Jump to content

Kustartilleriets Krigsförband


jonte72

Recommended Posts

  • Replies 161
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

följdfråga.

var majoriteten av pjäserna nedsprängda i berget (som senare tids pjäser) eller var de helt enkelt skyddade av betong bunkrar på samma sätt som större delen av den tyska atlantvallen?

 

Generellt sett var befästningarna som byggdes under VK2 små och enkla. Några exempel:

 

Batt Korsö (KO): Pjäser i öppen brunn och amdurk/beredskapsrum nedsprängda ganska grunt i berget. Senare tillkom napalmskydd i plåt vilket fick pjäsen att se ut som en tornpjäs, men det var det alltså inte. Detta tillämpades på ganska många batterier under VK2, det gick snabbt att bygga och var billigt.

 

Batt Roten (RN): Pjäser i fullträffsäkra värn och amdurk/beredskapsrum nedsprängda ganska grunt i berget. Pjäsen fick endast ca 120° skjutsektor men blev bättre skyddad mot konventionella vapen.

 

Batt Landsort (LO) och en handfull lätta batterier fick riktiga tornpjäser och en grunt nedsprängd amdurk/beredskapsrum.

 

Tunga batterier erhöll även en nedsprängd anläggning med skjutbordsrum, kommandoplats, batteriexpedition och dylikt. Att döma av ritningarna låg även denna ganska grunt.

 

I samtliga fall var amdurk och beredskapsrum utrustade med kollektivt gasskydd. Pjäsbrunnen hade det inte och am langades genom en slags slussanordning.

 

VK2-anläggningarna i Stockholms skärgård finns utmärkt beskrivna i Urban Sobéus bok "Havsbandslinjen i Stockholms skärgård 1933-1945". Med boken följer även en mapp med kartor och ritningar. Vad jag vet finns boken att köpa genom Vaxholms fästnings museum och den fanns även att köpa genom SMB i höstas, har jag för mig.

Link to comment
Share on other sites

följdfråga.

var majoriteten av pjäserna nedsprängda i berget (som senare tids pjäser) eller var de helt enkelt skyddade av betong bunkrar på samma sätt som större delen av den tyska atlantvallen?

 

Generellt sett var befästningarna som byggdes under VK2 små och enkla. Några exempel:

 

Batt Korsö (KO): Pjäser i öppen brunn och amdurk/beredskapsrum nedsprängda ganska grunt i berget. Senare tillkom napalmskydd i plåt vilket fick pjäsen att se ut som en tornpjäs, men det var det alltså inte. Detta tillämpades på ganska många batterier under VK2, det gick snabbt att bygga och var billigt.

 

Batt Roten (RN): Pjäser i fullträffsäkra värn och amdurk/beredskapsrum nedsprängda ganska grunt i berget. Pjäsen fick endast ca 120° skjutsektor men blev bättre skyddad mot konventionella vapen.

 

Batt Landsort (LO) och en handfull lätta batterier fick riktiga tornpjäser och en grunt nedsprängd amdurk/beredskapsrum.

 

Tunga batterier erhöll även en nedsprängd anläggning med skjutbordsrum, kommandoplats, batteriexpedition och dylikt. Att döma av ritningarna låg även denna ganska grunt.

 

I samtliga fall var amdurk och beredskapsrum utrustade med kollektivt gasskydd. Pjäsbrunnen hade det inte och am langades genom en slags slussanordning.

 

VK2-anläggningarna i Stockholms skärgård finns utmärkt beskrivna i Urban Sobéus bok "Havsbandslinjen i Stockholms skärgård 1933-1945". Med boken följer även en mapp med kartor och ritningar. Vad jag vet finns boken att köpa genom Vaxholms fästnings museum och den fanns även att köpa genom SMB i höstas, har jag för mig.

 

 

tackar :baskerFN:

skall kolla med SMB omedelbart då :)

Link to comment
Share on other sites

Med boken följer även en mapp med kartor och ritningar. Vad jag vet finns boken att köpa genom Vaxholms fästnings museum och den fanns även att köpa genom SMB i höstas, har jag för mig.

