Jump to content

SF / Spaning & Underrättelse i Sverige


Recommended Posts

Jag förstår inte riktigt varför så många verkar sätta likhetstecken mellan "anfall" och "massiv luft- och kustinvasion med målet att kontrollera hela landets territorium". Det finns en stor mängd andra former av anfall, som åtminstone i mina ögon är betydligt mer troliga, och som Ryssland dessutom i dagsläget har tillräckligt militär kapacitet att genomföra. Det kan exempelvis röra sig om mer eller mindre utbredda sabotageaktioner mot svensk infrastruktur, räder mot begränsade mål, besättande av mindre delar av landets territorium, bekämpning av delar av den centrala statsledningen eller andra viktiga beslutsfattare och/eller anfall med kryssningsrobotar mot antingen infrastruktur eller befolkningscentra. Jag har t.ex. svårt att tänka mig att kompetent specialstyrkebataljon skulle misslyckas totalt med att ställa till med rejäla mängder problem i Sverige, och då speciellt om den hade överraskningsmomentet på sin sida och dessutom inte drog sig för att uppträda i civila kläder och göra andra liknande saker, som inte följer internationella konventioner men som underlättar egen verksamhet. Jag vill även påpeka att bara för att vi i Sverige inte kan se något skäl till varför Ryssland skulle utöva militär verksamhet mot Sverige, så betyder det inte att inte någon rysk beslutsfattare kan se det. Det är ett klassiskt misstag att förutsätta att (den potentiella) fienden tänker likadant som man själv, och det gäller speciellt när det blir frågan om saker som risktagande, acceptabla förluster, acceptabla monetära kostnader och potentiella vinster med aktionen.

 

Om man tittar på hur många gånger de mest ansedda underrättelsetjänsterna i världen klåpat till det (Yom Kippur-kriget är ett praktexempel), så blir det åtminstone i mina ögon rätt så uppenbart att man inte enbart kan förlita sig på att den egna underrättelsetjänsten ska ge en tillräcklig förvarning, och det gäller i synnerhet när dessa varningar dessutom ska gå igenom ett tjockt lager politiker innan de omsätts i praktisk egen militär verksamhet. Jag ser en stor risk i att politikerna i en krissituation väljer att dröja med egna militära åtgärder, då de är rädda att dessa ska uppfattas som en provokation av fienden. Här är det dessutom intressant att notera att en låg fredstida militär verksamhet, medför att även en mindre ökning av denna riskerar att uppfattas som en provokation av fienden, med eskalering av en redan känslig situation som följd.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 76
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

@ A2Keltainen:

 

Jag håller med, men jag är nog inte ensam. Det är väl därför vi fortfarande har en mekaniserad division och stärker/styr upp/samordnar säkerhetsförbanden i FM?

 

För övrigt anser jag att den svenska underrättelse- och säkerhetstjänsterna bör förbättras. (Dagens radikala utspel...)

Link to comment
Share on other sites

För övrigt anser jag att den svenska underrättelse- och säkerhetstjänsterna bör förbättras.

Jag håller med, och har funderat på om det vore en bra idé att skapa ett nytt vapenslag för detta. Detta vapenslag skulle då ha huvudansvaret inom försvaret för:

 

Strategisk, och förmodligen även operativ, underrättelsetjänst.

Säkerhetstjänst.

Psykologiska operationer.

Specialoperationer.

 

Många av dessa områden överlappar varandra, eller är beroende av varandras kompetens för att kunna verka på bästa sätt, och genom att samla alla under samma tak, så skulle man vinna samordningsfördelar och förmodligen även vissa ekonomiska fördelar. Som en del av detta så har jag även funderat om det vore vettigt att lägga ned både kustjägar- och fallskärmsjägarutbildningen i dess nuvarande former, och istället utbilda de värnpliktiga som skulle tjänstgjort i dessa förband, inom ramen för SSG:s verksamet, som då skulle ingå i ovanstående vapenslag. På så vis skulle man samla alla svenska specialförband under ett tak, vilket åtminstone i mina ögon verkar rätt så praktiskt.

Link to comment
Share on other sites

Så länge SSG och FJS-IK lyder direkt under OPIL ser jag inga problem med det nuvarande systemet.

