Jump to content

Recommended Posts

Nån som verkligen sett "effekten" av detta i verkligheten? Jag har personligen bara hört historierna...

Har sett någon form av flygplan droppa en massa "flares" under inflygning mot APOD. Detta skedde på kvällen straxt utanför CV under rotationstid ks04-ks05.... Orsak okänd, men att någon från 04 fått för sig att leka med laserpek/AI i slutet av missionen, är inte otänkbart.

Link to post
Share on other sites
  • Replies 333
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

En kort, för de insatta: "India Lima skall inte ha några fasta uppgifter" :P

En kul händelse på BA01, möjligt att jag redan berättat om den.

 

10:es camp låg längs en väg som användes av locals för att ta sig mellan två byar.

Bortom campen var det en lång raksträcka genom småbruten terräng där locals hade små åkertegar på ömse sidor.

 

En dag beslutades det att det skulle provskjutas rökkastare varvid en besättning ur min pluton åker ner längs vägen i full fart något hundratal meter, skjuter rök och gör en centrum höger.

Allt fungerar bra förutom att man glömt kontrollera terrängen.

De två locals som jobbade på en åker längre ner längs vägen fick nog bråttom hem för att byta byxor.

 

Pbvrok_0001a.jpg

 

The Swede :o

Link to post
Share on other sites

Ang laspek. Så här fick jag det berättat för mig:

Peka inte på Apacherna med laspek, några killar gjorde det i BAxx, Apachen gjorde först undanmanövrar, och sedan flög den mot dom och argsint pekande med 30mm-bössan.

Men sen har jag också hört att en laspek inte ska vara stark nog att sätta igång varningssystemen på Apache (Black Hawk, C-130, etc).

Nån som vet med säkerhet?

 

Under BA12 (när dom bombade i Serbien) så släppte amerikanernas C-130'or nästan alltid flares när dom startade. Vet dock inte om dom gjorde det under landning.

Och svenskarnas Herculesar flög till Zagreb istället. :P

Link to post
Share on other sites
  • BlåGul -1

Det här med att uträtta sina behov under missionsförhållanden. (Jag verkar ha blivit influerad av mina små barn med tanke på de ämnen jag väljer)

 

Följande episod hände en mycket god vän till mig:

 

Det är i mitten på 90-talet och platsen är Bosnien. Min vän Transportaren ska ut på styrning från VL/VN upp förbi Doboj och vidare på något uppdrag. Jag tror att vägen kallades Eagle road.

 

En bit utanför Doboj känner Transportaren att det börjar suga i magen och kallsvetten började rinna längs ryggraden. Det var inte mycket att välja på. Han stannade fordonet, hoppade och började spana efter en lämplig plats att lägga en kabel på.

Precis innan han klev ner i diket kom han på: minor! Shit, jag riskerar både liv och lem om jag lämnar vägen, insåg Transportaren och fattade ett blixtsnabbt beslut: Det fick bli på vägen, det var där han skulle björna.

 

Sagt och gjort. Han sa åt 2:eföraren att titta åt ett annat håll, såg sig omkring men kunde inte se någon så han drog ner M/90-brallorna till anklarna och satte sig lutande mot bilen. Å så skönt det var.

 

Då hör han motorbuller. Men som alla vet är det inte lätt att sluta när man väl har börjat så Transportaren satt kvar tills tarmarna var klara med sitt.

Då började det tuta också!

Transportaren tittar upp och ser en amerikansk soldat vinka till honom från en lastbil, och så ytterligare en amerikansk soldat i en lastbil, och en till, och en till...

Transportaren vände ner blicken och försökte ignorera den amerikanska konvojen på över 20 st vilt tutande och hejande fordon. Han satt ju och sket.

 

Det är hårt i missionen.

 

/Krook

Link to post
Share on other sites

Jag får väl hålla med Armywoman, Swede m fl om att concertina är riktigt ... Ja, roligt är väl kanske inte det rätta ordet, men ändå?!

 

Under 102'an skulle vi förbättra taggtrådsdragningen runt sheltren nere vid Truckers Beach och vi var några stycken som fick det trevliga (?) jobbet.

