Jump to content

Ni som reser iväg


Recommended Posts

Ni som tjänstgör utomlands i stridsdrabbade områden, varför gör ni det? För er egen personliga utveckling?, för att hjälpa?, för att få uppleva action?, göra nåt nytt bara? Skulle vara kul att få höra helt ärligt varför ni utsätter er för ett mer eller mindre riskabelt "jobb"?

Link to comment
Share on other sites

Jag åker för att jag tycker livet här hemma är för komplicerat. Alla relationer (läs: tjejer) att behöva slåss med. Sen så tjänar man hyfsat med pengar också, som jag kan bränna på onödiga prylar sen när jag kommer hem.

Sen är det skönt att slå ihjäl lite tid också, fylla ut livet med lite innehåll(?).

... eller... jag har faktiskt inte den blekaste aning... :blink:

Link to comment
Share on other sites

Jag har själv inte varit ute än men utbildar mig för närvarande för att from 1 juli kunna stå i beredskap för insats utomrikes.

Jag vill åka ut dels för att man hört så mycket och vill testa på det själv, kanske man fastnar för det eller också blir det bara en vända. Man vill uppleva äventyret och utvecklas som människa. Jag känner även att detta kan vara mitt sätt att bidra till en bättre värld, vissa skänker pengar till diverse organisationer medan jag vill ut och agera. Det är även en chans att komma ut i världen och se platser och människor man inte skulle se annars.

 

//Carlsson - EW/EN02

Link to comment
Share on other sites

Hmm... första gången var det för att få göra FN.tjänst, göra något spännade och udda än det vanliga jobbet här hemma. :camo:

Andra gången för att göra utlandstjänstgöring och komma ifrån det vardagliga lunket. :baskerHV:

tredje gången för att tjäna pengar, komma från det vardagliga och få jobba under andra kriterier än i sverige. :blink:

Nu när det det gäller LA02 så vet jag fan inte.... Har fått en bra utb som jag har nytta av privat och ett förarbevis som många vill ha. :}:}

 

Nåja...

8-/

Link to comment
Share on other sites

Har sökt KS11.

 

Jag gjorde det för att (ingen inbördes ordning):

1. Kan vara mig till gagn i mitt framtida yrkesliv.

2. Intressant att göra något annorlunda.

3. Dra in lite pengar.

4. Vara med och hjälpa människor som behöver det.

5. Jag trivdes mycket bra med värnplikten, och hoppas på att det är liknande i US.

Link to comment
Share on other sites

Hmmm... Min farsa var ute på FN-tjänst i Gaza för många år sedan. Har hört honom berätta och sett bilder. Intresset fanns där så jag sökte Libanon och kom dit -88. Blev tillfrågad om att åka till Namibia efter 96:an men det vart ju inget för oss, tyvärr. Åkte ner igen till Libanon som en sorts revansch. Se´n rullade det på... Har varit hemma i över 10 år nu men ligger i beredskap.

 

Jag uppskattar att kunna göra en liten insats (mycket liten; jag vet) och se´n är ju livet därute så mycket enklare än hemma.

 

:baskerFN:

Link to comment
Share on other sites

Jag brukar dela in anledningarna i 3 delar:

 

- Det är alltid trevligt att kunna lägga undan pengar.

- Det är spännande (Nej, inte varje dag men det händer)

- Jag känner att jag bidrar till att någon annan får det lite bättre (Inte heller varje dag)

 

I vilken ordning dessa faktorer påverkar varierar kraftigt beroende på humör och arbetssituation.

Link to comment
Share on other sites

Jag har inte varit ute än men kommer att hamna i beredskap snart och om allting går som jag vill åka utomlands både för försvarsmakten eller för andra org. såsom Rödakorset mflr. (Minhundstjänst)

 

I mitt fall så är det mycket som tilltalar mig.

 

1. Jag har ett stort hundintresse och kan tänka mig att arbeta heltid med hundtjänst. (särskilt när det är en väldigt god sak man arbetar för)

 

2. Arbeta Utomlands ser jag som väldigt utvecklande, det är en stor erfarenhet och utmaning. Speciellt arbete i krigsdrabbade länder där det inte finns alla bekvämligheter som hemma i Sverige.

 

3. Intresset för det militära är stort sedan lumpen och jag vill gärna fördjupa mina kunskaper ( i mitt fall minor, bomber och raketer samt hundtjänst)

 

4. Jag vill göra något mer än att sitta framför datorn hela dagarna på ett IT-Företag, jag tänker studera framöver men innan jag binder upp mig för mycket eller blir för gammal vill jag göra något som INGEN annan har gjort.

