RSS-Bot

Under Livgardets övningar har regementes Mark- och miljösektion en viktig roll i att förebygga och minimera den negativa miljöpåverkan som en övning kan medföra. Eftersom välviljan hos exempelvis civila markägare ibland är avgörande för en övningsgenomförande behöver även kontakten med de privata aktörerna underhållas och smörjas.Löjtnant Pontus Dahlström är sektionens chef och den som oftast leder mark- och miljötjänsten när Livgardet genomför större övningar. All personal som deltar i en övning ska ha tagit del av gällande mark- och miljöbestämmelser, men tillsammans med övningsledaren och trafiksäkerhetsansvariga bidrar Pontus till det team som specifikt bevakar mark- och miljöfrågorna och tar emot incidentrapporter under övningens gång. Pontus knackar på Pontus har inför och under Livgardets övningar kontakt med de markägare som kommer att beröras av verksamheten. Trots att övningsfälten finns att tillgå så är det ibland nödvändigt att teckna avtal för att kunna använda civil mark. I ett sånt scenario har sektionen ett motto - ”vi ska alltid vara välkomna tillbaka”. Mycket tid och energi läggs därför på att skapa goda och personliga relationer med markägare, bönder och de som bedriver till exempel djurhållning. — Vi ”rekar” alltid innan en övning för att se om det finns det kossor, ridhus eller annat att ta hänsyn till beroende på hur man tänkt gruppera sig under övningen. Ibland knackar vi på hemma hos folk för att beskriva hur vi ämnar genomföra övningen. Vi informerar om vi exempelvis tänker landa med helikopter i närheten och har en dialog om hur vi löser det på bästa sätt för samtliga parter, säger Pontus. Mark och miljö Pontus Även om det oftast inte inträffar några allvarliga incidenter under en övning kan det hända att skador uppstår på exempelvis staket, vägar eller träd i terrängen. — Om skadorna uppstår på civil mark är det är viktigt att redan innan ha en personlig kontakt, så att berörda vet hur vi arbetar med skadereglering, berättar Pontus och fortsätter: — Vi vill gärna upptäcka den eventuella skadan innan markägaren gör det, för att vara proaktiva. Det blir oftast bäst så. Spill ska saneras Under övningen Sydfront 21 i Skövde går Pontus Dahlströms telefon varm. Samtalen rör frågor om tillstånd att använda den närliggande kyrkans parkering, en markskada på en väg, drivmedelspill vid stabsplats, en bro som är färdigreparerad och måste provköras samt en hel del annat. Största delen av tiden övningen pågår tillbringar Pontus i bilen, en ljusgrön minibuss som sett sina bästa dagar. Men den är pålitlig menar han, den tar honom från a till b och i den får han plats med det mest nödvändiga som saneringsmedel, spilldukar, spade och absorbentmaterial. Saker som kan behövas i händelse av till exempel drivmedelsläckage från ett fordon. Ett av de inkommande samtalen rör just detta och Pontus gasar minibussen mot den upprättade stabsplatsen intill Borgunda kyrka. Just den här gången är läckaget av det mindre slaget och minimal åtgärd krävs. — Om läckaget är stort måste man gräva och det kan handla om riktigt stora mängder som måste grävas bort. Ofta kan man avgöra på lukten om allt spill har sanerats, berättar Pontus. För- och efterarbetet är störst Trots att övningar kan vara ordentligt hektiska när de väl pågår så sker det mesta av Pontus arbete före övningen och efter att förbandet lämnat etableringen. Skaderegleringarna tar tid och en sån viktig sak som att ”lämna naturen i samma skick som innan övning” kräver ett fysiskt besök, en visitering, för att kontrollera tillståndet på platsen. — Om det ser för illa ut när grupperingen lämnat får förbandet åka tillbaka och återställa platsen. Det är viktigt att vi sköter oss, säger Pontus Dahlström bestämt. Läs hela inlägget här >>

Det må blåsa bistra säkerhetspolitiska vindar i östersjöregionen men när de nordiska armécheferna sammanstrålar på Gotland skiner solen över samarbetsandan. – Det är viktigt för säkerheten kring Östersjön att de nordiska länderna samarbetar och inte minst att vi visar upp vårt samarbete, säger Finland arméchef Petri Hulkko.NCAST (Nordic Chief of Army Staff) är ett årligt återkommande möte mellan armécheferna i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Mötet ambulerar mellan länderna och när Sverige i år står värd för mötet har arméchef Karl Engelbrektson valt att bjuda sina kolleger till Gotland och det nygamla regementet P 18. Återetableringar är ett aktuellt ämne även i grannländerna och på Gotland får generalerna se ett förband som precis fullbordat etapp ett i återetableringen. – Vi diskuterar många frågor kopplade till vårt fördjupade samarbete, allt från gemensam materielanskaffning till hur vi kan öva tillsammans. Men att träffas har ju också ett eget värde, för relationer mellan länder är trots allt relationer mellan människor, säger Karl Engelbrektson. Det strategiska läget för den plats där armécheferna samlats är något som Finlands arméchef Petri Hulkko understryker. – Gotland är oerhört viktigt där det ligger, mitt i Östersjön. Vi har en ny situation i vårt område. Östersjön var tills nyligen fredens hav men så ser det tyvärr inte ut längre, säger han. För den svenske arméchefen är det också viktigt att kunna visa sina nordiska kolleger hur långt den svenska återuppbyggnaden av försvarsförmågan på Gotland har kommit. – Vår förmåga att försvara Gotland har stor betydelse för våra nordiska partnerländer, och kanske framför allt Finland och Danmark som också är Östersjönationer, säger Karl Engelbrektson. Läs hela inlägget här >>

