Jump to content

Recommended Posts

Guest järv

Helt klart en bra idé, får se hur mycket han ändrar i befälssystemet.

 

PB 15 månader ter sig rimligare än KB med tanke på dagens organisation.

Link to comment
Share on other sites

I och med att det verkar som om utbildningarna blir längre och färre så tycker jag att det vore en bra idé.

Sen tycker jag personligen att de intagna GB och PB ska ha en längre utbildning än meniga. Jag ryckte själv in som GB samtidigt som de meniga i min pluton (alla gjorde 10 mån). Jag tror att det hade varit bättre om vi som GB hade ryckt in 2 månader innan. Med andra ord så tycker jag att GB ska göra minst 2 månader än meniga. Och PB som 15 månmader är nog ingen dum idé det heller.

Link to comment
Share on other sites

Låter som en tanke helt i min linje!

 

GB => 12Mån

Meninga => 10Mån

 

KB/PB ersätts av ROK/YOF (Alltså GB=> FOK=> OHS1 => Praktik 6mån som KB/PB => de som passar går vidare till YOF)

Link to comment
Share on other sites

@Fk Satan

Du det där var bland den bästa tanke jag har hört på länge.. låter mycket vettigt och effektivt. Samt att kvalitén på förbanden kommer att öka.

Undrar om det finns sånna tankar nu när borttagning av KB diskuteras

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker i och för sig att förslaget är okej, med tanke på hur liten organisationen blir och redan är. Att utbilda värnpliktiga officerare är något som egentligen hör till invasionsförsvarets glada dagar. På många platser får KB redan idag gruppchefsbefattningar för att höja kvalitén, t ex amröj och hos jägarna. Det kan även bli lite komiskt när man har samma grad som en kadett.

 

Å andra sidan tycker jag då att man ska flytta ner alla ett steg i skalan. Dvs att alla med värden för KB-tjänst blir gruppchefer (15 månader PB, med muck som sergeant eller varför inte överfurir) och GB blir stf gruppch (12 månader GB, med muck som furir).

 

EDIT: Dock finns det flera tillfällen då det kan vara bra för en plutonchef att ha en och annan KB i bakfickan, eftersom vpl inte är arbetstidsreglerade. ;)

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :angry:

Edited by Foxtrot Lima
Link to comment
Share on other sites

Gillar förslaget, jag ser gärna att GB och Soldater gör 12 medan PB 15.

Helst ser jag ju att Soldaterna/GB gör 15 och PB 18.

Men det är en annan historia.

Nu när tiderna förändras och massa annat fjant körs in på skemat (som diskuterats i andra trådar, bla svordoms tråden) så blir dom redan då korta utb tiderna kortare.

Link to comment
Share on other sites

Min uppfattning är att eftersom vi har tre "befälskårer" och även tre "gradbeteckningssystem" så kan det vara intressant att använda dem på ett effektivare sätt.

 

Värnpliktiga specialister, gruppchefer, troppchefer m.m.

= 1-4 streck (gamla underbefälssystemet). Återinför vicekorpral, överfurir och rustmästargraderna.

 

Reservofficerare

= 1-3 stjärnknappar (pixstjärna) (gamla underofficerssystemet). Återinför fanjunkare och förvaltare

 

Officerare

= som idag.

 

Enkelt och lättöverskådligt. Underofficerens gamla status har ändå de senaste generationerna ingen koll på så den kan lika bra refoirmeras.

Link to comment
Share on other sites

Håller helt med LtP

 

Återinför underbefäl inte minst för att det finns de som kanske vill ha militären som yrke men inte vill "plugga" lika mycket som yoff

Link to comment
Share on other sites

Håller helt med LtP

 

Återinför underbefäl inte minst för att det finns de som kanske vill ha militären som yrke men inte vill "plugga" lika mycket som yoff

Njae, det är inte ett skäl tycker jag. Snarare att de värnpliktiga skall ha underbefälsgrader (v-krp/krp/fu/öfu/rustmästare) och inte underofficers och officersgrader.

 

Yrkesanställda bör vara officerare som idag, men reservare kunde gott särskiljas med att nyttja det gamla underofficerssystemet (sg/fj/förv.)

Edited by Lt P
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Håller med om att underofficeraren bör återinföras inom FM. Inte minst med tanke på reformeringens inriktning vore väl detta solklart ett smart drag att få lånsiktighet och kontinuitet i insatsförbanden.

 

Är inte lika klar på att det skall omfatta reservare. Först vill jag få klart för mig vilken roll reservofficeren skall ha i det nya insatsförsvaret. Om man slopar KB och fyller upp med officerare istället är det möjligt att även reservofficeraren borde utgå. De är väl egentligen också en produkt som skapats av ett behov från det gamla invasionsförsvaret?