Jag gick nere på stranden och drog ut concertina, och en annan gick uppe på värnet och drog ut. Då rasade plötsligt ett antal sandsäckar och personen uppe på sheltret föll ned, fortfarande hållande i rullen med concertina, och ned mot mig med min rulle. Jag lyckades släppa min och så att säga försöka att ta emot min gruppmedlem samtidigt som jag försökte stöta bort hans concertina från mig. Sedan låg vi där snyggt placerade på marken. Jag hade ju tur och fick bara ett antal skärsår på armar och händer, men den andre stackaren låg ju inrullad i taggtråden. Efter att ha hämtat bultsax och tänger samt fått dit kompaniets medic, tog det 40 minuter att få loss honom utan att skada honom. Men till slut var han loss och då det visade sig faktiskt att han hade färre sår än vad jag hade, även om hans var något djupare. Det var t o m så att hade det varit vår vanliga "svenska" taggtråd hade det nog slutat sämre eftersom den har taggar åt fler håll än concertinan.

Link to post
Share on other sites

Jag tar en till!

 

Under FN-tjänst i Libanon i december 1989 hände följande:

 

I samband med en hemtransport av en norsk M113 från Libanon till Norge via Israel, skulle jag och en gruppkamrat hjälpa norrmännen med transporter. På transportkompaniet var de avundsjuka på oss, en långstyrning med flera övernattningar i Israel. Vilken drömstyrning!

Men, som vanligt blev det väl inte riktigt som någon hade tänkt sig. Väl uppe i Norbatt fick vi helt andra besked om styrningen. Visst skulle det väl bli en eller ett par övernattningar i Israel, men Tel Aviv kunde vi glömma direkt! Det visade sig att vagnen bara skulle över den israeliska gränsen vid Metulla, för att sedan stanna där i avvaktan på att det norska planet skulle komma. Därför blev vi nu sittande några dygn på ett hotell i Metulla istället för några dygn i Tel Aviv, som det ursprungligen var tänkt.

Kamraterna och befälet hemma på campen tyckte naturligtvis mycket synd om oss, och beslöt sig för att muntra upp oss.

De packade en väska med bl a ett stormkök och lite lämpliga matvaror, däribland Bullens Pilsnerkorv, tog en av kompaniets CJ-8'or och kom åkande med detta till oss.

Vi var inte på hotellet när de kom men de lämnade varorna och meddelande till oss och dagen efter satt vi sedan där på hotellrummet och avnjöt dessa goda korvar.

 

Det är väl förmodligen en av de få gånger (kanske den enda gången!) några personer har suttit på hotell och ätit Bullens Pilsnerkorv, tillagade på stormkök!

 

burkaffisch420x335.gif

Link to post
Share on other sites
Alltid händer det ngt när försvarsministern är på besök.

 

På vårt troophouse i Gracanica så hade någon skurit av en petflaska och i petflaskans botten anordnat en liten "köksträdgård". Grejen var dock att trädgården bestod av cannabisplantor som växte rikt bakom huset... personen i fråga tyckte detta var en ganska rolig grej och vi andra tänkte inte så mycket på det... (för undvikande av missförstånd kan jag meddela att plantorna aldrig användes till något annat än som just utsmyckning)...

 

Hur som helst... plantorna glömdes bort... en dag kom ju givetvis försvarsministern på besök och utbrast: "Nämen odlar ni också - så trevligt"..varpå alla nog mest ville sjunka genom jorden. Huruvida hon förstod var det var eller inte framgick dock inte av hennes reaktion...

Hehe...råkade hitta en bild tagen av våra efterträdare på ovan nämnda tema:

 

Gracanica grönsaker

Link to post
Share on other sites

Salmonellatest! (Confirmed i missionen...)

 

 

De lokalanställda på CV skulle salmonellatestas (vilket görs rutinmässigt mellan varven på dem samt på kokgruppen) och i samma veva så var ÖB (Hederstedt) på besök i AOR:et...

 

Det fanns några överblivna salmonellaprover kvar i en påse på kokgruppchefens kontor, så han märkte upp ett salmonellatest med ÖB:s namn samt hittade på ett lämpligt befattningsnummer för att sedan razzla ut i ett förråd & hämta en liten singelförpackning med Nutella som han glatt doppade ner topzen i... :lala: Sen stoppades salmonellaprovet ner i den påse där genomförda prover låg och påsen lämnades därefter in på sjukan för att skickas vidare till labbet uppe på KFOR Main. Nån vecka efteråt så kom provresultatet & det visade sig att ÖB hade extremt högt sockervärde men annars inga övriga anmärkningar... :lol:

 

Kanske inte så att man skrattar ihjäl sig åt själva storyn, men bara att någon kläcker en sån småbrutal idé är ju sjukt i sig!