Skulle nog inte tycka att idén med vpl SSG är så bra. Bättre att som idag ge de bäst lämpade en bra GU och att de som klarar denna och fortfarande är intresserade kan testas ytterligare för senare vidareutbildning och anställning i SSG/FJS-IK.

Link to comment
Share on other sites

Ett undsäkvapenslag tycker jag är en intressant idé. Inte minst eftersom jag själv bar flygvapenuniform under det att jag antogs utbildas främst mot undtjänst på taktisk nivå och inom markstrid.

 

Men när jag pratar om en förbättring av de svenska underrättelse- och säkerhetstjänsterna är jag inte helt säker på att huvuddelen av verksamheten ska vara militär eller polisiär. Självfallet skiljer det sig där mellan de strategiska och de operativa verksamheternas olika områden, och i taktiskt hänseende lär det vara viktigt med en nära koppling till bland annat ovan nämnda vapenslag.

 

EDIT: För övrigt håller jag med 106 om att det nog vore mindre lyckat att direktutbilda för SF. Det känns viktigt att man håller SF-rekryteringen öppen för dem som inser att det kunde vara intressant också efter andra lumpentjänster. Min begränsade erfarenhet säger att det kunde vara nyttigt att mixa kj och fskj med duktiga jägare, militärpoliser, eldledare, spaningsgruppchefer och andra.

Edited by Vysotskij
Link to comment
Share on other sites

Skulle nog inte tycka att idén med vpl SSG är så bra.

Jag tänkte inte att vpl skulle utföra samma uppgifter som SSG utför i dag, utan att de skulle inriktas mot enklare uppdrag av främst spaningskaraktär. Egentligen så skulle det inte skilja sig så mycket från hur det redan är i dag med avseende på uppgifter, förutom att man inte skulle ha tre förband (KJ, FJ och SSG) med liknande uppgifter, utan istället ha ett. Jag är dock rätt så naiv i den här frågan och mina kunskaper kommer främst från litteraturläsning och diskussioner, så jag allt jag säger är rena spekulationer som jag absolut inte vågar påstå är vettiga på något sätt. Jag vill dock lära mig mer. :D

 

Bättre att som idag ge de bäst lämpade en bra GU och att de som klarar denna och fortfarande är intresserade kan testas ytterligare för senare vidareutbildning och anställning i SSG/FJS-IK.

 

En vpl-utbildning under ledning av befäl från SSG borde väl ge en bra indikator om det är en person man vill ha som anställd i förbandet, och detta speciellt om man kunde öka värnpliktens längd till exempelvis två år? Då skulle även unga killar ha en chans att mogna till under värnpliktens gång, då två år i den åldern är rätt så lång tid. Man har ju även möjlighet att avskilja olämpliga personer under hela utbildningen gång, för att på så vis garantera att de krigsplacerade uppfyller kraven. Frågan är även om man inte skulle köra både vpl, och de som redan genomgått vpl, genom samma "grundutbildningspipeline", där de som blir heltidsanställs sedan fortsätter med avancerad utbildning, medan resten placeras i reserven? Att genomföra utbildning tillsammans med äldre personer borde dessutom hjälpa till med att mogna de yngre killarna som genomför utbildningen som sin värnplikt.

Link to comment
Share on other sites

För övrigt håller jag med 106 om att det nog vore mindre lyckat att direktutbilda för SF. Det känns viktigt att man håller SF-rekryteringen öppen för dem som inser att det kunde vara intressant också efter andra lumpentjänster. Min begränsade erfarenhet säger att det kunde vara nyttigt att mixa kj och fskj med duktiga jägare, militärpoliser, eldledare, spaningsgruppchefer och andra.

Jag har aldrig förespråkat att man ska sluta rekrytera till SSG bland personer som genomgått värnplikt inom andra förband, som exempelvis de du nämner, då detta vore extremt dumt. Jag ber om ursäkt om jag uttryckt mig luddigt.

 

Edit: Förtydligande.

Edited by A2Keltainen
Link to comment
Share on other sites

@A2

Då förstår jag lite bättre hur du menar.

 

Lite intressant i sammanhanget är att Storbrittannien inte har ett jättelikt SF-förband utan har kvar SAS/SBS, Parachute Rgt och RM Commandos.