Under onsdagseftermiddagen röjde marinen en mina utanför Öja i Stockholms skärgård. Minan var en tysk kontaktmina från andra världskriget och hittades av en privatperson.Tidigare i veckan kunde röjdykarfartyget HMS Spårö identifiera fyndet som en tysk EMA-mina från andra världskriget. Under onsdagen var en grupp från röjdykardivisionen på plats för att röja minan. – Vi har genomfört dykningar i Mälaren och när Spårö fick andra uppgifter att lösa tog vi över. Under onsdagseftermiddagen var vi på plats för att röja minan, säger röjdykaren Rasmus Andersson. Minan låg på knappt tio meters djup nära en mindre ö nordost om Öja. Bild – Det lättaste är att röja den på plats. Den metoden är säkrast för personalen och äventyrar inte riskerna i onödan. Vi utesluter aldrig att minan är farlig även om den är gammal. Om vi flyttar på föremålen finns risk för detonation, säger Rasmus Andersson. En stridsbåt från Amfibieregementet övervakade platsen med stöd från sjöpolisen under tiden som röjdykarna förberedde sig för insatsen. Minorna röjs genom att en liten sprängladdning placeras vid minan och detoneras under kontrollerade former från ett säkert avstånd uppe på ytan. – Vi håller alltid koll så att ingen rör sig i området när vi gör den här typen av uppgifter. Just den här gången var det tacksamt eftersom det inte var någon trafik här. Under första och andra världskriget fälldes omkring 170 000 minor i Östersjön och i Västerhavet, av dessa finns cirka 50 000 kvar. Marinen arbetar systematiskt med att röja minorna, ofta tillsammans med andra nationer i närområdet. Gamla minor ligger i regel på botten och utgör ingen större fara för allmänheten eller fartyg till sjöss, men det händer att de driver in på grundare vatten längs svenska kusten. – Om man hittar någonting som man misstänker är farligt eller som ser ammunitionsliknande ut så ring polisen, kustbevakningen eller Försvarsmakten. För oss underlättar det om man också har möjlighet att ta en position eller i bästa fall märka ut platsen. Får vi en krispig position eller utmärkning så klarar vi oss med ett dyk, det blir bra pang för pengarna, säger Rasmus Andersson. Läs hela inlägget här >>

Den 1 september genomfördes en invigningsceremoni av en ny verkstad på Gotland. Det är första gången på nästan 20 år som en ny verkstad tas i bruk i Försvarsmakten. – Det är glädjande att få vara med och inviga verkstaden här på Gotland, sa Niklas Jörnsby, ställföreträdande chef FMTS. Detta är ett viktigt avstamp mot framtiden och en del i den tillväxt som Försvarsmakten är inne i just nu. Med vår nya verkstad ökar vi vår kapacitet och vi är bättre rustade att möta framtidens behov! – Verkstadsbyggnaden är ett komplett hus för den tekniska tjänsten och bakre underhåll, berättar Magnus Hemberg, produktionschef Markverkstadsenheten. I den nya byggnaden finns Markverkstaden men också Besiktningen som gör kontroller på hjul- och stridsfordon. De har en besiktningshall som är 33 meter lång med en genomgående grop. FMTIS huserar också här och de utför underhåll på radio- och sambandsutrustning och underhåll på optikutrustning. Dessutom är P 18:s TKM, tekniska kundmottagning, lokaliserade i byggnaden som är 30 meter bred och 96 meter lång. Verksamheten flyttade in strax innan sommaren och personalen har hunnit landa i sin nya arbetsmiljö. Markverkstaden är nystartad, men produktionen är redan igång, med en bra beläggning dessutom. I markverkstadsdelen finns ”tung” kompetens för att kunna underhålla och reparera Stridsvagn 122 och Stridsfordon 90, men även andra markgående fordon som finns i Försvarsmakten. Här kan också vapenreparationer genomföras och reservmateriel hanteras. Mekanikerna på verkstaden höll i rundvandringar i mindre grupper och visade runt gästerna i de ljusa och rymliga lokalerna och förklarade varför byggnaden ser ut som den gör. Mycket tid har lagts ner på att besöka andra moderna verkstäder, och de bästa lösningarna som funnits har tagits med till bygget på Tofta. De tio verkstadsfacken är flexibla på det viset att alla Försvarsmaktens fordon kan hanteras på alla platser. Sedan finns det specialutrymmen för olika materielsystem och för vapen- och optikreparationer. Efter rundvandringen hölls det tal och naturligtvis - som sig bör på en invigning - bandklippning. På plats fanns representanter från FMTS, P 18, Högkvarteret och Fortifikationsverket men även entreprenörer som varit delaktiga från ritning till färdig byggnad. Läs hela inlägget här >>