Link to comment
Share on other sites

Är inte lika klar på att det skall omfatta reservare. Först vill jag få klart för mig vilken roll reservofficeren skall ha i det nya insatsförsvaret. Om man slopar KB och fyller upp med officerare istället är det möjligt att även reservofficeraren borde utgå. De är väl egentligen också en produkt som skapats av ett behov från det gamla invasionsförsvaret?

På sätt och vis kan jag förstå ditt resonemang. Det finns inget stort behov av reservare nu när invasionsförsvaret försvunnit. Risken eller chansen, beroende på hur man ser det, att försvaret mobiliseras och alla RO och VO i landet behövs är absolut minimal.

 

Fast å andra sidan går det, enligt min mening, att rationalisera bort en hel del yoff och ersätta de med reservare. Särskilt om man återupplivar underbefäls- och underofficerskårerna, då personal ur dessa två kategorier utan större svårighet säkert skulle kunna hålla i PEK-skjutningar och andra enklare övningar.

 

Svaret ligger nog inte i att avskaffa reservofficern helt och hållet. Minska antalet yrkesofficerare och ge dem mer kvalificerade uppgifter. Ett exempel att se på är Finland, där det är, enligt vad jag har hört, vanligt att det kanske jobbar max två-tre yoff per pluton. En stor del av den dagliga tjänsten sköts ofta av antingen värnpliktiga befälselever eller underbefäl/underofficerare.

 

Jag är ingen expert på finska försvaret, men jag hörde att det fungerade så "där borta" via ett befäl jag hade under värnplikten.

 

Vad jag säger är att det kanske finns för många fast anställda officerare, med krav på ersättningar och lönenivåer? Jag vet att det i samband med senaste vågen av förbandsnedläggningar skapades en himla massa olika sk "inre tjänster" åt viss befäl för att de skulle få behålla jobbet.

 

Missförstå inte mina tankegångar som direkt kritik mot Sveriges yrkesbefäl.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima ,O

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att reservaren är på väg mot allt utom bort.

 

Snabba, pålitliga människor som kan skickas ut när vi behöver befäl för att planera civil-militär samverkan i främmande land? Finns många fallskärmsjägare med ingenjörsexamen som kan planera logistik.

 

Medicinsk expertis med grymt fokus och militär kännedom? Finns många kustjägare som är utbildade läkare.

 

Kunniga förhandlingsmänniskor som kan bära en uniform när det ska förhandlas med lokala styresmän? Finns många f d KB-elever som idag är förhandlare på arbetsmarknaden eller i politiska sammanhang, eller rentav doktorerar i statsvetenskap och spelteori.

 

Ha dessa läkare, ingenjörer, förhandlingschefer och forskare fast anställda i FM? Tror inte det.

 

Det kommer att behövas mer akademisk kompetens i det framtida försvaret; rentav snabbtillgänglig spetskompetens när det behövs. Att ha allt inom firman är inte realistiskt. Avtal med nyckelpersoner kan vara ett effektivt sätt att få tillgång till kunskaper och färdigheter, och inte minst att fortsätta upprätthålla FM:s goda namn i samhället.

 

Reservofficeren kommer inte att fylla samma roll som i invasionsförsvaret. Men hon behövs.

Link to comment
Share on other sites

Jag vill inte avskriva reservofficeren defintivt, däremot tror jag man bör vara väldigt klar över vilket behov de skall fylla. I (morgon)dagens insatsorganisation kommer den tekniska utvecklingen inte att vara lägre än idag och kraven på kontinuitet i kompetensutvecklingen kommer vara höga. Detta sammantaget pekar på att reservofficerare kan komma att bli en dålig "investering" för FM.

 

Innan de kan nyttjas i tjänst måste de genomgå omfattande kompletteringsutbildning för att vara up-to-date och kunna lösa sina uppgifter. I det perspektivet borde det vara mer effektivt att ha något fler yoff och sedan fylla upp behovet av befäl för t ex GSU med kontraktsanställda nyutbildade PB/KB alt. att man återinför ett underbefäls/officerssystem igen.

 

Tankar som man också hört är ju att yoff inte skall vara ett livstidsyrke, detta pekar än mer på att den som vill bli reservofficerare snarare skulle satsa på att göra en längre period som yoff innan man börjar sin civila karriär. Om man efter detta vill engagera sig inom försvaret kommer det säkert finnas ett stort behov inom det reformerade (önsketänkande?) hemvärnet för dugliga chefer och utbildare. ,O

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att reservaren är på väg mot allt utom bort.

