Jump to content

LRRPs i Colombia, Del 3: Infiltration


Recommended Posts

----------------------------------

Från annan del av dagboken, från afghanistan delen:

 

”Trupputrymmet i en DAP är lite begränsat jämfört med en Slick Blackhawk (utan saker ditskruvade), men för en 6 manna patrull är det mycket gott om plats. Vi sitter två med ryggen mot varandra närmast lastdörren på varje sida, med en person innanför dessa två respektive på sida.Detta leder till att urlastning går blixtsnabbt, allt över 2 sekunder är långsamt. Minst en som sitter närmast dörren skall vara SAW skytt för att kunna understödja Minigun/ Ma deuce skyttarna. Då jag inte är någon SAW skytt antar jag att jag har tur som fått en ”fönsterplats” i alla fall. Det fläktar skönt och man får en bättre koll på terrängen runt patrullområdet, att man sedan sitter oskyddad för eld ifrån sidan är en annan sak, den som tro det är lätt att träffa en helikopter som glider fram i 260km/h har väldigt fel, chansen är också den att skytten på amrken bara får en chans före motorsågsmassakern (minigun relaterat) börjar. Under den tid jag suttit i en DAP har jag blivit beskjuten med  alltifrån Ak47 till 40 Bofors akan och kan erkänna att jag samtliga gånger känt mig som en blymagnet, men varje gång har min kära übermaskin tagit mig hem i någorlunda skick medan de på andra sidan mer liknat ett mycket svårt pussel……….

……. Besättningarna på dessa maskiner har mer flygtid per år än vad en ordinarie armébesättning har på tre.De går på fritiden kurser hos Ranger/SOG/SEAL/PJ för att bli bättre på markstrid/operationer, kort sagt, de är småfarliga. En inte så känd historia från Mogdishu var att när två Blackhawks skjutits ner och resterande hankade sig hem med skador så skrapade SOAR ihop en besättning där piloten flög med bara kalsonger på sig och skyttarna hade shorts och hawaiiskjortor,de hade bara am till en minigun osv, ändå vill de in och försöka få ut Rangers och sina kollegor, de vände under ljudliga protester då CINCen kommenderade hem dem.”

 

 

-----------------------------------

 

 

Vi steg upp till 1000meter och började rulla in mot målet. På denna höjd var vi strax under molnbasen och med en ljusgrå undersida var vi mycket svåra att se från marken. Marken var även den svår att se för mig då disskikten var många, ibland såg man trädtaket nedanför tydligt men oftast var det bara en mörk massa som gled förbi under. En bit bakom oss låg ännu en DAP med Foxtor patrullen i och vid sidan om den gled CC Hawken fram, med operationschefen ombord. Inne i hkpn var det tyst, någr fipplade med sin utrustning andra tittade ut, resten satt och blundade med boonien neddragen. Samtliga var enligt den svenska termen redo för strid, med ansikte, hals och händer maskerade och vapnet laddat. Efter en kvart pilade Foxtrot DAPen iväg nedåt med kondensen sprutandes om rotorblad och kropp (fick en mycket bra bild) den planade ut 5 meter ovanför trädtaket och höll då en hastighet å runt 290km/h, CC hkpn steg för att få bättre täckning med radion. Ensamma fortsatte vi framåt.

De flesta väcktes upp från det de höll på med av det nu kända ljudet av elektriska motorer, skyttarna statade minigunsen.

 

-Well guys, hold on back there, we will hit the trees in 20, secure?

- Lurps Secure!

 

Nosen pressades ned och marken kom rusande, i det som verkade vara sista sekunden tog piloten upp nosen och vi låg nu ungefär 10 meter ovanför träden. Efter en lite rundturer sjönk vi ned i en flodfåra med träd svischande förbi på bägge sidor( hyfsade bilder). Träden stack nu upp ett trettiotal meter på bägge sidor om oss. Enligt rapporten skulle vi följa floden i 3 minuter, sedna kränga av åt höger och snabbavsitta vid en långgrund(hmmm, vi får väl se) vik.

 

Patrullchefen visar i luften tecknet för mantelrörelse, vi följer.