 

Den där mappen fick inte jag när jag köpte boken genom SMB. Kan du fixa kopior på den om du har den, Adam Kalle?

 

De pjäser som mest liknade atlantvallen är, som just Adam Kalle, beskriver, batterierna St Roten och Helsingborg. Kustartilleriet bygges under stark tidspress, och man förlitade sig mer på tungt luftvärn än på betong, som tyskarna gjorde. Den grövsta (tyska) luftvärnspjäsen vid batterierna var 37mm Flak även om en del rysk erövrad luftvärnsmateriel fanns. Dessa bemannades dock ofta av pjäsmanskapet. Svenskt kustartilleri (tunga batt.) hade så gott som undantagslöst minst en 40 mm fältautomatpjäs per batteri, och dessutom fanns 7.5 cm tunga luftvärnsbatterier organiserade

. I Karlskrona sammanfördes tre tunga luftvärnsbatterier till en division, tex.

 

Batteri Tjurkö och troligen även Björkö byggdes som moderna batterier med fullträffssäkra skyddsrum för all personal. Dessa var långt före sin tid och länge världsledande på säkerhet.

Link to comment
Share on other sites

Med boken följer även en mapp med kartor och ritningar. Vad jag vet finns boken att köpa genom Vaxholms fästnings museum och den fanns även att köpa genom SMB i höstas, har jag för mig.

 

Den där mappen fick inte jag när jag köpte boken genom SMB. Kan du fixa kopior på den om du har den, Adam Kalle?

 

De pjäser som mest liknade atlantvallen är, som just Adam Kalle, beskriver, batterierna St Roten och Helsingborg. Kustartilleriet bygges under stark tidspress, och man förlitade sig mer på tungt luftvärn än på betong, som tyskarna gjorde. Den grövsta (tyska) luftvärnspjäsen vid batterierna var 37mm Flak även om en del rysk erövrad luftvärnsmateriel fanns. Dessa bemannades dock ofta av pjäsmanskapet. Svenskt kustartilleri (tunga batt.) hade så gott som undantagslöst minst en 40 mm fältautomatpjäs per batteri, och dessutom fanns 7.5 cm tunga luftvärnsbatterier organiserade

. I Karlskrona sammanfördes tre tunga luftvärnsbatterier till en division, tex.

 

Batteri Tjurkö och troligen även Björkö byggdes som moderna batterier med fullträffssäkra skyddsrum för all personal. Dessa var långt före sin tid och länge världsledande på säkerhet.

 

 

tack, jo, har hyfsad koll på hur tyska batterier såg ut (läser för närvarande Alarm i atlantvallen från just SMB)

så svenska batterier var mao främst öppna pjäsplatser med starkt luftvärn?

hur såg förbanden som bemannade dessa batterier ut?

 

är tacksam för all info om svenska KA batterier från vk2 jag kan få :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

Den där mappen fick inte jag när jag köpte boken genom SMB. Kan du fixa kopior på den om du har den, Adam Kalle?

 

Du har PM..

 

så svenska batterier var mao främst öppna pjäsplatser med starkt luftvärn?

hur såg förbanden som bemannade dessa batterier ut?

 

är tacksam för all info om svenska KA batterier från vk2 jag kan få :)

 

Kommer inte ihåg på rak arm när napalmskydden kom till, detta bör ha varit ganska snart efter det att batterierna byggdes. En annan fördel med plåtskydden bör ha varit att de skyddade pjäs och personal från väder och vind de 90% av året det är kallt, regnigt, blåsigt och/eller snöigt. :/

 

Samma författare jag nämnde tidigare har skrivit en bok om KA-luftvärnet i Stockholms skärgård under VK2. I stora drag såg det ut som C 2.a pjäs beskriver.

Link to comment
Share on other sites

så svenska batterier var mao främst öppna pjäsplatser med starkt luftvärn?

hur såg förbanden som bemannade dessa batterier ut?