I dag anordnar Hemvärnet Uniform på jobbet-dagen vilket innebär att hemvärnssoldater får bära uniform på sina civila arbetsplatser eller på andra lämpliga aktiviteter. Syftet med dagen är att synliggöra och väcka intresse för Hemvärnet och att uppmärksamma de arbetsgivare som stödjer hemvärnssoldater. Deltagande är frivilligt och genomförs med tillstånd av arbetsgivaren.Plutonchefen Martin Mattsson i Upplandsbataljonen är en av alla hemvärnssoldater som deltar på Uniform på jobbet-dagen. Han arbetar till vardags som tillförordnad platsansvarig på Uppsala bygglogistikcenter åt Wiklunds åkeri. – Jag gick med i Hemvärnet för att stötta samhället och har deltagit på flera eftersök och i brandbekämpningen vid den stora skogsbranden i Älvdalen 2018. Jag är en person som vill hjälpa till, och när du övar får du en trygghet och kunskaper om hur du agerar om något händer. Kamratskapet är en annan anledning till att han gått med i Hemvärnet, det var något han saknade efter värnplikten i flygvapnet. – Hemvärnet bidrar också till min personliga utveckling inom framförallt ledarskap, vilket uppskattas av min arbetsgivare, säger Martin Mattsson som hoppas kunna rekrytera fler till Hemvärnet. Hundbefälet Carina Björklund i Västmanlandsbataljonen är yrkeslärare på naturbruksprogrammet på Realgymnasiet i Västerås, inriktning djurvård/hund. Hon var med även förra året då hennes patrullhund Indragårdens Ned Gowan var med på arbetsplatsen och bar sitt patrullhundhalsband. Många reagerade positivt och ställde frågor, framförallt var hennes elever nyfikna. – Dagen är jätteviktig för vi är så många hemvärnssoldater. Även om man pratar med folk om hemvärnet så blir det så påtagligt när man kommer i uniformen, och man blir bemött på ett annorlunda sätt. Det visar att en alldeles vanlig medarbetare kan vara med i hemvärnet, säger Carina Björklund. Vill du gå med och engagera dig i Hemvärnet anmäler du ditt intresse på Mitt Försvarsmakten. Arbetsgivare som vill stötta sina medarbetares engagemang i Hemvärnet har möjlighet att bli samarbetspartner med Försvarsmakten. Läs mer om att bli samarbetspartner med Försvarsmakten Läs hela inlägget här >>

I en osäker och snabbt föränderlig tid är ett av Sveriges viktigaste uppdrag att öka den samlade förmågan att försvara landet. På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten och MSB utarbetat en handlingsplan för att ytterligare stärka förmågan inom totalförsvaret.Bland annat ska arbetet inriktas mot sex prioriterade fokusområden: beredskapsplaner och krigsorganisation, ledning och samverkan, försörjningsberedskap, att ge och ta emot civilt och militärt stöd, försvarsvilja och stärkt informations- och cybersäkerhet. – Försvarsmakten har en central roll i totalförsvarsutvecklingen och kommer att bjuda in myndigheter att ta del av vissa delar av vår försvarsplanering. Vi kommer att ta de initiativ som krävs inom ramen för vårt ansvar och ett starkare totalförsvar, säger överbefälhavare Micael Bydén. De prioriterade fokusområdena bedöms särskilt viktiga för att öka den samlade förmågan och förstärka den krigsavhållande effekten i totalförsvaret. För att samordna planeringen mellan det civila och militära försvaret ska en årlig process införas med återkommande möten för att kunna identifiera beroenden och särskilda satsningar som ska lyftas fram till regeringen. Handlingsplanen innehåller även de planeringsantaganden som är utgångspunkt för alla aktörer i totalförsvarsarbetet. – MSB ska särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret. Vi har alla ett ansvar, där alla aktörer dels måste göra det som krävs för att få effekt på längre sikt och dels säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret här och nu, säger Camilla Asp, vikarierande generaldirektör MSB. Arbetet påbörjas redan i år i samband med att bevakningsansvariga myndigheter med flera inkommer med underlag och bedömningar till Försvarsmakten respektive MSB den 1 oktober. Försvarsmakten kommer tillsammans med MSB att lämna rekommendationer till regeringen om vilka särskilda satsningar och prioriteringar som behöver göras inom totalförsvaret. Om regeringsuppdraget I samband med totalförsvarsbeslutet i december 2020 fick Försvarsmakten och MSB i uppdrag av regeringen att i samverkan med bevakningsansvariga myndigheter fortsätta arbetet med att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021–2025. Uppdraget har nu redovisats till regeringen i form av rapporten ”Handlingskraft - handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025”. Länk till Handlingskraft (pdf) Läs hela inlägget här >>