 

// Armywoman

Link to post
Share on other sites

Sgt Andersson

Cannabis Sativa plantorna var väl på framsidan av MUP juset?, bakom tolkarnas barack?

Det var KS06 som "planterade" dom där. KS06 uppmärksammade en större mängd odlad Cannbis på det närliggande klostret, abbedisan blev gripen etc. Stor historia. Sedan skördades allting och lades i en hög vara att som en en MP från Stockholm sa, vi ska torka för att väga mängden. Mig veterligen har man aldrig trokat något genom att lägga det i en hög på marken utomhus. I ett fuktigt hörn....

Det tog inte mer än nån månad innan det växtre gröna skott igen. Tydligen var odlingen kvar även under KS07s tid, kul....

Link to post
Share on other sites

Ska dra en liten historia om en bilolycka!

 

Vi var på väg hem från en fotpatrull i Pristina, regnet öste ner och vi var dyblöta. Således längtade vi efter middag, en varm dusch för att sedan slagga.

Vi har precis svängt av HAWK och är strax nedanför GORENJE skrapan när en bil i andra körfältet helt plötsligt gör vänster om och krockar med bilen framför oss! Vid första smällen går bilen framför oss i diket och den andra glider mot oss och tar i GW:n med en liten puff! Vi såg alla killen som körde bilen.....hur han låg lutad över ratten! Han hade alltså somnat och efter första smällen så var han klarvaken och såg ganska ynklig ut när han kom glidande emot oss. Därefter gjorde alla som de hade blivit lärda..... KPS var på plats samt civil ambulans som för en gångs skull var otroligt snabba. Sen drog cirkusen igång! Trots att våran C hade samverkat med B9 och meddelat att ingen var skadad så kommer MP, QRF, kompch, Sjukvård och Brandkår....... Köer ända ner till gracca till följd av detta!

 

Ok....nu till det som är lite kul med denna händelse. Föraren som har orsakat olyckan är lärare på en körskola och kör i sin fina AUTO SHKOLA tjänste bil. Han hade jobbat för mkt och var lite trött sa han. Undrar varför dom kör som dom gör i Kosovo? ;) ?

Link to post
Share on other sites

Den här storyn har jag berättat i nån annan tråd tidigare, men jag drar den igen då jag fortfarande blir smått lycklig av att tänka på den...

 

Händelsen utspelade sig i Kosovo, när min pluton under 06:an befann sig i de södra delarna av landet, och tillsammans med britter och finnar tog över ett amerikanskt kompaniområde i 5 veckor, då jänkarna lyftes ut för att öva inför.. tja, något kommande som involverade en massa sand och ett stycke mustschprydd diktator.

 

Hur som helst, vi var inkvarterade på Camp Magrath, som inte direkt är en liten camp, men som ändå av någon anledning saknar en ordentlig spolplatta. Nåväl, då vår "jobrotation" började lida mot sitt slut så skulle vagnarna vårdas både in-och utvändigt innnan vi rullade norrut, tillbaka mot SWEBAT´s AOR så vi drog iväg i sisuna till Bondsteel för att nyttja de vårdfaciliteter som fanns där. Det var en resa som tog ca 30-40 min från Camp Magrath.

 

Efter vården så var åsikten enhällig att vi skulle inmundiga lunchen på det lokala Burger King-etablissemanget, så vi låste vagnarna på en uppställningsplats och gick för att utspisa. Åter vid vagnarna, så är min förarkollega försvunnen (förmodligen spenderandes pengar på px:et) och eftersom det är han som har nycklarna till vagnen så klättrar jag upp i HMG-tornet och öppnar med universalnyckeln... (13 mm insexnyckel har jag för mig). Efter att vi slappat en stund i vagnen kommer så min förarkollega och vi rullar tillbaka mot Magrath.

 

När vi närmar oss gaten ska jag i vanlig ordning börja greja till i HMG-baljan för att förbereda patron ur... då jag upptäcker att min AK inte sitter i vapenstället där den brukar... så jag dyker ner i vagnen och efterlyser mitt vapen högt och tydligt, men där finns bara en AK per skyttesoldat och inget mer... Då slår det mig att jag förmodligen lutade den mot däcket när jag klättrade upp på vagnen för att öppna.. -FAAAAAN!!!! Paniken börjar rusa i kroppen då jag inser obehaget och den annalkande processen med förlustanmälan och MP-utredning.

