA: Akutsjukvård på skadeplats är en suverän bok och är troligtvis en jätte bra bok till en novis i en del av en längre utb (mer än en helgkurs). Boken är jättebra skriven, tar upp rätt saker på en bra nivå på ett lättförståeligt sätt men är för omfattande om personen inte har tidigare erfarenhet/utbildning inom sjv. Är rädd att om inte det finns en bra instr och gott om tid så kommer det mer avancerade sjv som beskrivs i boken att ta en del fokus från grunderna.

Är boken en del i en genomtänkt och väl upplagd längre utb, t ex om man ska vidareutb Hv-sjv är den bra men ska du på kortare tid ge en grund till noviser anser jag att man ska börja med någon utav böckerna jag nämnde för att skapa en grund i det mest basala omhändertagande (L ABC).

 

Boken börjar bli lite gammal, t ex inget om ATLS mm.

 

Har för mig att t o m Malmsten skriver att avsikten med boken är att vara en enklare version av Katastrofmedicin. Han har lyckats bra!

 

Det finns i bland en önskan hos t ex Hv-sjv och sjvintresserade soldater att gå för långt i sitt kunskapssökande. De vill lära sig t ex att sätta PVK och ge infusioner och att få avancerad utb på olika skadetyper men dock övas inte grunderna i sjv spec mycket (stoppa blödning, allmän förbandsläggning, fria luftvägar, grundläggande förebyggande av chock, förflyttning av skadad) då detta inte är roligt och de har gjort de tidigare.....

Nä, se till att grunderna sitter i ryggraden sedan gå vidare!

Gäller även annan verksamhet.

 

Angående dina punkter kan jag bara hålla med.

För övrigt anser jag att förflyttning av skadad övas för lite med vanliga soldaterna också.

 

Problemet med låga ställningar känner jag igen (är väl inte helt oskyldig själv) men det finns hos skyttefolket också och då övas det bort. Borde bli mer sådan övning på sjv- sidan.

 

En kommentar från en kamrat från skolan med lång erfarenhet från prehospital vård: Man kan direkt se om man kommer till en skadeplats om det är en militär som gett första hjälpen för då ligger varenda jävel i framstupa sidoläge varesig de behöver vill eller något annat!

Link to comment
Share on other sites

Är det inte meningen att vpl ytbärgare ska ersättas med yoff from 2004 eller något sådant?

Jag antar att dem kommer att ha utbildning i CSAR, eller?

Det stämmer bra att de värnpliktiga ytbärgarna kommer att avskaffas från 2004 och under en tid frammåt...

Redan idag är dock alla HKP-tekniker utbildade ytbärgare men de har samma sjukvårdsutbildning som de värnpliktiga. Möjligheten finns ju att detta kommer att ändras, men jag är skeptisk :what:

Link to comment
Share on other sites

En kommentar från en kamrat från skolan med lång erfarenhet från prehospital vård: Man kan direkt se om man kommer till en skadeplats om det är en militär som gett första hjälpen för då ligger varenda jävel i framstupa sidoläge vare sig de behöver vill eller något annat!

Skulle skillnaden mellan militär och civil första hjälpen alltså vara att den civila hjälparen pga. omständig och ansträngande arbetsmetod varken hinner eller orkar lägga alla i framstupa sidoläge innan räddningspersonalen kommer fram? :P

 

Jag har en gång fått lABC-utbildning av en rödakorsare inom hemvärnet. Det verkar som om de alltid utgår från att den skadade har brutit nacken och är försiktiga därefter.

Den klassiska metoden för att lägga någon i framstupa sidoläge (med armen under låret, uppvikt närmaste knä, dra till sig den sårade är kanske bra när man befarar nackskada men annars måste det väl vara ok att bara lägga armarna uppåt, vika upp det bortre knät och dra det till sig så att den skadade tippar över...?

Link to comment
Share on other sites

Just framstupa sidoläge/stabilt sidoläge vållar en hel del huvudbry.

 

Många lär sig att skadade ska ligga i framstupa sidoläge!

Sedan lär de sig att man inte ska hålla på och röra på en med misstänkt nack/ryggskada.  Hur gör man då med en skadad som kan ha en skadad på ryggraden och som du måste lämna för att t ex larma?

 

Mitt tips är här TÄNK L ABC.

Andning är viktigast! Neurologiska skador finns inte ens med på detta minnesord. (är D- enligt ATLS varianten).

Framstupa sidoläge/stabilt sidoläge använder man för att säkerhetställa fria luftvägar på en medvetslös person och för att förhindra att ev kräkningar aspireras. Du behöver inte lägga en skadad som är vid medvetande i framstupa sidoläge.