Torsdagen den 26:e augusti invigde F 18 kamratförening flygarmonumentet ”Kungliga Hufvudstadsjakten” i Tullinge. Ceremonin genomfördes under högtidliga former där representanter från Luftstridsskolan och Flygstaben närvarade. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/08/20210826-kriolo03-lss-tullinge-17.jpgChefen för Luftstridsskolan Robert Nylén, ställföreträdande flygvapenchefen Anders Persson och ordförande F 18 kamratförening Gunnar Persson promenerar bakom drakenmodellen. I bakgrunden syns de tidigare kasernbyggnaderna. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten Intill rondellen där Kanslivägen, Rullstensvägen och Flottiljvägen möts reser sig två pelare utsmyckade med två skalenliga modeller i aluminium av det svenska jaktplanet J 35 Draken. Roten skvallrar om en svunnen tid och den historia som i allra högsta grad är noterbar i området än i dag. Namnen på de nyss nämnda gatorna är några sådana exempel. Men fortsätter man längs med Flottiljvägen söderut, upp för backen, kan den som är bekant med svenska garnisonsområden snabbt lägga märke till Försvarsmaktens och Flygvapnets tidigare närvaro i området. Kasernbyggnaderna utgör i dag bland annat bostäder och i den byggnad som för många år sedan var skola för luftbevakare och flygstridsledare (StrilS) huserar i dag bland annat en biograf och tandläkarpraktik. Och torsdagen den 26:e augusti var det tid för ytterligare ett objekt att ta plats i det område som i dag kallas Riksten. – Anledningen till att vi initierade det här projektet var att vi ville väcka minnen från den tid då F 18 var en väldigt viktig och stark aktör i området, och framförallt till den tid då Kungliga Hufvudstadsjakten var verksam här, säger Gunnar Persson, ordförande i F 18 kamratförening. Flera åskådare hade trots det dystra vädret sökt sig till rondellen för att lyssna till invigningstalen. Efter att den radiostyrda Drakenmodellen imponerad på publiken inledde Gunnar Persson ceremonin där han även tackade lokala samarbetspartners och sponsorer som gjorde monumentet möjligt. Därefter tog ställföreträdande flygvapenchefen, brigadgeneral Anders Persson, över ordet. – Låt detta monument vara en viktig påminnelse om den betydelse som Tullinge haft för försvaret av Sverige och kanske främst försvaret av huvudstaden. För mig symboliserar monument även Flygvapnets nyligen återtagna devis: ”Flygvapnet – så högt man kan komma”, sade Anders Persson. Därefter fick Luftstridsskolans förbandschef, överste Robert Nylén, tillfälle att säga några ord till folksamlingen. Han betonade bland annat kopplingen mellan Hufvudstadsjaken och det faktum att vi i samband med Upplands flygflottiljs invigning i höst åter igen får en flygflottilj nära huvudstaden. Han tackade även kamratföreningen för det jobb de lagt ner på att göra detta möjligt. – Det är ett fantastiskt arbete ni gör med att vårda Flygvapnets historia i allmänhet och verksamheten här i Tullinge i synnerhet, sade Robert Nylén. Hufvudstadsjakten var ett inofficiellt namn på den jaktflygsdivision som från 1981 var baserad på Tullinge flygplats, F 18. Den 30 juni 1985 upplöstes divisionen och flygplanen överfördes till Uppsala och F 16 där de förrådsställdes. Läsa hela inlägget här >>

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/08/fcq2638.jpg Det är natt och vi spanar mot en närliggande by, under kommande dag skall vi framrycka dit för att samverka. Det är en ganska liten by, några hundra människor, en brunn, ett provisoriskt sjukhus och en moské. Skvadronen har grupperat uppe på en höjd varifrån vi har god observationsförmåga, 360 grader runtom. Intill byn rinner en liten å som vi tidigare under dagen har tagit oss över, det har interegnat på en vecka så den är torrlagd lite längre upp. I utkanten av byn syns tydliga tecken på att ån stundtals växer till en mindre sjö, både träd och murar runt husen har tydliga spår av lera och sand nästan en meter upp. Husen ligger därför inte intill ån utan på mindre höjder, det är dessutom förhållandevis rent på skräp vid byn, även detta ett tecken på att det tidigare har varit en högre vattennivå. Uppe på höjden har en normalbild infunnit sig. Knappt något ljud hörs från byn, enstaka människor är i rörelse, främst kring moskén. När natten tar vid så slutar också den lilla rörelse man tidigare kunde se i byn. Samtidigt ökar ljuden man kan höra i denna stäppliknande öken. Nere från ån tävlar grodorna om vem som kan höras mest. Likt en samstämmig kör bildar grodorna en ljudmatta som endast överröstas av skriken från åsnorna som vandrar omkring med benen hopknutna för att inte springa för långt bort. Några av åsnorna har nu tagit sig väldigt nära vår observationsplats mot byn. Självklart så ställer sig en åsna ett par meter från oss och skriker demonstrativt mot Observationsplatsen. Under en stund är åsnan det enda som hörs, envis som en åsna har aldrig stämt bättre. Klockan 0300 får vi rapport om en inkommande storm. Alla börjar riva sina mozzie domer (myggnät). Vinden börjar sakteligen öka i styrka, himlen som nyss var fylld av starkt lysande stjärnor har nu blivit mörk och fylld av sanddamm och moln. Klockan är strax efter 0500 och vi ger nu upp tanken på att lämna höjden någon gång snart. Vad som borde varit början på en ny dag med solens ankomst är snarare det motsatta. Det blir bara mörkare och mörkare. Grodornas kör kan inte längre höras från ån, åsnornas envisa skrik har förbytts av piskande vind och kraftigt regn. Terrängen framför oss kan inte längre kännas igen. Den liknar mer en sjö med uppsprungna bäckar som snabbt bildar små sjöar. Den hårt packade sanden har nu börjat luckras upp och när den första fastkörningen ett par minuter senare är ett faktum, står det klart att detta kommer att bli en mycket lång dag. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/08/tlo2435.jpg Läsa hela inlägget här >>

