Jump to content

U-Båtar


Guest

Recommended Posts

  • Replies 89
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Mingördlar borde ju också höja ubåtens buller under vattnet.

Hehe.. ingen som läst den eminienta thrillern operation garbo???

:camo:

 

Om jag inte missminner mig så var dne första åtgärden på en av ubåtarna som låg längt österut att dumpa just mingördeln när det verkligen blëv krig :-( just av buller skäl

*Mavve som läste denna för LÄNGE sedan men har för sig att så var det **NICKAR VIST*

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Pratade med en ubåtsofficer för ett antal år sedan visserligen men,host, enligt denne fanns det istort sett en besättning till tre ubåtar och man bytte båt med intervaller för att hålla dem i drift.

 

Och sedan, hur många ubåtar har vi i sverige egentligen?

Har vi en sådan mängd att man kan använda dem på ett vettigt sätt?

Link to comment
Share on other sites

Kommer inte ihåg hur många båtar vi har men visst rätt använda kan de användas bra.

 

Hav också i åtanke att "ryssen" nu i princip bara har 2 basområden kvar (kalininggrad och Leninggrad) en eller par ubåtar utanför varje som kör sonarspaning och signalspaning skulle kunna ge VÄLDIGT mycket info.....

 

Men visst ja,... Vi skall ju inte ha ett invasionsförsvar :}

 

I det nya insatsförsvaret är jag mer tveksam på uppgifterna,,,,

Link to comment
Share on other sites

Och sedan, hur många ubåtar har vi i sverige egentligen?

Har vi en sådan mängd att man kan använda dem på ett vettigt sätt?

På pappret fem. Men om man räknar blir det plötsligt åtta.

1 ubåt typ Näcken/Kronborg: Näcken klassen bestod ursprungligen av 3 ubåtar. Den ena (näcken) förlängdes och fick ett sterling-maskineri. Hon överläts till den danska marinen för några år sedan men hon är nu tillbaka i sverige, eftersom danmark inte ska ha kvar några ubåtar. De två övriga ligger och rostar i Karlskrona.

4 ubåtar i Västergötland-klassen: Levererade 1987-90. 2 av dessa (södermanland och Östergötland) har förlängts och försetts med Sterling-maskineri och kallas nu ubåt typ Södermanland. De övriga två skall utgå ur organisationen .

3 ubåtar i Gotland-klassen: Levererades till flottan 1999

Link to comment
Share on other sites

Och sedan, hur många ubåtar har vi i sverige egentligen?

Har vi en sådan mängd att man kan använda dem på ett vettigt sätt?

På pappret fem. Men om man räknar blir det plötsligt åtta.

1 ubåt typ Näcken/Kronborg: Näcken klassen bestod ursprungligen av 3 ubåtar. Den ena (näcken) förlängdes och fick ett sterling-maskineri. Hon överläts till den danska marinen för några år sedan men hon är nu tillbaka i sverige, eftersom danmark inte ska ha kvar några ubåtar. De två övriga ligger och rostar i Karlskrona.

4 ubåtar i Västergötland-klassen: Levererade 1987-90. 2 av dessa (södermanland och Östergötland) har förlängts och försetts med Sterling-maskineri och kallas nu ubåt typ Södermanland. De övriga två skall utgå ur organisationen .

3 ubåtar i Gotland-klassen: Levererades till flottan 1999

Och nu ska Gotland försvinna.......

Link to comment
Share on other sites

Och nu ska Gotland försvinna.......

Försvinna?

Om du syftar på USA's förfrågan om att få hyra en Gotland-båt med besättning så är det väl bara bra att båten gör lite nytta och drar in lite intäkter till statskassan. Om den skulle behövas skarpt på hemmaplan finns det säkert någon klausul i ett ev kontrakt som ger oss rätt att kalla hem båten, och vem vet, då kanske det är bra att ha den "i bakfickan" så att säga.

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Och nu ska Gotland försvinna.......

Försvinna?

Skulle tro att jonte72 syftar på det faktum att en av Gotlandsubåtarna ska tas ur tjänst om försvarspropositionen går igenom. Enligt den ska vår ubåtsflotta i framtiden bestå av två Södermanland och två Gotland. Hur länge de övriga ubåtarna överlever i materielberedskap återstår att se.

