Jump to content
Sign in to follow this  
Flamdämpare

Spitfire Vs. ME 109

Recommended Posts

Hann Ta-152 nånsin tas i aktiv tjänst? Har för mig att bara några prototyper byggdes. Om den mot förmodan gjorde det, är det någon som vet hur den presterade mot allierade jaktplan?

 

Sägs även att hawker Tempest var baserad på Fw-190D, så vilken var "bäst" av dessa två?

Tempest var i grunden en modifierad Typhoon

som i sin tur började utvecklas 1937.

Typhoon flög första gången 1939.

Modifiering till Tempest påbörjades 1940.

Britterna stötte på Fw 190 först 1941.

 

Så nej. Tempest var inte baserad på Fw 190.

Ok, man lär så länge man lever. Vet inte riktigt vart jag fick det där ifrån... Men visst finns det ändå en viss likhet mellan Tempest II och Dora-9? :

 

http://www.cbrnp.com/profiles/quarter2/hawker_tempest2.htm

 

Suck, vilket plan... Måste ha varit grymmt att spaka!

Share this post


Link to post
Share on other sites
Suck, vilket plan... Måste ha varit grymmt att spaka!

Det finns en bok som heter "Det stora vansinnet", skriven av Pierre Closterman (stavning?).

Han flög Tempest under Andra Världskriget och har en hel del att berätta om maskinen.

En väldigt bra bok.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Ok, man lär så länge man lever. Vet inte riktigt vart jag fick det där ifrån... Men visst finns det ändå en viss likhet mellan Tempest II och Dora-9?

Utseendemässigt möjligen. Men Tempest II hade en lutfkyld radialmotor medan Dora hade en vätskekyld V-12a.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har en gång tittat in i cockpit på en 109:a och jämfört med en Spitfire, och jag kan bara konstatera att vilda hästar inte skulle kunna få mig att ta upp en sådan maskin i luften, än mindre flyga den i strid (under förutsättning att jag kunde flyga, alltså ;) ). En likkista är rymlig och har bra sikt jämfört med 109:an. Total klaustrofobi.

 

En intressant fördel som 109:an hade var att man kunde vrida nosen med hjälp av skevrodret ända upp till 30-40 grader från färdriktningen, vilket gjorde det mycket lättare att sikta. En Spitfire eller Mustang sköt i princip bara rakt fram, men 109:an kunde sprida skotten effektivt i horisontalplanet. Nackdelen med denna finess var att planet var instabilt i luften, man var tvungen att passa planet med roderpedalerna hela tiden när man ville flyga rakt fram.

 

109:an hade också, liksom 190:an, mycket snabbare rollhastighet än något allierat jaktplan, 360 grader på mindre än 3 sekunder.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Suck, vilket plan... Måste ha varit grymmt att spaka!

Det finns en bok som heter "Det stora vansinnet", skriven av Pierre Closterman (stavning?).

Han flög Tempest under Andra Världskriget och har en hel del att berätta om maskinen.

En väldigt bra bok.

Tack för tippset, klart värt att kolla upp!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kan förutom boken av Clostermann rekomendera tre andra böker som jag köpte in en tillsammans med "Det stora vansinnet", vet dock inte om dessa fortfarande går att köpa som en "serie" som jag gjorde. Dessa är "Stridspilot" av Paul Richey, boken beskriver de strider han deltog i under den tyska offensiven mot Frankrike och benelux länderna våren 1940. Den andra är "Jag flög för Hitler" av Heinz Knoke, Bf 109 pilot 1941-44 främst på västfronten. Den sista heter "Jag var självmordspilot" och är författad av någon vars namn jag inte vågar försöka mig på att stava. Den beskriver främst utbildningen, men också en del strider för en japanska pilot i krigets slutskede.

 

Alla fyra böckerna är läsvärda och har ni tur kan ni köpa dem i en och samma serie. Dock kan jag också främst rekomendera Clostermanns "Det stora vansinnet"

Share this post


Link to post
Share on other sites

Med mer offensivt uppträdande, Som även krävdes av de tyska piloterna så kunde resultatet annorlunda. Om England hade gett upp kampen 1940 så hade minst hälften av de tyska armé divisionerna i väst, Afrika kåren och nästan hälften av Luftwaffes flyg i västeuropa och Medelhavet kunnat användas vid Operation Barbarossa. Lägg till de Fallskärmstrupper som decimerades vid Kreta i maj 1941 så kunde resultatet blivit en tysk seger på östfronten.