 

-Turn in 30 secs, good hunting Lurps!

-Thanks, We´ll give you a call.

 

Svängen var så kraftig att vattnet från floden vispades in i lastutrymmet. Nosen kastdes rakt upp i luften och all hastighet försvann, då nosen doppade ned igen gled hkpn fram i 30km/h…

 

Go Go Go !

 

Notering: 200cm vatten måste vara colombianskt för långgrunt.

Link to comment
Share on other sites

Måste vara härligt att swischa fram med en DAP under trädtopparna. En otrolig fartkänsla, antar jag.

 

Jag flög Sk 60 på 50 meters höjd i 700 knyck. Det var det värsta jag känt på i hastighetsväg.

 

Jag fick oxå ett kort (fast på högre höjd, och i Göteborg).

 

http://host.bip.net/fvungdom/bilder/sk60-4.jpg

Link to comment
Share on other sites

HCO: Ett sätta in en LRRP med eldövertag är ingen bra idé. Då vi lever på principen att bad guy för dagen tänker "det som troligen inte finns letar jag inte efter" kan vi inte gå in med mynningsflammor högt och lågt. Hamnar vi i strid är det "bara" att åka hem igen.

 

FACen finns med i CC Hawken på vissa OP, men har ingen befälsroll (i normala fall) utan löser sin roll som flyginledare , om vi inte kan lösa den själv. Hans roll som eldledare för artilleri kan dock vara en stor hjälp i en djungel då vi ibland (alltid....j-vla Colombia) inte kan se var nedslagen blir.

 

Almighty boss är OpC.

Link to comment
Share on other sites

Tja...man kollar killen bredvid, att han är på G, så att man inte blir ensam ut. Hjärnan går igenom diverse checklistor medan man försöker få en bild av LZn, bästa skyddsplats osv.

 

Det är svårt att beskriva allt som händer, man är ganska hypad och vill bort från hkpn. Alting avgörs ju direkt vid uthopp, om någon vill göra ett eldöverfall mot dig så kommer det då, kommer det inte så är chansen stor att det är grönt. Är man väl ute så är man ute, hkpn är redan på väg och hamnar man i skiten så får den först åka iväg och komma runt ett varv, den stannar aldrig vid insättningsplatsen vid det initiala skedet.

 

Jag har aldrig haft problem vid någon insättning, det är mycket mycket ovanligt. Hände dock tyvärr vid Afghanistan för Airborne killarna.

 

Sedan kan man ju ha otur och landa nästan rakt på en knarkspejare som en patrull gjorde, han tappade dock radion så han kunde inte ropa på hjälp/varna....dock var han en gud på att springa så två ur patrullen kom inte ikapp honom förrän efter nån kilometer. Sedan använde en spansktalande SOGare radion...dumt nog så svarade hemmabasen, som kunde pejlas och sedan överfallas/förstöras...så den dagen blev bra till slut.

Link to comment
Share on other sites

Lurpen: d'amn d00d..!! dina storys får självaste 007 att verka som en boyscout..!! :rolleyes:

 

är det inte ett krav för SOG/SF att kunna tala minst 1-2 språk än engelska?

Link to comment
Share on other sites

Yoff som söker sig till SF/SOG måste ha vissa betyg från vissa språkkunskapstest för att visa att de har möjligheten att lära sig ett nytt språk. Detta är ett minimikrav, då de jag mötte var iaf 3 språkiga och kunde uttrycka sig väl till flytande på dessa språk.

 

När det gäller enlisted folk tror jag inte det finns något sådant krav, men vet inte säkert. Det är dock hyfsat många som får lämna sin SOG pga att de inte klarar teoridelarna.

Link to comment
Share on other sites

Svar på personligt mess rörande sista delen av dagboken:

 

Fråga: Ni verkar ju flyga med öppna dörrar, ramlar aldrig någon ut?

 

Svar: Jodå, men det finns i Dapen dels hakar att fästa i stridsselen och om man saknar sådan även säkerhetsbälte. När man flyger Little bird kan det vara lite mer problematiskt då man sitter på en trädplanka, med begränsade säkringsmöjligheter.

