Jump to content

RSS-Bot

Nivå 5
  • Posts

    3,905
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    31

Posts posted by RSS-Bot

  1. I morgon genomför Flygvapnet en överflygning över Stockholm och Uppsala tillsammans med USA:s Bomber Task Force. Flygningen ingår i den planerade övningsverksamheten och rutten är vald för att uppmärksamma ettårsjubileéum av Sveriges anslutning till Nato.

    Två svenska stridsflyg från Skaraborgs flygflottilj möter upp B-52 Stratofortress-plan på hög höjd utanför Göteborg. Bombplanen eskorteras över Mellansverige och går ner för en formationsflygning på låg höjd över Sveriges riksdag i centrala Stockholm klockan 13:00, innan de fortsätter norrut över Arlanda och Uppsala.

    - Sverige är nykomlingarna i Nato, men Flygvapnet har ett långvarigt samarbete med amerikanska Flygvapnet. De är en mycket viktig samarbetspartner och sådana här uppdrag är utmärkta tillfällen att öva ihop och stärka alliansen, säger överstelöjtnant Mikael Månsson som deltagit i planeringen på Flygstaben.

    Flygvapnet övar regelbundet med våra allierade och partners för att trygga Natos luftrum genom ökad militär närvaro.

    - Vår förmåga att snabbt integrera och samverka skickar en tydlig signal om vårt gemensamt engagemang för regional säkerhet och stabilitet. Det visar också på styrkan i det partnerskap vi sedan länge har tillsammans med Sverige, säger överstelöjtnant Kendall “Spartan” Smith, chef för Bomber Task Force i U.S. Air Force (USAFE-AFAFRICA).

    Ni hittar bilder och filmer efter överflygningen på Flygvapnets sociala medier.

    Läs hela inlägget här >>

  2. Under det första året som allierad har Sverige bidragit till Natos gemensamma förmågor, tagit plats i de beslutande organen och integrerats allt mer i Natos strukturer. – Vi har i dag ett högt förtroende och det är något vi bör hålla i, säger viceamiral Jonas Haggren, Sveriges militära representant (MILREP) till Nato och EU.

    Den 7 mars 2024 blev Sverige fullständig medlem av Nato. Medlemskapet innebär att Sverige inte längre står ensamma. Som sista nordiska nation ansluter sig Sverige till Nato och gör gemensam sak med Finland, Norge, Danmark och Island.

    – Denna historiska händelse medför ömsesidiga obligationer mellan samtliga 32 medlemsstater. Nato är starkare med oss som medlemmar och Sverige står starkare som allierad, säger viceamiral Jonas Haggren.

    En symbol för enighet

    När den svenska flaggan hissades utanför Natos högkvarter i Bryssel den 11 mars 2024 var det en tydlig symbol för att Sverige nu omfattas av alliansens gemensamma försvarsgaranti genom den kända, debatterade och omskrivna artikel 5.

    Under det år som gått har arbetet med Sveriges integrering i Nato varit en av de högst prioriterade punkterna.

    – Detta medför i sin tur att vi inom ramen för vissa planeringsprocesser och bidrag även måste tänka på vår vilja, ambition och roll kopplad till Nato. Detta sker med hänsyn taget till Sveriges redan existerande avtal, säger Jonas Haggren.

    För att fortsatt integreras i en hög takt behöver vi vara medvetna om och ta hänsyn till flera tusentals olika standarder. Detta måste ske redan när vi utbildar vår personal, införskaffar utrustning, materiel och system, samt när vi deltar i operationer och övningar.

    Så bestäms Natos mål

    Natos arbete genomförs enligt en fast årscykel. Allting börjar med toppmöten och slutar med toppmöten. Däremellan hålls möten där Jonas Haggren deltar och med jämna mellanrum är ÖB på dessa möten - då kallas de CHOD-möten. CHOD står för Chief of defence. Till detta kommer möten med försvarsministrar, utrikesministrar - och så snurrar det på i Natos årshjul.

    Arbetet kulminerar i toppmöten. Till dessa möten kommer de stabsofficerare som arbetar med att ta fram underlag som presenteras. En likadan process sker även på den politiska sidan, där PERMREP, den politiska representanten arbetar. Detta koordineras - så att Sverige har en gemensam linje med alliansen. Precis som på den militära sidan instruerar de svenska ministrarna sina respektive avdelningar att ha ett synkront svenskt budskap.

    Jonas Haggren

    Toppmötet i juni

    I juni i år samlas Natos 32 medlemsstater i Haag, i Nederländerna, för att slå fast målen för alliansens förmågor under de kommande åren. När toppmötet avslutats förmedlas besluten i en deklaration där det framgår vilka förmågor alliansens medlemmar förbinder sig att bidra med.

    Vad Sverige ska bidra med tas fram i en dialog mellan våra representanter och övriga medlemmar.

    – Vi är den senaste medlemmen och vi lär oss varje dag, det här är en lärande process för oss. Vi uppfattas dock inte som några nybörjare. Vi bidrar till redan till Natos gemensamma förmågor, men också till en stark sammanhållning. Detta är i sin tur en förtroendefråga, vi har idag ett högt förtroende och det är något vi bör hålla i, säger Jonas Haggren.

    I den osäkra och farliga tid Europa nu befinner sig är det av stor vikt att Sveriges integration i Natos strukturer fortsätter med oförminskad kraft.

    Sveriges militära representant

    Som militär representant företräder Jonas Haggren Sverige i Natos militärkommitté, MC (Military Committee). Till dess uppgifter hör att ge militära råd till Nordatlantiska rådet, NAC (North Atlantic Council), som är alliansens högsta beslutsfattande organ.

    Utöver Jonas Haggren deltar ett antal svenska officerare i de arbetsgrupper som jobbar med att ta fram Natos underlag och förslag till militärkommittén.

    Inom rådet fattar medlemsländerna de övergripande besluten om alliansens politik och militära planering. Som MILREP jobbar Jonas Haggren över stora delar av världen, oftast tillsammans med de andra militära representanterna, kontoret är på Natos högkvarter, NHQ, i Bryssel.

    Sverige i Natos planer

    Sedan april 2024 ingår Försvarsmakten fullt ut i Natos planer och operationer. Arbetet med integrationen i alliansen väntas samtidigt ta flera år. Rent praktiskt styrs integrationen av två planer: National Integration Plan och NATO Support Plan.

    Natos National Integration Plan, NIP, är en strategi för att integrera nya medlemsländer i Natos strukturer, processer och försvarssystem. Den innehåller en färdplan för hur Sverige ska anpassa sig till alliansens militära standarder, kommandostruktur, strategier och interoperabilitet.

    Nato Support Plan, NSP, är en strategisk plan inom alliansen som fokuserar på att säkerställa logistiskt, operativt och administrativt stöd till alliansens militära operationer och medlemsländer.

    Genom den fortsatta integrationen i Nato stärkts Sveriges säkerhet ytterligare.

    Läs hela inlägget här >>

  3. Avancerad medicinsk träning, krigskirurgi och prehospitalt omhändertagande tränade förband från flera olika länder då de möttes och samarbetade i norra Sverige under ledning av Försvarsmedicincentrum.

    Den årligt återkommande Arctic Surgical Challenge (ASC) genomfördes i subarktiskt miljö utanför Arvidsjaur i februari. Flera olika förband från Sverige, Norge, Nederländerna och USA medverkade och samverkade under den flera dagar långa träningen som pågick dygnet runt.