Som jag förstått det har ingen av dessa motsvarande GU utan man får söka senare.

 

Det borde gå att göra något liknande i Sverige också med kontraktsanställda dvs behåll SSG, FJS-IK och skapa ett KJ-IK. Om man på det sättet skulle kunna behålla värnpliktsutb på både K3 och K4 är det värt det, men det vore synd om vpl-utb fskj och/eller kj försvann utan att man vinner någonting någonannanstans.

Link to comment
Share on other sites

Vi är ju hyfsat OT här, men man kan ju gissa på att SF i huvudsak kommer att attrahera folk som gjort GU inom:

a: vpl "specialförband" (operativ undtjänst - FJS, nya KJS)

b: taktisk underrättelsetjänst (brigadspaningsförband, divundbat, eldledare)

c: säkförband (MP, fbj, bassäk)

d: vissa infanteristiska förband (amf, LBB, mekförband, ssk...)

 

Till detta kan komma 'vanliga' jägarförband (bakhållsbanditer som K 4 gamla njbat och K 3 gamla jbat), om man nu ser någon roll för dem i framtidens FM.

 

Av dessa kategorier kan jag bara se att (a) och (c ) går att utbilda separat i ett undsäkvapenslag. De andra (möjligen undantaget divund) känns som att de måste ha en närmare anknytning till moderförbandet för att funka inom brigadförband. Fast man kan såklart tänka sig en eldledarutbildning för långskjutande artilleri och FAC som är uppdelad på exempelvis A 9 och vår nya jägarskola, med likande lösning för brigspan.

 

 

Hypotes om Keltainen blir förste utländske ÖB för Sveriges FM:

 

Nya fetare UndSäkC med GU inom (i) jägarskolan (FJS/KJS samt delutbildning av brigspan/eldlederi), (ii) säkförbandsskolan, (iii) undskolan (undass, UAV), (iv) språkskolan (TolkS, TVA). Andra funktioner skulle då vara ROP/YOP/TAP, utveckling, samverkan med civila och militära organ och givetvis specialförbandsenhet.

 

Ska vi gissa på Uppsala, med skidlöparfilial i Boden och ett par baracker på Korsö?

Edited by Vysotskij
Link to comment
Share on other sites

Lite intressant i sammanhanget är att Storbrittannien inte har ett jättelikt SF-förband utan har kvar SAS/SBS, Parachute Rgt och RM Commandos.

Som jag förstått det har ingen av dessa motsvarande GU utan man får söka senare.

Jag inte om jag missförstår dig, men till både Royal Marines och Parachute Regiment kan man söka direkt från det civila livet. Samma sak gäller även för SAS reservistregemente, i vilket man genomför sin utbildning under helger och liknande.

 

Det borde gå att göra något liknande i Sverige också med kontraktsanställda dvs behåll SSG, FJS-IK och skapa ett KJ-IK. Om man på det sättet skulle kunna behålla värnpliktsutb på både K3 och K4 är det värt det, men det vore synd om vpl-utb fskj och/eller kj försvann utan att man vinner någonting någonannanstans.

 

Detta blir även ett svar på Vysotskijs senaste inlägg: Grunden för mitt resonemang är att det är ont om riktigt bra soldatämnen lämpade för de slags uppgifter som i dag utförs av KJ, FJ och SSG. Man måste då anstränga sig extra hårt för att använda dessa soldatämnen rätt för att inte slösa med dem. Jag tycker att detta implicerar att de ska användas för operativ och strategisk specialstyrkeverksamhet. Så som jag tänker i dag, så skulle svenska försvaret ha ett förband inriktat mot operativ och strategisk underrättelsetjänst av HUMINT-karaktär och specialoperationer. I detta skulle det dels finnas en reservistkomponent som främst inriktas mot spaning och enklare stridsuppgifter, samt en heltidsanställd komponent som inriktas mot fulla spektrat av specialoperationer. Alla i förbandet skulle genomgå samma grundutbildning, som antingen kan genomföras som värnplikt eller som utbildning efter redan genomförd värnplikt inom annat förband. Detta har förutom praktiska skäl med att slippa två utbildningslinjer, även fördelen att det skapar en bra förbandsanda, då alla genomgått samma grundutbildning. Nackdelen är att det kan bli svårt att få redan heltidsanställd personal inom försvaret att ställa upp på samma långa dagar som man kan få de värnpliktiga till. Jag tror dock att detta är lösbart på något sätt. Baserat på förbandets tänkta uppgifter, och uppgifter om vilken personalmängd som utbildas för olika specialförband i bland annat Sverige, Finland, Norge, Danmark och USA, så uppskattar jag att detta förband skulle utbilda cirka 30 - 40 personer (både värnpliktiga och redan heltidsanställda) varje år för placering i de direkta insatsdelarna. Till detta tillkommer personal för stabssysslor och underhåll.