 

Nåväl, jag kliver ur baljan för att klättra ner och sen anmäla att min lilla fröken är på villovägar.... men väl stående på marken gör jag en himmelsk upptäckt... MIN AK!! Den hänger lite käckt på sidan av vagnen, där den fastnat i bogservajrarna som hänger där.... Jag hade lagt den på pansaret UTANFÖR HMG-baljan när jag öppnade vagnen och under färden har den glidit av och fastnat i vajrarna där den dinglat i 30-40 min medan vi bränt på från Bondsteel till Camp Magrath.

 

Det kändes som att hela månadens tur förbrukades i det ögonblicket... och behöver jag säga att jag var på ett strålande humör resten av dagen..

 

:ph34r:

Link to post
Share on other sites

@Ebbe

 

Jisses! Där kunde du blivit friterad i bajs av både MP och Bat.Pappa... Vilken sjuk jäkla GRYMME-TUR att AK:n lyckades hänga kvar när ni fräste fram i full fart!!! Du lever verkligen upp till din signatur: Shit happens when you Rock´n Roll... ;)

 

// Armywoman

Link to post
Share on other sites

@Mr Smal

 

Jorå... du har så RÄTT! Visst hände det på 07:an... Vi flög hem i samma leaveflight...

 

Hela den dagen var en enda stor misär! Som sagt, jag var ju ej med på flightlistan som faxats till Swedint, så det blev ett jäkla strul med att försöka hinna boka biljetter åt mig samt få ombord mig på sista planet hem. Du var inte ensam om att springa ett fälttest genom Arlandas korridorer för att hinna... (Trodde jag skulle svimma för jag såg stjärnor av smärtan i häcken när jag sprang. Var helt övertygad på att consertinan satt kvar i arslet. Lustgas samt en ryggmärgsbedövning hade suttit på sin plats...)

 

Det var med nöd & näppe de släppte ombord mig för gaten hade precis blivit stängd. So far so good, undkom ju somsagt med minimal marginal en natt i papperslakan... Väl framme på Landvetter flygplats så kommer nästa smäll när jag står och väntar på min judebag vid bagagebandet... Den läcker - och inte så lite heller!!! Såg en gigantisk pöl som omringade min väska på rullbandet och när jag lyfter upp den så strömmar det en salig blandning av leavesprit ut ur den så det bara skvätter och plaskar på golvet samtidigt som jag hör ett ruggigt skrammel av krossat glas... Japp, det var mina 11 flaskor "smuggel" som tog ut sin rätt... Allt folk som stod intill bara stirrade på mig och en gubbstrutt brevid mig kommenterade lukten ( av bl a whiskey, päronkonjak, absolut vanilj, slivvo, rödvin mm...) och barade ruskade på huvudet. Razzlade ut ur vänthallen fort som fan och mumlade en massa fula ord för mig själv där ordet SAS hade huvudrollen...Var måttligt nöjd över att min sprit hållit hela vägen hem och så krossar SAS hela skiten när de smackar upp bagaget på rullbandet på min slutdestination. (Det visade sig när jag äntligen kom hem att det enda som höll var en stor flarra med Bailey´s, räddningen var nog dess tjocka glas...) Höll god min när jag lyfte in väskan & klev in i taxin men taxichauffören frågade ganska snart vad faaan det var som stank... Jag svarade 11 olika sorters SPRIT, och sen var han tyst resten av färden... Ja fy faaan vilken hemsk dag det var!!!

 

Jag läkte ihop rätt bra efter consertinan, men fick somsagt en jobbig infektion i några sår som höll i sig ett par veckor. Om jag säger såhär: När min 2-veckorsleave var slut och jag återvände till Kosovo igen så såg det fortfarande ut som jag åkt rutchkana i rodelfart på världens längsta rivjärn och jag var rätt svullen fortfarande... Knappt så man önskar den lede Fi samma upplevelse! ;)

 

Nog om detta, det känns som jag tagit upp 90% av innehållet i tråden "Kul händelser i utlandstjänst..."

 

// Armywoman

Link to post
Share on other sites

Minns denna resa jag också, men (tyvärr) minns jag varken någon tjej med trasiga m90 eller läckande väska på landvetter...

 

Minns däremot en jättediskussion i bussen huruvida schengen avtalet kunde åberopas i tullen eller ej...