    Att träna alla delar av sjukvårdskedjan; från omhändertagande vid skadeplats, transport med olika fordon, krigskirurgi, avancerad medicinsk träning (AMT) samt ledning och samband, är fokus under ASC och för de medverkande förbanden som leds av Försvarsmedicincentrum.

    I år medverkade och grupperade utländska förband från Norge, Nederländerna och USA med representanter från sina respektive försvarsmedicinska enheter. Från Sverige deltog K 3, K 4 och 1. Helikopterskvadron med grupperade, sjukvårdande enheter, men även soldater från K 4, I 19 och Hemvärnet deltog med sjukvårdstransporter i bland annat helikopter, bandvagn och snöskoter.

    ASC leds av Försvarsmedicincentrum som genomfört träningen under flera år. Ursprungligen var det en överenskommelse mellan de skandinaviska ländernas generalläkare som såg att det fanns ett stort behov av att utveckla en starkare förmåga att verka i subarktisk miljö.

    Huvudsyftena med ASC är dels att deltagarna ska träna på sin huvuduppgift under subarktiska förhållanden, dels ska försvarsmedicin och vintertjänst tränas simultant. Vidare ska ökad interoperabilitet möjliggöras och stärkas.

    Läs hela inlägget här >>

  4. För första gången kommer svenskt stridsflyg att basera utomlands för att ingå i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing. Från en bas i Polen kommer en stridsflygdivision med Jas 39 Gripen att patrullera och försvara alliansens luftrum.

    Sveriges bidrag till försvaret av alliansen tar ett tydligt steg framåt. En stridsflygdivision från Norrbottens flygflottilj kommer att stå i beredskap i Polen från april till juni för att delta i Natos luftrumsövervakning i alliansens norra övervakningsområde. Under Natos ledning kommer upp till åtta stridsflyg av typen Jas 39 Gripen att patrullera det allierade luftrummet och bidra till Natos försvar och avskräckning. 

    – Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

    Utöver uppdraget att patrullera alliansens norra övervakningsområde föreslår regeringen också att den svenska styrkan ska skydda den logistiknod för militärt och civilt stöd till Ukraina som finns i sydöstra Polen. 

    Åtagandet omfattar markpersonal om cirka 110 personer, i huvudsak från Norrbottens flygflottilj men divisionen är även förstärkt med personal från Försvarsmaktens andra flygvapenförband.  

    – Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson.  

    De svenska Jas 39 Gripen kommer att ledas av Natos luftoperationscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.  

    Om Natos incidentberedskap och luftrumsövervakning

    Air Policing är Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap som har verkat sedan början av 1960-talet. Incidentberedskapen bidrar till att stärka den territoriella integriteten i de allierades luftrum samt att verka avskräckande mot attacker i luftrummet. Till följd av Rysslands olagliga annektering av Krim 2014 införde Nato en förstärkt luftrumsövervakning, enhanced Air Policing, vilket Sverige nu ingår i. Tillsammans med allierade stärker vi det gemensamma luftförsvaret av alliansen och avskräcker den ryska aggressionen och hotet mot Nato. Incidentberedskapen och luftrumsövervakningen ska möta avvikande flygaktivitet i operationsområdet. Det kan handla om att identifiera, möta och eskortera flyg som inte svarar på anrop eller som rör sig mot alliansens territorium.  

    Läs hela inlägget här >>

  5. I slutet av 2024 påbörjades installation av det nya ledningsstödsystemet (LSS Mark 2.X) vid Beredskapskompaniet vid Göta ingenjörregemente (Ing 2). I och med införandet krävs utbildning för att kunna använda systemet, men också för att identifiera hur funktionen på bästa sätt använder systemet för att maximera effekten för olika ledningsnivåer (det vill säga metodträning).

    Installationen innebär primärt att nya datorer och radioapparater installeras i kompaniets fordon. När allt är i drift ska ledningsstödsystemet underlätta ledning, beslutsfattandet och därmed spara tid för chefer som då bland annat ska kunna kan följa fordon i realtid.

    Under införandet kommer det finnas en del utmaningar och även om det under en övergångsperiod kommer finnas dubbla ledningsstödssystem så ser plutonchef August Albrechtsson stora fördelar med LSS Mark 2.X.

    Vid ledning av förband kommer systemet korta ner tiden för ordrar att nå ut och även till stor del eliminera missförstånd som tidigare kunnat uppstå. Vi kommer även öka lägesuppfattningen på enskild grupp i och med den omedelbara informationsdelningen som är tillgänglig för alla inom räckvidd.

    De fordon som LSS Mark hittills installerats i vid förbandet tillhör Beredskapskompaniet och därför genomförde kompaniet under en vecka utbildning på systemet. Brukare och operatörer på olika nivåer fick lära sig om LSS Mark och bland annat använda systemet i den utbildningsanordning som finns vid Ing 2. För de flesta var det första gången de fysiskt fick använda det nya ledningsstödsystemet och de verkade förväntansfulla när de fick pröva det praktiskt.

    Det är väldigt intressant och coolt med ett nytt system. Man är lite förvirrad, men man lär sig rätt mycket och man tar en sak i taget och får testa systemet praktiskt. Redan nu ser jag nyttan med systemet och det känns smidigare och är mer modernt, säger Felix Niklasson som är förare på Bandvagn 410 på en ingenjörpluton.

    Efter en veckas utbildning återstår det för kompaniet att fortsätta utvecklas i nyttjandet av systemet för att både bli så bra som möjligt och för att använda det på ett så effektivt sätt som möjligt. Därtill behöver installationerna i vissa fordon kompletteras för att få full effekt.

    Fakta LSS Mark 2.X

    LSS Mark 2.X är ett nytt ledningsstödsystem som håller på att införas hos Försvarsmaktens markstridskrafter (X i 2.X erästts av en siffra och varierar beroende på vilken konfiguration och version som mjukvaran har i ledningsstödsystemet) . Det nya systemet ska öka markstridskrafternas taktiska ledningsförmåga. Systemet omfattar informationssystem, sambandssystem och ledningsplatsernas övriga tekniska utrustning samt tränings- och utbildningssystem. Införandet sker i nära samarbete mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

    Läs hela inlägget här >>

  6. I dag lämnar Försvarsmakten sitt budgetunderlag för 2026 till regeringen. Underlaget omfattar åren 2026-2030 och ligger i linje med totalförsvarsbeslutet och regeringens regleringsbrev. Budgetunderlaget är det första i den försvarsbeslutsperiod som inleddes den 1 januari 2025 – den första som allierad.

    Planeringen i Försvarsmaktens budgetunderlag för 2026 syftar till att upprätthålla och utveckla operativ förmåga för att över tid och tillsammans med allierade, kunna lösa den dimensionerande uppgiften att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato.

    – Myndigheten sätter krigsförbandens utveckling främst och bygger dem starkare i en balans mellan personal, materiel, infrastruktur, utbildning och övningsverksamhet, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

    I enlighet med regeringens inriktning till Försvarsmakten påbörjas organiseringen av krigsförbanden omgående och utvecklas med inriktningen att så långt som möjligt vara operativa till 2030.

    Natos arbete fortgår för att under 2025 fastställa förmågemål för samtliga allierade. Detta, liksom förändringar detta i omvärldsläget, kan komma att föranleda behov av att komplettera inriktningen av det militära försvaret.