 

 

Källa:Christopher Dorne, BBC History Magazine, July 2000.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Med mer offensivt uppträdande, Som även krävdes av de tyska piloterna så kunde resultatet annorlunda. Om England hade gett upp kampen 1940 så hade minst hälften av de tyska armé divisionerna i väst, Afrika kåren och nästan hälften av Luftwaffes flyg i västeuropa och Medelhavet kunnat användas vid Operation Barbarossa. Lägg till de Fallskärmstrupper som decimerades vid Kreta i maj 1941 så kunde resultatet blivit en tysk seger på östfronten.

 

 

Källa:Christopher Dorne, BBC History Magazine, July 2000.

Det finns många "OM" fall som är intressanta.

 

Tyskarna hadde som bekant inget strategiskt bombflyg. Hitler hadde till och med försökt få till ett förbud mot bombningar, mer än 10 mil från frontlinjen, under 30-talet. Engelsmännen gick ej med på detta.

 

Det kanske var en medveten strategi från Englands sida att genom terrorbombningar driva tyskarna att svara med sin Vedergällnings bombning av Engelska städer. Detta även om man inte hadde bombplan lämpade för uppgiften.

 

För England var ju doktrinen att man skulle bomba Tyska städer helt klar. Sedan 20 talet hadde man byggt bombflyg för uppgiften. Att man idag inte är så öppna i denna fråga är förklarligt- Den Kände Engelske militärhistoriken Liddle Hart, som ofta tar upp obehagliga sker, nöjer sig med att konstatera att England var den som började terrobomba.

 

Kanske vanns slaget om England på civil befolkningens bekostnad. Nu är det ju inte speciellt lätt att gå ut och säga att: Vi vann för att vi fick tyskarna att bomba våra städer.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag vill påstå att Tyskland helt saknade förutsättningarna för att ro Seelöwe i hamn.

Man hade ingen utarbetad doktrin för landstigning över kust,

man hade i praktiken inga tunga örloggsfartyg som kunde ge eldunderstöd,

(i början av sommaren hade man bara 1 tung kryssare, 2st lätta och 4st jagare i stridbart skick)

halva RAF Figther Command stod i praktiken orörda i reserv i väntan på landstigningen,

RAF hade under hela operationen lägre förluster i flygplan och manskap än tyskarna,

samtidigt som den brittiska flygplansproduktionen och pilotutbildningen

översteg den tyska i kapacitet.

 

Seelöwe är i praktiken att betrakta som en skenmanöver i syfte att få britterna till förhandlingbordet

och några förhandlingar var Churchill inte intresserade av.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tyska planerare kunde antagligen skrapa ihop just precis med pråmar för att för att få ihop en invasionsstyrka. Pråmarna som togs från de Europeiska vattenvägarna lamslog nästan den tyska industrin. Att sedan behöva ta risken att bogsera över den nyckfulla kanalen var knappast värt risken. storadmiral Erich Raeder avrådde bestämt från hela företaget.

 

Hitler var inte intresserad av att krossa England, Han trodde att imperiet skulle falla sönder och vinnarna på det skulle vara Japan och USA, Inte Tyskland.

Hans mål var att ta ifrån engelsmännen hoppet om en möjlig seger med hjälp av en besegrad kontinent som inkluderade Ryssland. Genom ett besegrat Ryssland

skulle skulle Japan bli ett såpass starkt hot mot USA så att de inte kunde lämna en effektiv hjälp till England.

 

Den 31 Juli 1940 bestämde H. att besegrandet av Ryssland skulle vara en del av målet att besegra England. H. satte våren 1941 som startpunkt för att krossa Ryssland på 5 månader, Men det är en annan tråd.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Anders R

Tyskland hade väl inte tillgång till lika högoktanigt flygbränsle som britterna?

Har hört att tyskarna hade 80-oktanigt bränsle medan britterna hade 100-oktanigt. Nån som vet nåt mer om det?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Tyskland hade väl inte tillgång till lika högoktanigt flygbränsle som britterna?

Har hört att tyskarna hade 80-oktanigt bränsle medan britterna hade 100-oktanigt. Nån som vet nåt mer om det?