 

Förutom detta förband och en del förband för teknisk underrättelsetjänst på operativ och strategisk nivå, så skulle de svenska jägar-, spanings- och specialförbanden utgöras av amfibiska jägarbataljoner (en heltidsanställd och en eller två i reserven), luftburna jägarbataljoner (en heltidsanställd och en eller två i reserven) och en underrättelsebataljon med ett eller två jägarkompanier (bland annat beroende på storlek) för främst fjärrspaning inom varje brigad. Jag tänker mig att jägarförbanden för brigaderna utbildas på samma ställe som de luftburna jägarbataljonerna. Grunden till denna organisation är att jag utgår ifrån ett försvar med brigader, som redan från grund är uppbyggda för autonom verksamhet, då jag har svårt att se att svenska brigader kommer att operera inom divisions ram inom den närmaste tiden och då särskilt inom division med de högre stabs, underhålls och understödsdelarna utgjorda av svenska förband. Jag tycker därför att det verkar intressant att flytta en del underrättelseresurser från nuvarande divisionnivå in i brigaderna. Jag utgår då att man i denna underrättelsebataljon, förutom jägarkompanierna, även har ett stabskompani (med förhörsledare och psyops), ett flygspaningskompani (UAV), ett signalspaningskompani, ett kompani med art- och grklokaliseringsradar och kanske även markradar samt ett mekaniserat eller motoriserat spaningskompani. Detta borde borga för att brigaden även under autonoma operationer har god underrättelseförmåga, vilket är särskilt viktigt när man har så få förband som Sverige har.

 

Underrättelsetjänst inom operativ ram skulle även utföras av de luftburna jägarbataljonerna, där jag tänker mig att dessa har ett stabskompani, ett patrullkompani, tre stridskompanier och ett underhållskompani, där patrullkompaniet främst inriktas mot spaning med stridkompanierna inriktas mot räder, bakhåll, fördröjning- och störstrid, sabotage, minering, prickskytte och annan klassisk jägarverksamhet. Dessa förband skulle alltå vara en slags blanding av luftburen bataljon (fast med fallskärmsförmåga) och jägarbataljon 04. För de amfibiska jägarbataljonerna tänker jag mig något liknande, förutom att dessa har en del specialfunktioner för exempelvis bordning och lätt sjömålsrobot.

 

Mitt tänkande skulle förutom detta innebära att man började utbilda både värnpliktiga och heltidsanställda inom psyops, och jag kan tänka mig att denna utbildning skulle kunna bli en rejäl konkurrent till förhörsledarutbildningen om ungefär samma typ av soldatämnen. De "intellektuella" befattningarna inom det nya vapenslaget skulle då vara:

 

Förhörsledare/tolk.

Psyopsledare/psyopsassistent.

Underrättelseassistent.

Signalspanare/signalstörare.

 

Jag har inte riktigt tänkt igenom vilka av de andra vapenslagens befattningar som ska utbildas av det nya vapenslaget, då exempelvis brigaderna kommer att ha rätt så stora underrättelseresurser i min tankelek. Frågan är då om det nya vapenslaget även ska utbilda delar av dessa, eller om det helt och hållet ska fokusera på operativ och strategisk underrättelsetjänst, förutom sina övriga uppgifter inom exempelvis psyops, säkerhetstjänst och specialoperationer. Jag tror dock att det vore vettigt att det nya vapenslaget utbildade personal till de andra vapenslagen, då detta leder till goda samordnings- och samverkanvinster.

