Jump to content

Recommended Posts

  • Replies 255
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Jag, som för en gång skull har lite erfarenhet i ämnet, skulle vilja påstå att sådana bemötanden oftast/alltid kommer från äldre personal i åldern 55-60+. Varför vet jag inte, men man kanske blir grinigare på ålderns höst? ;)

Edited by simon
Link to comment
Share on other sites

Det jag menar med att fel personer lämnar in är att Hv organisationen tappar den personalen dom behöver. Inget värderande över deras personliga beslut.

 

Precis. Det är lika hos oss. Dom som heltplötsligt bara försvinner är ofta dom som hör till toppen. Det är fruktansvärt tråkigt att det blir så.

Nu känner inte jag Swede eller ens träffat honom. Men intrycket jag får av det jag snappat upp här vad gäller erfarenhet och kunskaper, Sätt att vara på. Är att han förmodligen är en av dom bättre befäl/soldater man kan ha i ett förband. Det finns säkert fler såna här. Men ändå... Han utmärker sig ju.

 

Jag tror att förlora en sådan påverkar förbandet väldigt mycket.

Jag kanske överdriver, men det är som sagt bara ett intryck.

 

Men har man inte tid så har man inte. Så enkelt är det ju.

 

Är påväg ur själv. Mest för att intresset har svalnat och att allt tar sån lång tid. Lämnar nog in utr nästa år. Om inget drastiskt händer :)

Link to comment
Share on other sites

Apropå konstiga saker man hört på "serviceförråd" (motståndsnästen):

 

- Jag behöver lite tändstickor också.

- Va' sa' du me' dom te'? :tveka:

- Typ tända lite...

 

Jag hoppas av hela mitt hjärta att beväringen som i dag måste in på förrådet i Skövde har bättre tur med personalen.

 

låter som en viss dam som jobbat på förrådet på p4....

 

Har hon slutat?

En "rolig" episod, jag skulle byta kängor och valde av någon anledning att ha dem på fötterna när jag skulle byta, vet inte om de andra kängorna var obrukbara. Nåväl, jag fick definitivt inte byta dessa eftersom jag hade dem på fötterna när jag kom in. Okej, jag gick ut snörade av mig kängorna, luffade in i strumplästen och vill byta kängorna, det var helt ok. De fråga de om jag gått till dem i strumplästen, ja svarade jag.

 

ang. det att man inte kan lämna ut den sista, det har hänt alltså (just nu ser det ut som det var stefan&christer som stod i förrådet den dan :))

Link to comment
Share on other sites

Jag tror jag är den enda som haft snäll förrådspersonal, vi fick alltid vad vi ville ha och ibland lite mer också, man kunde tex gå in på förrådet och säga:

"Du jag använder så mycket t-shirtar, skulle jag inte kunna få några till?"

"Jovisst, hur många vill du ha?"

Mycket ovanligt vad jag förstår, båda som arbetade i förrådet var över 50 också men så var vi ju på ett väldigt litet ställe också..

Link to comment
Share on other sites

På F21 var det några riktiga kräk som jobbade på förrådet... deras standardfråga på inpasseringen på morgonen var "tjenare grabbar ska ni ha nåt tvättbyte idag eller måste jag visa leg?"

 

De vaktade också de där praktiska karbinhakarna till stridsvästen med sitt liv. De hade en hel flyttkartong som var fylld till bredden men de behövde visst ha dem på sina kafferaster eller nåt.

 

Jag fick också gå med trasig stridsväst ett tag eftersom killen tyckte att min provisoriska lagning med eltejp såg ut att hålla alldeles utmärkt. Det hela löste sig dock med att en av insatscheferna tog med mig till förrådet och lät mig se på när han blåste på med en harang med fraser som "Skarp verksamhet" "Utrustningen måste vara tip top" "Säkerhets risk" "Du är isf personligt ansvarig i fall Hansson råkar ut för nånting på grund av materielfel" "de här grabbarna är F21's ansikte utåt och vi kan inte acceptera att de ser ut som något ihopskrapat moldaviskt milisförband" hur som helst jag stod och mös och fick några karbinhakar som plåster på såren.