Låt denna inta en position som känns bekväm och inte smärtsam. Är en skadad medvetslös och det finns misstanke om ryggradsskador och det finns personal att konstant övervaka andning och puls så kan denna ligga kvar i ryggläge.

Dock ska andningen vara fri och obehindrad och övervakaren ska vara beredd att lägga den skadade i stabilt sidoläge.

 

Tänk alltid L A B C!

 

Innan du gör något annat, t ex oroar dig över ryggradsskador så åtgärdar du ev livsfarligt läge , brinnande bil, beskjutning osv. Därefter andning osv........

 

Lite info om framstupa sidoläge kontra stabilt sidoläge:

 

För ett par år sedan ändrade bl a Röda Korset det som tidigare kallades framstupa sidoläge. Innan så lade man armen som var närmast hjälparen under den skadade vilket innebar att han låg på denna , väldigt stabilt!

Numera använder man sig civilt av det sk stabila sidoläget, där läggs armen närmast hjälparen bara ut mot hjälparen.

Detta blir mindre stabilt men har en del fördelar bla enklare, bekvämare och skulle den skadade sluta andas så är det bara att putta på han så ligger han på rygg igen. Med framstupa sidoläge var du mer eller mindre tvungen att bryta hans arm som låg och hindrade en sådan manöver.

 

Av någon anledning som är för mig okänd så använder FM framstupa sidoläge fortfarande (SoldF 2001, s 412).

Någon som vet säkert varför???

Link to comment
Share on other sites

Att tänka på ryggradsskador i militär sjukvård är i princip meningslöst. Senaste forskningen ifrån USA visar att ca 1,6% av skadade på stridsfältet skulle ha någon nytta av det. Jag ver att det skall utbildas på halskragar till höger och vänster numera.

 

Men om jag eller någon jag känner skulle bli skadad så att en halskrage skulle behövas, ja då kommer jag inte tillåta att någon som tror sig kunna sätta på den göra det utan jag hade väntat på civil kompetens eller gjort det själv. Gäller i fredstid.

 

När jag senaste utbildade Hv så hörde jag flera säga att de skulle sätta på halskragar om de kom fram till en trafikolycka.Galenskap om du frågar mig. När erfarna ambulansförare sätter på en halskrage så tar det flera minuter att göra riktigt. Den stora nyttan med halskragar i militärt användande är att underlätta för ET tuben att sitta kvar på intuberade patienter vid transporter.

 

Civilt är det väldigt viktigt med ryggradskontroll på grund av skademekanismerna i civilt trauma.

 

Angående framstupa sidoläge så vet jag att det sker en debatt inom försvaretsvårdlärare om vilken metod som skall användas. Jag har hört ett ryckte om att det skall bli stabilt sidoläge inom ett år.

Link to comment
Share on other sites

Personlig sjv utrustning

Jag tycker att alla skall bära ett vakum packat packet med:

Två par "Ambullans handskar"

Två Nästuber, storlek 28Ch och 32Ch (används som hjäplmedel för fria luftvägar).

Två första förband

En linda

 

Ett egenvårdspacket med:

Utrustning för skavsårs förrebyggande

Utrustning för sårvård

Ang. personlig sjvutrustning.

 

När det gäller handskar så tycker jag att det är skandal att det inte redan är standard eftersom det handlar om den enskildes säkerhet.  Även förslaget om att komplettera första förband med en linda är bra.

 

Däremot ställer jag mig frågande till varför alla ska springa omkring med nästuber när det bara är plutsjv (och hvsjv) som har utbildning att sätta det och med tanke på hur restriktiva socialstyrelsen är när det gäller alla procedurer som inbegriper saker som stoppas in i kroppen så är det knappast troligt att gemene man någonsin kommer få sätta nästub.

 

Sårvårds och skavsårsutrustning är heller inget man behöver på enskild nivå, det räcker gott med den materiel som finns på gruppnivå för att tejpa förebyggande och ta hand om akuta besvär.  Duoderm/compeed finns på plutonsnivå och av kostnads och logistikskäl lär det bli svårt att lägga det på en lägre nivå.

Link to comment
Share on other sites

GAKA:

 

Jag har tre saker som jag är lite manisk om när det gäller sjukvårdsutbildning:

 

*Låga ställningar vid vård av skadade*

Hur många gånger har man inte sett folk som håller låga ställningar och ett fältmässigt uppträdande tills någon blir skadad. Då plötsligt står folk böjda över "patienten" och glömmer allt med låga ställningar. Värst blir det när folk skall flytta patienten.