 

Det är rätt, Tyskarna kunde inte höja oktantalen utan försökte kompensera genom att göra större motorer. Vilket gjorde att deras vikt-hästkraft-ratio var sämre.

 

En annan taktisk fråga, Hur undvek en jaktpilot X att träffas av projektiler från den rotekamrat Y som försöker skjuta ner Fiendepilot Z som jagar jaktpilot X?

Lite rörigt, men hoppas ni ser problematiken?

 

Det måste han hänt friendly fire-olyckor flera gånger.

Share this post


Link to post
Share on other sites
En annan taktisk fråga, Hur undvek en jaktpilot X att träffas av projektiler från den rotekamrat Y som försöker skjuta ner Fiendepilot Z som jagar jaktpilot X?

Lite rörigt, men hoppas ni ser problematiken?

Det finns säkert hur många sätt som hellst. Det vanligaste är väl att pilot Y ropar på radion åt pilot X att svänga åt ett visst håll. När X svänger så vet Y att fi kommer att svänga efter och har redan lagt siktet rätt.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Kan förutom boken av Clostermann rekomendera tre andra böker som jag köpte in en tillsammans med "Det stora vansinnet", vet dock inte om dessa fortfarande går att köpa som en "serie" som jag gjorde. Dessa är "Stridspilot" av Paul Richey, boken beskriver de strider han deltog i under den tyska offensiven mot Frankrike och benelux länderna våren 1940. Den andra är "Jag flög för Hitler" av Heinz Knoke, Bf 109 pilot 1941-44 främst på västfronten. Den sista heter "Jag var självmordspilot" och är författad av någon vars namn jag inte vågar försöka mig på att stava. Den beskriver främst utbildningen, men också en del strider för en japanska pilot i krigets slutskede.

 

Alla fyra böckerna är läsvärda och har ni tur kan ni köpa dem i en och samma serie. Dock kan jag också främst rekomendera Clostermanns "Det stora vansinnet"

 

wow det va inte i gar man laste dom bokern, 80 talet nan gang. Men dom ar valdigt bra.

 

Personliga Favoriter fran denna tiden ar FW 190D. Dom har en pa display hos The Official National Museum of the United States Air Force om ni inte varit dar sa en trip dit ar ett maste.

Share this post


Link to post
Share on other sites
En annan taktisk fråga, Hur undvek en jaktpilot X att träffas av projektiler från den rotekamrat Y som försöker skjuta ner Fiendepilot Z som jagar jaktpilot X?

Lite rörigt, men hoppas ni ser problematiken?

Det finns säkert hur många sätt som hellst. Det vanligaste är väl att pilot Y ropar på radion åt pilot X att svänga åt ett visst håll. När X svänger så vet Y att fi kommer att svänga efter och har redan lagt siktet rätt.

 

 

Kurvstrid ala WWII var oftast extremt komplicerad och kommunikationen mellan divsionskamraterna i strid var sällan mer komplicerad än namnet. Hörde man namnet rollade man över på rygg och drog spaken i magen,samtidigt som huvudet gick som en propeller. Friendly fires hörde till dagsrutinen men var oftast inte som det ni beskriver ovan en olycka utan ett från början till avslut ett dedikerat anfall mot en förmodad fiende.

 

Inom roten kunde ibland en mer ordrik konversation förekomma, ofta på grund av att rotetvåan i 7 fall av 10 var extremt oerfaren och behövde hjälp med sitt uppträdande. Om ettan hamnade i utdragen strid och någon kurvade in mot honom var det tvåans uppgift att få bort denne. Han hade inte rätt att slutföra en "kill" utan endast få bort planet från ettans rygg. Risken för vådabeskutning här var begränsad då de ytterst sällan låg på linje utan längs en kurva på y eller x led (rita en cirkel och plotta sen in tre punkter på den, även om radien oftast bara var samma för 2 av maskierna så visar det principen). Enda risken var om ettan kurvade in i en kärve, men som W Reschke kallat sa till mig "Då var det min dag och inget att göra åt".

 

8 AF hade även high altitude punchers (oftast Jugs) som genom en power dive valde ut efterhängsna fi för att sedan gå upp på höjd igen. Dessa kunde kallas in (inte stor chans att lyckas), eller så såg de problemet själva.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag ber om ursäkt om detta inlägg blir lite av karaktären "jag vill minnas".