    – Vi har beredskap för det, men nu råder fullt fokus på att leverera enligt försvarsbeslutet och att omsätta de resurser som investeras i vår försvarsförmåga till ett större och starkare försvar, säger generaldirektör Mikael Granholm.

    Läs budgetunderlagen här

    Läs hela inlägget här >>

  7. I mitten av januari etablerades den nordiska divisionen vid det norska Joint Air Operation Centre (JAOC) i Bodø. Divisionen leds av överste Carl-Fredrik Edström från Sverige och den består av 13 officerare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

    Divisionens uppgift är att leda utvecklingen och operationaliseringen av det nordiska konceptet för gemensamma flygoperationer, vilket syftar till att uppnå förmåga att, med omedelbar verkan, kunna agera tillsammans som en nordisk enhet i gemensamma flygoperationer.

     

    – Vi har en mycket spännande och viktig uppgift framför oss. Säkerhetssituationen och förväntningarna gör att vi snabbt behöver komma igång med detta arbete. Vi har inventerat nordiska aktiviteter som kommer utveckla förmågan till distribuerad planering och ledning av gemensamma nordiska operationer, säger överste Carl-Fredrik Edström.

     

    Divisionen kommer att arbeta såväl tillsammans i Bodö och som på distans från respektive flygvapenhögkvarter.

     

    – Jag är mycket nöjd över att den nordiska divisionen nu är etablerad och över resultaten efter den första arbetsveckan. Det finns nu en handlingsplan på plats för att driva den nordiska integreringen och samarbetet framåt i ett högt tempo, säger chefen för norska Joint Air Operation Centre brigadgeneral Tron Strand.

     

    NAPC

    De nordiska flygvapencheferna har utvecklat ett gemensamt koncept för ett fördjupat samarbete mellan ländernas flygvapen. Konceptet bygger på fyra pelare: gemensam planering och ledning av flygoperationer, samordnad utveckling och användning av nordiska flygbaser, förbättrad gemensam lägesuppfattning samt gemensam utbildning, träning och övningar.

     

    Konceptet kommer att stärka den samlade förmågan för flygoperationer och skapa förutsättningar för en effektiv och sömlös övergång till kollektivt försvar inom ramen för Nato.

    Läs hela inlägget här >>

  8. Flygvapnet får många frågor om vår flygverksamhet eftersom våra stridsflyg, helikoptrar samt transport- och specialflyg syns och hörs över hela landet. Orsaken till att vi uppmärksammas allt mer är att vi anpassar vår beredskap och vår verksamhet till det rådande omvärldsläget.

    Flygvapnet kommer tillsammans med våra allierade och partners höras och synas på platser och tider som kanske inte varit normalbilden. Vi förstår att det finns ett stort intresse för vår det vi gör men av säkerhetsskäl kommunicerar vi inte all verksamhet.

    Bild

    – Den här typen av internationell verksamheten kommer att öka. Det kommer vara mycket övningar och träningar i Sverige, och i en allierad kontext med mycket hög närvaro av andra nationer på våra flottiljer. Vi utvecklar vår förmåga och kapacitet samtidigt som vi upprätthåller Sveriges territoriella integritet under dygnets alla timmar, säger överste Niclas Magnusson, chef på Flygstaben som leder Flygvapnet.

    Under 2024 deltog Flygvapnet i ett antal beredskapsoperationer samt genomförde ett stort antal aktiviteter i form av utbildning, övningar och insatser tillsammans med allierade och partners. Merparten av aktiviteterna genomfördes i en Nato-kontext, men det förekom även bi- och multilateralt samarbete med de nordiska länderna samt med USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Detta kommer även att fortsätta inom överskådlig framtid.

    Det finns ingen anledning till oro om man ser militära flygplan eller helikoptrar som man inte känner igen. Flygvapnet har kontroll över det svenska luftrummet och samverkar med våra nordiska grannar och våra Nato-allierade runt Östersjön. Oavsett om det är skarp verksamhet eller övning så kan allmänheten känna sig trygga med att all civil-och militär flygverksamhet i svenskt luftrum är övervakad och följs av Flygvapnets luftbevakningscentraler.

    Läs hela inlägget här >>

  9. För att möjliggöra Försvarsmaktens tillväxt beställer Försvarets materielverk, FMV, 775 lastbilar, med optioner på ytterligare 575 fordon, från Scania och Volvo.

    Kontrakten på de nya lastbilarna är värderade till sammanlagt cirka 1,4 miljarder kronor och kommer levereras till Försvarsmakten under perioden 2025–2027.

    De nu beställda lastbilarna är en utökning av tidigare levererade fordon som nyttjats av Försvarsmakten de senaste åren, men även ny förmåga i form av en 6x6 flaklastbil med kapell och bakgavellyft.

    – Det är ett bra bidrag till vår gemensamma försvarsförmåga. Vi har en fordonsflotta som behöver omsättas och närmare 800 lastbilar är ett välkommet tillskott. En robust logistikkedja är grunden för verksamheten, sade Arméchefen Jonny Lindfors vid en kontraktskrivningsceremoni för de nya lastbilarna

    Lastbilarna kommer användas av en stor mängd av Försvarsmaktens olika förband för att möjliggöra transporter av gods, lösa lastbärare och fordon.

    Läs hela inlägget här >>

  10. På utsatt tid och under högtidliga former kastade på torsdagen minröjningsfartyget HMS Ulvön inför anhöriga och gäster loss från Örlogshamnen i Karlskrona för att som första svenska örlogsfartyg under en längre tid ingå i ett av Natos stående förband. Fartyget och dess besättning ställs nu, som en del i minröjningsstyrkan SNMCMG1 (Standing Naval Mine Counter Measure Group 1), de närmaste två månaderna under Natos direkta befäl.

    Mindre än ett år efter Sveriges inträde som allierade i Nato deltar Sverige nu med HMS Ulvön under en längre tid i det kollektiva försvaret. Det främsta bidraget till minröjningsstyrkan är den unika förmågan att verka i Östersjöns komplexa miljö. De särskilda vattenförhållandena, den kuperade bottenmiljön och de relativt grunda vattnen gör att den välutbildade personalen och kvalificerade materielen utgör ett värdefullt tillskott till styrkan.   

    2

    Alliansen viktigare än någonsin

    – Med över tre år efter att Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina behövs alliansen mer än någonsin, säger marinchef konteramiral Johan Norlén, och fortsätter

    – Att vi bidrar med minröjningsfartyg till den stående styrkan visar på vår beslutsamhet att avskräcka den som vill attackera oss, men också att försvara oss om det skulle behövas.

    Med det rådande omvärldsläget är det viktigt att Natos stående styrkor visar närvaro och syns i närområdet. Det gäller inte minst gränsen mot Ryssland som går genom Östersjön. Tillsammans säkrar vi Sverige, våra allierade och möter hoten i vårt närområde.

    1

    Högtidligt och fyllt med traditioner

    Det är en högtidlig och traditionsfylld händelse när ett av marinens fartyg lämnar landet för en längre tid, något vi också kommer att få vänja oss vid allt mer. För Ulvöns besättning inleddes dagen med korum i Amiralitetskyrkan innan besättningen marscherade ner till fartyget för att under en stund ta farväl av sina familjer och anhöriga. Efter att fartyget kastat loss, besättningen mannat reling och vinkat till kollegor, gäster samt nära och kära passerade hon ut från Örlogshamnen i Karlskrona. På vägen ut från hamnen skedde också enligt tradition en överflygning av JAS 39 Gripen från Blekinge flygflottilj. Längre ut på den dimmiga redden hälsade HMS Ulvön symboliskt på minröjningsstyrkans holländska ledningsfartyg HNLMS Luymes varefter de båda tillsammans satte kurs söderut.