 

*Alltid öva på att förflytta patienten*

Hur många gånger har det inte hänt att sjukvådaren inte orkar flytta på patienten och kräver att alla skall släppa allt och hjälpa till. Visst skall man hjälpas åt att bära skadade men som sjukvårdare måste man kunna förflytta patienten ca 100m utan hjälp. Jag vet att inte alla håller med mig på denna punkt men jag vill veta att sjukvårdaren orkar dra mig i skydd om jag blir skadad. Är det som jag inbillar mig eller är 80% av alla kvinnliga HV sjv kraftigt överviktiga?

 

*Fixeringen vid framstupa sidoläge*

Alla patienter måste inte läggas i framstupa sidoläge. Visst det är det bra ibland men om man tittar på vilka skador som uppstår på stridsfältet så ser man snart att framstupa sidolägge har ett större värde vid vanliga medicinska problem.

GAKA: Jag håller med dig fullständigt när det gäller låga ställningar.  Det är alldeles för slappt från övningsledningens håll.  I en skadesituation så är det bara att "döma ut" alla som inte håller sig i rätt ställning.

 

Ang. förflyttning av skadade så tycker jag att man bör ställa krav på sjv. fysik, men du har missat vad en hvsjv:s uppgift är.  Det är inte att vara ute på stridsfältet och göra första omhändertagande.  Hvsjv ska möjligen vara på plutonens samlingsplats för skadade, mer troligt är att man finns på kompaninivå och sköter sjuktransporter.

 

Ang. framstupa sidoläge (eller stabilt sidoläge som det heter numera) så finns det ett stort värde i att rutinmässigt lägga folk i det då man inte kan ha koll på att alla skadade är vakna och kan andas själva i ett läge.

Link to comment
Share on other sites

Av någon anledning som är för mig okänd så använder FM framstupa sidoläge fortfarande (SoldF 2001, s 412).

Någon som vet säkert varför???

Det "nya" sättet funkar inte om man ska transporteras på bår eftersom man blir för "bred".  Dessutom riskerar man med det nya läget tryckskador om man ligger länge.

 

Civilt kan man gott använda det nya sättet eftersom det är enklare att komma ihåg, enklare att utföra och man har sällan lång tid tills ambulans anländer.

Link to comment
Share on other sites

Det blev mycket på en gång!

 

Välkommen till forumet!

 

Angående personlig skavsår/sår utr så säger min erfarenhet att det ibland kan belasta sjukvårdaren onödigt mycket om han ska ha hand om allt detta. Givetvis en personlig åsikt men jag anser att den enskilda soldaten kan lägga om sina egna fötter och ta hand om mindre sår och skall bära utr för detta.

Har själv varit inofficiell sjv under olika övn och tagit hand om div sår och fötter även som instr gör jag ofta detta.

Tycker att det tar tid, jag måste ha med mig en hel del mtrl som soldaten kunde ha burit på.

Kostnad..... drömma kan man ju alltid!

 

När det gäller nästuberna så ska man först tänka på att förslaget är för en krigsituation. Dvs SoS är inte lika kinkiga, jmf med PlutSjv som efter 10 v får göra mer i krig än en USK men kan inte få jobb civil baserat på sin utb. Jag hade faktiskt den tanken att varje soldat skulle bära "sin" nästub(att använda på honom själv av ex plutsjv) jmf diskussionen om varje soldat med starterkit och infusinspåse.

 

Angående framstupa/stabilt sidoläge så håller jag bara till viss del med! Är det ont om personal som kan övervaka, ja då kanske man lägger en del som är vid medvetande i sidoläge men att göra det rutinmässigt tycker jag är fel! Medvetslösa eller sänkt medvetandegrad med egen andning = rutinmässigt sidoläge!

Annars smärtlindrade ställning, du kommer att ha ganska svårt att få en patient som har andningsbesvär men är vid medvetande att ligga i framstupa sidoläge! Låt honom halvsitta upp i stället. Samma sak med bukskador, låt dem ligga i fosterställning. Övervaka andning och puls!

 

Du har en poäng ang Hv-sjv! Tyvärr så används de ofta inte så utan ute på skadeplats. Men som du säger de ska inte vara där främst.

Link to comment
Share on other sites

Bamse:

 

Självklart bör alla ta hand om sina fötter själv - om inte annat så finns det inga sjvmän i grupp längre eftersom man bestämt att alla vpl. ska ha 40 timmars sjukvårdsutbildning.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.




×
×
  • Create New...