Link to comment
Share on other sites

Är inte en Gotland-ubåt bättre än en Södermanland-ubåt?

 

Hur kommer det sig att man inte kan tänka sig att behålla tre Gotland och en Södermanland? För dyrt? Eller kan Södermanland något inte Gotland kan?

 

Södermanland har en nyare version av Stirling maskineri och nyare sensorer än Gotland. Dessutom är dom "tropikutrustade" dvs har kylsystem för att klara operationer i varma vatten vilket endast Halland av Gotlands klassen har.

 

Eftersom jänkarna ska basera den Gotland dom vill hyra i San Diego så lär ju Gotland behöva en mindre ombyggnad om man inte låter dom ha Halland.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Ja, Danmark tänker i alla fall inte fortsätta att satsa på ubåtsvapnet!

 

Farvel til ubådene

Punktum for 100 år under havet. En æra i forsvaret slutter. Fra i morgen er Danmark ikke længere en ubådsnation.

De sidste to undervandsbåde Sælen og Springeren stryger kommando på Flådestation Frederikshavn. Dermed slutter næsten 100 års kontrol med aktiviteterne under havet i Danmark.

Ubådene blev ofret, da forsvarsforliget skulle skrues sammen tidligere på året, og i morgen tages de så officielt ud af drift.

Danmarks første ubåd Dykkeren hejste kommando den 29. september 1909.

Siden har danske ubåde været med til at sikre farvande fra Østersøen til den Persiske Golf.

Chefen for Søværnets Operative Kommando, Kontreadmiral Kurt Birger Jensen, er ked af, at forsvaret ikke vil råde over ubåde i fremtiden.

- Det er beklageligt ikke mindst på baggrund af kystubådens demonstrerede egenskaber i den nye verdensorden, således som vi så det med undervandsbåden SÆLENs historiske deltagelse i overvågningsoperationen i Middelhavet og efterfølgende i krigen mod Irak, skriver chefen i en pressemeddelelse.

DK Försvarskommandot via Hallandsgruppen

Link to comment
Share on other sites

Ja, Danmark tänker i alla fall inte fortsätta att satsa på ubåtsvapnet!

 

Farvel til ubådene

Punktum for 100 år under havet. En æra i forsvaret slutter. Fra i morgen er Danmark ikke længere en ubådsnation.

De sidste to undervandsbåde Sælen og Springeren stryger kommando på Flådestation Frederikshavn. Dermed slutter næsten 100 års kontrol med aktiviteterne under havet i Danmark.

Ubådene blev ofret, da forsvarsforliget skulle skrues sammen tidligere på året, og i morgen tages de så officielt ud af drift.

Danmarks første ubåd Dykkeren hejste kommando den 29. september 1909.

Siden har danske ubåde været med til at sikre farvande fra Østersøen til den Persiske Golf.

Chefen for Søværnets Operative Kommando, Kontreadmiral Kurt Birger Jensen, er ked af, at forsvaret ikke vil råde over ubåde i fremtiden.

- Det er beklageligt ikke mindst på baggrund af kystubådens demonstrerede egenskaber i den nye verdensorden, således som vi så det med undervandsbåden SÆLENs historiske deltagelse i overvågningsoperationen i Middelhavet og efterfølgende i krigen mod Irak, skriver chefen i en pressemeddelelse.

DK Försvarskommandot via Hallandsgruppen

Undra nu om Sverige följer i Danmark spår så småningom. Så synd!

Link to comment
Share on other sites

Svenska ubatsvapenet utgor en unik kompetens och jag respekterar alla som har bidragit till att set har blivit sa. Men nar pengapungen krymper maste vi prioritera. alltsa kan vi inte satsa mer pa ubatar istallet maste deras existens hela tiden vara om fraga som provas.

 

Det ar hart att behova valja.

 

J-a thailandska tangentbord

Link to comment
Share on other sites

Med de uppgifter som Statsmakterna nu prioriterar behöver vi inte fler ubåtar och vi kan gått hyra ut de vi har.

Det är svårt att skapa/bibehålla fred med ubåtar även om Danmark gjorde ett tappert försök i Gulfen.

 

Min inställning är att det behövs trupp i första hand för de uppgifter som nu ställs. Ubåtar tillhör terretorialförsvaret och det behöver vi inte satsa på med dagens hotbild, eller hur?

