Jump to content

KSP på strv


Guest Sudden

Recommended Posts

sen får man inte glömma sin historia.. "tanks" var ju till för att bryta igenom där inte infanteri kom igenom, och dom hade ju inget att slåss mot förutom mark trupp.. så utan att egentligen ha rätt så kan man säga att pansar är det farligaste vapnet mot infanteri och har en ksp, men eftersom andra sidan också har strv så måste dom egna koncentrera sig på strv bekämpning.. kanske inte helt rätt.. men tycker ändå det är värt att nämnas..

Link to comment
Share on other sites

Läs lite historia om tyska tanks under andra världskriget så förstår du. Tyskarna hade till en början ingen kulspruta på sina pv-vagnar (StuG IIIA, Marder, Nashorn, Elefant, Ferdinand mm) och blev då relativt lätta mål för fiendens infanteri de gånger de saknade effektivt närskydd i form av ackompanjerande infanteri eller stridsvagnar. Detta rättades till och man installerade kulsprutor och i vissa fall även det så kallade "Nahverteidigungswaffe", ett slags närskydd. Man kanske kan kalla det splitterminor eller hagelpatroner (90 mm har jag för mig).

 

Mer info exempelvis på http://www.achtungpanzer.com

Link to comment
Share on other sites

I huvudsak för att skjuta på infanteriet då det finns relativt nära vagnen, ett exempel är när man åker i "täckt" terräng som längs en väg i mörkaste skogen måste man kunna skjuta kl 3 och kl 9 i detta fallet får vagnens ytterksp användas eftersom eldröret kan slå i träd.

 

På slutövningen använde vi (laddarna) oss utav ytterkspn ofta då vi körde längs vägar i skogen och kspn längs eldröret inte kunde användas. Perfekt närskydd. :)

Link to comment
Share on other sites

Angående  "Nahverteidigungswaffe", enligt ovanstående, jag har för mig att tyskarna har spränggranater (typ handgranater) som dom kan ladda sina rökkastare med. Verkar vara ruggigt effektivt om strv hamnar bland fi infanteri.

Någon som vet om vi kan använda det till våra leos?

 

Danne

Link to comment
Share on other sites

Rökgranaterna innehåller vit fosfor och är att betrakta som brandgranater. De ger alltå inte enbart skydd mot insyn. De gör det också svårt för infanteri att framrycka till vagnen.

F.ö. så använder Pbv-302 rökhgr 56 som rökgranat.

 

Parallellkulsprutan på stridvagn är f.f.a. till för nedhållande eld. Ska man ta livet av något så skjuter man med kanon.

 

En möjlighet är ju att delvis ersätta kanonens spränggranater med en mindre akan (20-30mm) eller en granatspruta för eld mot mjukmål. Detta ger fördelen att man alltid är eldberedd mot både hård- och mjukmål.

Link to comment
Share on other sites

Angående  "Nahverteidigungswaffe", enligt ovanstående, jag har för mig att tyskarna har spränggranater (typ handgranater) som dom kan ladda sina rökkastare med. Verkar vara ruggigt effektivt om strv hamnar bland fi infanteri.

Någon som vet om vi kan använda det till våra leos?

 

Danne

Rökkastarna på Patgb203 skjuter iväg Rökhandgranat 56.

 

Där skruvar man juh bort hela säkringsmekansimen och skruvar på en drivladdning, som gör att man elektriskt kan skjuta iväg granaterna.

 

Rent teoretiskt borde man juh kunna stoppa i en handgranat av rätt form (fast det finns nog inga spränghandgranater som är formade som en Rökhgr m/56) och skjuta iväg.

 

Dock får man räkna med en hel del splitter i den egna vagnen :D För dom skjuts inte långt bort. Tror det var 10m eller nåt. iaf inte längre än 20m :P

Link to comment
Share on other sites

Minns inte var jag läste det, men det var hursomhelst PBV/STRF eler en PATGB där det på tillverkarens hemsida eller dyl. nämndes att hgr kunde användas i rökkastarna för närskydd. Kan tänka mig jag, strf9040 i strid, kör igenom en häck, fi överallt. Kommando: RÖK! (eller vaffan vagnchefen säger), pang-pang-pang. Fi inte alltför glad, skyttesoldaterna rensar upp. Hihihi :D

Link to comment
Share on other sites

Strf90 och Strv122 använder Rökkastare av märket "Galix"

Till dessa finns det förutom IR-dämpande rök även "närskyddsgranater".