Regeringen meddelade på en presskonferens under fredagen att evakueringsinsatsen i Afghanistan avslutats och alla svenskar nu lämnat Kabul. – Jag vill vara tydlig med att Försvarsmaktens stöd har skapat de förutsättningar som krävts för att överhuvudtaget kunna lyckas med insatsen. För vår del är evakueringsoperationen inte avslutad förrän all svensk personal finns här hemma igen, sa insatschef Michael Claesson i sin kommentar. Han betonade det goda internationella samarbetet och uttryckte samtidigt sin respekt och stora tacksamhet till den proffsiga och modiga personal som deltagit i operationen. Totalt har man genomfört 22 flygningar tur och retur och evakuerat över 1 100 personer. – Flygningarna har genomförts i ett område med mycket hög risknivå och operationen har skett under extremt pressade förhållanden. Jag hyser den största respekt för de specialförbandsoperatörer som deltagit och personalen från transportflygdivisionen och Heavy Airlift Wing som med stor säkerhet flugit in och ut från Kabuls flygplats, väl medvetna om de risker som funnits på plats. Läs hela inlägget här >>

Nu är Luftvärnsregementets medarbetare Anna Normann på plats i Tokyo för att tävla i skytte i Paralympics. Hon är ett av Sveriges stora medaljhopp. – Att ta medalj i Tokyo är ett av mina stora mål, säger hon.Anna Normann ingår sedan årsskiftet i Försvarsmaktens elitsatsning FM Elit. Det innebär att hon har en paus från sina ordinarie arbetsuppgifter på Luftvärnets Stridsskola (LvSS) på Luftvärnsregementet och istället satsar helhjärtat på träning och tävlingar. – Försvarsmakten gör det möjligt för mig att vara bäst i världen. Utan Lv 6 och Försvarsmakten hade jag inte varit där jag är idag. Det hade aldrig gått utan det stöd jag fått från chefer och kollegor, säger hon. På grund av pandemin har uppladdningen inför Paralympics inte varit som planerat. Många tävlingar har varit inställda och det har funnits osäkerheter kring hur tävlingssäsongen skulle utveckla sig. Att tappa fokus är dock inget för Anna Normann. – Jag har tränat skytte varje dag. Från morgon till kväll. Att bli bäst i världen är inget som händer av sig själv, säger hon. Hon skjuter i genomsnitt 70 000 skott och tränar 1000 timmar per år. I den träningstiden ingår inte vapenvård. Anna Normann är unik som kanske den enda idrottaren i världen som har guld-medalj från tre olika VM – VM, militära VM och para-VM. De priser hon saknar är medalj i OS och i Paralympics så de står högst upp på önskelistan. Följ Anna Normanns tävlingar under Paralympics (svensk tid): MÅNDAG 30 AUGUSTI 01.30 Damer och herrar 10m/Mixad 10m, luftgevär stående (kval och final). ONSDAG 1 SEPTEMBER 02.30 Mixad 10m (luftgevär). FREDAG 3 SEPTEMBER 02.30 Damer 50m, gevär 3 positioner (kval och finaler). SÖNDAG 5 SEPTEMBER 02.30 Mixad 50m, gevär (kval och final). Läs hela inlägget här >>

”Under lumpen får man vänner för livet”är något många känner igen. Vissa säger till och med att det är vanligt att man efter avslutad värnplikt känner sina lumparkompisar bättre än man känner sin egen familj. Att det skulle gå så snabbt att forma nya starka band som det gjort var det dock få av de nyinryckta soldaterna vid Amfibieregementet som hade kunnat gissa.– Det är så roligt att vi kommit varandra väldigt nära i gruppen, eller egentligen hela plutonen, på bara två veckor. Jag hade förväntat mig att man skulle bli nära, men inte på så kort tid. Jag tänker speciellt på gruppen, det tog bara några dagar innan vi var väldigt sammansvetsade säger Leo Nilsson som just nu utbildar sig till gruppbefäl vid Amfibieregementet i Stockholm. Det har gått lite mer än tre veckor sedan han och ett 100-tal andra tjejer och killar ryckte in vid Amfibieregementet på Berga och i Göteborg. Alla är de eniga om att de hittat varandra snabbt och kommit varandra nära i en takt de inte hade kunnat tro var möjlig när de klev in genom grindarna för första gången bara ett par veckor innan. – I och med att alla befinner sig i samma situation när de kommer in här, så är det inte en individ som kommer till en färdig grupp. De är alla i precis samma sits och söker en trygghet i gruppen, vilket gör att de hittar varandra väldigt snabbt. Alla finner sin plats i gruppen och ingen vill sticka ut för mycket i början säger löjtnant Malm, ett av befälen som ansvarar för de värnpliktiga och deras utbildning. Fält och friktioner Att saker och ting gått fort betyder dock inte att allt är klart. I takt med att utbildningen intensifieras och större del förläggs i fält kommer också nya sidor komma fram. Friktioner kommer att uppstå och gruppdynamiken förändras. Ett helt naturligt och nödvändigt steg i utbildningen och processen att forma en riktigt sammansvetsad och effektiv grupp menar löjtnant Malm som avslutar. –De är konstant med varandra under tiden här och nyckeln till allt är att de tvingas prata med varandra, ge varandra feedback, både positiv och negativ, och utvärdera varandra. De tvingas sätta sig i situationer som de kanske inte är jättebekväma i. Vi ger dem redskap till att kunna hantera det. Är det en grupp som är för försiktig så kommer vi slänga in utmaningar som skapar friktion som de sedan ska hantera, för det är det som bygger en tajt grupp och kanske även vänner för livet. Läs hela inlägget här >>