Link to post
Share on other sites

@alfie

 

Nä... hur ska du kunna minnas en tjej med trasig M90 när M90:n ej gick sönder (sånär som några småhål i jackan...) Jag fastnade i consertinan INNAN jag hade hunnit dra upp mina byxor, så dom klarade sig helskinnade sånär som på några blodfläckar... Thats it! :)

 

// Armywoman

Link to post
Share on other sites
@alfie

 

Nä... hur ska du kunna minnas en tjej med trasig M90 när M90:n ej gick sönder (sånär som några småhål i jackan...) Jag fastnade i consertinan INNAN jag hade hunnit dra upp mina byxor, så dom klarade sig helskinnade sånär som på några blodfläckar... Thats it! :)

 

// Armywoman

Det är hårt i missionen B)

Link to post
Share on other sites
@Mr Smal

 

Jorå... du har så RÄTT! Visst hände det på 07:an... Vi flög hem i samma leaveflight...

 

Hela den dagen var en enda stor misär! Som sagt, jag var ju ej med på flightlistan som faxats till Swedint, så det blev ett jäkla strul med att försöka hinna boka biljetter åt mig samt få ombord mig på sista planet hem. Du var inte ensam om att springa ett fälttest genom Arlandas korridorer för att hinna... (Trodde jag skulle svimma för jag såg stjärnor av smärtan i häcken när jag sprang. Var helt övertygad på att consertinan satt kvar i arslet. Lustgas samt en ryggmärgsbedövning hade suttit på sin plats...)

 

Det var med nöd & näppe de släppte ombord mig för gaten hade precis blivit stängd. So far so good, undkom ju somsagt med minimal marginal en natt i papperslakan... Väl framme på Landvetter flygplats så kommer nästa smäll när jag står och väntar på min judebag vid bagagebandet... Den läcker - och inte så lite heller!!! Såg en gigantisk pöl som omringade min väska på rullbandet och när jag lyfter upp den så strömmar det en salig blandning av leavesprit ut ur den så det bara skvätter och plaskar på golvet samtidigt som jag hör ett ruggigt skrammel av krossat glas... Japp, det var mina 11 flaskor "smuggel" som tog ut sin rätt... Allt folk som stod intill bara stirrade på mig och en gubbstrutt brevid mig kommenterade lukten ( av bl a whiskey, päronkonjak, absolut vanilj, slivvo, rödvin mm...) och barade ruskade på huvudet. Razzlade ut ur vänthallen fort som fan och mumlade en massa fula ord för mig själv där ordet SAS hade huvudrollen...Var måttligt nöjd över att min sprit hållit hela vägen hem och så krossar SAS hela skiten när de smackar upp bagaget på rullbandet på min slutdestination. (Det visade sig när jag äntligen kom hem att det enda som höll var en stor flarra med Bailey´s, räddningen var nog dess tjocka glas...) Höll god min när jag lyfte in väskan & klev in i taxin men taxichauffören frågade ganska snart vad faaan det var som stank... Jag svarade 11 olika sorters SPRIT, och sen var han tyst resten av färden... Ja fy faaan vilken hemsk dag det var!!!

 

Jag läkte ihop rätt bra efter consertinan, men fick somsagt en jobbig infektion i några sår som höll i sig ett par veckor. Om jag säger såhär: När min 2-veckorsleave var slut och jag återvände till Kosovo igen så såg det fortfarande ut som jag åkt rutchkana i rodelfart på världens längsta rivjärn och jag var rätt svullen fortfarande... Knappt så man önskar den lede Fi samma upplevelse! ;)

 

Nog om detta, det känns som jag tagit upp 90% av innehållet i tråden "Kul händelser i utlandstjänst..."

 

// Armywoman

Och du kan tänka dig att åka på mission igen eller........?! :)

Link to post
Share on other sites

Jag tjänstgjorde på V/E på Ba 01 när följande utspelar sig.

Vi körde evakueringen efter attacken mot marknadsplatsen i Sarajevo i början av feb 94, mycket jobb gör en pigg o alert svensk slö till slut. Detta skulle visa sig ödestigert när vi kommer till PTT huset för att övernatta efter 1:a dagens arbete.

