Magnus Redin Posted December 21, 2004 Report Share Posted December 21, 2004 Här är ett skelett till vad jag har tänkt skall bli en insändare till Vårt Försvar. Kommentarer? Bör jag ersätta I och G med några riktiga beteckningar så det blir lite tjatigare men mindre kryptiskt? Vad saknar ni som kan sådant här? Jag har medvetet försökt undvika brigad och bataljonsexercis och uppräknande av system. Insatsförsvar som kan växa och krympa. Försvarets huvuduppgift är att värna landet och nu skall mycket av den dagliga uppgiften lösas på stort avstånd så konflikter kan bli lösta innan de når över EU:s eller Sveriges gräns. Det är insatsförsvarets behov som motiverar de flesta nysatsningar och som skall ta den största andelen av totalförsvarsbudgeten. Insatsförbanden skall klara av att lösa så kvalificerade uppgifter att vår insats gör skillnad och de behöver vara så bra att vi blir en viktig sammarbetspartner inom EU och för de demokratiska stormakterna. Bra egenskaper är kort utryckningstid, kvalificerad förmåga, stor numerär och uthållighet. Jag tror att kort utryckningstid gör oss extra intressanta för våra sammarbetspartners, uthållighet ger trovärdighet och kvalificerad förmåga är ett krav för att det skall vara meningsfullt. Jag skissar här på en organisation som ger flera av dessa goda egenskaper och som utöver det ger anpassningsbarhet och ett bra försvar vid direkta hot mot sverige. Grundenheten är ett insatsförband, I. För att I skall kunna vara uthålligt måste I kunna avlösas och det måste på ett ordnat sätt bildas nya I när kontrakt går ut. Den minsta kompletta insatsorganisationen blir då 3 x I, ett I under kvalificerad övning eller insats, ett I under lättare övning och vila och ett I under uppbyggnad. Insatsgrupperna skräddarsys självfallet för sina uppdrag. Man väljer ut rätt personal, förser dem med rätt typ av fordon och tillför specialister. Men oavsett vad det är för specialistförmåga som behövs behöver den finnas i flera uppsättningar för att bli uthållig. Personalen till I kommer förenklat från tre håll. Från grundutbildningsförband, återvärvning inom I och från civila livet, kanske via hemvärnet. För att värnpliktiga snabbast möjligt skall kunna göra ett bra arbete i I behöver grundutbildningsförbanden G vara så lika I som möjligt. Det minimala antalet G för att göra organisationerna så lika som möjligt är 3. G får arbeta så nära I som behövs för att överföra erfarenhet och ge god inspiration till att skriva på I-kontrakt. Den minimala organisationen i detta tankeexperiment blir då 3 x I och 3 x G. För att I skall vara kvalificerade och för att minimera risken för att soldater skadas under insats behöver de tillföras ny materiel i god takt, mindre serier än tidigare under invasionsförsvarets tid men oftare. Det betyder att I normalt sett inte hinner slita ut utrustningen. Arvet av fortfarande tämligen modern utrustning lagras. För uthålligheten och likformighetens skull bör alla funktioner som krävs för en enhet insatsförmåga köpas in i tre eller sex exemplar. Tre roterande inom de tre I och tre till om det är utrustning som skall ingå i grundutbildningen av värnpliktiga. I vissa fall kan G klara sig med arv från I men det bör inte vara det normala. Om I snabbt behöver växa i styrka utökar man rekryteringen, där är hemvärnet och ev reservofficersverksamhet en viktig personalreserv. Utrustningen lånas i första hand från G som får klara sig med förrådsställt arv. Om tillväxten sker på medellång sikt utökar man även G med arv i väntan på nyleveranser av utrustning. På lång sikt utökas I och G i storlek och antal efter behov. När det gäller arv av pesonal försöker man fånga upp värnpliktiga som inte skriver kontrakt i Hemvärnet för att hålla dem aktiva och bevara och utveckla kompetens. Övriga fd G och I soldater krigsplaceras i förband med arvsutrustning som vid lugnt världsläge enbart finns på pappret. Officerare som övar på större gruppers strid får göra det på G förbandens gemensamma övningar som givetvis samordnas med I förbandens övningar. Uppbyggnad av förband övas när man sätter ihop nya I förband. Det här ger ungefär den ständiga förmågan en I på mission och en I i kuppförsvar utöver hemvärnets förmåga. G förbanden är cykliska och kan inte räknas som en pålitlig resurs. Under korta perioder om det blir kris borde man kunna utveckla förmågan 2 x I. Med ett års mobilisering kan den totala förmågan av I, G och repövade lagerförband rimligtvis bli ca 10 x I. Dvs en enhet pålitligt och uthålligt insatsförmåga ger en tiofaldig självförsvarsförmåga om ett års förvarning ges. Jag har här inte sagt någonting om hur stort I förbandet är. Det jag föreslår är att det görs så stort att vi har råd med 3 x I och 3 x G strukturen eller motsvarande som ger mycket god uthållighet. Om omvärlden blir hotfullare bör behoven av insatser öka. Om de förstärkningarna görs uthålliga genom att de görs gånger sex för uthållig insats och motsvarande grundutbildning ger det automatiskt en motsvarande ökning av självförsvarsförmågan. Dvs vi börjar rusta när världen blir orolig långt bort för att förhoppningsvis lösa problemen där i stället för att vänta tills det har misslyckats och hotet är nära. Vad skall då I innehålla? Det som ger mest förmåga för pengarna är specialisering till en funktion vilket vore perfekt om vi var en delstat i USA. Eftersom arvet av personal och materiel utgör större delen av vårt territorialförsvar behöver I förmågan vara mångsidig. Det blir i någon mening en minityrarme som självständigt kan lösa mindre uppgifter. Vi måste givetvis välja att kunna klara uppgifter som är användbara för självförsvar av sverige. Vid nedrustning behåller man samma 3 x I och 3 x G struktur men minskar på värnpliktsuttagningen och rekryteringen och ställer tillbaka materiel i förråd. Att det är 3 x G är inget heligt tal, jag vet inte vilket antal som är optimalt. Troligtvis kommer en skillnad mellan I och G förband vara att man i I förbanden har fler sittplatser i olika typer av fordon som väljs efter omständighet än vad man har infanterister medan man i G förbanden fyller alla varianter för att få fler att rekrytera till I förbanden. Andra detaljer är att styrketillväxt av territorialförsvaret kanske kommer att ske genom att hemvärnet förstärks med ärvd materiel och mer övning, det beror på hur det nya hotet ser ut. Skulle vi mot förmodan hamna i en ny kalla-kriget situation är det uppenbart att man man utöka antalet G förband och ställer upp förband som repövas på samma sätt som på 50 och 60 talen. Budgetmässigt dominerar I förbandens personal, materiel och övningar och därefter G förbanden. Sedan behövs det mycket mindre budgetar för kompleterande renodlade territorialförsvarsfunktioner som tex fast luftövervakningsradar, civilförsvar, hemvärn för personalarv, lagerhållning för materielarv och forskning och utveckling. Förändringar i ett områdes förutsättningar får inte nolla de andras budget då det gör att anpassningsförmågan blir lidande. Det kritiska för att detta skall fungera är att politiskt bestämma att insatsförmågan skall vara kvalificerad och uthållig, att arv av personal och materiel från insatsuppgifterna skall tas tillvara för att ge anpassningsförmåga och självförsvarsförmåga och att när det behövs en ny förmåga skall den dimensioneras så att även den blir uthållig. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Gomer Pyle Posted December 21, 2004 Report Share Posted December 21, 2004 Mycket väl genomtänkt! Jag gillar starkt din tankegång att skapa en struktur för en tydlig målbild, d v s producera ett I. Det är lite som Ford gjorde när han hittade på löpande-bandet, där det bara var att variera bredd/hastighet/antal linjer och det är precis det man inte har inom FM idag. Som kritik är det två saker jag tänker på. 1 - Organisationsschema, det impar alltid på gubbar i ledande befattning, särskilt militärer, att kunna visa det du säger på 100 rader text i en bild (vad är det man säger?1000 ord, en bild!). 2. Kostnadsfördelning i procent mellan G och I, vilket skulle göra att det bara är att sätta in den tilldelade summan och direkt se hur stort I blir. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Krook Posted December 21, 2004 Report Share Posted December 21, 2004 Det låter i stort bra, tycker jag. Däremot så finner jag inga större skillnader i tänket mellan Redin och Syrén. Men å andra sidan kanske jag har dragit fel växlar på det ÖB har sagt? Hur har du tänkt dig personalförsörjningen avseende officerare samt övrig personal med längre kontrakt >3år? En sak som jag finner intressant i "drömmen" är uttalandet om "stor numerär". Vad innebär det? Ur vilket perspektiv? Om jag ska sätta in begreppet "stor numerär" i "Insatsförbandet I" så innebär det divisions storlek. Detta för att det är min uppfattning om vad stor numerär innebär på den internationella arenan. Om det vill jag bara säga: Gärna för mig. /Krook Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Gomer Pyle Posted December 21, 2004 Report Share Posted December 21, 2004 Visst är det ganska likt Syréns. Tips till dig Magnus Redin är att kolla in (kommer inte ihåg nr, har den inte med mig där jag sitter just nu, men kalla den - ) ÖB´s underlag för FB04-proppen. Där tar han upp just personalförsörjningen. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted December 21, 2004 Author Report Share Posted December 21, 2004 2. Kostnadsfördelning i procent mellan G och I, vilket skulle göra att det bara är att sätta in den tilldelade summan och direkt se hur stort I blir. Jag har inte information och kompetens nog för att göra en sådan kostnadsuppdelning. Det närmaste jag kommer är att minst 50% av budgeten skall gå till insatser, lön till I-anställda, lön till I kontrakterade, I-materiel, G-materiel som är identisk med I-materiel och när ingen insats är igång räknat från den normala insatsnivån köper man på sig extra förbrukningsförnödenheter. Om en anställd/kontrakterad kostar 100 kkr per månad inklusive allt och 10 G sek går till personal ger det 8000 gubbar. 10 G sek till materiel osv borde sedan räcka bra. Så ett I borde vartefter det ställs om växa mot 2500 man. Sedan borde insatser som är extra svåra eller om de går över en viss mängd betalas med extra pengar ur statsbudgeten. Alla andra funktioner kan fungera bra med rejält mindre budget. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted December 21, 2004 Author Report Share Posted December 21, 2004 Hur har du tänkt dig personalförsörjningen avseende officerare samt övrig personal med längre kontrakt >3år? Jag tänker mig något i stil med: Gnetaspåret: -> G, de med goda förutsättningar utbildas till gruppbefäl. -> I-tjänst på kontrakt med viss vidareutbildning -> I-tjänst på kontrakt med viss vidareutbildning Upprepas tills man får något av beskeden: -Vi vill anställa dig som fast yrkesofficerare. -Du är duktig men nästa varv blir nog ditt sista, du bör börja tänka på en civil karriär. -> Helt specialiserad vidarutbildning inom yrkesofficerstjänsten. För att få fart på det bör folk som är duktiga på kontraktstjänsten på något sätt erbjudas högskoleutbildning att varva mellan kontrakten utan att det ger ett löfte om fast tjänst, den utbildningen måste då även vara civilt attraktiv. Sidospåret: I någon ordning: G tjänst eller utomordentlig tjänst i någon frivilligorganisation. egenbekostad civil(!) högskoleutbildning med någon kompetens som är militärt intressant. -> I-tjänst på kontrakt. ... Därefter som ovan. När någon hoppar av på någon nivå: -> Försök värva till hemvärnet. När någon fast anställd officerare inte längre behövs eller börjar tappa förmåga: -> Hemvärnet edyl så den förmåga som finns kan utnyttjas maximalt. När någon fast anställd är ett hopplöst pucko som inte kan avskedas: -> Utvärdera vad som gick fel i rekryteringen och utbildningen. -> Skicka till kiruna som glesbygdsstöd i stället för radiotjänst. (Jag avskyr snett uppåt som begrepp men vet inte hur vanligt det är i praktiken. ) När någon sprängs och hamnar i rullstol: -> Bra pension. När någon blir nazist eller motsvarande. -> Ut med huvudet före, tyvärr kan inte intjänad pension dras in. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Krook Posted December 21, 2004 Report Share Posted December 21, 2004 Har du spekulerat något om antalet individer per tjänst i I-förbanden? Jag tänkte på vilken rotations/insats-frekvens du ser framför dig. Den bild jag fick när jag läste var den av en rätt så tät frekvens, vilket ger en stor belastning på personalen, vilket i sin tur inverkar menligt på insatsens kvalitet (enligt FHS). I min värld (jag har egentligen ingen) behövs minst fyra (4) officerare per tjänst i US med kommande system. En som är insatt, en som är under utbildning för insats, en som grundutbildar värnpliktiga, samt en som återhämtar efter insats och vidareutbildar sig. Det ger 1,5 år mellan insatserna. Detta förutsätter: Inga längre vidareutbildningar, ingen familj, inga längre sjukdomar eller skador, inga längre kommenderingar, mm. /Krook Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted December 21, 2004 Author Report Share Posted December 21, 2004 Det låter i stort bra, tycker jag. Däremot så finner jag inga större skillnader i tänket mellan Redin och Syrén. Men å andra sidan kanske jag har dragit fel växlar på det ÖB har sagt? Mitt tänk kommer från ordinär lump, lite blandat läsande på nätet, lite FOA tidningar odyl, div massmedia, div debatter på nätet för ro skull, blandade böcker där max 10% har haft militär anknytning, arbetslivserfarenhet och så har jag från och till funderat på sådana här frågor och saker som gränsar till det. Skulle gissa att jag har lagt 2000 - 3000 h på det, mest i form av tankelek när jag har tråkigt eller inte somnar sent utan senare. Jag har ingen som helst officersutbildning, jag har aldrig haft tillgång till någon kvalificerad organisatorisk eller historisk information, jag har inte studerat området på något systematiskt