Jump to content

Nederländsk stororder till Hägglunds nära


Vildmannen

Recommended Posts

Skönt att se att vi fortfarande har någon fungerande fordonsindustri i riket... Hoppas inte Svenska Freds får nys om det...

Men Både Hägglunds och Bofors är utländska ;) ...........

 

Däremot är världens näst största lastbilmärke Svenskt - Volvo Lastvagnar.

Link to comment
Share on other sites

8 Miljarder för 184 stridsfordon blir drygt 43 miljoner/ styck om man slår ut kostnaderna ( reservdelar, utbildning mm mm) :/ .

 

Undrar om de väljer stridsluckor ;) .

Om jag har förstått det hela rätt så har dom en observationshuv för gruppchefen samt en ramp istället för bakdörr, detta enligt en bekant från Holland.

 

The Swede :/

Link to comment
Share on other sites

Ja det finns en lucka (lik VC-lucka) på bakpansaret för grpch. Bra för observation "nedluckat". Dock jobbigt att stå ordentligt hukad i stridsutrymmet och försöka titta ut.

 

Avsittningt/uppsittning med ramp i förhållande port som på 9040 går långsammare. För att fälla upp rampen står grpch kvar till vänster om rampen och håller in en knapp. Jag GISSAR att det borde finnas någon variant där man bara trycker en gång för att stänga luckan. Men vill minnas att när vi övade stod grpch kvar och höll in knappen tills den var helt stängd.

 

Förvisso lättare att göra avsittning via ramp än utan. Men det tar alltså längre tid och av den anledningen föredrar jag den variant vi har i Sverige.

 

Ber om ursäkt för detta lite OT-aktiga inlägg.

 

 

/Zakrisson

Link to comment
Share on other sites

Ja jag blir imponerad. Det är konstigt att det ska till utländska ägare för att svensk materiel ska hitta utländska köpare. Detta för tankarna till Viggen som aldrig fick spridning utanför för Svea rike.

 

Vilka andra potentiella köpare finns det för CV90.

Link to comment
Share on other sites

Ja jag blir imponerad. Det är konstigt att det ska till utländska ägare för att svensk materiel ska hitta utländska köpare. Detta för tankarna till Viggen som aldrig fick spridning utanför för Svea rike.

 

Vilka andra potentiella köpare finns det för CV90.

OT, men köpte inte bl a Österrike Viggen-plan?

 

Kommer rampen på de holländska stridsfordonen vara av den typen som gör att fordonet inte kan köra om rampen inte går att stänga tro?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :)

Link to comment
Share on other sites

rättning till den som sade att holländarna kommer ha 30mm akan, det är FEL, de kommer ha en 35mm akan (CV9035NL)

såg bild på den igår i holländsk målning och märkning (en holländare skickade länk till bilden som jag tyvärr tappat bort)

 

hur som helst så är det altså en 35mm akan och inget annat (de tycker 40mm är för kraftigt och 30mm för klent typ)

så sent som i somras så presenterade ju hägglunds en vagn med 35mm akan i Paris

det kan vara för att Holland begärt den beväpningen..

Link to comment
Share on other sites

rättning till den som sade att holländarna kommer ha 30mm akan, det är FEL, de kommer ha en 35mm akan (CV9035NL)

såg bild på den igår i holländsk målning och märkning (en holländare skickade länk till bilden som jag tyvärr tappat bort)

 

hur som helst så är det altså en 35mm akan och inget annat (de tycker 40mm är för kraftigt och 30mm för klent typ)

så sent som i somras så presenterade ju hägglunds en vagn med 35mm akan i Paris

det kan vara för att Holland begärt den beväpningen..

Är det så stor skillnad på 35 och 40 mm när det gäller huvudbeväpning på strf? Eller 30 och 35 mm? Finns det fler eller färre amtyper ju kraftigare kaliber? Finns det någon fördel med 30 mm jmf med 35 mm? Upplys mig.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :surprise:

Link to comment
Share on other sites

Nån som har koll på om Holland och de andra länderna som köpt cv90 också har de andra versionerna? Lvkv, stri90 osv.

 

Och är det nån som köpt CV90105 eller CV90120?

Link to comment
Share on other sites

Nån som har koll på om Holland och de andra länderna som köpt cv90 också har de andra versionerna? Lvkv, stri90 osv.

 

Och är det nån som köpt CV90105 eller CV90120?

Finland köpte i alla fall endast CV9030FIN. Alltså ingen lvkv eller annan version om jag förstått saken rätt.

Man lär också ska vara mycket nöjda med dem om jag förstått saken rätt.