I allafall inte många i detta land. Jag vill ut på äventyr se världen med egna ögon. Jag ser ingen bättre lösning än att åka utomlands att jobba. Jag kombinerar mina intressen med utvecklande nyttigt jobb utomlands som förmodligen också räddar någon människas liv i utsträckningen och får betalt för det. Jag har dessutom möjlighet att tacka nej om jag skulle få förhinder.

 

5. Pengar tjänar man också, rätt så bra beroende på uppdrag, men det säger sig självt, många risker, krävande arbetsmiljö och troligt ansvarsfullt arbete, det skall belönas som sådant.

 

Ungefär så resonerar jag kring utlandstjänstgöring.

Link to comment
Share on other sites

Det är som övriga sagt en blandning. Jag upptäckte i Kosovo att jag kanske var lite mer rädda-världen-idealist än de övriga jag pratade med men så länge vi löser den gemensamma uppgiften på ett bra sätt ser jag inget fel med att alla gör det av olika orsaker.

 

Min fördelning är väl (typ):

50% Idealist

20% Adrenalinist (lite äventyr är aldrig fel)

15% Kapitalist (en liten slant blir det ju ändå)

15% Eskapist (det är inte hemma och det är inte skolan)

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att livet blev så mycket enklare när jag kom hem. Alla struntsaker försvann i tomma intet.

 

Men en sak är säker att de som säger att de inte gör missioner för pengar ljuger....(min åsikt)

Link to comment
Share on other sites

Men en sak är säker att de som säger att de inte gör missioner för pengar ljuger....(min åsikt)

Det kan jag absolut inte hålla med om. Självklart är det mycket pengar för mig som är student till vardags men jag har även gjort mission och beredskapsutbildning med de som fått betydligt mindre än de får på sina civila jobb, ibland så lite som en tredjedel av vad de normalt tjänar. Jag kan inte tänka mig att det då är pengar som är deras huvudsakliga drivkraft då det absolut hade varit smartare att stanna hemma istället. För mig är det en faktor (se ovan) men absolut inte det som avgör mitt engagemang.

 

Dessutom får man sätta penningsumman i samband med 24h arbetstid per dygn och att man är borta hemmifrån i stort sett 6 månader i sträck så någon toppenlön är det väl ändå inte man får.

Link to comment
Share on other sites

Men en sak är säker att de som säger att de inte gör missioner för pengar ljuger....(min åsikt)

Det kan jag absolut inte hålla med om. Självklart är det mycket pengar för mig som är student till vardags men jag har även gjort mission och beredskapsutbildning med de som fått betydligt mindre än de får på sina civila jobb, ibland så lite som en tredjedel av vad de normalt tjänar. Jag kan inte tänka mig att det då är pengar som är deras huvudsakliga drivkraft då det absolut hade varit smartare att stanna hemma istället. För mig är det en faktor (se ovan) men absolut inte det som avgör mitt engagemang.

 

Dessutom får man sätta penningsumman i samband med 24h arbetstid per dygn och att man är borta hemmifrån i stort sett 6 månader i sträck så någon toppenlön är det väl ändå inte man får.

Efter en mission är man bra mycket tätare än innan, om man håller i pengarna.Jag pratar inte om beredskaptjänst.

Men som jag sa tidigare så är det min erfarenhet.....

Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1
Men en sak är säker att de som säger att de inte gör missioner för pengar ljuger....(min åsikt)

Att åka för UD eller SIDA ger pengar men att åka för FM det ger bara lite pengar.

Men å andra sidan ger en mission med FM mycket kamratskap, en del action, men framför allt utvecklande upplevelser i nya miljöer.

 

Krook

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att livet blev så mycket enklare när jag kom hem. Alla struntsaker försvann i tomma intet.

 

Men en sak är säker att de som säger att de inte gör missioner för pengar ljuger....(min åsikt)

1. Blir livet enklare när man kommer HEM? Det inlägget förstår jag bara om du med hem menar Kosovo. Vad är enklare än fri och färdiglagad mat, tvättyxor, nära till gymet, fri diesel, gratis ammunition, fri tillgång på 4X4bilar, etc etc.

 

2. Jag gick ner i lön när jag gjorde mission. Så öh... NEJ jag gör det inte för pengar.

 

 

:worthy: gör mig :banana

Link to comment
Share on other sites

De missioner jag har gjort har jag gjort för spänningen, pengar och kamratskap. Den första missionen var det lite humanism också men den sjönk litegrann.

 

Om jag åkte ut nu så skulle det inte vara för pengarna, jämfört med ett civilt jobb tjänar man inte så bra just med tanke på att man jobbar 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan.