Jag står upp i vagnschefsluckan på sisun när vi rullar fram emot infarten som bevakas av grodor.Resolut stiger Fransmannen som står i sin plexibur fram och gör tecken till patron ur på alla vapen innan vi rullar in, 2 sekunder senare hör jag ett avgrundsdån när en proj från 12,7:an dånar förbi mitt huvud i riktning mot ett höghus i innerstan.Vänder mig chockad :surprise: mot min skytt som bara lyfter på axlarna och fattar noll :dong: , den lika chockade fransosen kliver in i sin skyddande plastbur och vinkar in oss lite nervöst :( . Kvickt finner jag mig :lala: och förklarar att detta är en snabb patron ur på Svenskt vis varefter fransosen knackar sig i pannan och tittar i marken.Kvällen blev senare ganska ok efter att alla anspelningar på svenskt utförande av patron ur ej överenstämde med övriga nationer hade tynat ut till intet.

 

 

un_swe

Link to post
Share on other sites

Följande utspelas under BA02, skulle på leave med min pluton, vi kom ner till Sarajevo och samlades utanför, jag hafde fått reda på att jag plus nån mer var tvungen att ta första flighten, annars skyulle vi missa anslutningen hem från Zagreb. Raskt in till Norrmännen på Maybe Airlines, nja det kanske finns plats. Det var nämligen en hel massa journalister som vill hem från bosnien, undrar för alldel varför än idag ;)

till saken, vi får västa en stund, sedan kommer en nosrk kapten ut, ropar upp två namn från västsalen, det är två CNN journalister, kamerakit o allt.

Han meddelar raskt, 2 soldater från Sverige skall ha deras platser på flyget, de får vänta på nästa flight. Det uppstår gensast en mycket härsken stämmning, de hävdar din auktoritet över två vanliga soldater skall få deras högt värderade platser, hur kan detta vara möjligt. jag och polarna tar raskt våra sker oh tränger oss fram för att få plats i väntsalen, var dessutom tvungen att kommentera journalisternas beetende lite när jag gick förbi, varpå de blev än mer förbannade :D . Men de löste sig till sist, vi komhem CNN killarna blev kvar till dagen efter, Maybe airlines ständra verksamheten lite senare, dock strax efter att min pluton lyckligt kommit iväg från plattan och lyft i IL76'an

Link to post
Share on other sites
  • BlåGul -1
Jag tjänstgjorde på V/E på Ba 01 när följande utspelar sig.

Vi körde evakueringen efter attacken mot marknadsplatsen i Sarajevo i början av feb 94, mycket jobb gör en pigg o alert svensk slö till slut. Detta skulle visa sig ödestigert när vi kommer till PTT huset för att övernatta efter 1:a dagens arbete.

Jag står upp i vagnschefsluckan på sisun när vi rullar fram emot infarten som bevakas av grodor.Resolut stiger Fransmannen som står i sin plexibur fram och gör tecken till patron ur på alla vapen innan vi rullar in, 2 sekunder senare hör jag ett avgrundsdån när en proj från 12,7:an dånar förbi mitt huvud i riktning mot ett höghus i innerstan.Vänder mig chockad :lol: mot min skytt som bara lyfter på axlarna och fattar noll :dong: , den lika chockade fransosen kliver in i sin skyddande plastbur och vinkar in oss lite nervöst :( . Kvickt finner jag mig :lala: och förklarar att detta är en snabb patron ur på Svenskt vis varefter fransosen knackar sig i pannan och tittar i marken.Kvällen blev senare ganska ok efter att alla anspelningar på svenskt utförande av patron ur ej överenstämde med övriga nationer hade tynat ut till intet.

 

 

un_swe

Hmm...

Hade du en K4-ing från Hälsingland som senare blev polis med i vagnen vid det tillfället?

 

/Krook

Link to post
Share on other sites
Jag hittade ingen tråd om detta.

Men nog finns det väl lite roliga historier från utlandstjänsterna.

Jag får bidra med en så länge:

 

Redan ett par dagar efter vi anlänt till Naqoura för 6 månaders tjänstgöring till L100 fick jag och ett par tre killar till våra första jobb.

Det var att köra Ghanas rotation. D.v.s. Lätta Transport åkte till Ghaneserna och lastade deras materiel på sina lastbilar och fraktade dem till ner till Israeliska gränsen där vi skulle stå och ta emot dem med våra lastbilar med påkopplade trailers och 20 fots containers.

 

Detta var redan på första dagen och lätta transport hade stuckit iväg för att hämta ghanesernas grejor och framåt lunch så hoppade jag och min andreförare (Linkan) in i vår lastbil och åkte till israeliska gränsen för att invänta LT (Lätta Transport).