 

Då det nya vapenslaget skulle ha övergripande ansvar för all teknisk underrättelseinhämtning på operativ och strategisk nivå, så skulle det därför även kontrollera Orion, Hugin, Munin och andra tekniska plattformar som finns eller kommer att införas. Jag skulle definitivt vilja undersöka nytta gentemot kostnad för införskaffandet av operativ- eller strategisk UAV i Global Hawk-klass eller något lägre.

 

Jag vill upprepa att ovanstående inte är något jag propagerar för, utan enbart något jag leker i tanken med. Hur dåraktiga verkar dessa tankelekar för er andra?

Link to comment
Share on other sites

Jag inte om jag missförstår dig, men till både Royal Marines och Parachute Regiment kan man söka direkt från det civila livet. Samma sak gäller även för SAS reservistregemente, i vilket man genomför sin utbildning under helger och liknande.

Då har jag missuppfattat det totalt, fast TA SAS (21st och 23rd SAS) kände jag till när jag tänker efter. Ledsen om det blev ytterligare missförstånd.

 

Poängen var dock att SAS/SBS inte har konkurrerat ut (dumt ordval, jag vet) Parachute Rgt och RM Commandos, vilket borde innebära att det finns utrymme för både SSG, FskJ och KJ som egna förband i en eller annan form.

 

Jag tror du räknar med lite väl många bataljoner i exemplet, vad jag fått höra har LBB en omsättningstid på 2 år och att en halv bataljon skall utbildas per år. Det innebär alltså att de är krigsplacerade i LBB i ungefär ett år efter muck. Skall man ha personal i en reserv behövs det också utrustning för dessa.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror du räknar med lite väl många bataljoner i exemplet, vad jag fått höra har LBB en omsättningstid på 2 år och att en halv bataljon skall utbildas per år. Det innebär alltså att de är krigsplacerade i LBB i ungefär ett år efter muck. Skall man ha personal i en reserv behövs det också utrustning för dessa.

Mitt resonemang bygger på ett framtida svenskt försvar, där man har två års värnplikt för de vanliga förbanden, och även möjligtvis tre års värnplikt för vissa särskilda befattningar, som exempelvis specialförband och reservofficerare, följt av en månad repetionsövning(ar) varje år under tio år för de som inte väljer att bli heltidsanställda efter genomförd värnplikt. Reservisterna övas därför avsevärt mer än i dagläget och skulle även få betalt för de år de är i reserven och eventuella utlandsinsatser. Jag har inte alls studerat de ekonomiska aspekterna av denna fråga närmare, så jag vet inte hur görbart något sådant arrangemang skulle vara i praktiken.

 

Vad gäller manskap och materiel för de diskuterade jägarbataljonerna, så ser jag tre huvudalternativ:

 

1. Man håller sig med tre bataljoner manskap, men har enbart (tung) materiel för två bataljoner (en heltidsanställd och en i reserven). På så vis så skulle man ha en "attrition reserve" att ta av i samband med utlandsinsatser och insatser där man tar skador.

 

2. Man håller sig med två bataljoner manskap, och har tung materiel för dessa två bataljoner (en heltidsanställd och en i reserven). Man håller dessa bataljoner bemannade till 110-120% eller så, för att ha en "attrition reserve" för att "alltid" kunna rycka ut med fulla bataljoner.

 

3. Man håller sig med tre bataljoner manskap, och har tung materiel för dessa tre bataljoner (en heltidsanställd och två i reserven). Man håller dessa bataljoner bemannade till 110-120% eller så, för att ha en "attrition reserve" för att "alltid" kunna rycka ut med fulla bataljoner.

 

Jag skull helst se att man hade tre bataljoner (med åtminstone tung materiel för två) av varje typ, då detta skulle underlätta om man ville ha en bataljon av varje/viss typ på utlandsinsats under en längre tid. Med tre bataljoner per förbandstyp, så skulle man då direkt kunna ha åtminstone 18 månader tryggade, om man räknar med sexmånadersmissioner, och självklart ännu längre om man räknar med längre missioner. I en seriös situation i utlandet, som drar ut på tiden, så skulle då varje bataljon av en viss typ ha ett år eller mer på sig att återhämta sig efter en utlansinsats innan den skickas ut på nytt. Den heltidsanställda personalen i de icke heltidsanställda bataljonerna skulle ha huvudansvaret för de värnpliktiga, och skulle då kunna utgöras av mer erfaren personal, medan den yngre heltidsanstälda personalen får samla erfarenhet och mognad i den helt heltidsanställda bataljonen.