 

är tacksam för all info om svenska KA batterier från vk2 jag kan få :/

 

Nä, svenska pjäsplatser var INTE främst öppna med starkt luftvärn. Majoriteten var lätta batterier med 57 mm kaliber (en del olika modellår finns) som var realtivt kraftigt befästa och saknade luftvärn. Dessa batterier bevakade i regel en eller flera minlinjer. När pjäserna byggdes förlåg inga moderniteter som lufthot...

 

Förbanden som bemannade de lätta batterierna var runt 50-70 man och bortåt 300 för de tyngre. Det är omöjligt att ge en rättvis beskrivning. En pjäslpluton, en S-pluton (sammanställsningpl.) och trossfunktioner fanns väl alltid, och ofta luftvärnsavdelningar eller troppar. Markstrid sköttes i början av bemanningen eller landstormsförband, senare tillkom markstridsplutoner.

 

Du kan få en hyfsat komplett lista över landets befästningar om du PM din adress till mig. Gäller A-K också, men jag tror han har den redan. Det är jag som sammanställt info hämtad dels härifrån, dels "extrerna källor"... :happy::banana

 

Skuggan, är det nå´t speciellt du undrar över så fråga, "all information" är ett ganska vitt begrepp...

Link to comment
Share on other sites

så svenska batterier var mao främst öppna pjäsplatser med starkt luftvärn?

hur såg förbanden som bemannade dessa batterier ut?

 

är tacksam för all info om svenska KA batterier från vk2 jag kan få :)

 

Nä, svenska pjäsplatser var INTE främst öppna med starkt luftvärn. Majoriteten var lätta batterier med 57 mm kaliber (en del olika modellår finns) som var realtivt kraftigt befästa och saknade luftvärn. Dessa batterier bevakade i regel en eller flera minlinjer. När pjäserna byggdes förlåg inga moderniteter som lufthot...

 

Förbanden som bemannade de lätta batterierna var runt 50-70 man och bortåt 300 för de tyngre. Det är omöjligt att ge en rättvis beskrivning. En pjäslpluton, en S-pluton (sammanställsningpl.) och trossfunktioner fanns väl alltid, och ofta luftvärnsavdelningar eller troppar. Markstrid sköttes i början av bemanningen eller landstormsförband, senare tillkom markstridsplutoner.

 

Du kan få en hyfsat komplett lista över landets befästningar om du PM din adress till mig. Gäller A-K också, men jag tror han har den redan. Det är jag som sammanställt info hämtad dels härifrån, dels "extrerna källor"... :):wub:

 

Skuggan, är det nå´t speciellt du undrar över så fråga, "all information" är ett ganska vitt begrepp...

 

 

du kommer starx få ett PM C 2.a...

jag är ute och jagar så mycket info som möjligt, men främst är jag intresserad av de fortifikatoriska bitarna (dvs, HUR var batterierna uppbyggda rent fysiskt)

men givetvis är all annan kring info också intressant :)

men som sagt, i första hand det fortifikatoriska, i andra hand personalmässigt, 3e hand försörjningsmässigt och sedan kommer resterande fakta om batterierna i fallande ordning (utan direkt inbördes ordning)

 

ritningar, skisser och foton från de batterier (främst tunga och medeltunga batterier) som fans under vk2 är mycket intressanta :)

 

kan rakt ut säga att intresset föddes när jag började läsa om den tyska atlantvallen, speciellt då i området runt normandie och jag fick ett smärre begär att jämföra svenska med utländska batterier (kanoner är alltid skoj) :lol:

Link to comment
Share on other sites

kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida

 

jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske

Link to comment
Share on other sites

kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida

 

Jag orkade inte med min sida, artilleribatteriet, så jag lade ner den. Men Adam-Kalles sida är väl en stycke på väg. även om han med verkar ha tappat i intresse på sista tiden... :P

Nåväl, jag är på! När en eldledare från FÅ tar täten så hänger man ju på...

Link to comment
Share on other sites

kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida

 

Jag orkade inte med min sida, artilleribatteriet, så jag lade ner den. Men Adam-Kalles sida är väl en stycke på väg. även om han med verkar ha tappat i intresse på sista tiden... :P

Nåväl, jag är på! När en eldledare från FÅ tar täten så hänger man ju på...