 

Oj då nu blev det OT här så jag kan väl åtminstone försöka vara on topic med att säga att det är synd att sveriges militära förmåga decimeras genom att förband läggs ner och att villiga och kompetenta soldater lämnar organisationen. All heder till för den tid ni givit för våran och andras säkerhet. :lol:

Link to comment
Share on other sites

Guest RobinHood

Känner igen mig i vemodigheten. Huset där man blev och var FBU snubbe har sålts till någon privat gubbe. Flygflottiljen alldeles brevid har har lagts ner... :)

 

När jag e tillbaks i hemtrakterna och kör förbi där så blir man alldeles varm i hjärtat :( Många roliga minnen därifrån med många sköna människor. Så trist att se allting försvinna.

 

hmm undras vad alla därifrån gör nuförtiden.....dax att googla lite o se vad man hittar :D

Link to comment
Share on other sites

Satt idag och funderade på att lämna in. skita i allt militärt och skaffa mig ett annat inträsse, alltså kort och gått överge MÖP:en inom mig. Kanske ägna tiden som blir kvar till att spela alla de data-spel jag aldrig har hunnit spela och kanske börja spela golf istället.

 

Inga fler kalla regniga nätter där man är trött, hungrig och fryser men man fortsätter att plåga kroppen framåt. Tänk att istället sitta i ett varmt och mysigt rum efter en riktigt god middag, titta ut på regnet som bara öser ner. Sitta och samtala med vanliga människor om alldagliga problem eller om bunkern på 4:e hålet som förstörde dagen. Samtidigt som jag avnjuter en god rökig whisky.

 

Som tur är så slutade det bara vid en tanke denna gång, men en vacker dag så kommer jag att lämna in...

Link to comment
Share on other sites

@Fk Satan & marcuzt:

 

Jag är lite nyfiken på orsaken till era tankar. Missnöje med HV eller FM? Nya intressen/prioriteringar? Känsla av att inte 'få något tillbaka'? Känslan av att ni 'inte har mer att ge'?

Denna fråga ställs förutsättningslöst.

Edited by eskil
Link to comment
Share on other sites

Anledningen till mina funderingar är att jag ville bli ResOff. Fick 10-6-7 i betyg och har direkt efter det gått med i en IP och sökt utlandstjänst. Anledningen till US är en chans att få göra något annorlunda, har varit två somrar som volontär i vitryssland och gillade att göra något annorlunda, samt en chans att få bättre betyg så jag kan bli ResOff.

Anledningen till att jag gick med IP var att få hålla på med militären lite mer än bara HV.

 

Och anledningen till att jag funderar på att sluta är en viss bitterhet att FM inte vill skicka "ha" mig till något annat än IP. Jag anser inte att det är fel på IP på något sätt men ifall man vill göra mycket mer känns även IP som övar mycket som en "hobby" verksamhet för mig...

 

Men jag ska kriga lite till innan jag bestämmer mig :Malaj:

 

Kan ju ha tur och komma iväg en sväng :)

Link to comment
Share on other sites

Anledningen till mina funderingar är att jag ville bli ResOff. Fick 10-6-7 i betyg och har direkt efter det gått med i en IP och sökt utlandstjänst.

 

Vill inte vara världens tråkigaste men...med 10-6-7 i betyg är chansen mikroskopisk att du blir uttagen till utlandstjänstgöring. :Malaj:

 

Sorry.

Edited by Bappelsinmannen
Link to comment
Share on other sites

Med tanke på hur få som får göra GU så kanske även 10 6 7 räcker som betyg för att få göra en mission.

För snart så finns det inga kvar med tanke på alla nerdragningar i försvaret.

 

8-/ Men att lämna in helt och hållet får aldrig vara aktuellt!!!! :angry:

 

Det gäller att stå stark och visa dom som bestämmer att vi faan! inte ger oss. För om vi viker ner oss och ger upp så får ju dom bara som dom vill.