 

/Krook

Link to comment
Share on other sites

spartider...

 

tja, då är väl en betongubåt något att fundera på...

 

 

tb_40074_1.jpg

 

 

 

CONCRETE SUBMARINES

Cheap and deadly, these stealthy boats could shift the balance of naval power.

BY JIM WILSON

Illustrations by John Batchelor

 

 

Concrete submarines could be the dumbest idea in naval history. Or, they just might give poor nations a way to checkmate their richer, more technologically savvy foes.

 

Going to sea in what amounts to a hollow rock is actually a well-proven idea. Concrete ships carried cargo during both world wars. College kids hold an annual concrete canoe race. And you'll find concrete barges, houseboats and sailboats in scores of marinas.

 

Now the Russians want to take the idea to a new low--with concrete submarines. Called C-subs, these 6-man vessels will differ from today's submarines in several important ways. Conventional submarines float until they take on water. C-subs will stay afloat by using four electric turbine pumps to propel water downward. The swiveling nozzles that direct this flow also will enable the C-sub to move.

 

C-subs will also fight differently. Conventional submarines prowl the seas. On a typical patrol, a C-sub will sink offshore, waiting for enemy ships to pass overhead. Then it will fire vertical-launch torpedoes. Because concrete is strong in compression, C-subs could sink well below the 1800-ft. "crush depth" for steel, according to the British Ministry of Defense (MOD). And on sonar displays, the concrete will be hard to distinguish from a sandy sea bottom.

 

MOD knows about C-subs because they resemble an idea floated by German marine engineer Heinz Lipschutz in 1957. The Royal Navy wasn't interested then, but MOD thinks that the new Russian C-sub has a feature that poor countries will find hard to resist--rocket-powered torpedoes. Developed in the early 1990s and code-named Shkval--Russian for squall--they can travel through the water at 230 mph, about four times as fast as conventional torpedoes.

 

Shkval-launching C-subs could shift the balance of naval power, cautions British defense analyst Julian Nettlefold: "With these craft being potentially so cheap to make, there is the danger of countries such as Iran and Libya using them to threaten American carrier groups or to barricade certain ocean routes."

 

 

 

Annars hittade jag en intressant grej..

 

Stämmer det att ryssen döpt en ubåt till "kalmar"?

Varför då då?

 

http://www.armscontrol.ru/atmtc/Arms_syste...67_StratSub.htm

Link to comment
Share on other sites

Annars hittade jag en intressant grej..

 

Stämmer det att ryssen döpt en ubåt till "kalmar"?

Varför då då?

För att det skulle kunna vara det sovjetryska ordet för bläckfisk. men jag kan vara djävligt fel ute :D

Eller för att vara mer petnoga, Projekt 667BDKR KAL´MAR med NATO rapportnamn Delta-3

för oss kalenderbitare ;)

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Larsev En ubåt kan göra lite mer än bara signalspaning, vilket ni borde lärt er på taktikkursen. Får man fråga vad det var för kurs ?

 

Jaltox har du tjänstegjort på ubåt ?

 

edit

 

Såg att du låg inne

 

Jag hoppas att du inte tänker avslöja fler hemliga-halvhemliga detaljer om Söd-klassen eller någon annan av ubåtsklasserna.

Edited by fogel02
Link to comment
Share on other sites

och på land borde vi satsa på anti fartygskannoner! för att stoppa en eventuell landstigning!

Yiiiiiihaaaa! Men det är du och jag dom enda i riket som tycker, tyvärr!

 

:)

Vad är bra med fast monterade kanoner?

 

Om det blir så illa att vi får ett behov av sjöinvasionsförsvar är det mycket flexiblare med rörliga enheter. Haubitsar som skjuter målsökande ammunition och stridsvagnar som skjuter direkteld (Eller vad det nu heter, flackbaneeld?) . När landstigningstonnaget är sänkt kan de sedan rulla till tex norrland. Och givetvis rörliga sensorer och rörligt luftvärn. Givetvis är det även intressant med robotar men de är lättare mål för fiendens luftvärn.