 

Tyskland hade väl inte tillgång till lika högoktanigt flygbränsle som britterna?

Har hört att tyskarna hade 80-oktanigt bränsle medan britterna hade 100-oktanigt. Nån som vet nåt mer om det?

 

Jag vet inte hur det förhåller sig med skillanden i oktantal, men tyskarna och britterna

ska ha mätt oktantalet vid olika bränsle/luft-blandning, så skillnaden skall vara mindre

än vad än simpel analys av angivna oktantal anger.

 

På liknande sätt kan det förhålla sig vid effektangivning hos flygmotorer.

Anger siffrorna maximal kontinuerlig effekt eller tidsbegränsad effekt vid

"military power", eller "war emergency power"?

 

Ang. att tyskarna valde större motorer, så vill jag minnas att brist på legeringsmetaller

som krävdes till överladdade motorer och eventuellt mindre teknisk kompetens inom just

området överladdning spelade in.

 

8 AF hade även high altitude punchers (oftast Jugs) som genom en power dive valde ut efterhängsna fi för att sedan gå upp på höjd igen. Dessa kunde kallas in (inte stor chans att lyckas), eller så såg de problemet själva.

 

Har jag förstått det rätt att P-47:orna (p.g.a. sin hiskeliga dykhastighet) ofta användes

till att från hög höjd tvinga bort eller skjuta ner jaktflyg som närmade sig bombflyget,

medan P-51:orna, med sin (påstått) fenomenalt höga maximala marschhastighet

och med sin bättre manöverförmåga mera användes till jaktsvep?

 

Det är i alla fall den uppfattning som jag fått av återgivningar av luftkriget över Tyskland.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Seelöwe är i praktiken att betrakta som en skenmanöver i syfte att få britterna till förhandlingbordet

och några förhandlingar var Churchill inte intresserade av.

En möjligtvis effiktivare taktik kunde ha varit att gått direkt till nattliga terrorbombningar mot London. Dessa hade kunnat starta tämligen direkt efter Frankrikes fall då behovet att gruppera bomb eskadrarna nära England inte var lika stort som för jakten. Tiden efter Frankrikes fall var Chuchills politiska kapital för att fortsätta kriget rätt litet, en terrorbombnings kampanj som man saknade motmedel mot, kunde ha varit dropen som tvingat fram en ommöblering av kabinettet och därigenom fredsförhandligar.

Nu fick man istället vänta på att jakten frambaserades innan angreppet på England startade. Sedan misslyckades Luftwaffe med att betvinga RAF. Först där efter startade terrorbombningarna, därigenom blev det inga större politiska verkningar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

https://www.warhistoryonline.com/guest-bloggers/newly-restored-messerschmitt.html

Test pilot shares his experience with Messerschmitt Bf109G

Listen to a Merlin engine and hear a beautiful symphonic sound. Listen to the Daimler Benz engine. The recipe for recreating this sound is to start with a Merlin. Put in a racing camshaft, jack up the compression, and then garnish with the shriek of 1000 tortured souls that is the DB605 supercharger. It is simply the most pure and sinister sound in the universe. Being attacked by something with this sound would make me curl up in the fetal position on the floor and cry like a little baby. Any exposure to this instrument of war will permeate your soul and imprint itself there forever. It moves a person like nothing else. Non-aviation people who stumble upon it at an air show can be talkative and laughing around all the rest of the aircraft, but when they lay eyes on the 109, all go quiet, not knowing but feeling this unstoppable force that is the Bf109G.

Edited by vikingman
  • Like 1
  • Thanks 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Garmr
      Hej!
       
      Har för en tid sedan hittat en bra hemsida när det kommer till Wehrmacht TO&E och tänkte då att detta kan vara av intresse för vissa i detta forum.
       
      Notera dock att sidan är på tyska, men då både det tyska och svenska språket är germanska språk tror jag inte detta kommer vara ett större hinder. Sedan hjälper det ju även att det finns illustrationer i KStN dokumenten.
       
      Mvh,
      Garmr
    • By mulltin
      Undra om det är någon som har höguplösta versioner av militärrelaterade affischer? till exempel "finlands sak är vår", "var rädd om orden, signalspaning pågår" etc
×
×
  • Create New...