Link to comment
Share on other sites

Jag anser att jag visat att jag vill höja mig. Men man kan inte höja sig via IP har min chef sagt.

Och jag har både ringt och mejlat olika instanser och det enda svar amn får är att det måste höjas iom nästa tjänstgöring. Men för att få tjänstgöra så krävs det ju 10-7-7 8-/

 

Så det känns lite som lycklig kärlek, Jag vill ha FM men FM vill inte ha mig just nu.

I händelse av krig så vill FM ha mig eftersom jag har mer än 10-5-5 och således bevisat att jag faktiskt kan vara soldat :angry:

 

Har iaf sökt massa civila tjänster nu för att se ifall jag får nått :)

Link to comment
Share on other sites

@eskil

 

Bara en plötslig trötthet som kom över mig. Jag spenderar grymt mycket tid i de gröna kläderna. Dock med en vetskap om att en dag är det över. Sedan börjar jag bli gammal, och andra intressen har börjat knackat på min dörr. Att vara ute helg efter helg att jobba med övningsplaner kväll efter kväll osv känns inte lika lockande längre. Att helt få släppa de gröna kläderna och göra det man inte har hunnit med att göra skulle vara riktigt skönt.

 

Att vara ute och spela golf på sommaren istället för att äta guldburk i ngn myggig skog. Att äta god mat på bra resturanger på helgerna isället för att att sitta under en gran och äta Drytech under tiden regnet öser ner. Att på kvällarna spela ngr roliga datorspel istället för att sitta och skriva övningsrapporter osv. Allt handlar om hur jag vill spendera min tid.

 

Jag har inte längre samma sug att åka på veckokurser med FBU, Att kämpa och mygla för att få åka på andra trevliga kurser. Jag tycker inte längre om att det ringer 2-3 st/dag och vill snacka militära saker, övningsupplägg osv.

 

Så snart är det tid för mig att lämna in mina saker till TSF, och skriva en fet-afse, samt lämna in saker som inte står på mitt utrustnings kort så i slutändan blir det en +/- 0 affär. Men jag kommer inte att lämna in mina grejer i år iaf. dock kommer jag att minska min tid i de gröna kläderna grymt mycket under nästa år. siktar på en minst en halvering av tiden. känns det fortfarande tråkigt och jobbigt så lämnar jag in och lämnar MÖP-livet bakom mig.

Edited by Fk Satan
Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1

Själv var jag på väg att lämna in mtrl:en i slutet av 90-talet. Den nye Hvkompch övertalade mig att fortsätta, gav mig en ny tjänst och skickade mig på utbildning.

Det blev 200+ timmar bokförda i tre år men jag upplevde att jag fick svårt att få ihop tiden med civilt jobb, familj och sånt. Jag stod inför ett vägskäl: fortsätta eller lämna in?

Då sökte jag och kom in på MHS.

 

Idioti? Förmodligen.

Intressant? Jajemen.

Kul? Absolut.

Ångrat mig? Inte en sekund.

 

/Krook :camo::baskerFN::baskerHV::baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Alla har vi nog haft perioder när vi funderat på om man ska fortsätta med HV. Det finns ju ett liv utanför den militära verksamheten som tar tid. Villa, barn och en hustru är ju bara några exempel, för att inte prata om arbetet. Ibland blir det helt enkelt för mycket och när man måste minska ned på något så är det tyvärr så att det är oftast det roliga som måste stryka på foten.