 

Vi backade upp mot lastbryggan och ställde lastbilen i 90 graders vinkel mot trailern för att underlätta lastning framifrån. Lastbryggan är konstruerad på så vis att i ena ändan sluttar den ner till marknivå, för att gaffeltruckar ska kunna köra upp på lastbryggan med gods.

 

När allt var klart och vi började vår väntan för LT skulle dyka upp, satt vi där och filosoferade om saker och ting samtidigt som vi höll utkik norrut mot backarna innan Naqoura för att kunna se när LT var på inmarsch.

Istället för en massa lastbilar så ser vi en UN-märkt VW Passat som kommer i mycket raskt tempo över krönen, ner förbi körplanen, vidare uppför uppfarten till lastbryggan för att sen försvinna från vår åsyn. Nästan meddetsamma kände vi hur lastbilen kraftigt gungade till och vi hoppade ur bilen för att kollade vad som stod på.

När vi kommit runt och kunde titta in bak i den sista containern. Lite förbryllade kunde vi konstatera att det stod VW Passat (en kombi) parkerad inuti containern. Bakluckan svingar upp och en glad ghanes kravlar ur och menar att vi skulle vara rädda om hans bil!

När vi sen påpekar att det nog inte var hans bil utan FN:s blev ghanesen en smula irriterad på oss och menade minsann att det hade han papper på att det var hans bil. Vi bad honom visa pappret och det var inget annat än en kvittens på att han hade kvitterat ut bilen till låns.

Efter diverse protester från bägge lägren att t.o.m. israelerna visade intresse för den konflikt som var på gång mellan 3 FN-anställda, så kallades till slut MP dit som fick honom att backa ut bilen från containern.

Ja, kära nån.. :camo:

Historier man hört;

Ghaneser smugglar hem lysrör,

tegelstenar, jeepar..

Överlastade Ghana Air Ways-kärror,

med bagage upp till cockpit.. :)

Link to post
Share on other sites
Överhuvudtaget var NORMOVCONs killar både i Sarajevo och Split helt suveräna!! :camo:

 

Ett gäng katolska nunnor(!) fick maka på sej (utan knot) när ett gäng salta åttondekompanister skulle hem på leave på Ba01!

Åkte dom med "Maybe Airlines"..?? :)

Link to post
Share on other sites
Ang laspek. Så här fick jag det berättat för mig:

Peka inte på Apacherna med laspek, några killar gjorde det i BAxx, Apachen gjorde först undanmanövrar, och sedan flög den mot dom och argsint pekande med 30mm-bössan.

Men sen har jag också hört att en laspek inte ska vara stark nog att sätta igång varningssystemen på Apache (Black Hawk, C-130, etc).

Nån som vet med säkerhet?

 

Under BA12 (när dom bombade i Serbien) så släppte amerikanernas C-130'or nästan alltid flares när dom startade. Vet dock inte om dom gjorde det under landning.

Och svenskarnas Herculesar flög till Zagreb istället. :P

Känner igen det, måste varit 05,07

Link to post
Share on other sites
Ja, kära nån.. :/

Historier man hört;

Ghaneser smugglar hem lysrör,

tegelstenar, jeepar..

Överlastade Ghana Air Ways-kärror,

med bagage upp till cockpit.. :baskerPa:

Eftersom jag själv råkade stå intill då israelerna tog stickprover i deras lådor, kan jag bara säga att det finns fog för de där historierna.

Det fanns lysrör, sandsäckar och en hel del annat i de där lådorna. Bl.a en jeep-dörr fanns i en.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By Vapenfett 101
      Hej!
       
      Har ni några guldkorn från era kära befäl. Jag kan på stående fot bjuda på dessa:
       
      (Skylt på befälsrum:)
      "Förr var det nu, men jävligare var det desto värre. Men så här jävla sämre har det ta mig fan aldrig varit så dåligt!"
       
      (Grunka på befälsrumsvägg:)
      Träplanka med inbränd text: "Klösbräda för fänrikar och slika varelser"
       

    • By Grenadier
      Besök sidan och lyssna på svenska veteraners historier. 
       