 

Snabba, pålitliga människor som kan skickas ut när vi behöver befäl för att planera civil-militär samverkan i främmande land? Finns många fallskärmsjägare med ingenjörsexamen som kan planera logistik.

 

Medicinsk expertis med grymt fokus och militär kännedom? Finns många kustjägare som är utbildade läkare.

 

Kunniga förhandlingsmänniskor som kan bära en uniform när det ska förhandlas med lokala styresmän? Finns många f d KB-elever som idag är förhandlare på arbetsmarknaden eller i politiska sammanhang, eller rentav doktorerar i statsvetenskap och spelteori.

 

Ha dessa läkare, ingenjörer, förhandlingschefer och forskare fast anställda i FM? Tror inte det.

 

Det kommer att behövas mer akademisk kompetens i det framtida försvaret; rentav snabbtillgänglig spetskompetens när det behövs. Att ha allt inom firman är inte realistiskt. Avtal med nyckelpersoner kan vara ett effektivt sätt att få tillgång till kunskaper och färdigheter, och inte minst att fortsätta upprätthålla FM:s goda namn i samhället.

 

Reservofficeren kommer inte att fylla samma roll som i invasionsförsvaret. Men hon behövs.

Du har nog rätt i behovet av kompetenser, däremot inte nödvändigtvis i din slutsats att reservofficera skulle behövas. Du efterlyser akademisk kompetens och som det fungerar idag brukar väl denna komma efter det att man utbildat sig till reservofficer. De som blir läkare brukar väl sällan bli reservofficerare efter det att de avslutat sin utbildning. Snarare är det väl så att de blir anställda som läkare och fär en tjänsegrad och betalt efter sin läkarroll. M a o tror jag att det finns ett stort behov av att utnyttja civil fackkunskap inom FM i framtiden. Dock tror jag inte man löser detta genom att utbilda vanliga officerare som sedan skall "sitta på bänken".

Link to comment
Share on other sites

Finns ju även en hel del värnpliktiga officerare som har gått på Handelshögskolan som nog kan göra någon slags nytta :P

Det kan jag inte tänka mig. ,O

 

@ Patgb 203:

De jag pratar om är en helt annan kategori än de som kan tänka sig att jobba som yoff under flera år. Det är killar eller tjejer med goda civila karriärmöjligheter och som vill göra en civil huvudkarriär, men som på grund av äventyrslystnad, patriotism eller annan idealism, karriärutvecklingsskäl eller rena stålar är beredda att gå en ROK (helst sommartid eller på deltid; kanske rentav efter den civila utbildningen) och skriva kontrakt med kungen för kortare insatser i Sverige eller utomlands. Den typen av kompetens de tillför är ingen som kräver att man först befinner sig ett par månader på något regemente.

 

Och jag tror att det i skärningspunkten mellan en hög militär kompetens och civil spetskompetens kan skapas utvecklingsmöjligheter långt utöver att en halvt förvånad läkarstudent finner att en kort kurs i krigsmedicin och en krigsplacering inom invasionsförsvaret följer med utbildningen.

 

För att återgå till huvudtopic tycker jag att man bör ha kvar värnpliktiga befälselever. 11-12 månader (inklusive viss befälsträning) för alla soldater; ett halvårs underofficersskola för dem som ska bli befäl.

Link to comment
Share on other sites

@ Vysotskij

 

Instämmer med att det började bli OT. Finns säkert någon annan om tråd om reservofficerares vara eller icke vara.

 

Vad gäller denna tråd tror också att det behövs vpl befäl i framtiden. Tror dock att vpl officer (KB) är ett passerat kapitel. Så länge det inte införs en underbefäls/officers nivå kommer det däremot behövas vpl från gruppchefer och uppåt för att fylla organisationen. Hur långt uppåt man skall gå bör variera beroende på tjänst, precis som idag. Tror dock att plutonchef är max. Vår internationella erfarenhet visar väl att det går att ta fram väl så dugliga vpl chefer som man förmår ta fram ur en yrkesarmé.

Link to comment
Share on other sites

Bra fråga - tidigare kunde man ju som KB mucka som vpl fänrik - är det alltså högst PB - sergeant som gäller idag?

 

Tror visserligen ej att vpl någonsin haft högre befattning än plutonchef - möjligtvis att man efter lång och trogen tjänst kunde bli stf Kompch på något Lokalförsvarsskyttekompani/ Värnkompani eller motsvarande om man vidareutbildade sig till vpl löjtnant?