    – För oss ombord HMS Ulvön blir det historiskt att som första svenska fartyg under en längre tid ingå i en av Natos stående styrkor. Både fartyg och besättning är väl förberedda. Att få vara en del av styrkan är både en utmaning och en möjlighet. Vi ser fram emot att få jobba nära våra allierade, stärka vårt samarbete och lära oss av varandra, säger fartygschefen Mathias Haglund, strax innan losskastningen.

    Läs hela inlägget här >>

  11. Det var stor förväntan vid starten i Oxberg när värnpliktiga och Dalregementets anställda ställde sig på startlinjen för att genomföra Vasaloppet Öppet spår. Ett lopp i loppet, där deltagarna kunde välja mellan olika sträckor. Totalt deltog 255 skidåkare, varav 144 värnpliktiga.

    Skidåkning och Vasaloppet är en viktig del av Dalregementets historia. För regementet är det numera tradition att hela styrkan deltar under öppet spår. 

    – Dalregementet och Vasaloppet hör ihop historiskt, att åka Vasaloppet stärker både vårt fysiska stridsvärde och vår sammanhållning, säger regementschef Ronny Modigs. För oss infanterister är en god fysisk prestationsförmåga en förutsättning för att vi ska kunna lösa våra uppgifter, oavsett årstid.

    Vita blixten kom ej till start

    Men några klassiska skidor ”vita blixten” syntes inte i spåren, istället var det moderna tävlingsskidor som gällde. Regn och plusgrader mötte åkarna, men spåren höll trots det ganska bra ihop. Enligt många av åkarna bidrog de efterlängtade kontrollerna till gott mod hela vägen till mål, varav Falu soldathem var en av dem som erbjöd både värmande dryck och energi i spåret. 

    Även om inte alla värnpliktiga hade stått på skidor tidigare, löstes uppgiften. Intensiv träning och goda förberedelser gav god utdelning. Det mesta av träningen har skett på Riksskidstadion Lugnet i Falun för både värnpliktiga och anställda.

    Dalregementet är ett vinterförband

    – Dalregementet är ett av Sveriges vinterförband. Eftersom våra krigsförband ska verka i norra norden innebär det att skidåkning är en naturlig del av striden. Därför är det självklart att vi fokuserar på högt fysiskt stridsvärde, och fysisk aktivitet är en prioriterad del av tjänsten för alla våra medarbetare, säger Ronny Modigs.

    För Dalregementet är 2025 ett historiskt år på flera sätt. Regementet firar 400 år sedan bildandet och tar samtidigt ett viktigt steg framåt, när de första unga längdskidåkarna rycker in för att göra idrottsvärnplikt. Det innebär en möjlighet att kombinera värnplikt med en satsning på idrott. Under det första året blir det fokus på längdskidåkare.

    Läs hela inlägget här >>

  12. Året präglades av Rysslands fortsatta invasionskrig mot Ukraina och det mycket allvarliga säkerhetsläget, men också av den genomgripande förändring som kom med medlemskapet i Nato. Det framgår av Försvarsmaktens årsredovisning som lämnats till regeringen.
    redovisning

    Sverige är allierad och vi försvarar, i enlighet med ny instruktion för Försvarsmakten, Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret. Försvarsmakten var från första stund en aktiv del av Natos gemensamma försvar och sammanhållning.

    Försvarsmaktens medarbetare har genom nationella operationer och aktiviteter hävdat Sveriges suveränitet, territoriella integritet och intressen. Försvarsmaktens tillgängliga resurser bidrog till stabilitet och minskade spänningar i Sveriges geografiska närområde.

    – Vi blir fler. Antalet värnpliktiga som påbörjade sin grundutbildning fortsatte öka, rekordmånga sökte till officersprogrammet vid Försvarshögskolan och drygt 310 nya yrkesofficerare kom till Försvarsmakten. Därutöver påbörjade cirka 580 elever specialistofficers- och reservofficersutbildning. Vidare ökade antalet civila arbetstagare med 650 anställda jämfört med 2023 års utfall och vi hade 22 274 hemvärnssoldater vid årets slut, vilket uppfyllde målet, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

    Under året har Försvarsmakten fortsatt att stödja Ukraina med omfattade materielsystem och kontinuerliga leveranser av reservdelar och utbytesenheter genom den etablerade försörjningslösningen för överlåtna materielsystem till Ukraina. Samtliga försvarsgrenar var delaktiga i de omfattande logistikoperationer som möjliggjorde materielstödet. Därutöver inkluderade stödet även fondutbetalningar, utbildning i form av instruktörer som genomförde militär grundutbildning av ukrainska medborgare, marin befattningsutbildning samt sjukvårds- och infanteriutbildning och utbildning av ukrainska minröjningssoldater. Försvarsmakten har även haft stabsofficerare och förbindelseofficerare vid olika multinationella staber och vid ukrainska generalstabens logistikkommando.

    Jämfört med föregående år ökade både Försvarsmaktens förvärv av mark via Fortifikationsverket och anskaffning av materiel. Markförvärven genomfördes för att utöka förrådskapacitet och omhänderta genomförd materielanskaffning. Förutsättningarna för leveranser av materiel påverkades av det säkerhetspolitiska läget och kriget i Ukraina, vilket ledde till ökad efterfrågan på försvarsmateriel och utmaningar med långa ledtider. Trots det har omfattande leveranser av materiel skett under året.

    – Vi genomför till följd av omvärldsläget en historisk ökning av vår försvarsförmåga. Det ställer stora krav på oss när det gäller att höja tempot och vi har åstadkommit en betydande tempoökning, säger Mikael Granholm.

    När 2024 summeras konstaterar Försvarsmakten ett mindre underskridande i nyttjande av de totala anslagen. Underskridandet omfattar bland annat tilldelade medel för internationella insatser och transfereringar till internationella organisationer, stöd till Ukraina som har kunnat genomföras till en lägre kostnad än tilldelade medel samt sena kostnadsutfall för rekrytering och utbildning av personal.

    – Vi arbetar kontinuerligt för att justeralsar i den militära upprustningen uppstår. Vi lägger också stor kraft på att förenkla arbetssätt, da vår budgetering och våra prognoser för att bättre kunna styra om medel när flaskhela ut mer mandat i organisationen och på andra sätt höja tempot. Där är vi inte klara, men den mycket höga takt vi växer i vittnar om att vi har kommit långt, säger Mikael Granholm.

    Generaldirektören konstaterar att verksamheten och materielanskaffningen har vuxit med 34 miljarder kronor från 2023 till 2024.
    – Som jämförelse var utfallet för vår verksamhet och materiel cirka 61 miljarder kronor 2021. 2024 var utfallet cirka 114 miljarder kronor, det vill säga nästan en fördubbling på tre år, säger Mikael Granholm.

    Läs hela inlägget här >>

  13. Den 24 februari är det tre år sedan Rysslands fullskaliga och brutala invasion av Ukraina inleddes. Sverige har sedan dess successivt ökat sitt stöd till Ukraina. Fram till den 30 januari 2025 uppgick det totala värdet av Sveriges militära stöd till nära 62 miljarder kronor.