Link to comment
Share on other sites

TA SAS (21st och 23rd SAS) kände jag till när jag tänker efter.

Har de kvar båda (är osäker själv)? Dessa enheter är, som jag förstått det, väldigt hårt inriktade mot fjärrspaning, medan det reguljära regementet sköter anti-terrorism och andra mer kvalificerade stridsuppdrag. Det är alltså något åt det hållet jag funderar på vad gäller svenska specialstyrkor.

 

Poängen var dock att SAS/SBS inte har konkurrerat ut (dumt ordval, jag vet) Parachute Rgt och RM Commandos, vilket borde innebära att det finns utrymme för både SSG, FskJ och KJ som egna förband i en eller annan form.

 

Glöm inte heller att både Royal Marines och Parahute Regiment sätter upp varsin "patrol troop", och i Royal Marines fall även en bergsavdelning, som främst är inriktade på fjärrspaning, men som även har andra uppdrag som gränsar till de SBS respektive SAS har. SBS och SAS har dessutom uppgifter, som skiljer sig rätt så mycket från de, som de andra delarna av de förband som Royal Marines och Parachute Regiment sätter upp. Jämför även i USA exempelvis skillnaden mellan de uppgifter (som går att hittade i både officiella och seriösa inofficiella källor) som Special Forces (SF), Special Forces Operational Detachment Delta (SFOD-D), Ranger Regiment och 82:nd Airborne Division har.

 

Rent allmänt så tycker jag att bara för att britterna gjort på ett visst sätt, så betyder det inte att det är det bästa sättet för Sverige. Brittiska specialstyrkor är exempelvis betydligt större än de svenska numerärt sett, och det är ett exempel på en faktor som kan spela in vad gäller hur man organiserar. Man ska inte heller glömma bort den roll traditioner och bråk mellan vapenslagen kan spela, och då speciellt i ett traditionsrikt land som Storbrittanien.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Vill lyfta upp tråden, så - vad säger ni?

 

Ska vi inte ta och skapa en civil säkerhets- och underrättelsetjänst som mer seriöst kan rekrytera kvalificerad personal också utanför knektarnas och länsmans led?

 

Eller tycker ni att Säpo och MUST rockar hårt redan idag?

Link to comment
Share on other sites

Vill lyfta upp tråden, så - vad säger ni?

 

Ska vi inte ta och skapa en civil säkerhets- och underrättelsetjänst som mer seriöst kan rekrytera kvalificerad personal också utanför knektarnas och länsmans led?

 

Eller tycker ni att Säpo och MUST rockar hårt redan idag?

Skulle satsa på en militär istället då de har prylarna och kunskapen för det operativa. Sen skulle det behövas lite lagändringar och så efter våran ådalenryggsäck samt några extra miljarder som ligger och dräller lite här och var, annars så låter det ju spännande i dagens ”dynamiska” värld... kanske till och med användbart.

 

Dags att skicka en säljare (lobbyist) till försvarsdepartementet för operation övertalning... B)

Link to comment
Share on other sites

Skulle satsa på en militär istället då de har prylarna och kunskapen för det operativa. Sen skulle det behövas lite lagändringar och så efter våran ådalenryggsäck samt några extra miljarder som ligger och dräller lite här och var, annars så låter det ju spännande i dagens ”dynamiska” värld... kanske till och med användbart.

Jag tillåter mig faktiskt att tvivla på att FM idag besitter en sådan organisation och en sådan kompetens och kanske en sådan vilja att den framgångsrikt kan attrahera och integrera de skarpaste civila analytikerna.

 

Men jag hoppas att jag har fel och att det kan ändras. Känns dock som att åtminstone RPS/säk har en sån tung ryggsäck att man borde börja om från början där...

 

EDIT: Tror för övrigt att det inte skulle vara så svårt att få lite extra stålar till strategisk undverksamhet om man bättre kunde visa för uppdragsgivarna att den kom till nytta.