 

Jasså, det är du som ärskyldig till artilleribatteriet...*L*...synd att den inte utvecklades. Jag har lösningen på några frågor som du lagt ut där, hör av dig om du vill ha fakta. Jag tillhörde Sprbat AH under cirka 24 år...

 

"Mer 10,5 åt folket"

 

//MG

Link to comment
Share on other sites

Jonte72 (eller vem som helst): vi har ju helt glömt bort om inte ryggraden så åtminstone handleden i KA; 57 mm batterierna av högst varierande modellår. Jag kommer att imorgon presentera de 57 mm batterier som sorterade under KA 2 och hoppas att någon annan kan göra sammaledes med åtminstone KA 1 och gärna KA 3.

 

Här har vi dom:

 

57 mm kanon m/89

Gökalv GV, två pjäser i täckta värn, i krigsorganisationen 1939-69

 

Långören LÖ, tre pjäser i täckta värn, i krio 1934-69

 

Kungsholmen K14, fyra pjäser i täckta värn, i krio 1940-71

 

Kungsholmen K16, tre pjäser fritt uppställda, i krio 1934-40

 

57 mm kanon m/89B

Bollösund BS, 2 pjsäer i vallgång, i krio 1904-55

 

Jutudden JU, tre pjäser i täckta värn, i krio 1940-69

 

Inlängan IL, två pjäser i täckta värn, i krio 1940-69

 

Torumskär TS, två pjäser i täckta värn, i krio 1936-59

 

Djupasund DS, två pjäser i vallgång, i krio 1904-45

 

Stekön SN, två pjäser i täckta värn, i krio 1939-69

 

Järnavik JV, tre pjäser i öppen brunn, i krio 1943-70

 

Karlshamn KH1, tre pjäser i täckta värn, i krio 1942-50

 

57mm tornpjäs m/99

Västra Hästholmen H1, tre pjäser i pansartorn, i krio 1907-64

 

Ellenabben E2, två pjäser i pansartorn, i krio 1904-59

Edited by C 2.a pjäs
Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Detta är ju en offantligt intressant tråd. Det finns verkligen guldkorn här på SoldF.

 

Tråden heter ju kustartilleriets krigsförband och avhandlar det mesta vad gäller själva artilleriet. Men hur är det med övriga förband av typen ksrr, MASS och liknande? Eller är de kanske inte specifikt kustartilleriförband utan mer maringemensamma.

 

Vad jag förstår ingick ju ksrr i KA och obsarna utbildades ju (åtminstone på 80-talet) på RadarS på KA4.

 

Men, i vilken typ av förband ingick t.ex. ksrr Känsö, Marstrand, Smögen och Koster? Och vad var det för anläggningar?

 

(De ersättande enheterna som ger ungefär samma täckning men med helt annat placering bör vi inte ta upp här eftersom de är i drift.)

Link to comment
Share on other sites

Tråden heter ju kustartilleriets krigsförband och avhandlar det mesta vad gäller själva artilleriet. Men hur är det med övriga förband av typen ksrr, MASS och liknande? Eller är de kanske inte specifikt kustartilleriförband utan mer maringemensamma.

 

Ingen aning, men jag tror att MASS (MArint StridsSjukhus) var maringemensamt även om KA hade utbildningansvaret.

 

Vad jag förstår ingick ju ksrr i KA och obsarna utbildades ju (åtminstone på 80-talet) på RadarS på KA4.

 

Men, i vilken typ av förband ingick t.ex. ksrr Känsö, Marstrand, Smögen och Koster? Och vad var det för anläggningar?

 

KustSpaningsRadaR ingick i kustartilleribrigaderna, men jag vet att även flottan utbildade dessa förband. Har en kompis som är fd Ksrrtroppchef, nämligen.

Link to comment
Share on other sites

KustSpaningsRadaR ingick i kustartilleribrigaderna, men jag vet att även flottan utbildade dessa förband. Har en kompis som är fd Ksrrtroppchef, nämligen.