 

Om jag åkte nu skulle det vara dels för spänningen och mer faktiskt för att göra någon (om än väldigt liten) skillnad för någon. Dvs mer humanistiska skäl nu än innan

Link to comment
Share on other sites

Det militära intresset har funnits sedan länge och intresset för FN-tjänst kom väl vid tiden för värnplikten. Sökte redan då men kom inte med.

Sökte till och från under 80-talet, uttagen som reserv till Cypern, men då drog sig Sverige bort därifrån. Kom iväg först till Libanon '89. Därefter fortsatte det i de trakterna med ett antal missioner.

 

Inledningsvis var det för att det var spännande och annorlunda, och någonstans fanns det väl med att man tyckte att man gjorde en insats. Man vidgade sina vyer, fick se andra platser och förhoppningsvis utvecklas som människa.

 

Man hade det bra och enkelt, inte mycket bekymmer i FN-tjänst, inte. Mat, kläder och bostad fanns ju utan att man behövde bekymra sig. Och så fanns ju också det speciella kamratskapet.

 

Tjäna pengar trodde man kanske, men lönen var ju lägre än på jobbet i Sverige, så det var ju tur att traktamentet fanns så man hamnade på plussidan i alla fall.

Några sparade pengar blev det inte mycket med, kvar i Sverige fanns ju lägenhet och senare hus, med allt vad det innebar. Andra lån och annat som också måste betalas...

 

Senaste turen blev extra lång, det fanns ju möjlighet att reka, och nu var det ju bara kul! Sedan dök det upp ett tillfälle till ytterligare förlängning med en 2x6-månaders tjänst. Visst, efter intervjuer blev den min och eftersom de bara var glada på jobbet att vara av med mig ytterligare ett tag, så stannade jag kvar. Då slapp jag i alla fall bli uppsagd p g a arbetsbrist som så många andra arbetskamrater.

 

Och ännu ett antal år efter att man kom hem, så finns ju förhoppningen att det kan dyka upp ytterligare en chans till att åka ...

Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1

Det ju sant (en liten passning till Yxgubbe):

De första missionerna har man en genomtänkt anledning till att genomföra men sedan blir ofta svaret på varför man åker: Ja, vad fan Swedint/Opil ringde ju...

 

Eller?

 

/Krook

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att livet blev så mycket enklare när jag kom hem. Alla struntsaker försvann i tomma intet.

 

Men en sak är säker att de som säger att de inte gör missioner för pengar ljuger....(min åsikt)

1. Blir livet enklare när man kommer HEM? Det inlägget förstår jag bara om du med hem menar Kosovo. Vad är enklare än fri och färdiglagad mat, tvättyxor, nära till gymet, fri diesel, gratis ammunition, fri tillgång på 4X4bilar, etc etc.

 

2. Jag gick ner i lön när jag gjorde mission. Så öh... NEJ jag gör det inte för pengar.

 

 

:D gör mig :lol:

Oooops känsligt ämne.........

 

SOM JAG SKREV TIDIGARE!!! DETTA ÄR MIN ERFARENHET!!!! ID"#T

Link to comment
Share on other sites

SOM JAG SKREV TIDIGARE!!! DETTA ÄR MIN ERFARENHET!!!! ID"#T
Men en sak är säker att de som säger att de inte gör missioner för pengar ljuger....(min åsikt)

 

Du kallar oss för lögnare och idioter? Eller bara lögnare (du kanske menade dig själv med det där sista)? Du får gärna ha dina erfarenheter, du får gärna dela med dig av dem och du får så gärna du vill åka på mission bara för att tjäna pengar men snälla, försök var lite ödmjuk och trevlig också.

Link to comment
Share on other sites

  • Super Administrators

Jag hade åkt ner på min mission med en vpl-lön utan att tveka. Så pengarna var då bara en bonus och inget argument för åka eller inte åka.

 

Nästa mission kommer väl pengarna spela större roll, beroende på vilka utgufter man har i det civila. Men jag säger inte upp mig bara för att jag inte får så mycket pengar man vill ha. Så länge jag kan överleve med hyra o räkningar och få mat gratis så är pengarna en mindre viktig faktor.

Link to comment
Share on other sites

Jag hade åkt ner på min mission med en vpl-lön utan att tveka. Så pengarna var då bara en bonus och inget argument för åka eller inte åka.

 

Nästa mission kommer väl pengarna spela större roll, beroende på vilka utgufter man har i det civila. Men jag säger inte upp mig bara för att jag inte får så mycket pengar man vill ha. Så länge jag kan överleve med hyra o räkningar och få mat gratis så är pengarna en mindre viktig faktor.