Edited by Vysotskij
Link to comment
Share on other sites

Jag tror att en civil skulle vara alldeles utmärkt. Då skulle man kunna få bättre personal samt större möjligheter till kontroll m.m. Den nya myndigheten bör också ha breda befogenheter så att man kan hålla koll på hela registret av hot. Från rysk knarkmaffia och motorcykelgäng till främmande makt.

 

Dock vet inte jag riktigt hur personalen skulle vara beskaffad, det kanske Vysot. eller någon annan kan svara på. För om undtjänsten ska bedriva spaning m.m. bör man ju ha polisutbildad personal. Eller så kanske vi ska införa ett nytt yrke i Sverige: agent, så att man inte måste ha polisutbildade till alla tjänster som går utanför skrivbordet.

 

EDIT: liten ändring

Edited by jonas_b
Link to comment
Share on other sites

Å ena sidan undrar jag om man måste vara polisutbildad för att ha polismans befogenhet vid spaningsarbete - någon får upplysa mig.

 

Å andra sidan kan det väl vara en poäng att ha en undsäktjänst som inte behöver ingripa mot all brottslighet.

 

Vad gäller personalen tror jag att det bara är rätt person på rätt plats som gäller, oavsett polis, militär eller civil bakgrund. Vad jag förstått så funkar det inte riktigt så idag.

Link to comment
Share on other sites

En spanare behöver ju inte vara polisutbildad.

Finns ju envarsrätten för det.

Eller någon som kan ge ett exempel på när envarsrätten inte räcker till?

Och nej... fyllon som skriker på allmän plats ska INTE en spanare ingripa mot! :blink:

 

Edit: satvning

Edited by Adam Wilhelm
Link to comment
Share on other sites

För om undtjänsten ska bedriva spaning m.m. bör man ju ha polisutbildad personal. Eller så kanske vi ska införa ett nytt yrke i Sverige: agent,

hehe eller så räcker det med MPJ som bedriver undtjänst och har polismans befogenheter . :baskerPa:

 

En spanare behöver ju inte vara polisutbildad.

Finns ju envarsrätten för det.

Eller någon som kan ge ett exempel på när envarsrätten inte räcker till?

Och nej... fyllon som skriker på allmän plats ska INTE en spanare ingripa mot!

 

Gennerelt sett behövs ju inga polisbefogenheter vid spaning då syftet inte är att ingripa mot någon utan att inhämta information. Men om man spanar i syfte att gripa någon kan det vara en idé att ha polisiärabefogenheter pga att man då kan gripa redan i förberedelse stadiet. Envarsgripande sker ju vid bargärning och räcker iofs i de flesta situationer rätt långt.

Link to comment
Share on other sites

,Mar 27 2004, 22:16 ] Apropå polis - är det förbjudet att ta bilder av polis och räddningspersonal vid arbete?

Iakttagelser från den fria pressen i Sverige (bland annat den hemska årets bild) tyder på att ett dylikt generellt förbud ej föreligger.

Link to comment
Share on other sites

,Mar 27 2004, 21:16 ] Apropå polis - är det förbjudet att ta bilder av polis och räddningspersonal vid arbete?

Nej, det är fullt tillåtet - så länge inte fotoförbud råder på platsen (skyddsobjekt) och du inte överträder avspärrningar (då det inte är fotograferandet, utan överträdelsen av avspärrningen som är straffbar).

Link to comment
Share on other sites

Om man skapar ett nytt vapenslag enligt den modell jag skissat ovan, så är frågan om inte detta bör ha ansvaret för personskyddet för den högsta militära ledningen och högsta civila statsledningen. Detta innebär då att den senare uppgiften övertas från SÄPO, som handhar den i dag om jag inte missuppfattat saken. Är det någon som har några tankar kring vilka eventuella nackdelar en sådan förändring skulle kunna medföra?

 

En annan fråga är hur det nya vapenslaget ska freds- och krigsorganiseras. Ska det organiseras i "lösa delar", eller ska det exempelvis organiseras som exempelvis en brigad både i freds- och krigstid? Om man organiserade det som en brigad, så skulle denna då exempelvis kunna innehålla en stabsbataljon, en specialstyrkebataljon, en säkerhetsbataljon, en HUMINT/PSYOPS-bataljon och en teknisk underrättelsebataljon (strategisk/operativ UAV, HMS Orion, framtida spaningssatteliter, etc.).