 

Vad jag har lyckats hitta så fanns det cirka 35 ksrr (PS-14/141 =>via uppgraderingar=> PS-239), varav hälften tillhörde KA och den andra hälften tillhörde Flottan (kbevC). Jag tror att systemen är utrangerade, eftersom de fyra jag räknade upp (Biet, Räkan, Laken och Hummern) är nedmonterade. Naturligtvis är de ersatta av andra system på andra platser men det ligger utanför frågan (och är dessutom hemliga uppgifter).

 

Vidare förstår jag att vissa har skänkts till de baltiska länderna, och MDM har utbildat både rrobsar och tekniker.

 

Av de 35 skall 4 stycken funnits på RadarS för utbildning, och därmed skall det ha funnits högst 31 operativa.

Link to comment
Share on other sites

Vad jag har lyckats hitta så fanns det cirka 35 ksrr (PS-14/141 =>via uppgraderingar=> PS-239), varav hälften tillhörde KA och den andra hälften tillhörde Flottan (kbevC). Jag tror att systemen är utrangerade, eftersom de fyra jag räknade upp (Biet, Räkan, Laken och Hummern) är nedmonterade. Naturligtvis är de ersatta av andra system på andra platser men det ligger utanför frågan (och är dessutom hemliga uppgifter).

 

Vidare förstår jag att vissa har skänkts till de baltiska länderna, och MDM har utbildat både rrobsar och tekniker.

 

Hette inte ksrr PS-23 från början för att därefter bli PS-231 osv fram tom PS-239?

 

Sedan har ju minst en ksrr (den på Aspö) blivit museum, även fast den inte i dagsläget(?) visas för allmänheten.

Link to comment
Share on other sites

Vad jag har lyckats hitta så fanns det cirka 35 ksrr (PS-14/141 =>via uppgraderingar=> PS-239), varav hälften tillhörde KA och den andra hälften tillhörde Flottan (kbevC). Jag tror att systemen är utrangerade, eftersom de fyra jag räknade upp (Biet, Räkan, Laken och Hummern) är nedmonterade. Naturligtvis är de ersatta av andra system på andra platser men det ligger utanför frågan (och är dessutom hemliga uppgifter).

 

Vidare förstår jag att vissa har skänkts till de baltiska länderna, och MDM har utbildat både rrobsar och tekniker.

 

Hette inte ksrr PS-23 från början för att därefter bli PS-231 osv fram tom PS-239?

 

Sedan har ju minst en ksrr (den på Aspö) blivit museum, även fast den inte i dagsläget(?) visas för allmänheten.

 

Hmm ...

 

I begynnelsen skaffades 35 ksrr-anläggningar till Marinen; de kallades PS-27 i KA och PS-14 (PS-141) i Flottan. Anläggningarna var dock lika. Efter flera omgångars modernisering kom sedan alla kallas PS-239. En hel del av moderniseringarna gjordes för att ksrr-stationerna skulle kunna användas i luftövervakningen, och detta skedde runt 1960 som en direkt reaktion på Nedskjutningarna av svenska plan i Östersjön. Samtliga stationer kunde från cirka 1962/1963 ingå i lufbevakningsorganisationen.

 

Utöver dess ksrr (med "ytspaning" som huvuduppgift) hade KA sammanlagt 4 stycken PS-23 för flygspaning (och avsedda för luftvärnsbatterier). Annan radar men samma antenn och kunde lösa samma uppgifter.

Edited by evsim
Link to comment
Share on other sites

kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida

 

jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske

Jag är också inne på att göra någon typ av KA-sida men stora ambitioner och lite tid går inte ihop.

 

En idé är att skapa en Kustartilleri-portal där all information om KA-samlas, kanske ska man rikta in sig på något wiki-baserat så vi entusiaster kan uppdatera information och gradvis bygga upp något som kan bli riktigt bra utan för den skull ta för mycket tid för den enskilde. Någon som har åsikt om detta?

Link to comment
Share on other sites

kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida

 

jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske

Jag är också inne på att göra någon typ av KA-sida men stora ambitioner och lite tid går inte ihop.