Följande text kommer från "Giat industries" hemsida om Galix och är översatt till engelska med hjälp av AltaVista.

"The system of defense brought closer for combat machines includes/understands a device of launching of ammunition smoke-producing, lighting, of self-protection, infra-red deception... Adoptee by the French Army and of many foreign armies, Galix equips, in particular, the Leclerc system and Leopard 2 Swedish."

http://www.giat-industries.fr/giat/prod/proa5b.htm

 

Rökkastarna på Patgb203 är likadana som på Pbv302. (Samma vapenhuv)

Dessa skjuts iväg betydligt längre än 10 meter.

Jag tror att dom åker mellan 30-50 meter.

 

The Swede

Link to comment
Share on other sites

Rökkastarna på Patgb203 är likadana som på Pbv302. (Samma vapenhuv)

Dessa skjuts iväg betydligt längre än 10 meter.

Jag tror att dom åker mellan 30-50 meter.

 

The Swede

ah! Då var det 10m mellan nedslagsplatserna för granaterna :)

 

Mixtrade lite med nuffrorna där ;-)

Link to comment
Share on other sites

ytterligare en sak:

rökgranaterna (närskydd) exploderar i luften så några nedslagsplatser finns inte... ;)

Beträffande röken som närskydd i sig så lär denne fungera mycket bra då röken består av små glödheta metallpartiklar som bränner hål på lungorna vid inandning... (vill inte veta vad Genevé-konventionen säger om den taktiken)

 

 

Beträffande ksp 12,7 på svenska vagnar planeras det för att grkpbv 90120 (amosvagnen) skall ha den om närskydd. Den största anledningen till detta skulle vara för att skjuta sönder fientliga minor

Link to comment
Share on other sites

ytterligare en sak:

rökgranaterna (närskydd) exploderar i luften så några nedslagsplatser finns inte... ;)

Doyle som ännu en gång försöker sig på att skriva ett inlägg: :)

 

Givetvis menade jag sträckan från vagnen till platsen där granaterna DETONERAR :)

 

Fan, jag var med å sköt dom granaterna med en Patgb förrut, märkligt att jag inte kan skriva rätt nångång :P

 

//Doyle som försöker vakna ur koman och snäppa upp sig :)

Link to comment
Share on other sites

HC1 skrev:

Har fått förklarat för mej att ett användningsområde för både coax och ytterksp är att "rensa" sidovagnar från fi inf om de lyckats ta sej upp på vagnen.

 

Termen är "infanteri-avlusning" och är av liten betydelse sedan USA och Tyskland införde effektiva närpv-vapen under VkII.

 

jonte72 skrev:

Stridsvagn 2000 (Studievagn på 80-talet) hade en 40 mm kanon coaxialt med sin 140 mm.

 

Vagnen skulle ha en slätborrad 140mm kanon för att skjuta pil.

En 40mm L/70 Boforsakan för att skjuta pil, spräng och kulspräng, samt en parallellkopplad 7.62mm kulspruta.

Detta skulle innebära att skytten hade 5 olika vapenalternativ att välja på

(140mm pil, 40mm pil, 40mm spräng, 40mm kulspräng och 7.62mm),

vilket är minst 2 för mycket.

Det skulle räcka med spräng eller kulspräng. Pil kan man skjuta med stora kanonen. Om detta sedan är övervåld (mot t.ex. en MT-LB), så må det vara hänt.

Skytten får inte överbelastas med för många vapenalternativ.

 

Vidare så är 40mm akan ett onödigt stort och tungt vapen som parallellvapen.

Den väger 675kg vilket kan jämföras med att det finns 30mm akan som väger 50-60kg

Link to comment
Share on other sites

okey, jag vet det låter knäppt.. men nu när ni pratar o fi inf mot strv så kan jag inte låta bli att fråga..

 

vad skulle vara effekten om en man lyckas slänga in en handgranat i eld röret på en vagn, kan man hoppas på att iallfall skadda röret så mycke att det blir svårt/farligt att använda det..