Link to comment
Share on other sites

En fråga: vad skulle en specialstyrka göra inom undtjänsten? SAS/007-uppdrag är väl inte så vanliga? eller vad vet jag...

Jag har inte sagt att den ska ingå i en underrättelsetjänst. Jag har sagt att den kanske bör ingå i ett vapenslag som kombinerar underrättelsetjänst, säkerhetstjänst, psykologiska operationer, specialoperationer och liknande verksamhet. Jag tycker att det är förnuftigt att specialförband av den typen vi diskuterar ingår i ett sådant vapenslag, då majoriteten av deras uppdrag brukar röra sig om olika former av operativ/strategisk underrättelseinhämtning, där ibland även speciella former av underrättelseinhämtning som "hearts and minds" och fångtagning ingår. Även de andra uppdrag som sådana förband oftast utför, är av den karaktären att de i mitt tycke stödjer resonemanget att förbandet gärna ska ingå i ett vapenslag. Jag tänker då på exempelvis operativ/strategisk SAR/TRAP, begränsade strids- och sabotageuppdrag mot högprioriterade mål på operativ/strategisk nivå, icke-konventionell krigföring och delar av det praktiska uppgifterna inom området psykologiska operationer.

Link to comment
Share on other sites

Om man skapar ett nytt vapenslag enligt den modell jag skissat ovan, så är frågan om inte detta bör ha ansvaret för personskyddet för den högsta militära ledningen och högsta civila statsledningen. Detta innebär då att den senare uppgiften övertas från SÄPO, som handhar den i dag om jag inte missuppfattat saken. Är det någon som har några tankar kring vilka eventuella nackdelar en sådan förändring skulle kunna medföra?

 

En annan fråga är hur det nya vapenslaget ska freds- och krigsorganiseras. Ska det organiseras i "lösa delar", eller ska det exempelvis organiseras som exempelvis en brigad både i freds- och krigstid? Om man organiserade det som en brigad, så skulle denna då exempelvis kunna innehålla en stabsbataljon, en specialstyrkebataljon, en säkerhetsbataljon, en HUMINT/PSYOPS-bataljon och en teknisk underrättelsebataljon (strategisk/operativ UAV, HMS Orion, framtida spaningssatteliter, etc.).

Jag kom på en grej, att i fredstid skulle det kunna vara vettigt att ha OPIL lokaliserat inom detta nya vapenslaget rent fysiskt, för då skulle ju all information som undtjänsten har kunna vara direkt tillgänglig till de som sköter beslutsfattandet. Och eftersom OPIL i fredtid arbetar mkt med saker som behöver stöd av undtjänsten och inte så mycket med anfallsplanering borde det fungera mkt effektivt.

Link to comment
Share on other sites

Jag kom på en grej, att i fredstid skulle det kunna vara vettigt att ha OPIL lokaliserat inom detta nya vapenslaget rent fysiskt, för då skulle ju all information som undtjänsten har kunna vara direkt tillgänglig till de som sköter beslutsfattandet. Och eftersom OPIL i fredtid arbetar mkt med saker som behöver stöd av undtjänsten och inte så mycket med anfallsplanering borde det fungera mkt effektivt.

OPIL = Operativa insatsledningen. OPIL leder hela försvaret operativt och är alltså inte del av någon försvarsgren utan står över dessa. Eftersom man rapporterar uppåt får OPIL tillgång till informationen ändå.

Så allvarligt talat förstår jag inte hur du menar.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...
Om man skapar ett nytt vapenslag enligt den modell jag skissat ovan, så är frågan om inte detta bör ha ansvaret för personskyddet för den högsta militära ledningen och högsta civila statsledningen. Detta innebär då att den senare uppgiften övertas från SÄPO, som handhar den i dag om jag inte missuppfattat saken. Är det någon som har några tankar kring vilka eventuella nackdelar en sådan förändring skulle kunna medföra?

För att lyfta tråden kanske man kan gissa att poliser vid denna typ av arbete har rättsliga och operativa fördelar som militärer inte har, framför allt i civila sammanhang.

 

Unicorn brukar ha snorkoll på sånt här.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...