Link to comment
Share on other sites

rättning till den som sade att holländarna kommer ha 30mm akan, det är FEL, de kommer ha en 35mm akan (CV9035NL)

såg bild på den igår i holländsk målning och märkning (en holländare skickade länk till bilden som jag tyvärr tappat bort)

 

hur som helst så är det altså en 35mm akan och inget annat (de tycker 40mm är för kraftigt och 30mm för klent typ)

så sent som i somras så presenterade ju hägglunds en vagn med 35mm akan i Paris

det kan vara för att Holland begärt den beväpningen..

Är det så stor skillnad på 35 och 40 mm när det gäller huvudbeväpning på strf? Eller 30 och 35 mm? Finns det fler eller färre amtyper ju kraftigare kaliber? Finns det någon fördel med 30 mm jmf med 35 mm? Upplys mig.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :)

en av fördelarna är väl att man får med mer 30mm am än 35mm am, samtidigt som 35mm är klenare mot andra bepansrade fordon ärn 30mm

 

samma sak gäller ju 35mm vs 40mm

35mm käns altså som en kompromiss mellan 30 och 40mm

 

mer am än en 40mm akan men kraftigare än en 30mm

Link to comment
Share on other sites

Nån som har koll på om Holland och de andra länderna som köpt cv90 också har de andra versionerna? Lvkv, stri90 osv.

 

Och är det nån som köpt CV90105 eller CV90120?

Så vitt jag vet så är det bara pansarskytteversionen som har sålts utomlands. Dock så har i alla fall de norska vagnarna bättre förmåga att bekämpa luftmål än vad vår 9040 har, så behovet av en dedikerad lvkv är väl lite mindre.

 

90105 är inte ens till salu längre vad jag vet, den har ersatts av 90120 i reklambroschyrerna. ;)

Link to comment
Share on other sites

Det är givetvis sant att man får plats med mer ammunition av en klenare kaliber, men å andra sidan måste man rimligen skjuta fler skott för att erhålla samma verkan i målet. I Sverige funderade man till och med på 57 mm.

En av anledningarna till att Sverige valde 40 mm, var att en större kaliber har en högre utvecklingspotential när det gäller nya avancerade projektiler. Som exempel kan nämnas pilprojektiler och kulspränggranater med programmerbart tändrör. FMV hade också funderingar på en rammjetmotordriven KE-projektil i just 40 mm, eftersom man bedömde att det var den minsta kaliber en sådan kunde tillverkas i. Med en topphastighet på strax under 3000 m/s kunde den ha blvit rätt giftig!

 

 

Edit: stavfel

Edited by uoff
Link to comment
Share on other sites

Med en topphastighet på strax under 3000 m/s kunde den ha blvit rätt giftig!

Har du någon uppgift på efter hur många meter den uppnår topphastighet?

Alltså hur fort den accelerar jämfört med en vanlig 40 mm. pil?

Poängen är att hinner den accelera till topphastighet på de stridsavstånd som vanligtvis är?

 

 

Ehhh... hoppas att någon fattar vad jag menar! :baskerHV:

Link to comment
Share on other sites

En anledning till att välja 35mm akan är att denna kaliber

finns i bandmatad Bushmaster-version (35/50 Bushmaster III)

med ksp integrerad med akan

(d.v.s. akan och ksp är lite halvt om halvt ihopbyggda).

Synnerligen kompakt och träffsäker* lösning,

med smidig ammunitionshantering och med möjligheten

att enkelt uppdrgaera pjäsen till 50mm "supershot".

 

MCRel6.jpg

 

(*) Spridningen var 1998 0.3 streck (0.45 streck 1996) för enkelskott

och 0.4 streck (0.55 streck 1996) för eldskurar.

Link to comment
Share on other sites

Med en topphastighet på strax under 3000 m/s kunde den ha blvit rätt giftig!

Har du någon uppgift på efter hur många meter den uppnår topphastighet?

Tyvärr inte, men frågan är ju högst relevant.

Det fanns en artikel om projektet i "Militärteknisk tidskrift" för så där tio till femton år sedan, men jag mins inga detaljer.

 

För att förekomma frågor från de som eventuellt inte är bekanta med principen följer här en primitiv förklaring:

I grunden består projektilen av en pilformad genomslagskropp i mitten, omgiven av en rörformad mantel. Spalten mellan genomslagskroppen och manteln är på insidan klädd med ett skikt av fast bränsle (krut). Genom spaltens utformning och bränslets förbränning får de utströmmande gaserna en högre hastighet än den inströmmande luften - med andra ord har vi en motor.