 

En idé är att skapa en Kustartilleri-portal där all information om KA-samlas, kanske ska man rikta in sig på något wiki-baserat så vi entusiaster kan uppdatera information och gradvis bygga upp något som kan bli riktigt bra utan för den skull ta för mycket tid för den enskilde. Någon som har åsikt om detta?

Det vore ytterst skoj och intressant!

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Jag har en liten fråga angående det här med kustartilleri. Jag var på guidad visning av 15,2/ 51 batteriet på Hemsön förra sommaren och fick berättat att det var kustförsvarets största anläggning. Frågan är nu hur Storråberget står sig mot 12/70 batterierna då det gäller fysisk storlek (ej antal eldrör).

 

Jag har ställt frågan förut på ett annat ställe och kommit lite närmare på vägen, bl.a. har jag förstått att "systerbatteriet" på Gotland är mindre till omfattningen och saknar förbindelsegångar.

 

Alltså......Kan man säga att tunga batteriet på Hemsö är Sveriges största kustförsvarsanläggning och om inte, vilken är det då ?.

 

Hur som helst är Hemsö fästning helt klart värt ett besök nu i sommar.

Som avslutning bjuder jag på några bilder ifrån ifjol.

 

Bild037.jpg

En av de tre pjäserna vakar ut över Bottenhavet.

 

Bild033.jpg

Kamouflerad dubbelpjäs

 

Bild038.jpg

En av de tre luftvärnskanonerna under sitt skydd.

 

// Toch

Link to comment
Share on other sites

Jag har en liten fråga angående det här med kustartilleri. Jag var på guidad visning av 15,2/ 51 batteriet på Hemsön förra sommaren och fick berättat att det var kustförsvarets största anläggning. Frågan är nu hur Storråberget står sig mot 12/70 batterierna då det gäller fysisk storlek (ej antal eldrör).

Det beror nog lite på hur man definierar "storlek". Hemsö är ju en anläggning som alltså är tämligen stor. Ett 12/70 består av ett antal separata befästningar som alltså var och en är mindre än Hemsö.

Link to comment
Share on other sites

Är frågan om Hemsöbatteriet är större än dito Bungenäs? Eller om Hemsö* är större än ett 12/70? På första frågan svarar jag "ingen aning" och om frågan var alternativ 2 så har BJE redan svarat.

Syftet med att inte ha förbindelsegångar är ju just att man inte kan slå ut hela rasket på en gång, utan får bara "en del" av kakan.

 

*15,2/51 TDBLPJ, Bataljonen innehöll dock även ett 7,5/57 batteri, ett stabsbatteri samt en eller flera minspärrtroppar. Och lokalförsvar ur armén.

Link to comment
Share on other sites

Inser nu att jag format frågan något luddigt.

Anledningen till att jag ställer frågan är att SFV själv gått ut i sitt informationsmtrl att:

 

Försvarsanläggningen är ett monument över Kustartilleriets hundraåriga historia och perioden "det kalla kriget". Det är kustförsvarets största anläggning, och den ända bevarade i sitt slag. Anläggningarna är kompletta och de är överskådliga genom att alla delar finns samlade på ett ställe

 

Frågan kanske mer ska ställas såsom. På vilket sätt ses Hemsö som den största av kustförsvarets anläggningar ?.

 

Vid jämförelsen Hemsö kontra valfri 12/70 så menar jag totala anläggningsytor (ytor under marken)

Link to comment
Share on other sites

Frågan kanske mer ska ställas såsom. På vilket sätt ses Hemsö som den största av kustförsvarets anläggningar ?.

Förmodligen därför att SFV inte räknar "totala anläggningsytor" utan tittar på den enskilda befästningen. Och då torde Hemsö vara den största i och med att det är en befästning med tre dubbelpjäser. Ett 12/70 är ungefär sex skilda befästningar - tre pjäser, s-plats och mätstationer. I vissa fall, som t ex Söderarm, så ligger dessutom varje befästning på en egen ö...

Edited by BJE
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

hmm Gryts Camping?

samma som Eköns camping?

 

Där fanns (finns) rester av iaf 1 pjäsvärn

jag ska se om jag får möjlighet att ta en tur dit för att ta lite bilder på ev rester i sommar (glass är gott )

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...