 

Har beslutat mig att skriva en längre redogörelse om 160 SOAR. Deras utrustning osv. Kommer någon gång efter dagboken.

 

Bild på Little bird med folk på plankan:

13a19.jpg

 

......och utan folk på plankan:

21a22.jpg

 

Snälla, snälla.....för f-n.....Skriv frågor här, tack.....inte som personliga mess!!!! :rolleyes:

Link to comment
Share on other sites

Det räcker till, men tänk på att det blåser betydligt mindre längst in, närmast mot hkpn än ute vid rotorspetsarna. Fysiken lagar om ditten och datten. Så det är inte så farligt, vi varma områden som öknar osv är det bara bekvämt.

 

På blackhawken kan man ju flytta ned sig på golvet om man skall gör en direct action raid eller liknande där hkpn aldrig nuddar marken, man bör hålla ordning på benen dock då landstället kan fjädra rätt mycket om maskinen trots allt dnkar i marken. Risken finns att smalbenet blir betydligt kortare.

 

Blackhawk, med Rangers (obs Fast rope som håller på att göras redo):

18a13.jpg

Link to comment
Share on other sites

Kan tänka mig att Fastrope leder till en del skador. Om nu någon har olyckan att skadas under nedfirning i början av ett uppdrag hur gör ni då? Får Hkpn ta en extra sväng och plocka upp honom eller får den skadade vara så vänlig och följa med iallafall trots kasst knä eller vad det nu kan vara?

Link to comment
Share on other sites

Har faktiskt inte varit med om någon skada relaterat till fasrope mer än brännskador. På övning med fastrope från mockup har jag dock sett en rätt otrevlig olycka, men även han klarade sig hyfsat.

 

Vid en skada i en LRRP som begränsar en medlem i patrullen delvis eller helt så är det upp till PC om han eller hela teamet skall skickas hem, det senare brukar vara standard.

Link to comment
Share on other sites

"Med begränsade säkringsmöjligheter".

verkar vanskligt tycker jag. Du nämnde att det en gång drattade folk i vattnet. Det blir ju fruktansvärt obra om det skulle vara över land.

Link to comment
Share on other sites

Ja, jag var ju en av dem som drattade i. Det har testats en del olika sätt att spänna fast sig, men de har alla haft en hög med negativa aspekter.

 

Så nu kör man mest med denhigh tech lösning som syns på bilderna på Little birden: 4 remmar att sticka handen under och greppa. Jag brukade, när inget befäl såg, stoppa fötterna under landningsskenan (om man når ned, olika på olika varianter) och spjärna emot med fötterna...då några då och då glömmer att ta bort fötterna så är detta ett stort "No No". Aj aj, vad det skall göra ont att få en hkp på foten.

Link to comment
Share on other sites

att:LRRP!

Jag undrar , På vissa bilder av Delta Force så har dom andra hjälmar än standard kevlar hjälmen på varför är det så?? de hjälmarna som de använder ser ju ut som nån hockeyhjälm från 80-talet!?!? och jag har ej sett nåt annat förband använda sådana hjälmar.

 

 

// Tompa :withstupid

Link to comment
Share on other sites

Används främst vid Direct action operationer, även Ranger använder dessa ibland. De sitter stadigt fast, till skillnad från Fritz (standard kevlar hjälmen). Detta passar vid vindrag från hkp och hoppandes upp och ned från hus. Skyddet som hjälmen ger mot annat än stötar är dock sisådär, som bäst och obefintligt som standard.

 

Det har nu tagits fram en mini Fritz, som skall fungera bra vad jag förstått. Så kanske Protec hjälmen har gjort sitt:

 

saleboard%20protec%20half%207.jpg

 

 

INUTI:

saleboard%20protec%20half%204.jpg

Klar cykelhjälmkänsla, vilket jag iofs använder den till.

Link to comment
Share on other sites

Att LRRP:

Tack för det bra svaret på min fråga men då har jag en följdfråga på bilden ovan så har alla medlemmar Öken camouflage men svarta stridsvästar varför är det så? ja menar motverkar inte det sitt syfte lite?

 

// Tompa :shaun

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...