Men... maten och boendet är ju inte gratis. Detta är ju ett stort samtalsämne när man ska deklarera. vissa får igenom för dubbelt boende och vissa inte.

 

Hmm.. nu följer jag inte tråden... :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Men... maten och boendet är ju inte gratis. Detta är ju ett stort samtalsämne när man ska deklarera. vissa får igenom för dubbelt boende och vissa inte.

 

Maten och boendet är ju visserligen inte "gratis", men däremot en förmån. Att sen FM drar av en del av traktamentet för detta gör ju ändå inte att man kan dra av den kostnaden när man deklarerar då förmåner i samband med väpnad fredsbevarande tjänst inte tas upp som inkomst av tjänst. Att vissa får igenom avdrag på dubbelt boende beror nog bara på att alla deklarationer inte granskas, för det uppfyller egentligen inte kriterierna för dubbel bosättning, ej heller ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort.

Borde kanske göra det med tanke på hur mycket vissa personer spenderar i PX:et... :D

En liten messerschmitt-avstickare... jag vet.

 

Men för egen del kan jag inte säga att det var kapitalism-tarmen som fick mig att åka... eller får mig att åka igen. Det var nog mer "äventyret" och intresset för det militära. Och till nästa vända (när det nu blir) så väger även vetskapen om den "goa" sammanhållningen in. :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

hur var återkomsten till civilt liv.

tyckte själv att det räckte med beredskapsutb. för att man skulle bli hygglit vansinnig på äldre damer i livsmedelsaffärer.

var fan kom de ifrån, varför var de iväg just där jag skulle fram?

 

kan tänka mig att efter sex månader behöver man ett par veckor, att komma tillbaks till civilt liv.

 

blir man missionskadad?

Link to comment
Share on other sites

blir man missionskadad?

 

Kanske lite... Efter hemrotationen blev jag hämtad av min flickvän på Almnäs, och i en korsning blev vi stående då det kom en hel del bilar. Då var fan min första impuls att bara kliva ur bilen, ställa mig i körbanan och dirigera lite...

Besinnade mig efter att tänkt igenom saken då jag förmodligen fått befattningen kylaremblem vid ett sånt tilltag.

 

Men för att försöka ge ett mer seriöst svar, så visst sitter ju vissa grejer i. En del är rutinsaker man gör, för egen del är jag en större ordningsmänniska än innan, men kanske främst tankesättet, som jag såg att någon annan skrev ovan, att inte bekymra sig och lägga så mycket energi på småsaker. Men det är väl en väldigt individuell fråga, mycket beroende på vad man är med om också.

I början kändes det lite tomt och konstigt att inte ha de människorna i sin närhet som man levt så tätt inpå i ett halvår, så det tog ett tag innan man vant sig vid det civila mörkret igen. :huh:

 

EDIT: Min personliga uppfattning såklart!

Edited by Ebbe
Link to comment
Share on other sites

När jag läser det Ebbe skriver misstänker jag att det är som det kändes direkt efter vpl-muck, fast kanske några gånger "värre" efter US. Med tanke på att man verkligen levt 24/7 tillsammans, och inte som vpl söndag kväll till fredag eftermiddag. Gör säkert lite skillnad, också med tanke på att man löser en skarp uppgift, dvs ingen övning.

 

Förresten, glöm inte topicen om biverkningar i US. Både positiva och negativa aspekter om jag minns rätt.

Link to comment
Share on other sites

Ok! Visst är inte grundlönen särskilt bra. Särskilt sett till de förhållanden man lever i och jobbar under. Men med diverse tillägg o annat så blir det ju en slant ändå! Men det man tjänar på är ju att det inte finns något att göra av pengar på. Även om man unnar sig lite elektroniska prylar o lever loppan på leaven så borde man ju ändå lyckats med att stoppa undan betydligt mer än vad man hade fått i den civila världen. Därför blir det ju en trevlig bieffekt att man efter avslutad mission har ett betydligt fetare konto än innan. Pengarna är absolut inte den primära anledningen till att jag åker men nog är det en betydande faktor till att jag gör det. Att åka för 38kr/dag* skulle inte vara aktuellt! Tror inte man kan nämna en primär faktor som stämmer för alla? Jag har flera faktorer som påverkar mig och jag skulle ljuga om inte pengarna var en av dem för mig!! Men menar ni att pengarna inte påverkar er alls alltså? Om så är fallet så är jag klart förvånad!!

 

:D

* Var min värnpliktsersättning 1993!!

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...