sätt utan bara sett en liten kunskapsskärva eller intressant insikt här och där och sedan vävt ihop det med egna funderingar. Om jag har samma tänkande som ÖB beror en del på att vi har delat några öppna källor, jag har som alla andra sett trender men mest ser jag det som ett gott tecken på att jag inte är helt ute och cyklar. Kul! Jag har läst ÖB:s bok Vägen frammåt men jag har ingen uppfattning om honom och har inte försökt förstå honom, jag är inte snabb på att lära mig folk. Ambitionen med det hela är att ha roligt, hitta något sällskap att spåna i, försöka få koll på om mina funderingar har något värde och om de har det prestigelöst försöka hjälpa till med att få försvaret att fungera lite bättre. Jag älskar att få vfsh som jag är i kontakt med att fungera lite bättre och jag känner mig otrygg med dagens försvar och försvarspolitik. (Men det är ett hobbypyssel, det är inget att leva på, inkomsten är en helt annat projekt. ) Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Gomer Pyle Posted December 21, 2004 Report Share Posted December 21, 2004 Visst är det ganska likt Syréns. Tips till dig Magnus Redin är att kolla in (kommer inte ihåg nr, har den inte med mig där jag sitter just nu, men kalla den - ) ÖB´s underlag för FB04-proppen. Där tar han upp just personalförsörjningen. Nu har jag tillgång till den - den heter "Försvarsmaktens förslag till fortsatt reformering samt kompletterande underlag till försvarsbeslut 2004" (2004-04-30, HKV beteckning 23 383:66707). Kolla in bilaga 3 "Redovisningar rörande personalförsörjningsområdet". Om du känner och orkar är det bara att ringa eller besöka FM och begära ut den (allmän, offentlig handling), oftats kan de skicka en kopia alternativt så får du ställa dig och kopiera på stället. Du bör dock vara beredd att betala porto. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted December 21, 2004 Author Report Share Posted December 21, 2004 Har du spekulerat något om antalet individer per tjänst i I-förbanden?Jag tänkte på vilken rotations/insats-frekvens du ser framför dig. Den bild jag fick när jag läste var den av en rätt så tät frekvens, vilket ger en stor belastning på personalen, vilket i sin tur inverkar menligt på insatsens kvalitet (enligt FHS). I min värld (jag har egentligen ingen) behövs minst fyra (4) officerare per tjänst i US med kommande system. En som är insatt, en som är under utbildning för insats, en som grundutbildar värnpliktiga, samt en som återhämtar efter insats och vidareutbildar sig. Det ger 1,5 år mellan insatserna. Detta förutsätter: Inga längre vidareutbildningar, ingen familj, inga längre sjukdomar eller skador, inga längre kommenderingar, mm. /Krook Jag ser det som en individ per tjänst i I-förbanden men det finns tre I-förband i olika fas i insatscykeln. Det ger tre individer per uthållig insättningsbar I-tjänst. Jag har inte gjort någon skillnad på meniga och officerare. Utöver det bör det för de tjänsterna i I-förbanden varje år finnas tre värnpliktiga i G-tjänst och för vanligt infanteri blir det nog mera bortåt sex eller mer att rekrytera ur till I-förbanden. Jag vet ej hur många värnpliktiga en officerare kan utbilda i genomsnitt. Jag vet inte heller med vilken cykeltid I-förbanden skall rotera. Det borde bero på vad den viktigaste pågående insatsen kräver. Det kan bli makligt halvårsvis typ: Utbildning -> insats/övning -> vila/övning -> insats/övning. Eller med någon månad om det är brinnande krig som vi måste delta i. Det spelar ingen roll för min skiss utan anpassas efter situationen. Jag vill absolut inte se mål som "nu skall vi samla ihop resurser till en insats" i kombination med "Det räcker om vi totalt kan samla ihop 1200 pers". Då borde det vara lätt att man bygger upp så man klarar en kraftsamling och sedan kan man inte göra mer än det för sedan är resurserna slut och man får hanka sig fram med småpanik och påpeka till riksdagen att vi bör dra oss ur för nu är vi slutkörda. Jag vill ha situationen: Vi kan skicka en I direkt, vilka delar av I skall vi skicka och vilka fordon skall de ta med sig? När de är trötta har vi redan en I i vila. Samtidigt bygger vi som vanligt upp en ny I. En I är det riksdagen lovar EU osv att vi kan ställa upp med och en I är det vi lovar svenska folket att vi ställer upp med och för de som anser att det är dyrt att ha så mycket organisation för en I får vi vara pedagogiska om viktigheten med uthållighet och att stå för sina löften och att det även är det som ger oss god förmåga till självförsvar. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted December 21, 2004 Author Report Share Posted December 21, 2004 Nu har jag tillgång till den - den heter "Försvarsmaktens förslag till fortsatt reformering samt kompletterande underlag till försvarsbeslut 2004" (2004-04-30, HKV beteckning 23 383:66707). Kolla in bilaga 3 "Redovisningar rörande personalförsörjningsområdet". Om du känner och orkar är det bara att ringa eller besöka FM och begära ut den (allmän, offentlig handling), oftats kan de skicka en kopia alternativt så får du ställa dig och kopiera på stället. Du bör dock vara beredd att betala porto. Tackar! Jag provar att ringa i morgon och kollar om det går att få en kopia skickad.Det är lite för ambitiöst att åka från Linköping för att få tag på en kopia. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Krook Posted December 21, 2004 Report Share Posted December 21, 2004 Ok, jag förstår. Ämnar du som nytillträdd Försvarsminister sänka den internationella ambitionen eller kommer ditt I-förband motsvara dagens ambition (i volym) med två bataljoner samt tre mindre enheter insatta? Jag trodde nämligen att du skulle ha dina tre I-förband insatta över tiden. /Krook, som tycker det här är intressant Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted December 21, 2004 Author Report Share Posted December 21, 2004 Ok, jag förstår.Ämnar du som nytillträdd Försvarsminister sänka den internationella ambitionen eller kommer ditt I-förband motsvara dagens ambition (i volym) med två bataljoner samt tre mindre enheter insatta? Jag trodde nämligen att du skulle ha dina tre I-förband insatta över tiden. /Krook, som tycker det här är intressant Som nytillträdd försvarsminister skulle jag slakta allt som inte passar i de tre I förbanden och G förbanden och de slaktrester som är något att ha för framtiden placeras i förråd om de är materiel och i hemvärnet om de är personal. (Men inte med generalslön om det kan undvikas. ) I blir så stort som vi har råd med. Allt normalt budgetdragspelande skall hamna i I och dess direkta stödfunktioner som G. Detta så det viktigaste målet och de tilldelade medlen kan hänger ihop de närmaste decennierna. De mindre funktionerna och deras poster i budgeten påverkas mindre av den anpassningen uppåt eller nedåt. Territorialförsvarets unika specialfunktioner behövs oavsett storleken på I, den planeringen kan vara mycket långsiktig. (De blir fler om I blir så litet att I inte har en "komplett" förmåga. Min modell bryter då vartefter ihop. ) Civilförsvar kan vi rimligtvis inte vara utan. Även om världen blir helt fredlig dröjer det lite längre innan vi har tämjt vädret och alla risker för pester och massiva kemikalieolyckor. Torrluftsförråd och några administratörer kan bara inte vara så dyrt att det inte går att ha förråd för arv. Mängden frivilliga till hemvärn varierar troligtvis långsamt och man vill vårda återrekryteringsbasen för insats och styrketillväxt oavsett hur stort I är ända tills den dag vi har total världsfred. Forsking och teknisk utveckling får sin egen post, den kan relativt lätt dragspelas om man beställer små projekt. Jag kan komma med långa önskelistor på vad I borde innehålla men jag önskar allra mest att få en vettig struktur på försvaret och dess styrning. Skulle jag få min önskelista skulle det bli en ambitionshöjning och I skulle bli som en liten amerikansk marinkår. Här kommer ett exempel på önske I på ganska kort sikt och jag har ingen aning om det är en rimlig önskelista. Listan bygger på tre saker: 1. Alla viktiga funktioner för självförsvar behöver finnas med så arvs och anpassningstankarna fungerar. 2. Det skall helst finnas fraktresurser så insatsen inte behöver vänta på att de skall ordnas, det är meningslöst att ha folk i hög beredkap om de inte kan ta sig dit de behövs. 3. I närheten av hyfsat rimlig jämfört med vad vi har på pappret i dag. Två korvetter. (När de är utslitna blir det större båtar. ) Två ubåtar. (Lägre prioritet. ) En pool med begagnade RoRo fartyg för frakt av I. ( Roro fartygen ersätts vartefter med specialanpassade logistikfartyg med helikopter, ledningsfunktion och självförsvarsbeväpning, de blir en del av en kustnära insats och då behövs det två per I. ) En pool med fraktflygplan. (Räcker det med att ha två ständigt tillhands på en tillfällig flygbas? Här lär vi inte ha råd med en riktigt bra förmåga, vi får nöja oss med insats i de områden som vi kan ta oss till med bil eller båt och sedan får vi vara beroende av stormakter när det behövs C-17. ) En grupp stridsbåtar. En grupp generellt basskyddsinfanteri. En liten flygbas. (Allt utom banor och hårda ytor. ) En liten flottbas. (Dvs stödfunktioner för att göra det bästa möjliga av en vänligt inställd befintlig hamn. ) En helikoptergrupp. Ett dussin eller två med Gripar. En UND grupp med en massa elektronik. (Satellitmottagare, UAV, olika radarsystem, signalspaning, osv) Ledning med stab. Ett fältsjukhus. Logistik. (Och mer logistik, det skall vara så bra att man kan kriga på riktigt. ) En försvarsgemensam pool med så mycket lastbilsfraktförmåga att hela I kan åka lastbil om det finns väg från sverige till insatsområdet. En luftvärnsgrupp. En pansargrupp. En artillerigrupp. Flera infanterigrupper med olika specialisering som kan åka i stridsbåtar eller lätt splitterskyddade fordon, eller hjulburna pansarfordon eller stridsfordon 90. Specialister på olika språk och kulturer. Civilt användbar ingenjörsgrupp. Lån av folk från civilförsvaret vid missioner med stor humanitär del. Oj, jag sa inte hur stor en grupp är, attans. B) Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
NB 85 Posted January 1, 2005 Report Share Posted January 1, 2005 Till Magnus Redin Avser du att ha förmåga att försvara Sverige? Om JA på ovanstående fråga. 1. Hur stor del av Sverige kommer du att försvara? I hur många riktningar vill du kunna försvara landet? 2. Hur länge avser du att försvara landet? 3. Mot vad vill du kunna försvara landet? Du får gärna svara kortfattat ( ett erfarenhetsvärde från dina tidigare inlägg ) Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
imint Posted January 1, 2005 Report Share Posted January 1, 2005 Till Magnus Redin Avser du att ha förmåga att försvara Sverige? Om JA på ovanstående fråga. 1. Hur stor del av Sverige kommer du att försvara? I hur många riktningar vill du kunna försvara landet? 2. Hur länge avser du att försvara landet? 3. Mot vad vill du kunna försvara landet? Du får gärna svara kortfattat ( ett erfarenhetsvärde från dina tidigare inlägg ) Äntligen kom det jag saknade i hela tråden. VAD ÄR UPPGIFTEN, VAD ÄR DEN DIMENSIONERANDE MOTSTÅNDAREN. Utan dom två informationerna är hela tanketråden meningslös. Man måste veta vad man skall gör och mot vem man skall göra det. Annars blir det bara ett meningslöst spekulerande. (men hade inte alla väldigt höga hattar förr i tiden?) Det är därför som det beställdes 204 JASar under kalla kriget, den då dimensionerande motståndaren krävde ett starkt flygvapen, idag har den dimensionerande motstånderan andra resurser oc då blir det lite mycket med 202 JASar. Alltså Magnus, vad vill du att dit drömförsvar skall kunna göra och mot vem? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 1, 2005 Author Report Share Posted January 1, 2005 Till Magnus Redin Avser du att ha förmåga att försvara Sverige? Om JA på ovanstående fråga. 1. Hur stor del av Sverige kommer du att försvara? I hur många riktningar vill du kunna försvara landet? 2. Hur länge avser du att försvara landet? 3. Mot vad vill du kunna försvara landet? Du får gärna svara kortfattat ( ett erfarenhetsvärde från dina tidigare inlägg ) Ja! 1. Alla större städer, hamnar och flygfält. Koll på hela ytan och lite till och förmåga att slänga ut en mindre fientlig styrka. 2. Helst ett år innan folket börjar svälta och inte bara hungra. Det framgår inte ovan men jag är förtjust i att ha bra civilförsvar för att klara div katastrofer vare sig de är naturkatastrofer eller utförda av människor. Men skall försvaret hålla i ett år får det inte vara ett värre angrepp än en avspärrning och seriösa nålstick. I princip överlevnad om någon katastrof skulle få EU att kollapsa men inte att någon skulle hinna bygga upp en arme för att ta vår skogsindustri, elkraft, odyl. 3. Strategiska överfall, storskaligt sabotage, samt mer eller mindre naturliga katatsrofer som pest odyl. Samt hjälpa Finland försvars sig mot landinvasion vilket hjälper oss själva. Jag skickade strax före jul en förbättrad version till Vårt Försvar, nu håller jag tummarna. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 1, 2005 Author Report Share Posted January 1, 2005 Äntligen kom det jag saknade i hela tråden. VAD ÄR UPPGIFTEN, VAD ÄR DEN DIMENSIONERANDE MOTSTÅNDAREN. Utan dom två informationerna är hela tanketråden meningslös. Man måste veta vad man skall gör och mot vem man skall göra det. Annars blir det bara ett meningslöst spekulerande. (men hade inte alla väldigt höga hattar förr i tiden?) Det är därför som det beställdes 204 JASar under kalla kriget, den då dimensionerande motståndaren krävde ett starkt flygvapen, idag har den dimensionerande motstånderan andra resurser oc då blir det lite mycket med 202 JASar.Alltså Magnus, vad vill du att dit drömförsvar skall kunna göra och mot vem? Huvuduppgift: Att snabbt och uthålligt kunna ställa upp med så mycket (militär) insatsförmåga att vi blir en intressant sammarbetspartner för världens demokratiska stormakter samt att vi kan ge ett meningsfullt bidrag till EU:s säkerhet. (EU:s gräns blir "första" Sverigegränsen. ) Dimensionering: Se ovan och I måste innehålla alla förmågor som krävs för att få ett kuppförsvar för Sverige samt de som ger ett arv som ger ett invasionsförsvar som klarar små hot och alla kunskaper som behövs om det behöver rustas upp. Klarar man inte ovanstående faller idén men ca 40 Gsek per år borde räcka till det med lite marginal. Bra "sidomål": Att I och G skall kunna användas för att stödja Finland om de invaderas. Vilket även ger grundförmåga om vi framöver skall hjälpa till att skydda någon annan del av EU. Som det är nu kan försvarsförmågan "falla ihop" fritt eftersom vi kan välja godtyckligt små insatser. Den "krok" jag föreslår att hänga upp den på räknas inte i en viss mängd fiendesoldater och utrustning utan att vi skall kunna göra en skillnad beroende på hur illa världsläget är. Flummigt men bättre än att jag försöker mig på bataljonsuppräkning. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 1, 2005 Author Report Share Posted January 1, 2005 Flummigt men bättre än att jag försöker mig på bataljonsuppräkning. Jag behöver experthjälp för att sätta ett lämpligt "golv" för olika förmågor. Min tumme räcker bara till "det är nog rimligt". Sedan behövs det mer experthjälp för att sätta en lämplig ambitionsnivå över "golvet" efter vad omvärlden behöver, vad stormakterna finner intressant på lång sikt och vad vi har kunskap och arv att bäst utföra. Exempelvis: Vad säger erfarenheterna från Jugoslavien om den minsta meningsfulla mängden stridsvagnar i liknande situationer? Det är ännu svårare för mig att veta vad det krävs för antal besättningar, infanterister och stödpersonal. Hur många flygplan behöver man ha med sig för bra spaningsförmåga och för att hela tiden kunna understödja några infanterigrupper? Hur mycket jakt måste man ha med sig för att kunna hålla undan tex världens 10 minsta icke försumbara flygvapen? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
imint Posted January 1, 2005 Report Share Posted January 1, 2005 Flummigt men bättre än att jag försöker mig på bataljonsuppräkning. Jag behöver experthjälp för att sätta ett lämpligt "golv" för olika förmågor. Min tumme räcker bara till "det är nog rimligt". Sedan behövs det mer experthjälp för att sätta en lämplig ambitionsnivå över "golvet" efter vad omvärlden behöver, vad stormakterna finner intressant på lång sikt och vad vi har kunskap och arv att bäst utföra. Exempelvis: Vad säger erfarenheterna från Jugoslavien om den minsta meningsfulla mängden stridsvagnar i liknande situationer? Det är ännu svårare för mig att veta vad det krävs för antal besättningar, infanterister och stödpersonal. Hur många flygplan behöver man ha med sig för bra spaningsförmåga och för att hela tiden kunna understödja några infanterigrupper? Hur mycket jakt måste man ha med sig för att kunna hålla undan tex världens 10 minsta icke försumbara flygvapen? Hej och hå, det var inte lite. Du vill tillbaka till det glada 80-talet vad avser storlek på FM. Kan vara svårt att motivera med dagens milt sagt ansträngda statsbudget Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 1, 2005 Author Report Share Posted January 1, 2005 (edited) Hej och hå, det var inte lite. Du vill tillbaka till det glada 80-talet vad avser storlek på FM. Kan vara svårt att motivera med dagens milt sagt ansträngda statsbudget Givetvis vill jag ha ett rejält försvar. Säkerligen vill jag ha mer än vad som går att motivera politiskt. Fick jag önska fritt skulle det bli ett överdimensionerat glatt 80:tal. Och så skulle vi kunna ta emot en miljon flyktingar och elnätssammanbrott i ett halvår skulle ge ca fem döda. Men det är inte det intressanta även om det kan vara intressant att jag vill använda det internationella insatsförsvaret som ett sätt att få självförsvar. Och jag tror att man då som en bieffekt kan få en rimlig reglering av "självförsvarsförmågan". Det borde gå att få mycket mer insatsförsmåga för försvarspengarna och då som andrahandseffekt och med en mindre del av budgeten en självförsvarsförmåga som hålls fräsch. Du får väldigt gärna ge mig lite verklighetsförankring i förmågor, volymer och kostnader. (Ev omöjlighet pga gamla avtal, fel personal i organisationen och politiskt ointresse kan vi väl bortse ifrån? Annars blir det inget av tankeexperimentet. ) Edit: Klumpiga syftningar. Edited January 1, 2005 by Magnus Redin Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
NB 85 Posted January 1, 2005 Report Share Posted January 1, 2005 Till Magnus Redin Avser du att ha förmåga att försvara Sverige? Om JA på ovanstående fråga. 1. Hur stor del av Sverige kommer du att försvara? I hur många riktningar vill du kunna försvara landet? 2. Hur länge avser du att försvara landet? 3. Mot vad vill du kunna försvara landet? Du får gärna svara kortfattat ( ett erfarenhetsvärde från dina tidigare inlägg ) Ja! 1. Alla större städer, hamnar och flygfält. Koll på hela ytan och lite till och förmåga att slänga ut en mindre fientlig styrka. 2. Helst ett år innan folket börjar svälta och inte bara hungra. Det framgår inte ovan men jag är förtjust i att ha bra civilförsvar för att klara div katastrofer vare sig de är naturkatastrofer eller utförda av människor. Men skall försvaret hålla i ett år får det inte vara ett värre angrepp än en avspärrning och seriösa nålstick. I princip överlevnad om någon katastrof skulle få EU att kollapsa men inte att någon skulle hinna bygga upp en arme för att ta vår skogsindustri, elkraft, odyl. 3. Strategiska överfall, storskaligt sabotage, samt mer eller mindre naturliga katatsrofer som pest odyl. Samt hjälpa Finland försvars sig mot landinvasion vilket hjälper oss själva. Jag skickade strax före jul en förbättrad version till Vårt Försvar, nu håller jag tummarna. Bra då är vi överns om att Sverige bör / skall försvara Skämt och sido! Det du vill kunna göra det kräver betydligt mycket mera än vad vi i Sverige har nu och framförallt vad vi kommer att ha efter det nyligen bestämda försvarsbeslutet. Men jag behöver lite förtydligande. I punkt 1 svarade du bla. så här. "Koll på hela ytan och lite till och förmåga att slänga ut en mindre fientlig styrka." Avses hela Sveriges yta? Samt vad menar du med mindre fientlig styrka? Är det en på marken framryckande fi förstärkt med strv eller är det bara psk fordon? Framförallt hur stor är den fi? Punkt 2. "...ha bra civilförsvar för att klara div katastrofer vare sig de är naturkatastrofer eller utförda av människor." Avses naturkatastrofer utförda av människor alt katastrofer motsv 11 sep? Hur du än menar tolkar jag sådan verksamhet som terrorism. Det anser JAG inte vara något för civilförsvaret. Krishantering motsv undantaget. Sammanfattningsvis så tror jag som redan nämts tidigare att för att klara sådana uppgifter så måste vi till baka till det gamla i någon form. Jag tror att batlajonsstrukturen är för liten för att kunna lösa den typ av uppgifter som du vill kunna lösa. Jag tror att man måste upp på minst Brigad struktur för att klara dom uppgifterna. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 1, 2005 Author Report Share Posted January 1, 2005 Bra då är vi överns om att Sverige bör / skall försvara Skämt och sido! Det du vill kunna göra det kräver betydligt mycket mera än vad vi i Sverige har nu och framförallt vad vi kommer att ha efter det nyligen bestämda försvarsbeslutet. Men jag behöver lite förtydligande. I punkt 1 svarade du bla. så här. "Koll på hela ytan och lite till och förmåga att slänga ut en mindre fientlig styrka." Avses hela Sveriges yta? Samt vad menar du med mindre fientlig styrka? Är det en på marken framryckande fi förstärkt med strv eller är det bara psk fordon? Framförallt hur stor är den fi? Punkt 2. "...ha bra civilförsvar för att klara div katastrofer vare sig de är naturkatastrofer eller utförda av människor." Avses naturkatastrofer utförda av människor alt katastrofer motsv 11 sep? Hur du än menar tolkar jag sådan verksamhet som terrorism. Det anser JAG inte vara något för civilförsvaret. Krishantering motsv undantaget. Sammanfattningsvis så tror jag som redan nämts tidigare att för att klara sådana uppgifter så måste vi till baka till det gamla i någon form. Jag tror att batlajonsstrukturen är för liten för att kunna lösa den typ av uppgifter som du vill kunna lösa. Jag tror att man måste upp på minst Brigad struktur för att klara dom uppgifterna. Då får jag säga något svårt: Jag vet inte. Sedan får jag gissa, jag kan inte på egen hand få ihop mitt förslag till något som är färdigt för omedelbar användning, det behövs yrkeskunniga militärer till det. Den absoluta ambitionsnivån är att få en bra struktur på försvaret så att det ger mycket beredskap och pang per peng och att I måste vara så stort och mångsidigt att I + G + arv räcker för att ge Sverige ett bra självförsvar. Jag tror att försvarsmiljarderna med en bättre struktur och avslutning/avbetalning av kallakriget åtagandena borde räcka till rätt rejäla I och G förband. Men jag vet inte hur rejäla eller var "golvet" finns för att det skall vara rimligt att tex ha kvar ubåtar eller stridsflygplan. Med koll på hela sveriges yta menar jag att vi skall ha fasta och rörliga radaranläggningar, sonarer, sammarbeten med polisen osv, flygspaning, båtar och patruller så vi kan veta vad som händer inom sveriges gränser, spana över gränserna och kunna sammarbeta med grannarna. Givetvis uppbackat med lämpliga kommunikationsystem. (Spotta och fräs, NBF är som IT, framtiden, den tar bara tid att bli klar. ) När det gäller vad som är en mindre styrka skulle jag helst vilja fuska och räkna baklänges från arvet och se vad det går att få ihop det. Räcker 1/3 eller 1/6 av 122:orna för att pansardelen av ett I skall kunna lösa svårare uppgifter än I med enbart stridsfordon 90? Blir kostnaden rimlig? Om "ja" sätter jag ambitionsnivån efter det och 121:orna placeras i förråd eller G förband och skrotas kanske om ca 10 år när det är dags att köpa någon nyutvecklad Israelisk(?) stridsvagn för att klara svårare I insatser med små förluster. Jag oroas över planer på att lägga ned stridsvagnarna eftersom jag uppfattar det som att man ger upp förmågan att på något effektivt sätt slå mot en fiende på svensk mark. 2. Civilförsvaret ser till att folk överlever och snabbare återhämtar sig oavsett om det är efter terrorism eller naturkatastrofer. Polisen och underrättelseväsendet har huvudansvaret för att förhindra terrorism. Försvaret är reserv om terroristerna blir för många eller för tungt beväpnade för att polisen skall kunna klara av dem. Försvarets och polisens uppgifter kommer att överlappa ungefär vid al-quieda. Den nivå jag hoppas på är att ett I ungefär motsvarar en brigad som är tunn på folk men har överskott på materiel och ett G är större än en brigad för att få folk till alla I-tjänster. Ett I kommer inte att samtidigt kunna lösa alla uppgifter som finns i uppgiftslistan eller som det finns materiel till. Efter ett års mobilisering av arv och övning skulle 3 x I + 3 x G + arv ungefär ge förmågan 10 I vilket verkar rimligt. Dvs det blir tre grupper med vad stabsfolk har övat med varje år, tre samtidiga G-avgångsklasser. (Sablar, jag utgår inte från texten ovan utan min färdiga insändare... ) Ett I på plats och med järnvilja skulle typ kunna skydda srebrenica, skydda en hamn, flygspana över ett mindre land, hålla en special forces grupp med flygunderstöd om det finns ett lämpligt gripenflygfält nära, odyl. Men för större operationer krävs det större grupper så de måste vi lösa ihop med andra länder. I behöver helst vara så stort att Amerikansk, Fransk och Brittisk stab ofta har "få med svenskarna" som en punkt på PP-presentationen inför en fredsbevarande eller fredsframtvingande operation och då för att få praktiskt användbar förmåga och inte politiska poäng. Då betyder vi något för folk med mycket större resurser och det blir lättare att få bra löften för den dag vi själva ligger illa till. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
NB 85 Posted January 1, 2005 Report Share Posted January 1, 2005 Jag har full förståelse för att man inte ensam kan ta fram en "ny" försvarsmakt. Våra generaler och politiker klarar ju inte av det och dom är som bekant några stycken. Att vi måste göra någonting åt vårat försvar det är ställt utom allt tvivel. Hotbilden nu kontra kalla kriget är som bekant lite förändrad. Min fasta övertygelse är att Sverige inte kommer att klara av någonting av värde avseende väpnad strid, det har vi inte kunnat sedan förra försvarsbeslutet heller för den delen. Jag ser återigen ett typiskt svenskt beteende. Vi har hittat en ny "grej" vi måste gå vidare med ( ex int tj ). Då gör man det fullt ut utan tanke på att man har en svans som historiskt sett ligger 30-40 år tillbaka i tiden. Alla förändringar skall också genomföras så fort det bara går. Det får det resultatet att hela organisationen kommer i självsvängning, och ingen har kontroll på någonting. Det i sin tur ger utrymme för panikartade beslut, läs de två senaste FB ( enl min uppfattning ) Nu ska jag bli lite invansionnostalgisk. Det är nog rätt att stormakt RÖD (politiskt korrekt att inte peka ut ett land ) ej har någon större militär förmåga IDAG. MEN det står nog ett och annat fordon och vapensystem oanvända i förråd idag. Dom är nog i dagsläget ej brukbara, men mtrl finns. Ponera följande tankeexempel. Stormakt Röd vill återta lite mark som dom har tappat. Dom gör ett sk återtagande (förövrigt ett populärt uttryck i svenska FM), hur många man och hur mycket mtrl kan dom ha på krigsfot inom 1 år? Jag tror att det är en betydande mängd. Skulle dom sedan få för sig att invadera Sverige, vad kan då Sverige visa upp? Ingenting, utan vi har som vanligt ski...t i det blå skåpet. Vad vill jag ha sagt med det här något flummiga inlägget. Sverige nedrustar så att vi bara klarar av int tj, medan vi på hemma plan inte klarar av någonting. Jag tror inte det är rätt väg att gå, men vi är ju trots allt där nu. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 1, 2005 Author Report Share Posted January 1, 2005 Jag har full förståelse för att man inte ensam kan ta fram en "ny" försvarsmakt. Våra generaler och politiker klarar ju inte av det och dom är som bekant några stycken. ... Vad vill jag ha sagt med det här något flummiga inlägget. Sverige nedrustar så att vi bara klarar av int tj, medan vi på hemma plan inte klarar av någonting. Jag tror inte det är rätt väg att gå, men vi är ju trots allt där nu. Tror du att det kan vara en framkomlig väg att bli bra på några typer av internationell tjänst och den vägen upprätthålla en självförsvarsförmåga mot tex ett återtagande ryssland som får en knäpp ledare? Något jag gillar med den internationella tjänsten är att den nästan hela tiden är aktiv. Invasionsförsvaret "användes" inte och kunde då driva bort från verkligheten, tiden det tog innan infanteriet fick splitterskydd är ett bra exempel på det problemet. Jag tror att min idé kan hålla över några årtionden oavsett om EU går i stå eller utvecklas vidare och det borde fungera inom Nato eller motsvarande. Vid stor hottillväxt hemmavid blir I delen ett ständigt tillgängligt kuppförsvar för att skydda en mobilisering och G utbildar mobiliseringsbara förband. Övergången till det och nedrustningen när hotet är över kan ske gradvis utan att totalbyta system. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
NB 85 Posted January 5, 2005 Report Share Posted January 5, 2005 Till Magnus Redin. Ja det tror jag, att ha konceptet battle group även på hemmaplan. Men det är ingen ny idé, stridsgruppstanken har funnits ett tag. MEN det måste finnas alla förmågor i BG. Sedan måste det finnas ganska många av dem. För man försavar inte ett land med 5 BG. Men som sagt tanken att samma typ av förband skall kunna försvara sitt eget land likväl som att genomföra mission i utlandet den köper jag fullt ut. Då kommer det ytterligare ett MEN, och det är inte ett litet men heller. Det är mtrl, den mtrl vi skickar på internationell tj den är oftast upphottad för att den skall duga utomlands. medan den mtrl vi har hemma inte är upphottad utan har den specen som FMV har satt. Skall du ha systemet att BG skall kunna verka nationellt och internationellt då måste man hotta upp all mtrl vi har och vad kostar inte det? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Krook Posted January 5, 2005 Report Share Posted January 5, 2005 Ett I på plats och med järnvilja skulle typ kunna skyddasrebrenica, Det här är känsligt för mig och därför kommenterar jag den här delen, trots att jag tror att du inte menat något illa. Tre brigader med järnvilja kunde inte skydda Srebrenica -95. Mandatet och den politiska viljan tillät inte det även om kapaciteten fanns. Redin: När du ändå är igång så kan du väl spåna fram en ny ledningsstruktur för FM? Politisk-, strategisk- och operativ ledning bör även ses över, tycker jag. Slut känslosam OT /Krook Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 5, 2005 Author Report Share Posted January 5, 2005 Det här är känsligt för mig och därför kommenterar jag den här delen, trots att jag tror att du inte menat något illa. Tre brigader med järnvilja kunde inte skydda Srebrenica -95. Mandatet och den politiska viljan tillät inte det även om kapaciteten fanns. Redin: När du ändå är igång så kan du väl spåna fram en ny ledningsstruktur för FM? Politisk-, strategisk- och operativ ledning bör även ses över, tycker jag. Slut känslosam OT /Krook Jag får be om ursäkt. Och direkt göra det värre... :( Jag uppfattade det som att båda den politiska viljan och mängden folk och materiel på plats brast, det var alltså bara viljan som brast och infanterister som vart sittande med ingen chans att göra något åt det. Jag vet inte hur stor mängd som hade varit tillräcklig om den politiska viljan hade funnits. Det jag far efter är att det är bra om en grupp är tillräckligt stor och välutrustrad för att för att få en hyfsat stor terroriserande styrka att tveka och backa. Om den är så liten att den själv inte kan stoppa ett hyfsat stort hot räcker det inte med svensk politisk vilja i en knivig situation och de som utför insatsen kan tvingas bli passiva åskådare utan ens en möjlighet att bli ordervägrande hjältar. Det hör givetvis ihop med att välja rätt missioner och inte ta för svåra. Men det borde ändå finnas någon rimlig minsta storlek som jag saknar kompetens och kunskap att räkna ut. Om jag tar frågan om politisk, strategisk och operativ ledning på allvar: Jag tror att folks upplevelser av försvaret påverkar försvarsvilja, engagemang och efter ett tag försvarspolitiken. Icke ändamålsenlig materiel som är så kass att en lekman inser att den är usel, inställda repövningar odyl signalerer att det är oviktig verksamhet vilket en stor del av folket lär sig. G, I och HV verksamhet med tydliga mål, bra övningar och ändamålsenlig materiel (Behöver inte vara ny) borde få en försvarlig del av befolkningen positivt inställda till försvaret. Likaså bra I insatser. Sedan tror jag det är bra om politik inte blir helt tabu inom försvaret så de som agerar politiskt inte bara blir företagsfolk, lokalpatrioter, pensionärer och en och annan galning som struntar i karriären. Idealet är att folk som kommer hem från I insatser delar med sig av sina erfarenheter inom försvaret och via andra kanaler som påverkar politiken, tex direkt eget engagemang. Detta blir den demokratiska återkopplingen för att på lång sikt hålla försvarspolitiken vettig. När det gäller strategisk ledning ser jag det som en politisk fråga på kort sikt. Där får man hoppas på bättre konkurrens om den politiska makten så inget etablerat gäng kan ta den för given och det blir viktigare att få in ny kompetens. Jag vet inte hur den operativa ledningen fungerar annat än att jag har fått intrycket att försvarsmakten sköter det själv och väl men inte får budget att göra ett riktigt bra jobb. Även här antar jag att försvarsmakten tar tillvara erfarenheterna från I insatserna, den verksamheten blir den viktigaste för att hålla organisationen fräsch. Hur den skall organiseras har jag ingen åsikt om, bara att den hela tiden skall testas i verkligheten. Den operativa ledningen för civila katastrofer har precis visat sig vara icke-fungerande. Det kan säkerligen dras en massa slutsatser av det och organiseras bättre. En del av det kan kanske även vara bra för den rent militära sidan. Och samma sak här, den måste rutinmässigt rycka ut vid större katastrofer så vi vet att den fungerar och så den kan bli bättre. Här kan vårt katastrofbistånd samverka med vårt eget trygghetsskapande. Som generell princip gillar jag när statliga funktioner kan fungera väl även när andra gör fel inklusive icke fungerande politisk styrning. Dvs politikerna bör sätta upp spelet och pjäserna så det blir självspelande. Det går väl ihop med min egen ideologi och tankar om att flyttta verksamheter från statlig styrning till fria marknader. Något som tyvärr inte går bra med det mesta av försvar, rättsväsende och civilförsvar som går utöver vad det civila samhället brukar hantera. Eller så var du kanske bara ironisk? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 5, 2005 Author Report Share Posted January 5, 2005 MEN det måste finnas alla förmågor i BG. Sedan måste det finnas ganska många av dem. För man försavar inte ett land med 5 BG. Men som sagt tanken att samma typ av förband skall kunna försvara sitt eget land likväl som att genomföra mission i utlandet den köper jag fullt ut. Då kommer det ytterligare ett MEN, och det är inte ett litet men heller. Det är mtrl, den mtrl vi skickar på internationell tj den är oftast upphottad för att den skall duga utomlands. medan den mtrl vi har hemma inte är upphottad utan har den specen som FMV har satt. Skall du ha systemet att BG skall kunna verka nationellt och internationellt då måste man hotta upp all mtrl vi har och vad kostar inte det? Tanken är att all ny materiel som köps in skall vara lämplig för I tjänst, "upphottad". Och den skall köpas in i sådan takt att arvet av nästan toppmodern materiel från I tjänst och G utbildning med identisk materiel räcker för att ge den på ett år mobiliseringsbara reserven och flexibilitet att vid behov utöka I och G fortare än vad man kan göra genom nya materielbeställningar. Det blir 3 stycke I BG och tre stycken G BG och därutöver vad arvet räcker till. Jag gissar på att vi efter ett års återtagning/mobilisering får ca 10 "BG" arme (I + G + arv), 4 "BG" flyg (I plus arv) och 4 "BG" flotta (I plus arv). Skulle man byta organisation skulle det ta några år att fylla upp I med rätt materiel och personal. Till G förbanden och deras utbildningsfunktion finns det nog överflöd, överflöd som är arv att spara. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Krook Posted January 5, 2005 Report Share Posted January 5, 2005 Nej, för f-n, jag var inte ironisk. Tvärtom! I och med att du blir försvarsminister och genomdriver FB08 så måste du ju ha en helhetssyn på försvaret under beslutsperioden. Och då är ledningen av absoluta vikt. Vad jag försökte klämma ur dig var en alternativ ledningsorganisation och -idé för "din" försvarsmakt. Hur ska dina I och G:n ledas? Med vilken organisation? Vilken ledningsfilosofi ska gälla? Vilken målsättning ska Sverige ha med sitt försvar? Alltså får du nu skapa en egen Militärstrategisk doktrin. För utan en inriktning så äga organisationen föga värde. För er som inte vet: Strategisk nivå (Regering och HKV) - Både politisk och militär (den militära brukar redovisas som militärstrategisk nivå) hanterar ärenden på en större skala. Hur ska FM användas, hur ska kriget vinnas och dyl. Något förenklat. Operativ nivå (OPIL) - Leder stridskrafter ur alla försvarsgrenar i ett skapligt stort perspektiv. Taktisk nivå (Taktiskt kommando och neråt till komp) - Leder stridskrafter ur egen försvarsgren. /Krook Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Redin Posted January 5, 2005 Author Report Share Posted January 5, 2005 Nej, för f-n, jag var inte ironisk. Tvärtom! I och med att du blir försvarsminister och genomdriver FB08 så måste du ju ha en helhetssyn på försvaret under beslutsperioden. Och då är ledningen av absoluta vikt. Vad jag försökte klämma ur dig var en alternativ ledningsorganisation och -idé för "din" försvarsmakt. Hur ska dina I och G:n ledas? Med vilken organisation? Vilken ledningsfilosofi ska gälla? Vilken målsättning ska Sverige ha med sitt försvar? Alltså får du nu skapa en egen Militärstrategisk doktrin. För utan en inriktning så äga organisationen föga värde. För er som inte vet: Strategisk nivå (Regering och HKV) - Både politisk och militär (den militära brukar redovisas som militärstrategisk nivå) hanterar ärenden på en större skala. Hur ska FM användas, hur ska kriget vinnas och dyl. Något förenklat. Operativ nivå (OPIL) - Leder stridskrafter ur alla försvarsgrenar i ett skapligt stort perspektiv. Taktisk nivå (Taktiskt kommando och neråt till komp) - Leder stridskrafter ur egen försvarsgren. /Krook Poäng, jag behöver nog ett år till av fritidsgrubblande från och till. Ett problem är att jag har på tok för liten erfarenhet av nuvarande organisation (i princip ingen) och har bara varit aktiv i småföretag, småföreningar och följt open source världen med linux odyl. En av få användbar observationer är att stora organisationer förefaller göra samma misstag som små, storleken är i sig inget skydd för fel eller garant att man gör rätt. Jag är väldigt förtjust i att individer alltid är viktigare än organisation och att det är individerna som är organisationen. Så en bra organisation är en som vartefter ger dugligare individer. Men hur man får till denna goda cigarr? Min helt personliga målsättning med försvaret är att jag vill sitta hemma välbeväpnad och vara feg, tyvärr är det inte den resursmässigt optimala taktiken, den ger inte ordentligt med erfarenheter, den hjälper inte andra utanför landets gränser och den är inte politiskt möjlig. Så jag försöker överge den men det går inte så bra personligen då jag inte är på väg mot någon mission eller så. Enda nyttan med den är att jag får anledning att tvivla lite extra. :( Just nu utan att tänka om på något skulle jag sätta försvarets mål till: I första hand försvara Sveriges folk och land. I andra hand försvara EU. Detta sker genom att: Att med civila och militära insatser gynna demokratiska värderingar, skydda civilbefolkningar och lösa konflikter utanför EU:s gräns. Vi skall ha förmågor som är viktiga för att tillsammans med demokratiska länder lösa dessa uppgifter. Dessa förmågor skall vara så kompletta att vi får god förmåga att försvara vårt eget land och vid katastrofer skydda vår egen civilbefolkning. I sammarbetena skall vi sträva efter att få goda kontakter med och löften om stöd vid kriser från andra demokratiska länder. Det kan i förlängningen innebära NATO-medlemskap eller andra formella sammarbeten. Den enda ledningsfilosofi jag har privat är "Den som gör något bestämmer" som även innebär att man skall vara beredd att ta fullt ansvar, ekonomiskt och annat om det var fel. Det fungerar i alla fall i idéella föreningar och för att utveckla mjukvara. Vete 17 vad som fungerar militärt, det behövs någon form av meritokrati där det går att komma med nya idéer. För att valet av lämpliga insatser skall fungera måste det finnas öppen kommunikation mellan försvarsmakten och riksdagen. Riksdagen måste ha information och kompetens nog att ta riktigt bra beslut. Jag skulle uppskatta om det sattes en extra peng på varje insats utöver den löpande budgeten och att den löpande budgeteten ger de rimliga reserverna. Detta så man inte lastar på mer uppgifter än pengar samtidigt som det inte blir akut penningbrist så fort något inte går enligt plan. Här förskräcker tidigare försvarsbeslut. :( Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.