 

Det som behöver tillföras fast är ett bra fast kommunikationsnät, sensorer, (Funkar de fasta är det bra, försvinner de plötsligt går mobiliseringslarmet. ), minor för att de är billiga och snabbmobiliserade, div skyddsrum i stort antal för (frysande) infanteri och ett större antal skyddsrumsgarage för de rörliga enheterna så det krävs mer än yttepytterobotar för att slå ut dem. Garagen fungerar som mobförråd vid hög beredskap och riktigt kort mobiliseringstid.

Link to comment
Share on other sites

och på land borde vi satsa på anti fartygskannoner! för att stoppa en eventuell landstigning!

Yiiiiiihaaaa! Men det är du och jag dom enda i riket som tycker, tyvärr!

 

:)

Vad är bra med fast monterade kanoner?

Bra på att tillfredställa C 2.a pjäs perversa böjelser kanske? :rockon:

 

F ö är det här en av de bättre försvarsanalyser jag har läst... :rockon:

 

U-Båtar är ngt som jag tycker Sverige är bra på och borde satsa mer på! U-Båtar är inte enkla att slå ut vid ett första anfall. Jag är rädd för att Sverige inte skulle klara att mäta sin flotta mot ngn tänk bar invasions makt som t ex ryssland men u-båtar kan klara det första anfallet och vara under vatten i veckor! vi kan då sakta men säkert försöka nöta ut deras flotta med torped attacker, och på land borde vi satsa på anti fartygskannoner! för att stoppa en eventuell landstigning!

 

Over and out

Link to comment
Share on other sites

Vad är bra med fast monterade kanoner?

 

Om det blir så illa att vi får ett behov av sjöinvasionsförsvar är det mycket flexiblare med rörliga enheter. Haubitsar som skjuter målsökande ammunition och stridsvagnar som skjuter direkteld (Eller vad det nu heter, flackbaneeld?) . När landstigningstonnaget är sänkt kan de sedan rulla till tex norrland. Och givetvis rörliga sensorer och rörligt luftvärn. Givetvis är det även intressant med robotar men de är lättare mål för fiendens luftvärn.

Tjaha, jag gjorde GU på ett sådant system som du beskriver, rörliga sensorer och fräsiga kanoner (inte haubitsar, vi ville träffa)dock utan målsökande ammunition. Och vi var svårt rörliga, men helt oskyddade. Som skydd mot napalm, splitter och solsting hade vi bomull och, när vi var uppsuttna, någon milimeter plåt. Kompisarna i de fasta batterierna hade ett skydd som saknar motstycke, men de var fastdjutna och kom inte därifrån. Vilket de inte behövde, eftersom de var placerade på de ställen där fienden inte fick landstiga, utan de tvingade honom att välja en sämre landstigningsplats. Tanken var att arméns lokalförsvar skulle förhindra tillträde till batteriplatserna, luftvärnet och flyget skulle ansvara för att ingen hemska attackplan kom nära och flottan höll sig antingen därifrån eller kom in och bunkrade i skydd av kanonernas porté.

 

En stridsvagn är säkert ett formidabelt verktyg, men kan inte bekämpa landstigningstonnage effektivt. Möjligen skulle de kunna anfalla de förband som tonnaget urlastar, och så var ju faktiskt även tanken.

 

Att man nedmonterade det fasta kustartilleriet är inte ett taktiskt beslut, utan ett politiskt! Eftersom vi inte skulle bli anfallna, behövde vi ju inga kanoner...

 

Och, som någon skrev, jag är omåttligt förtjust i just kanoner...

 

:huh:

Link to comment
Share on other sites

Tjaha, jag gjorde GU på ett sådant system som du beskriver, rörliga sensorer och fräsiga kanoner (inte haubitsar, vi ville träffa)dock utan målsökande ammunition. Och vi var svårt rörliga, men helt oskyddade. Som skydd mot napalm, splitter och solsting hade vi bomull och, när vi var uppsuttna, någon milimeter plåt. Kompisarna i de fasta batterierna hade ett skydd som saknar motstycke, men de var fastdjutna och kom inte därifrån. Vilket de inte behövde, eftersom de var placerade på de ställen där fienden inte fick landstiga, utan de tvingade honom att välja en sämre landstigningsplats. Tanken var att arméns lokalförsvar skulle förhindra tillträde till batteriplatserna, luftvärnet och flyget skulle ansvara för att ingen hemska attackplan kom nära och flottan höll sig antingen därifrån eller kom in och bunkrade i skydd av kanonernas porté.