Link to comment
Share on other sites

FMV hade också funderingar på en rammjetmotordriven KE-projektil i just 40 mm, eftersom man bedömde att det var den minsta kaliber en sådan kunde tillverkas i. Med en topphastighet på strax under 3000 m/s kunde den ha blvit rätt giftig!

Nu tänkte jag märka ord, men med en hastighet på 3000 m/s,

så måste det handla om en scramjet-motor, d.v.s. till skillnad

från en ramjetmotor så rör sig gasen igenom hela projektilen med överljudshastighet.

 

Jänkarna forskar på möjligheten med en scramjetdriven stridsvagnsprojektil

i syfte att bibehålla högt genomslag på större avstånd.

 

p40colucci.jpg

 

Denel ska också ha forskat på en ramjetdriven (fast bränsle) 155mm-granat.

 

The concept of using solid fuel ramjet (SFRJ) propulsion

to increase the range of artillery projectiles

is being investigated at Somchem.

 

Initial work was carried out on a 76 mm smooth bore kinetic energy penetrator. The focus has shifted to a 155 mm gyroscopically stabilized projectile.

The initial objectives set to the team were

a) To comply with the NATO Joint Ballistic Memorandum of Understanding, JBMoU,

b) Range of at least 70 km,

c) Payload of 5 kg HE or 40 dual-purpose submunitions and

d) Market price of less than 5000 US$ excluding the course correction fuse.

The project was divided in three subsystems for the concept phase, namely

a) Structural Design,

b) Propulsion and

c) Aerodynamics.

 

The experimental design, execution and results of the wind tunnel tests

are discussod in a separate paper by Stockenström and Dionizio [2].

Initial firings were carried out with special charges

made up to obtain a muzzle velocity of 900 m/s.

 

Tyvärr kommer denna information från en Pdf-fil på min dator,

så jag kan inte lägga in några bilder .

(nu är dessa visserligen föga upphetsande eller tydliga)

Det står heller inget om det på Somchems hemsida,

men det står en del om dito motorer på robotar.

Link to comment
Share on other sites

Jag for med osanning

Sgt Papa Bear :uuh: Sgt Papa Bear

 

Det är en 35mm kanon som sitter på den holländska varianten av Strf90.

En order som dessutom nu är klar.

JDW

The Royal Netherlands Army (RNLA) will receive 184 Alvis Hägglunds CV9035 Mk III infantry fighting vehicles (IFVs) between 2007 and 2011 under a EUR891 million ($1.136 million) contract that is to be awarded to the Swedish-based company - pending Parliamentary approval - by the beginning of December. Alvis Hägglunds developed the CV9035 Mk III from the CV90 Mk II primarily for the Dutch requirement to offer improved firepower, protection and mobility. It is armed with the ATK Gun Systems Company Bushmaster III 35/50 cannon, which normally fires 35mm ammunition but can be upgraded to 50mm.

 

//Sgt Papa Bear, som uppenbarligen inte alltid har rätt :P

Link to comment
Share on other sites

Måste säga att jag är klart skeptisk till användandet av scramjetdrivna pansarbrytande projektiler då det man vinner på att att hastigheten bibehålls verkar förloras på att själva scramjetens vikt inte bidrar nämnvärt till genomslagsförmågan.

Inte bibehålles - utan ökas. Finessen är att projektilens hastighet ökas till en nivå som man aldrig kan uppnå med en vanlig krutkanon.

Eftersom rörelseenergin ökar med kvadraten på hastigheten så är det mer verkningsfullt att öka hastigheten än massan på genomslagskroppen.

Link to comment
Share on other sites

Eftersom rörelseenergin ökar med kvadraten på hastigheten så är det mer verkningsfullt att öka hastigheten än massan på genomslagskroppen.

Fast rörelsemängden ökar bara linjärt med projektilens hastighet. Frågan är då vilket som är viktigast av rörelsemängd och rörelseenergi, när det gäller pansarpenetration och restverkan?

Link to comment
Share on other sites

Fast rörelsemängden ökar bara linjärt med projektilens hastighet. Frågan är då vilket som är viktigast av rörelsemängd och rörelseenergi, när det gäller pansarpenetration och restverkan?

När det gåller penetration är rörelseenergin det viktigaste, projektilens utforming spelar dock in. Det är den energin som omvandlas till det tryck och värme som låter projektilen penetrera pansaret.

 

För restverkan är också hastigheten avgörande, även om projektilens utformning här spelar en större roll. Hastighetens inverkan är att det skapas en tryckvåg runt projketiler som färdas snabbare än ljudetshastighet, denna tryckvåg blir vid höga hastigheter mycket stark och orsakar avsevärd skada på besättningen.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...