    – Västs stöd tillsammans med ukrainsk motståndskraft har varit avgörande för landets förmåga att försvara sig mot Ryssland. Det är vår egen säkerhet vi investerar i när vi ger stöd till Ukraina, säger chefen för Försvarsstaben, Carl-Johan Edström.

    Sveriges militära stöd har utvecklats från initial leverans av personlig skyddsutrustning, eldhandvapen, granatgevär och pansarskott, till mer avancerade vapensystem, som Leopard 2-stridsvagnar, artillerisystemet Archer, stridsfordon 90, robotsystem 17, stridsbåtar och spaningsflygplan.

    En viktig del av stödet har varit utbildning, både i grundläggande soldatfärdigheter och i användning av de olika vapensystemen. Södra skånska regementet P 7 till exempel har man utbildat stridsfordonsförare och tekniker. På Swedec i Eksjö har ukrainska soldater utrustats och fått en anpassad ammunitions-och minröjningsutbildning.

    Försvarsmakten har också deltagit i den brittiskledda operationen Interflex där hittills 50 000 ukrainare fått grundläggande soldatkunskaper. Från Sverige har armén och hemvärnet deltagit med hundratals instruktörer.

    Utöver det militära stödet har Sverige bidragit med cirka 9 miljarder kronor i humanitärt och civilt stöd till Ukraina sedan februari 2022.

    – Stödet handlar om mycket mer än bara Ukrainas frihet – det här handlar om de mest grundläggande värden som vår del av världen står för, säger Carl-Johan Edström.

    Läs hela inlägget här >>

  14. På ett varv i Spanien byggs marinens två nya arbetsfartyg som beräknas levereras till marinen innan 2030. I veckan genomfördes kölsträckning vilket innebär att fartyget börjar sättas ihop rent fysiskt. Fartygen har även fått sina namn, med kungens gillande.

    När nya fartyg byggs finns ett antal milstolpar, där kölsträckning är en och genomfördes under en ceremoni på varvet i Spanien under torsdagen. Marinens nya fartyg är planerade att levereras till marinen 2027-2028 och kommer då att tillhöra de marina militärbaserna i Haninge och Karlskrona för att ingå i marinens logistikkoncept. Fartygen ska ersätta den befintliga torpedbärgaren HMS Pelikanen samt HMS Furusund.

    Fartygens huvuduppgift kommer vara att bärga torpeder men även att genomföra andra typer av kvalificerade undervattensarbeten och blir en viktig kugge i marinens nya logistikkoncept. Fartygen kommer bland annat att utrustas med en undervattensfarkost som går till 500 meters djup och en dykcontainer så att dykare kan arbeta från plattformen.

    – Våra nya arbetsfartyg ersätter inte bara de gamla fartygen utan ger marinen fler moderna och efterfrågade förmågor, vilket ligger i linje med rådande omvärldsläge. Därmed blir de ett viktigt komplement till HMS Belos som just nu används för undervattensarbeten, bland annat kopplat till kritisk undervattensinfarastruktur och dykeri, säger Robert Schöllin, chef för marinens materielkontor.

    Namnges med kungens gillande

    Fartygen tillverkas vid ett varv i Spanien och kommer att bli cirka 50 meter långa och deplacera omkring 1000 ton, vilket innebär att de kommer att likna dagens minröjningsfartyg av Kosterklass i längd och bredd men deplacera betydligt mer.

    Under våren 2024 beslutade marinchefen om vad fartygen ska heta. Beslutet togs med avstamp i den utpräglade undervattensförmågan och specialitet att hitta föremål under vattnet kombinerat med marina traditioner. Med kungens gillande har fartygen beslutats döpas till HMS Tumlaren och HMS Sälen. Vilket fartyg som hamnar vid vilken militärbas är ännu inte bestämt.

    Läs mer om motiveringen till beslutet i dokumentet till höger i menyn.

    Läs hela inlägget här >>

  15. Flera olika stora skeenden har påverkat situationen i Sveriges närområde negativt. Vid sidan av det militära hotet måste Sverige vara berett att hantera ett ökat hot från hybrida åtgärder. Det konstateras i Must årsöversikt 2024 som nu finns att läsa.

    Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, menar att den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde till stor del avgörs av utvecklingen av Rysslands krig i Ukraina.

     Vi lever i en farlig tid och det kommer vi att göra under överskådlig tid. Hoten mot Sverige är breda, komplexa och allvarliga. Vi måste dra slutsatser och agera därefter, säger chefen för Must, generallöjtnant Thomas Nilsson.

    Utvecklingen i Ukraina påverkar

    Ett stillestånd eller minskad intensitet av kriget i Ukraina kan leda till att Ryssland får möjlighet att omdisponera resurser till vårt närområde, skriver han i sitt inledande förord. Men utvecklingen ska inte ses som ödesbestämd.

    Vi ska agera snabbt, men med uthållighet, säger Thomas Nilsson.

    Här finns Must:s årsöversikt i sin helhet.

    Läs hela inlägget här >>

  16. En isande vind drar genom fjorden i södra Norge. En kaj vid en bergsida vittnar om platsens betydelse för den norska Försvarsmakten. Hotet i dagens scenario är komplext, motståndaren har minerat den viktiga terminalpunkten både på land och under vattnet för att fördröja logistikförsörjningen.

    Med minimal förberedelsetid arbetar svenska och norska röjdykare och EOD-operatörer sida vid sida. I två veckor övar Röjdykardivisionen tillsammans med sin norska, danska och amerikanska motsvarighet Minedykkerkommandoen, Søværnets Dykkertjeneste och MU8.

    1

    – Under övningen Arctic Specialist arbetar röjdykar- och EOD-teamen skuldra vid skuldra och löser ganska komplexa uppdrag tillsammans över nationsgränserna. De gemensamma momenten gör att vi utvecklas tillsammans och ger förutsättningar för att ytterligare förbättra samarbetet i framtiden, säger kommendörkapten Christian Couillault, chef Minedykkerkommandoen.

    På land och i båtar på fjorden förbereder sig integrerade team av norska och svenska röjdykare och EOD-operatörer för att snabbt öppna upp terminalpunkten, så att natofartyg ska kunna hämta kvalificerad ammunition.

    Övningen Arctic Specialist är Röjdykardivisionens första gemensamma övning med Norge sedan Sverige blev allierat. Deltagarnas huvuduppgift är att möjliggöra rörlighet för andra förband och enheter.
    – Vi går in först och ser till att andra kan ta sig säkert längs vägar, farleder och hamnar, säger förvaltare Cristian Karlsson, divisionsförvaltare Röjdykardivisionen.

    Nära relationer bygger förmåga.

    I det kalla klara vattnet söker svenska och norska röjdykare av kajen och undervattensmiljön. Från en svensk RHIB övervakar dykledaren dykarna.
    I land pågår samtidigt arbetet med att lokalisera, identifiera och oskadliggöra en mängd olika minor, improviserade bomber och oexploderad ammunition i fordon, anläggningar, och i terrängen. Allt för att möjliggöra transport och lastning av kvalificerad ammunition till fartyg.