 

hur funkar det med "luckorna".. kan man låsa dom utifrån typ pakering eller kan man springa in och ta ;) ?

 

 

tänkte typ palestiner som är beredd att dö mot en israelisk vagn..

Link to comment
Share on other sites

Om en handgranat detonerar i eldröret så är det nog oanvändbart.

På en västvagn innebär det att man får "vinka fram" bärgare och repgrupp, försedda med för ändamålet nytt eldrör.

Byte borde gå ganska geschwindt (stavas det så?).

På T-72 innebär det att man får skicka vagnen till fabrik, lyfta av tornet och dra ut eldröret innifrån.

Så mycket för rysk fältmässighet.

F.ö. så håller T-72:ans eldrör bara för 100 skott.

Ryssen ser inte detta som ett problem eftersom de inte räknar med att en vagn lever så länga ändå.

Link to comment
Share on other sites

Du Larsson...du skriver att kanonen på T-72 håller för 100 skott. Det låter lite märkligt att en slätborrad 125 mm kanon inte skulle hålla längre. Framför allt då när det enligt dig ska vara så svårt att byta den, och att man behöver lyfta av tornet på fabrik.

Ryska vapensystem brukar ju vara robusta och med konstruktioner som gör dom lätta att underhålla/reparera.

Sedan verkar det extra dumt eftersom den kanonen finns på en mycket stor mängd stridsvagnar världen över, däribland många fattiga u-länder med dålig underhållskapacitet.

 

Jag tror inte det är så lätt att få in en handgranat i eldröret på en stridsvagn...finns ju risk att man får "hälsa" på Coax. KSP:n först. Men ska man göra ett försök ska man använda ett kilo sprängdeg i stället.

Link to comment
Share on other sites

Att förstöra ett eldrör genom att lägga en laddning i det är inte lätt, höga tryck är ju det som eldrör är gjorda för att tåla. Rekomenderad metod är att spränga en granat i patronläget, eller spränga eldrörets lagring i lavetten. För att spränga av ett stålrör (ej härdat) som har 20 cm ytterdiameter åtgår ca 2,5 kg sprändeg. Om stålet är härdat och laddningen inte placeras optimalt stiger givetvis detta värde, å andra sidan behöver man ju inte slå av ett eldrör för att det ska bli oanvändbart. En konladdning (RSV) vore ju ett alternativ, men jag skulle nog satsa på en klassiker vid strid mot stridsvagnar, en stridsvagnsmina med sprängdeg i tändarläget och en rivtändare på det :)

Inte skoj att vara i närheten när det smäller 10 kg trotyl + förhoppningsvis en strv flyger i luften men det kan ju vara det bästa alternativet.

Link to comment
Share on other sites

Min tanke var väl närmast att splittret i handgranaten skulle skada eldröret. Ett eldrör behöver inte få särskillt stora skador för att bli farligt att använda.

 

Vad gäller att T-72:an eldrör skulle hålla för 100 skott så kom den från en guide på pansarmuséet i Axvalla.

J-vligt intresant gubbe (pension + minst 10 år) som varit med och testat vagnar från Strv m/42 och framåt.

Anledningen till att eldröret ej höll längre var som sagt att man ej räknade med att en vagn ej skulle överleva så länge i strid.

Som en parallell kan jag nämna 501:an (BMP-1).

När de skulle byta motorn på en av vagnarna på ATAC så tog det en eller två arbetsveckor.

Strf 9040 tog det 1.5 timmar och på Leon ska det gå på 0.5 timmar i fält.

Sovjetiska vagnar är inte byggda för att repareras i fält.

De är byggda för att överleva utan underhåll lika länge som besättningen.

När vagnen sedan är utslagen så skickas den till verkstad (modell större) och repareras.

I väst så bygger vi vagnar som ska vara lätta att reparera i fält och som är byggda för att besättningen ska ha god möjlighet att överleva.

M.a.o. såg man i Sovjet materiel och människor som en förbrukningsvara, vilket man ej gjorde i väst.

 

Vidare så är det så att om man lyckas klämma in en 125mm kanon i ett chassie som är mindre än det hos Strf9040 så kommer det att kosta någonstans.

I T-72:ans fall så råkar detta vara besättningens förmåga att överleva en träff, observationsförmågan, riktbegränsningarna och svårigheten att reparera vagnen.