Ingen svensk personal på plats vid flygplatsen i Kabul har kommit till skada i samband med den explosion som inträffade i staden på torsdagen. Samtliga i den svenska insatsen på Hamid Karzai International Airport är inräknade och oskadda.All svensk personal på plats i Kabul är inräknad och ingen har skadats i samband med den explosion som inträffade utanför flygplatsen på torsdagen. Det är ännu för tidigt att ge några besked om hur händelsen påverkar den pågående insatsen som Försvarsmakten genomför. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens specialförband spelar en avgörande roll för att göra luftbron från Afghanistan möjlig. Förbandets operatörer finns på plats på flygplatsen i Kabul där man bidrar med avgörande stöd till utrikesdepartementets personal kring evakueringen.Försvarsmaktens specialförband på Hamid Karzai International Airport i Kabul där operatörerna skyddar transportflygplan och dess besättningar. De stödjer också utrikesdepartementet med hanteringen av tidigare lokalanställd personal, svenska medborgare och personer med uppehållstillstånd i Sverige. – Vår personal tillsammans med utrikesdepartementet och Migrationsverkets personal jobbar under väldigt pressade förhållanden. Det är ett osäkert säkerhetsläge, det råder oklarheter kring exakta tidpunkter för hur länge USA kommer vara kvar på plats. Vi jobbar mot en ständig press och kämpar verkligen för att kunna flyga ut så många som möjligt. Det är en kamp mot klockan och det görs ett heroiskt arbete på marken, säger Michael Claesson, insatschef. De personer som ska evakueras kommer med bussar som körs till flygplatsen från centrala Kabul med lokala förare. Förhandling om passage in på flygplatsen sker mellan talibanerna och amerikansk personal. Svenska operatörer möter upp och därefter identifieras de som kommer med bussarna, vilket sker på flygplatsområdet. Lyfts över taggtrådshinder När det bekräftats att en person har tillhörighet till Sverige har dessa lyfts över de taggtrådshinder, gjutna diken som fyllts med vatten och de murar som rests. Därefter genomgår personerna en skyddsvisitation av specialförbanden och förs till en uppsamlingsplats där ytterligare genomgång görs av utrikesdepartementet och Migrationsverket. Därefter för man personerna som ska evakueras till ett område där de får vänta på det flygplan som ska ta dem från Afghanistan. Det har funnits svårigheter att kontrollera vilka som uppfyller kriterierna för att få följa med på flygplanen från Afghanistan. Arbetet är komplext, tidskrävande och psykiskt påfrestande. Arbetet leds av en ambassadör från utrikesdepartementet tillsammans med specialförbanden. Söker i folkmassan När möjlighet ges tittar operatörerna också efter flyktingar med koppling till Sverige i folkmassan utanför. De söker efter svenska flaggor, människor med kartongbitar som de textat Sverige på eller personer som svarar på rop på svenska. Försvarsmaktens personal på plats har också varit i kontakt med tidigare lokalanställda som arbetat för Försvarsmakten och ambassaden i Kabul. De har fått direktiv om hur de ska göra för att komma till flygplatsen och kunna mötas av specialförbandens operatörer. – Vi har evakuerat ett tusental personer. Säkerhetsläget förändras minut för minut. Vi kör allt för vad tygen håller och alla gör sitt absolut yttersta och är värda all respekt. Försvarsmakten gör här ett fantastiskt arbete för att stödja ett politiskt uppdrag, säger Michael Claesson. Mycket hög motivation Viljan och motivationen hos operatörerna är mycket hög, situationen är intensiv och de arbetar under högt mentalt tryck. Försvarsmakten stödjer utrikesdepartementets och Migrationsverkets personal så att de kan utföra sina arbetsuppgifter. Soldaterna bor inne på flygplatsen och har möjlighet att sova två till fyra timmar per dygn. Specialförbandens arbete sker i samverkan med övriga nationers enheter på plats, främst med liknande förband från de övriga nordiska länderna. Läs hela inlägget här >>