    Den komplexa miljön och krävande förhållandena under Arctic Specialist gör utrustning till en viktig faktor för att säkerställa både säkerhet, tempo och stridsvärde för Röjdykardivisionen, både på land och till sjöss.
    – Våra kollegor från andra nationer använder redan mycket av den utrustning som vi har på utvecklingsstadiet i Sverige. Det har varit intressant att se hur det påverkar deras förmåga över tid i olika dimensioner. Förhoppningsvis kan vi använda den erfarenheten för att påskynda våra egna processer, säger förvaltare Cristian Karlsson.

    2

    Det är långa kalla dagar för dykare och EOD-operatörer i södra Norge, men då och då tittar solen fram.
    – Från min nivå som chef för Minedykkerkommandoen är det särskilt glädjande att se att svenska och norska dykarna och operatörerna har blivit goa kompisar. Att bygga relationerna på flera nivåer i organisationen är viktigt för att göra oss ännu starkare tillsammans i framtiden, säger kommendörkapten Christian Couillault.

    Läs hela inlägget här >>

  17. I veckan sjösattes ubåten HMS Halland efter en omfattande halvtidsmodifiering. Ubåten är den tredje och sista av Gotlandsklass att uppgraderas med nya förmågor. Modifieringen genomförs av Saab Kockums och fartyget beräknas kunna tas i operativt bruk av marinen senare i år.

    Sjösättningen är en milstolpe i arbetet men fartyget är långt ifrån färdigt. Härnäst väntar provturer till sjöss innan Halland överlämnas till FMV för slutliga kontroller och efter det kan tas i operativt bruk av marinen.

     Svenska ubåtar har en strategiskt viktig roll i försvaret av Sverige och i Natos gemensamma avskräckning. Svensk ubåtsförmåga, med teknik i kombination med personalens kunskaper om Sveriges farvatten är eftertraktad inom alliansen.

    – Vi har unika förmågor i undervattensdimensionen och märker att vi är eftertraktade inom Nato. Viljan att öva med oss är stor och en av våra uppgifter är att dela med oss av våra kunskaper till allierade, sa marinchef Johan Norlén under ceremonin i Karlskrona.

    1

    Ubåten får likt sina systrar HMS Uppland och HMS Gotland nya toppmoderna system som är anpassade efter dagens hotbild och säkerhetsläge. HMS Halland kommer kunna vara till sjöss längre tid, hon får nya sensorer, moderna ledningssystem och bättre klimatanpassning till både varma och kalla vatten. Flera av den nya systemen kommer även att finnas på de helt nya ubåtarna av Blekingeklass (A26).

    – Detta innebär att nya system kan prövas i operativ drift och effektivisera produktionen av Blekingeklassen. Vi ser givetvis fram emot våra nya ubåtar men det är samtidigt viktigt att fortsätta vidmakthålla den förmåga vi har och bidra med avskräckning här och nu, säger marinchef Johan Norlén.

    Läs hela inlägget här >>

  18.  I onsdags eftermiddag, 12 februari 2025, kom det till Försvarsmaktens kännedom att ytterligare ett av resultaten från höstens vattenprovtagning i privata brunnar runt Ärna i Uppsala är felaktigt. Resultatet visar på förhöjda värden av PFAS.

    Berörd fastighetsägare är informerad och är rekommenderad att inte använda vattnet från sin privata brunn för matlagning och dryck. Samtliga 26 fastighetsägare med privat brunn och som har deltagit i vattenprovtagningsprogrammet kommer de närmsta dagarna att bli kontaktade av Försvarsmakten.

    Försvarsmakten anlitar ett utomstående ackrediterat analysföretag för att genomföra analys av vattenproven, resultaten rapporteras sedan till Försvarsmakten.

    – Det är oacceptabelt att det uppdagas felaktigheter av resultatet så här långt efteråt. Både fastighetsägare och Försvarsmakten måste kunna lita på resultat från det ackrediterade analyslaboratoriet, säger generalmajor Stefan Sandborg, chef för Försvarsmaktens stödavdelning.

    Försvarsmakten kommer genomföra en ny provtagningsomgång med ett nytt ackrediterat analyslaboratorium. Syftet med provtagningen är att öka kunskapen om hur PFAS rör sig i grundvattnet, och för att fånga säsongsvariationer krävs två provtagningsomgångar under ett år. I de fall förhöjda värden av PFAS uppmätts kommer en ansvarsutredning genomföras och skulle den visa att Försvarsmakten är ansvarig så kommer Försvarsmakten ta ansvar.

    – Misstag av det här slaget ska inte förekomma, och Försvarsmakten beklagar verkligen att det har blivit på det här sättet. Vi förstår att det skapar både frustration och oro hos boende runt Ärna. Därför är det viktigt att genomföra en ny provomgång så att både fastighetsägare och Försvarsmakten får korrekta mätvärden, säger Stefan Sandborg.

    Läs hela inlägget här >>

  19. I veckan fattade brigadgeneral Mattias Hanson, Försvarsmaktens CIO (Chief Information Officer), beslut om att samtal och sms som inte rör säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, i så stor utsträckning som möjligt ska ske genom användandet av appen Signal. Beslutet syftar till att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden som sänds via telefonnätet.

    Signal är idag en vida spridd app för krypterad information. Den används bland myndigheter, industri, partners, allierade och andra samhällsaktörer.

    I syfte att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden, samt spoofing av telefonnummer (användning av förfalskad eller lånad identitet på internet eller telefoni), har Försvarsmakten fattat beslut om att totalsträckskrypterad applikation för alla samtal och meddelanden till motparter i och utanför Försvarsmakten som har möjlighet att använda totalsträckskrypterad applikation, ska användas. Med totalsträckskrypterad teknik menas teknik som innebär att endast avsändare och mottagare har tillgång till ett meddelande i klartext.

    Applikationen Signal har av Försvarsmakten bedömts ha tillräcklig säkerhet för att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden.

    Läs hela inlägget här >>

  20. Luftstridsskolan har deltagit i Nato Air Crew Winter Survival Course i Norge för att utveckla Flygvapnets överlevnadsutbildningar. Personalen deltog både som observatörer och elev under den sju dygn långa kursen på Hardangervidda.

    I utbildningen ingick bland annat isvaksbad, lavintjänst, firning från hängbro, att bygga snöskor och vindskydd samt miljöträning i alpin terräng.

    På Luftstridsskolan finns avdelningen Människan i Flygsystemet (MIFS) som ansvarar för Flygvapnets överlevnadsutbildningar. Avdelningschefen Roger Edelbro och ställföreträdaren Jan Stenström deltog som observatörer. Stefan Forsgren som är huvudinstruktör för flygöverlevnad på MIFS deltog som elev.

    - Vi deltog inom ramen för Flygvapnet nordiska samarbete ”Nordic Air Power Concept” och syftet var att se över möjligheterna att skicka svenska elever till Norge. Sedan är det viktigt för oss att skapa nätverk med Natos experter på flygöverlevnad och utbyta erfarenheter på detaljnivå, säger avdelningschefen Roger Edelbro.

    Nato Air Crew Winter Survival Course (NAWSC) är en gemensam Nato-utbildning och har genomförts av norska Flygvapnets SERE-skola i 17 år. Utbildningen handlar om generell vinteröverlevnad i scenariot ”Permissive Enviroment” (tillåtande miljö) vilket innebär att utbildningen inte har något fientligt hot. I år deltog instruktörer och elever från nio Nato-länder.