Link to comment
Share on other sites

Det är ju en väldigt stor skillnad att jämföra motorbyte mot kanon. En motor håller ett bra tag...kan sedan givetvis gå sönder i fält eller bli sönderskjuten. Då får man byta den på plats eller bogsera iväg vagnen. Naturligtvis är det bra om det är lätt att byta motorn snabbt. Men kanonen däremot är det viktigaste på hela vagnen( i väst besättningen). Jag tycker fortfarande det låter konstigt att skicka iväg vagnen till fabrik efter 100 skott. Vad gör man med en pansardivision (ca 300 stridsvagnar) som efter några dagars strider skjutit sina 100 granater/vagn. Det kan inte stämma, utan måste vara något missförstånd.

Link to comment
Share on other sites

Jag måste ge bifallåt påståendet om 100 skott för en 125:a på T72. Har också läst detta någonstans och det rimmar mycket bra med sovjetisk doktrin. Glöm dock inte att det finns fler än en 125 mm kanon-modell, troligen gäller detta även T-72:ornas pjäs.

 

Lite spännande det här med 12.7 eller grsp till strv. På de första centurion- modellerna var coaxen en 12.7, den försvann såsmåningom. Dags att ta ett steg tillbaka alltså. Schwizarna och fransmännen har dessutom haft 20mm akan som coax men valt bort detta på senare strv-modeller.

 

Danne

Link to comment
Share on other sites

Vad skulle anledningen att ha en tksp på en strv vara? Vill man skjuta på hårda mål så finns det ett aldeles utmärkt vapen till det strax bredvid. En ksp är väl alltså till för små, mjuka saker som man inte vill slösa 120mm am på. Då räcker nog 7.62mm. (huvva, sa JAG det där?)

 

Ang. att stoppa in en hgr i eldröret.. Jag tror inte att en kanon mår bra av det. Kanske chockgranater går bra. Splitter i kombination med ganska mycket sprängämne (som t.ex. shgr m/56, 190g trotyl) har nog sönder en del i röret. Precitionen skiter sig nog iaf. Ett rör är ganska gott fördämt, och inte gjort för detonationer i mitten av det.

Link to comment
Share on other sites

12.7:an i Centurionvagnarna var avsedd som ett inskjutningsvapen. De skulle skjuta 3 skottsskurar med extrastarkt spårljus. Om spårljusen låg rätt växlade man till kanon. Ungefär som på pvpjäs med andra ord.

 

De första Centurionvagnarna (1945) fanns med både ksp och 20mm Polsten-akan. Inte både och, utan antingen eller.

Man övergav dock tanken på att använda akan istället för ksp, därför att skyttarna ändo sköt kanon mot allt de upplevde som farligt, och p.g.a. ammunitionsförbrukningen.

 

Även Strv 103 var tänkt att ha en 20mm akan som "lvksp" i ett ovanpålagrat lavettage ovanför VC-luckan.

Denna akan som skulle vara av samma modell som på Pbv-301 skulle kunna riktas och avfyras av VC nedluckad.

 

Jag tror trots allt på att akan eller grsp kan göra nytta på stridsvagnar, men inte istället för ksp, utan som ett komplement till spränggranat med kanon, och då f.f.a. när man i snabba lägen måste få iväg mycket "bly", som t.ex. när man blir beskjuten av pvrb.

 

Som jag skrivit tidigare så är coaxksp huvuduppgift att nedhålla fienden.

Anledningen till att ha 12.7 ksp som coaxbestyckning är att den helt sonika låter mer och river upp mer jord o.d. vid nedslag. Man blir med andra ord mindre entusiastisk att sticka upp huvudet när en 12.7:a skjuter mot en, än ner en 7.62:a gör samma sak.

En 12.7 patron har dock avsevärt större volym, vilket innebär att kspammon inte räcker lika länge.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker fortfarande det låter konstigt att en kanon bara skulle tåla 100 skott. T-72:s kanon (125mm L/47 2A46) finns även på T-80 och T-90. T-72 har tillverkats i över 50 000 exemplar och är världens vanligaste "moderna" stridsvagn.

En kanon är tillverkad i specialstål och måste tåla stora påfrestningar...sedan borde en slätborrad tåla mer jämfört med en räfflad.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...