      “Har du dödat någon?” är en pågående videoproduktion där svenska krigsveteraner får chans att berätta om deras upplevelser både under sin mission men även under hemkomsten.
      Utgivare:  Vi är en projektgrupp ifrån Linköpings universitet
      Facebook: https://www.facebook.com/hardudodatnagon/
      Instagram: https://www.instagram.com/hardudodatnagon/
      Youtube: https://www.youtube.com/channel/UC374ACFKl1_SmdHd3WBdYnw
       
       
    • By Signalist
      I det senaste numret av Alkohol och Narkotika tar man upp ämnet om hemvändade soldater och potentiell risk för missbruk, och psykisk påverkning i följd av posttraumatisk stress och scener ur de missioner man deltagit vid.
       
      Man tar även upp Veteranhem i ett reportage samt i ledaren, vilket inte finns i Sverige men i bland annat Danmark. Finns detta i andra länder i Europa, och hur ser intresset ut i Sverige? Vad har ni för funderingar och tankar kring fenomenet Veteranhem?
       
      Och hur påverkar "i Afghanistan verkar soldaterna under krigsliknande förhållanden, inte i krig" soldaterna i stort?
       
       
      Omkring nio procent av de svenska utlandssoldaterna visar ”tecken på nedsatt välbefinnande” efter hemkomst. En till två procent mår mycket dåligt. Beräkningen vilar på de samtal som Peter Butor och hans kollegor erbjuder soldaterna. Men det verkar också skilja väldigt mycket i utsträckning beroende på land och situation. Enligt danska försvarets siffror har fem procent av dem som återvänt från Afghanistan fått problem av typen posttraumatisk stress medan drygt 30 procent av hemvändarna från Balkan har de problemen. Vad har ni för erfarenheter, kunskap och tankar kring detta?
       
      Det verkar även skilja på andra omständigheter jämfört Balkan med Irak och Afghanistan. En av faktorerna sägs att man bedömer den enskilda soldaten istället för gruppvis vilka som behöver stöd efter hemkomsten, även även att man inte fick dricka alkohol i Afghanistan jämfört med Balkan. Tror ni att det finns flera andra faktorer, baserat på fakta och era egna/andras erfarenheter?
       
      Har själv aldrig varit ute på utlandsmission - även om jag har ett intresse att göra det - men har flera nära anhöriga som genomfört det, både civilt, polisiärt och militärt. En fråga som jag dock funderar på i det här sammanhanget är hur ni andra här uppfattar stödet från samhället, familjen och försvaret i sådana här sammanhang - efter ankomst från utlandsmission?
       
      Värt att notera är Fredsbaskarnas arbete och stöd för hemkomna soldater där de bland annat har en egen "kamratstödsjour som är öppen för alla som gjort internationell tjänst samt även för dess anhöriga. Telefonnumret är 020-666 333 och bemannas dagligen mellan klockan 18.00 - 21.00. Man har även en mail-adress: [email protected]
       
      Artiklarna finns att läsa som PDF här:
      http://www.can.se/do...1-Inledaren.pdf
      http://www.can.se/do...de-soldater.pdf
      http://www.can.se/do...ka-soldater.pdf
      http://www.can.se/do...ll-missbruk.pdf
    • Guest Reqruit Hardhead
      By Guest Reqruit Hardhead
      Det finns en del frågor jag bär på inom mig, kvinnans situation är ju en katastrof i Aghanistan.
      Men jag, om jag nu hinner eller hur det blir med utlandstjänst i A för mig.
      Hur berör det kvinnlig personal på plats och hur påverkar det bemötandet emot kvinnlig stridande personal?
      Och hur ser skyddet ut, ifall man t.ex. skulle bli påhoppad eller på annat sätt angripen?
      Det som ju har kommit fram är att flickor utsätts för syraangrepp, att flickor i mycket liten del kan gå i skolan, att kvinnan nära nog är en ägodel man t.o.m. i vissa fall lagligen kan avliva (läs: mörda) utan att riskera ett rättsligt efterspel.
      i ett land där istort sett halva delen av befolkningen hålls i shack genom hot och rent av mord, misshandel och att de hålls i okunskap om sina rättigheter så känns frågan ganska så befogad.
       
      Inte för att jag tror det sker men hur ser bilden ut, vilka tankar bör man ha med sig i huvudet mer än det självklara att sköta sin plikt?
       
      Det är ett litet orosmoln jag när i huvudet, men som jag i det fall det blir en realitet får ta ställning till.
       
      men vore nyfiken på att höra andras erfarenheter i saken.
       
      Inte för att troligen hör nåt i den här tråden, men jag har frågat i alla fall...
      Sedan tycks det vara en nära nog noll möjlighet att det blir resa dit ner, om man läser andra trådars information.
×
×
  • Create New...