    Röksignal

    - Det var väldigt kompetenta och ambitiösa instruktörer från Norge, USA och Kanada och utbildningen håller hög kvalitet. Utbildningen uppfyller våra kriterier och jag skulle kunna skicka elever dit redan nästa år om Flygvapnet ser behovet, säger Roger Edelbro.

    Eleverna får tillgång till mat för att de ska var i fysiskt gott skick och ta till sig så mycket som möjligt av utbildningen. Detta skiljer sig från svenska principer där eleven får mindre energi tillförd för att känna på kroppens reaktioner vid en bristsituation. Under kursen genomförde sjukvårdspersonal hälsokontroller varje dag med kontroller av bland annat fötter och kylskador.

    - Det är väldigt nyttigt att se vad våra svenska elever kan få uppleva om de skulle genomföra kursen. Roligast var att få träffa alla kollegor från andra Natoländer och se hur nära vi står varandra i tillvägagångssätt vid överlevasituationer. Det var en familjär och gemytlig miljö för både elever och instruktörer. Den krävande vintermiljön i Norden och utmaningarna i vårt närområde innebär att vi måste öva och utvecklas tillsammans för att möta gemensamma uppgifter, säger Stefan Forsgren.

    Eleverna fick bygga klassiska vindskydd, såsom olika varianter med fallskärm, poncho (Järven-duk) och snöbivacker samt Quinzee som är en form av uppskottad snögrotta.  Eleverna övade även på olika sätt att tillkalla uppmärksamhet som att bygga en ”smoke generator” och att använda dag och natt signaler.

    Lavintjänsten var uppdelad i en teoridel och två praktiska delar med säkra vägval och sök i samband med lavinolycka. Lektionen i säkra vägval hade som målsättning att eleven skulle förstå sambandet mellan olika faktorer som påverkar lavinrisken. Under teoridelen var scenariot att en fallskärmslandning skett på en bergstopp och eleverna fick uppgiften att redovisa en säker framryckningsväg på kartan. Grupper praktiserade sedan kunskaperna i brant terräng under ledning av instruktörerna.

    gausta

    Under momentet sökinsats efter lavinolycka fick eleverna först öva en och en på ett singelsök, vilket innebär att man söker efter en person som försvunnit i en lavin. Senare på dagen fick gruppen under överraskande former öva på ett dubbelsök inklusive framgrävning av fiktiva övningsobjekt.

    Tillämpningsövningen genomfördes under tre dagar med två övernattningar. En natt i solobivack med öppen eld samt en natt i Quinzee med tre personer. Stor omsorg lades på att varje elev tillverkade sina egna snöskor av björkris och under tillämpningsövningen gick eleverna 8 kilometer och 200 höjdmeter på sina snöskor.

    - Snöskorna möjliggör att du kan gå i djup snö och transportera dig i snörik terräng om du hoppat fallskärm eller nödlandat, något som kan vara användbart för samtliga av våra flygande besättningar. Momentet var lärorikt och jag är positivt förvånad av hur väl mina snöskor höll, säger Stefan Forsgren.

    Under miljöträningen i alpin terräng så transporterades eleverna upp på Gaustatoppen som ligger 1883 meter över havet. Där gjordes en förflyttning längs fasta rep i högalpin terräng och en kortare rast i en vindsäck övades.

    - En spännande del av utbildningen var en fängslande föreläsning om attentatet på tungvattenfabriken under andra världskriget. Vi kunde relatera till de mödor sabotörerna fick utstå under den fem månader långa isoleringen på Hardangervidda innan operationen påbörjades, säger Roger Edelbro.

    Efter en krävande vecka i den norska fjällvärlden så har Luftstridsskolan fått nya erfarenheter inom flygöverlevnad och byggt viktiga nätverk som stärker Flygvapnets integration i Nato.

    Läs hela inlägget här >>

  21. Under februari genomförs övningen Birger Jarl där flera enheter ur Försvarsmakten övar tillsammans med andra totalförsvarsaktörer - totalt deltar cirka 2000 personer. Övningen sker på flera platser inom Mellersta militärregionen med tyngdpunkt på centrala Stockholm.

    - Stockholms innerstad är en komplex miljö att verka i och därför är det viktigt att vi övar tillsammans på detta för att stärka totalförsvarets förmåga att skydda den vid kriser eller i det allra yttersta - krig, säger överstelöjtnant Niclas Eriksson, övningsledare och ställföreträdande chef på Mellersta militärregionen. 

    Under övningen övas hemvärnet i Stockholm och Livgardets Livbataljon på sina huvuduppgifter - skydd och bevakning av samhällsviktiga byggnader och anläggningar, exempelvis Rikets och Försvarsmaktens ledning eller flygplatser och hamnar. Vi övar även moment tillsammans med totalförsvarsaktörer för att stärka vår förmåga till samverkan och gemensamma insatser vid kriser.

    - Stockholm har, som kustnära huvudstad, en strategisk placering i Östersjöområdet vilken har blivit mer aktuell i och med att vi är Natoallierade. Tillsammans med övriga totalförsvaret syftar övningen till att stärka vår gemensamma försvarsförmåga med fokus på Stockholm, säger överstelöjtnant Niclas Eriksson.

    Hur märker allmänheten av övningen?

    Övningen börjar redan i början på februari för vissa förband, den 14-15 februari kommer huvuddelen av de som övar att påbörja moment i centrala Stockholm. Framför allt kommer det vara synlig verksamhet i Riksdag- och regeringskvarteren, på Gärdet, norra Djurgården, områden i Kista, Bromma, Kungsängen, samt i Ekerö och Huddinge kommun.

    Allmänheten kan se beväpnad militär personal vid olika byggnader och anläggningar i centrala Stockholm. Utanför de centrala delarna av staden kan man höra och se vissa övningsmoment, boende i dessa områden har fått särskild information.

    Mer information om övningen finns på: Birger Jarl 25 - Försvarsmakten

     

    Läs hela inlägget här >>

  22. Brittiska rangers och svenska norrlandsjägares samarbete stärks och tas till nya nivåer. – Att få möta förbanden och se den verksamhet som pågår här och utvecklar oss gemensamt – det stärker drivet att vilja göra mer, säger arméchef Jonny Lindfors vid ett besök i norra Sverige.

    Det subarktiska klimatet visar sig från sin bästa sida med krispig kyla, gnistrande snö och en strålande vintersol när general Mike Elviss, brittisk Commander Field Army, besöker skjutfältet i Arvidsjaur guidad av vår svenske arméchef, general Jonny Lindfors.

    Här övar brittiska soldater och befäl för att vässa sina förmågor i vinterkrigföring – ett samarbete mellan 3 Rangers och K 4 som nu pågått i flera år.

    – Vårt mål är att bli Europas ledande stridsstyrka och fördubbla vår effekt i krig till 2027. Detta mål ligger till grund för vårt engagemang i Nato; ett krigsförband med två divisioner och specialoperationsstyrkor över Europas arktiska, nordliga och baltiska regioner. I synnerhet är det för dessa specialstyrkor som vårt samarbete med förband som K4 är väsentligt. Vår förmåga att operera på Europas norra flank är beroende av den kompetens som vi lär oss här, säger Mike Elviss och fortsätter:

    – Medan de flesta av våra soldater står inför snö och is för första gången, kommer de flesta av era att vara nya i NATO-alliansen. Så jag skulle vilja tro att den brittiska armén hjälper till med en framgångsrik integration i Nato för den svenska armén.

    Nu händer det på riktigt

    Under dagarna har de båda generalerna samtalat om framtida samarbeten.