Nu söker Försvarsmakten personal även till blivande Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn. Tidigare under våren och sommaren startade rekryteringen till de övriga regementena och den flygflottilj som ska återetableras.Regeringen har beslutat att fem regementen och en flygflottilj ska återetableras som en del i tillväxten av Sveriges försvarsförmåga. Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn är ett av dem. Tillsammans med Sven Antonsson som är etableringschef för regementet i Kristinehamn, kommer de som nu söks vara navet i uppbyggnaden – Det känns bra att kunna påbörja rekryteringen av de första nyckelbefattningarna och jag ser fram emot att få välkomna de första anställda till Kristinehamn. De kommer tillföra kraft i etableringsarbetet. Inledningsvis kommer arbete bedrivas i tillfälliga lokaler. Återuppbyggnaden kommer ske successivt och senast 2025 ska allt vara på plats och invigas. – De vi anställer nu kommer att få vara med om något unikt, de kommer att få vara med och bygga upp ett nytt regemente från grunden, säger Sven Antonsson. Parallellt med etableringsarbetet pågår arbete med att bygga upp artilleriförmågan i södra Sverige. Under sommaren har det varit inryck för värnpliktiga som ska utbildas inom artilleri. Denna gång inte bara i Boden utan nu även i Skövde där artilleriutbildningen i södra Sverige sker inledningsvis. När Bergslagens artilleriregemente är igång flyttar utbildningen över dit. Bergslagens artilleriregemente kommer att få återta sin tidigare förkortning A 9 samtidigt som nuvarande Artilleriregemente i Boden byter namn till Bodens artilleriregemente och får A 8 som ny förkortning. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten har genomfört en anpassning av beredskapen som ett svar på ökad militär aktivitet i sydöstra Östersjön.– Bland annat har vi ökat närvaron på Gotland och utökat sjöövervakningen, säger generalmajor Jonas Wikman, ställföreträdande insatschef. Under den gångna helgen tillfördes Gotland förband från armén och marinen. Samtidigt fick delar av Gotlands regementes (P 18) personal avbryta sin sommarledighet i förtid. Tillsammans har förbanden ökat närvaron runt om på ön. Marinen och Flygvapnet har samtidigt förstärkt övervakningen av hav och luftrum i utmed västkusten och i Öresundsregionen. Anledningen till anpassningen är pågående och planerad rysk aktivitet i närområdet. Om ett par veckor inleds den stora ryska övningen Zapad-21 men redan nu är aktiviteten intensiv i Östersjön. Även Nato genomför övningar i samma område. – Försvarsmakten är alltid redo att anpassa verksamheten efter händelseutvecklingen i närområdet. Bland annat markerar vi Sveriges territoriella integritet genom att stärka närvaron på Gotland, säger ställföreträdande insatschef Jonas Wikman. Försvarsmaktens bedömning är fortfarande att hotbilden är oförändrad och att sannolikheten för väpnat angrepp på Sverige är låg. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens luftbro för att flyga ut personer från Afghanistans huvudstad Kabul fortsätter enligt plan. Både med hjälp av transportflygplan TP 84 Hercules och av fraktflygplan Boeing C-17 Globemaster.Luftbron har för närvarande två vägar. De två TP 84 som Försvarsmakten har i regionen flyger mellan Islamabad i Pakistan och Kabul. C-17-planen flyger mellan Tbilisi i Georgien och Kabul. – Den tredje inflygningen med Hercules är nu i luften. Vi har plats för cirka 70 personer varje flygning, men listan på folk som ska evakueras växer hela tiden, säger Per Carlemalm, chef för transportflygskvadronen på Skaraborgs flygflottilj. Flygtrafiken på Kabuls flygplats är intensiv. Därför är det ett absolut krav att hålla slot-tiderna, vilket innebär att planen måste lyfta oavsett om de är fullastade eller ej - vilket sätter press på de som genomför identitets- och säkerhetskontroller. Försvarsmakten sköter enbart transporterna och säkerheten på och kring flygplanen. Personkontrollerna sköts av UD- och ambassadpersonal samt Migrationsverket. – Med C-17 har vi tagit ut cirka 1 000 personer med olika nationalitet så här långt, både barn och vuxna, och vi flyger flera rundor varje dag. Att vi utgår från Tbilisi beror på att vi kan flyga till Kabul, låta motorerna vara på och sedan tillbaka direkt utan att behöva tanka, säger Peder Söderström, förbandschef för den europeiska flygflottiljen Heavy Airlift Wing, ett samarbete mellan Sverige, Finland och tio Natoländer. Vidaretransport från Islamabad respektive Tbilisi sker med inhyrda flygbolag till diverse olika destinationer. Försvarsmaktens transporter sker i nära samarbete med ett flertal andra nationer, bland annat Danmark, Norge och Finland. Läs hela inlägget här >>