Link to comment
Share on other sites

Jag har analyserat min egen ståndpunkt och kommit fram till följande:

 

I dagens sk "insatsförsvar" (läs: näst intill obefintlig krigsmakt) tror jag inte det finns utrymme för värnpliktiga befäl i den utsträckningen som man idag rekryterar till förbanden. Det är en kvarleva från invasionsförsvaret då det faktiskt behövdes värnpliktiga med en, om man så vill, högre militär utbildning (och i regel också civil utbildning). Värnpliktiga befäl som på gott och ont kunde truppföra enheter av åtminstone plutons storlek.

 

När försvaret har utveckl...fel...avvecklats med tiden, har behovet av värnpliktiga befäl i insatsorganisationen försvunnit. I och med att antalet förband minskat drastiskt, innebär det även att de flesta chefsbefattningarna kan fyllas av yrkes- respektive reservofficerare. Det är vad jag tror i alla fall.

 

Funderar jag vidare på saken kommer jag även fram till att så länge det inte finns en fast anställd underbefäls- och/eller underofficerskår, kvarstår ett visst behov av värnpliktiga befäl ute på de flesta regementena. Behovet, tror jag, har liksom vänt från att vara ett krigsbehov till en fredsresurs man kan utnyttja under förbandens GU. Icke arbetstidsreglerad personal som förstärker de ibland uttunnade befälslagen.

 

Att många förband har det svårt med att få arbetstider till att gå ihop, tror jag beror mycket på att dagens yrkesofficer har tvingats att överta underbefälens arbetsuppgifter också. Därför finns det fortfarande, enligt min mening, ett visst behov av värnpliktiga befäl - åtminstone till man återinför fast anställda ubef/uoff.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

Tyvärr är det också så att man, i och med omläggningen till örstegsutbildning, drastiskt minskade den teoretiska kunskapen hos värnpliktiga officerare (det här med befäl vägrar jag godta :) ). Min kull hade fortfarande inlagt ett antal veckor med befälsutbildning enbart, men inte tillnärmelsevis nog i min mening. Fördelen med sytemet med KadS var ju uppenbart, plus att man kunde avskilja de minst lämpliga vid 12 månaders brytet.

 

Ännu mer irriterande (av personliga skäl). Under ett tag så var kvartermästare tillika med skytte och pv undantagna kravet på FOK innan YOK eftersom man (mellan 87 och 90) genomförde gemensam KadS. Detta avskaffades sedan. irriterande på grund av att kvartermästare nog har bäst koll av samtliga värnpliktiga på kompanis strid.

Link to comment
Share on other sites

Nja, de flesta "äldre" yrkesofficerare jag talade med under värnplikten (de som lumpade på 80-talet) tycker att det sk "eftersteget" var dåligt. Som jag har förstått det hela ryckte alla in samtidigt och de befälsuttagna förväntades ändå ha naturlig auktoritet osv när de gick i befattning på övningar m m?

 

Jag förstår heller inte argumentet om att de teoretiska kunskaperna skulle vara sämre? 7,5 månaders försteg gör att man lär sig en himla massa innan man kommer ut på plutonen och ska vara chef/ledare/föregångsman.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :)

Link to comment
Share on other sites

Man borde haft ett mellanting, försteg i 2 månader för KB PB och så vidare, och behållit KadS som var (i vart fall på I5) mycket teoretiskt inriktat och faktiskt producerade officerare, istället för underofficerare (dvs, man fick den teoretiska bakgrunden, kunde genomföra mycket taktikexempel och så vidare, istället för att koncentrera sig på 'skeendet' i striden).

Link to comment
Share on other sites

Nu förstår jag till stor del hur du menar, men jag håller inte riktigt med dig om man tänker på dagens organisation och dess utseende. Invasionsförsvaret med sina repövningar hade utrymme för eftersteg för värnpliktiga befäl, i och med att man kunde tillämpa de erhållna färdigheterna senare vid t ex en KFÖ.

 

Idag repövar inga större förband, och det enda egentliga behovet av värnpliktiga befäl är i GU-förband. Då måste så mycket kunskaper och erfarenhet som möjligt ges till dem innan de skickas ut till diverse befälslag på en GU-bataljon.

 

EDIT: Min uppfattning är kort och gott att man endast bör avskaffa det värnpliktiga befälet om det ersätts med fast anställda ubef/uoff. Detta är i dagens läge en ganska trolig och genomförbar utveckling.

 

"Nearly all men can stand adversity, but if you want to test a man's character, give him power." Abraham Lincoln (1809 - 1865)

 

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :baskerHV:

Edited by Foxtrot Lima
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...