    – Vi har en gemensam bild av att vi har en uppgift tillsammans i norr. Den finns redan i tidigare politiska beslut i och med Joint Expeditionary Force och det bilaterala samarbete vi har med Storbritannien. Inom dessa ser vi att vi kan ta samarbetet längre med försvarsförberedelser och planering i den här regionen, säger Jonny Lindfors, arméchef.

    Enligt honom har det största fokuset legat på att tala om hur de båda arméerna ömsesidigt kan förstärka varandra, men också specifikt hur 3 Rangers och K 4 kan fortsätta samarbetet för att så småningom också kunna implementeras i operativa planer.

    – Att få möta förbanden och se den verksamhet som pågår här och utvecklar oss gemensamt –det stärker drivet att vilja göra mer. Nu händer det på riktigt. Det har gått väldigt fort och det är på grund av duktiga människor med liknande intressen som vill göra bra saker – och en tydlig motståndare, säger Lindfors och får medhåll av sin brittiske kollega:

    – Att arbeta tillsammans tillåter oss inte bara att dela kompetens och taktik, utan det stärker den konventionella avskräckningen. Vi förbättrar tillsammans vår stridsförmåga som kommer att tillåta oss, om det skulle behövas, att kollektivt försvara och återställa varje tum av Natos territorium, avslutar Elviss.

    Läs hela inlägget här >>

  23. Under en ceremoni på Camp Valdemar i Lettland lämnade arméchef Jonny Lindfors över befälet av den svenska bataljonen till brigadchefen överste Cédric Aspirault, chef över Natos multinationella brigad i Lettland, MNB-LVA. Det är arméns första större bidrag till Natos stående styrkor sedan Sveriges medlemskap i alliansen.

    – Att ha en svensk mekaniserad bataljon på plats i Lettland visar att vi tar vårt ansvar som medlemmar i Nato. Det är ett tecken på att vi menar allvar och det nya normala för armén. Vårt uppdrag är att försvara Sverige och våra allierade, säger arméchef Jonny Lindfors.

    För exakt elva månader sedan, 7 mars 2024, blev Sverige medlemmar i Nato. Då befanns sig 71:a bataljonen på gränsen mellan Finland och Norge och deltog i övningen Nordic Response 24. Bataljonen var en del av en svensk brigad som tillsammans med förband från Nato övade försvar av norra Norge och Finland mot ett väpnat angrepp från öst.

    Den multinationella brigaden

    Den multinationella brigaden i Lettland leds av Kanada och har sitt högkvarter i Ādaži, utanför Riga. Brigaden består av cirka 3 000 soldater i hög beredskap och vid övningar eller högre beredskap utökas antalet soldater. Brigaden består av styrkor från 14 Natoländer, inklusive Sverige, Kanada och Danmark. 

    – Den svenska bataljonen är ett värdefullt tillskott till vår stridsberedda styrka, vilket stärker vårt kollektiva försvar och förbättrar den regionala säkerheten. Det är verkligen inspirerande att se alla länder samarbeta mot vårt gemensamma uppdrag, säger överste Cédric Aspirault, befälhavare för Natos multinationella brigad i Lettland.

    Brigadens uppdrag är att bidra till avskräckning och försvar i regionen samt att säkerställa stabilitet och säkerhet. Brigaden är en av åtta multinationella stridsgrupper som Nato har etablerat längs sin östra flank.

    Så överförs befälet av styrkan

    Att lämna över befälet för en styrka inom Nato kallas för Transfer of Authority, TOA. Det är en process som innehåller flera steg från förberedelser till uppföljning. Den 7 februari var det officiella datumet för när befälet för den svenska bataljonen fördes över från armén till Natos multinationella brigad.

    Sverige har beslutat att delta med en reducerad bataljon till den multinationella brigaden i Lettland. Vissa enheter och förmågor hos bataljonen finns kvar i Sverige men kan snabbt förstärka bataljonen på plats. När det gäller villkoren är Sveriges i princip enda villkor att arbetsgivaransvaret ska vara kvar under svenskt befäl. Annars har den kanadensiska brigadchefen samma befogenheter som en svensk brigadchef har över bataljonen i Sverige.

    Företrädare för regeringen på plats

    Det var en högtidlig ceremoni med flera deltagare från både Sverige, Lettland och Nato. På plats under ceremonin deltog statsminister Ulf Kristersson, försvarsminister Pål Jonsson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och överbefälhavare Michael Claesson. 

    Läs hela inlägget här >>

  24. Under de senaste två veckorna har Brigadstridsledningsövning 25 (Brigstri 25) genomförts i huvudsak i Skövde men också på fler platser i Sverige. En övning som bidragit till ökad förmåga för 4:e brigadingenjörbataljonen.

    Brigadstridsledningsövning är en återkommande övning som syftar till att testa och öva krigsförbandens förmåga att leda och koordinera operationer i en realistisk och komplex miljö. Under övningen simuleras en rad olika stridsscenarier där bataljonsstabernas ledning och personal tränas i planering och beslutsfattning i ett större sammanhang och inom ramen för en brigad och en division.

    Brigstri är unik och sannolikt den bästa övningen för bataljonsstaber. Framförallt för oss i fältarbetsfunktionen blir det mycket givande att öva med flera ledningsnivåer och i terräng där vi inte begränsas av övnings- och skjutfält. Under övningen har vi därför tagit ytterligare steg och ökat förmågan i krigsförbandet 4:e brigadingenjörbataljonen. Extra glädjande att vi gjort det med huvudsakligen rätt personal ur alla personalkategorier; värnpliktiga, tidvis och kontinuerligt anställda soldater, civilanställda samt reserv- och yrkesofficerare, säger överstelöjtnant Oscar Elardt, bataljonchef.

    Läs hela inlägget här >>

  25. Fredrik Peedu tar över som ny kommunikationsdirektör i Försvarsmakten. Företrädaren Anna Siverstig går vidare till en tjänst som militär rådgivare vid Utrikesdepartementet.

    Kommendör Fredrik Peedu kommer närmast från tjänsten som ställföreträdande personaldirektör vid försvarsstaben i Högkvarteret.

    – Jag ser med både entusiasm och allvar på uppdraget som kommunikationsdirektör. Det är ett stort förtroende och ansvar som jag på bästa sätt ska ta hand om i den utmanande tid som vi befinner oss i, säger Fredrik Peedu.

    Fredrik Peedu tillträder tjänsten som kommunikationsdirektör den 10 februari och befordras i samband med detta till flottiljamiral. Han har en bakgrund som bland annat chef för Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec), avdelningschef i Högkvarteret, försvarsattaché till Italien och fartygschef i flottan. 

    Nytt uppdrag på UD

    Avgående kommunikationsdirektör brigadgeneral Anna Siverstig har haft tjänsten sedan oktober 2023. Hon lämnar uppdraget efter att ha utsetts till militär rådgivare vid utrikesdepartementet.

    – Det har varit en intensiv och intressant tid. Jag har verkligen trivts i rollen och jag vill skicka ett varmt tack till alla kollegor som på olika sätt har bidragit till ett stabilt och konstruktivt arbete med Försvarsmaktens kommunikation och utvecklingen av den, säger hon. Det är vemodigt att lämna kommunikationstjänsten, men jag ser också fram emot nya utmaningar på UD.

    Läs hela inlägget här >>

×
×
  • Create New...