 

En stridsvagn är säkert ett formidabelt verktyg, men kan inte bekämpa landstigningstonnage effektivt. Möjligen skulle de kunna anfalla de förband som tonnaget urlastar, och så var ju faktiskt även tanken.

 

Att man nedmonterade det fasta kustartilleriet är inte ett taktiskt beslut, utan ett politiskt! Eftersom vi inte skulle bli anfallna, behövde vi ju inga kanoner...

 

Och, som någon skrev, jag är omåttligt förtjust i just kanoner...

 

:navy:

Det var för att få tillräcklig träffsannolikhet som jag föreslog målsökande ammunition till vanliga haubitsar. Jag litar även på att de får piggare riktsystem och hydraulik pga arméns behov av snabba målbyten och att flera skott skall träffa samma mål. (Även om det är i höjdled. )

 

Vettiga inköp av nya haubitsar är splitterskyddade fordon på hjul eller band.

 

Den största skyddsskillnaden jämfört med fasta batterier anser jag vara de fasta batteriernas överlägsna NBC skydd. (Hör på sätt och vis ihop med den bättre bekvämligheten för personalen som ger bra uthållighet. ) Kanonernas och sensorernas pansar förefaller sämre än stridsvagnspansar så skall systemet överleva förefaller rörlighet och skenmål som ett bättre skydd än någon decimeter stål.

 

Varför skulle inte en stridsvagn med elektronik för att ta emot eldledningsdata kunna skjuta effektiv eld mot fartyg? Kan man träffa en annan stridsvagn på ett par km avstånd borde man kunna träffa en stor jämrans båt på en halvmil eller mer. Ett dussin 121:or med möjlighet att ta emot eldledningsdata och magasinen fulla med spränggranater borde vara rejält farliga.

 

Nedmontering av fast KA hade nog varit rätt taktiskt beslut om 10-20 år. Eller snarare

igengjutning av de ytliga pjäserna eller bättre dörrar under dem och inrättande av NBF

noder i de djupare utrymmena. (Spekulerar rätt vilt, jag har bara sett insidan på ett serie 1 7,5 cm batteri. )

 

Jag är mera förtjust i utspridda sega system än enstaka vapen som pangar väldigt högt. Det är vackert med redundans och uthållig funktion.

Link to comment
Share on other sites

Varför skulle inte en stridsvagn med elektronik för att ta emot eldledningsdata kunna skjuta effektiv eld mot fartyg? Kan man träffa en annan stridsvagn på ett par km avstånd borde man kunna träffa en stor jämrans båt på en halvmil eller mer. Ett dussin 121:or med möjlighet att ta emot eldledningsdata och magasinen fulla med spränggranater borde vara rejält farliga.

Ja, en pluton 121'or på en strand vore ingen dum idé.. :banana

 

Men, på vilka sätt skiljer sig en 12cm kanon på en 121'a ifrån 12cm kanonen på en 12/70- eller 12/80-batteri? Om det får tillräckligt gott/samma eldunderlag?

Link to comment
Share on other sites

Men, på vilka sätt skiljer sig en 12cm kanon på en 121'a ifrån 12cm kanonen på en 12/70- eller 12/80-batteri? Om det får tillräckligt gott/samma eldunderlag?

Strv 121 och 122 har en manuell 120 mm L/44 slätborrad kanon ( eldrörets längd är alltså 44 x 12 cm). Man skjuter underkalibriga pilar ( har ingen laddning, och kommer fungera obra mot "mjuka" mål som fartyg), eller spränggranater ( ombyggda 12 cm GRK spränggranater).

 

12/70 hade en automatladdad räfflad 12 cm L/62 med vätskekylt eldrör som kunde skjuta en sjömålsgranat ca 27 000 meter ( det fanns även spränggranater).

Link to comment
Share on other sites

Ja, en pluton 121'or på en strand vore ingen dum idé.. 8-/

Jo, det skulle vara skitdumt faktiskt.

 

Hmm, känns som vi haft den här diskussionen innan och vilken relevans och koppling den har till just Ubåtar har jag ypperligt svårt att se ... :banana

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...