 

Jag har varit med i HV två gånger så att säga. 1999 hade jag så ini h-e mycket med ny tant, nytt jobb och annat så jag lyckades aldrig få in övningstid för ens futtiga 20 timmar. Istället för att ta ett par sabbats år så lämnade jag helt enkelt in prylarna. Då kändes det riktigt skönt faktiskt. Men vart efter livet ordnade upp sig, man kom in i nya jobbet och familjelivet etablerade sig ordentligt så tändes sakta men säkert intresset att gå med igen. Sagt och gjort, 11/9 2001 skickade jag in en ny ansökan till HV och har varit med sedan dess. Har dessutom hoppat på en IP nu, så för mig har det blivit en rejäl nytändning. Visst kör det ihop sig emellanåt och det kan ibland vara svårt att åka bort en helg på övning med två småtöser hemma. Men ändå, min militära verksamhet är det enda "egna" jag har. Iövrigt är jag äkta make, far, villaägare, ansvarstagande lärare och så vidare. Min fru och jag har en överenskommelse om att jag SKA vara med i IP så länge jag själv har viljan och orken. Just nu är det riktigt kul och inspirerande och jag ser i dagsläget inget som skulle kunna ändra på det.

 

Men visst kommer det att komma dagar när motivationen kanske inte är på topp. Då får man väl sätta sig ned och ta sig en funderare om hur man ska gå vidare.

 

För att sammanfatta allt detta ostrukturerande dravel - intressen kommer och går och det är svårt under perioder av sitt liv att hinna med allt. Ingen i min pluton skulle nog komma på tanken att gnälla på någon som väljer att lämna in prylarna. Snarare tyder det på karaktär att säga ifrån när viljan och orken inte räcker till.

 

Så, ni som lämnar in, jag har full förståelse för era beslut. Been there, done that! :)

Link to comment
Share on other sites

Jag måste säga att det är trist att man måste lämna in helt, bara för att livet förändras för några år, medan personens intresse fortfarande finns kvar.

 

Hade det inte varit bättre att placera dessa i förbandsreserven under de år som möjligheten att aktivt deltaga är nedsatt? För att sedan slippa all pappersexercis när vederbörande har en återigen förändrad livssituation och kan delta fullt ut igen.

 

Låt personen ha kvar sin personliga utrustning (med undantag för vapnet) hemma om han/hon vill det, men möjligheten att lämna in utrustningen måste givetvis alltid också finnas kvar.

Link to comment
Share on other sites

Jag måste säga att det är trist att man måste lämna in helt, bara för att livet förändras för några år, medan personens intresse fortfarande finns kvar.

 

Hade det inte varit bättre att placera dessa i förbandsreserven under de år som möjligheten att aktivt deltaga är nedsatt? För att sedan slippa all pappersexercis när vederbörande har en återigen förändrad livssituation och kan delta fullt ut igen.

 

Låt personen ha kvar sin personliga utrustning (med undantag för vapnet) hemma om han/hon vill det, men möjligheten att lämna in utrustningen måste givetvis alltid också finnas kvar.

 

 

Min PlCh sa till mig när jag gick med att det gick att ta ett sabbatsår eller dylikt ifall man hade mycket under en period, är kanske lite åt det hållet du menar?

Link to comment
Share on other sites

Min PlCh sa till mig när jag gick med att det gick att ta ett sabbatsår eller dylikt ifall man hade mycket under en period, är kanske lite åt det hållet du menar?

 

Ett, eller två sabbatsår är fullt möjliga. Men sen måste du avregistreras och all utrustning ska lämnas in.

 

Möjligheten jag efterfrågar är en möjlighet att stå i förbandsreserven i kanske 5-10 år. För att kanske vart fjärde år få ett litet brev hem som inbjuder dig till att bli aktiv igen.

Link to comment
Share on other sites

Min PlCh sa till mig när jag gick med att det gick att ta ett sabbatsår eller dylikt ifall man hade mycket under en period, är kanske lite åt det hållet du menar?

 

Ett, eller två sabbatsår är fullt möjliga. Men sen måste du avregistreras och all utrustning ska lämnas in.

 

Möjligheten jag efterfrågar är en möjlighet att stå i förbandsreserven i kanske 5-10 år. För att kanske vart fjärde år få ett litet brev hem som inbjuder dig till att bli aktiv igen.

 

 

Okej, låter som ett bra och smart tillägg. Finns nog många som gärna tar 5 år innan de har lite äldre barn och kan bli aktiva igen.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...