Operationer söder om Gao http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/08/dsc02440.jpg Galtarna står uppställda, redo att åka ut. Soldaterna är uppsuttna och väntar på framåt. Ut genom Camp Castors portar, vidare längs vägen mot Ansongo, för att lösa ställda uppgifter. Operationerna inom ramen för MTF (Mobile Task Force) har varit lyckade och skapat synergier för framtiden. I området söder om Gao och kring staden Ansongo går flera smuggelrutter som nyttjas av såväl kriminella som terrorister. Människor, droger och andra illegala laster fraktas frekvent genom området och vidare norrut. Det är i dessa områden Mali14 verkat de senaste veckorna. Tin-Hama, en by belägen mitt ute i öknen, öster om Ansongo, långt från floden Niger. Det är en by som flitigt använts av terrorister och kriminella för att köpa och sälja varor, fylla på sina förråd, för att sen röra sig tillbaka ut i öknen. Det svenska FN-förbandet har bland annat befunnit sig i och kring Tin-Hama för att förhindra och störa den olagliga verksamheten och skapa förutsättningar för att på sikt möjliggöra att FN:s civila delar kan arbeta i området. Genom samarbete når vi framgång Två veckor innan Mali14, påbörjade det brittiska ISR-förbandet operationer längs floden Niger och mot byn Tin-Hama, för att inhämta information om operationsområdet och om vad som är normalbild. Under hela perioden, från det att britterna påbörjade sin operation och när Mali14 sedan befann sig i området, har den tyska drönaren ”Heron” kunnat ge ytterligare underrättelser från luften. – Med informationen från det brittiska ISR-förbandet, tillsammans med den tyska drönaren ”Heron” har det gett oss goda förutsättningar att planera och anpassa oss. Det har möjliggjort för oss att arbeta i samma område och använda uppgifterna för att effektivisera vårat eget arbete, säger Carl, Stridsledare, Mali14 och fortsätter: – En sådan uppgift kan vara terrängen. Under regnperioden är den ständigt föränderlig, så med färsk data om hur det ser ut och vad som är möjligt, har förbandet kunnat planera sina färdvägar och sitt uppträdande. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/08/dsc01477.jpg En logistisk prövning För att kunna verka under en längre period har logistiken varit en viktig pusselbit för operationerna. Tyskar och nigerier har tillsett att resurser konvojerats mellan Gao och Ansongo där de nigerianska styrkorna stått för härbärgeringen vid FN-campen. – Operationer i Mali är en stor logistisk utmaning. Väder och klimat utsätter både personal och materiel för stora påfrestningar, säger Olof, sektionschef för logistiksektionen, Mali14. Avstånden är långa, inte nödvändigtvis i själva sträckan, men i tid när man tvingas köra i terräng för att undvika eventuella hot eller då vägar saknas. Det ökar förbrukning av förnödenheter, ställer större krav på vårt sjukvårdskoncept och genererar tätare serviceintervaller för vår utrustning. – Vi har vinnlagt oss om ett gott samarbete med andra nationer, både inom MTF men även övriga FN och den maliska armén, FAMa (Forces Armées Maliennes). Det har givit oss avsevärt bättre möjligheter att lösa uppgifter men vi har också bidragit till att övriga nationer har kunnat lösa sina, säger Olof. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/08/dsc02300.jpg Samarbete ger goda resultat Resultaten av operationerna har varit goda. Mali14 har skapat förutsättningar för att fortsätta operationer i området men också för att framtida missioner ska kunna fortsätta arbetet söder om Gao. – Vi har haft en intensiv inledning av vår insats med fyra större operationer de första sju veckorna vilka har lagt grunden för kommande operationer och rotationer. Vi har utvecklat vår förmåga till underrättelse, verkan och ledning samt vårt logistiska koncept. Alla dessa delar har vi utvecklat, inte bara internt, men också tillsammans med andra inom och utanför MTF. Detta ger oss en robustare styrka med högre effekt än om vi hade jobbat ensamma vilket skapar förutsättningar för ännu komplexare och mer avancerade operationer framöver, en erfarenhet våra samarbetspartner delar. Tillsammans med MTF, MINUSMA samt FAMa kommer vi kunna skapa ökad trygghet och säkerhet för lokalbefolkningen och FN:s civila delar i de områden vi verkar i, det känns mycket bra, säger Dennis Löfvenborg, Kontingentschef, Mali14. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/08/dsc02366-2.jpg Läsa hela inlägget här >>

Under den 20 år långa insatsen i Afghanistan har svenska soldater visat stor professionalitet och skapat respekt för Försvarsmaktens kapacitet. I internationella kretsar ses nu Sverige som en trovärdig och kompetent aktör, tack vare personalens handlingskraft och skicklighet. – Vi har hela tiden visat förmåga, empati och beslutsamhet. Jag är stolt över hur vi har löst vårt uppdrag, säger överbefälhavare Micael BydénNu tackar ÖB personalen för deras starka engagemang under åren i Afghanistan. Läs hans brev till veteranerna här (pdf). Läs hela inlägget här >>

Tisdag den 24 augusti inleds huvudförhandlingen i Nacka tingsrätt rörande det skadeståndsanspråk enligt 32 kapitlet i miljöbalken som Uppsala Vatten och Avfall AB har riktat mot Försvarsmakten. Yrkandet om skadestånd gäller ersättning för den skada en PFAS-förorening i Uppsala Vattens dricksvattentäkt vid Stadsträdgården i Uppsala har orsakat bolaget. Uppsala Vatten och Avfall AB hävdar att föroreningen har orsakats av Försvarsmaktens tidigare verksamhet vid Uppsala Garnison genom användandet av PFAS-haltigt brandsläckningsskum.– Försvarsmakten har bestridittt yrkandet. Myndigheten har genom undersökningar och kontinuerliga provtagningar på och i kring Ärna flygplats god kännedom om föroreningens utbredning i mark och vatten. Försvarsmakten hävdar därför bland annat att föroreningen vid Stadsträdgårdens brunnar inte kan kopplas till den verksamhet som Försvarsmakten tidigare har bedrivit på Ärna, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Mats Ström. Försvarsmakten gör istället gällande att föroreningen kommer från en eller flera av de PFAS-spridande verksamheter eller anläggningar som ligger runt omkring Stadsträdgården. Försvarsmakten följer som statlig myndighet miljöbalkens regler om förorenade områden och tar sitt miljöansvar. Försvarsmakten har historiskt använt PFAS-haltigt brandsläckningsskum på sina brandövningsplatser. Hur föroreningarna ser ut dokumenteras noggrant av myndighetens miljöprövningsenhet. Varje förorenad plats är unik på grund av såväl marklagrens beskaffenhet som grundvattnets strömning från berörda områden. Föroreningssituationen i Uppsala har ingen likhet med till exempel föroreningssituationen i Kallinge i Ronneby kommun eller i Kallax i Luleå kommun. På dessa orter har Försvarsmakten bedömt att det funnits ett delansvar och därmed en skyldighet att vidta åtgärder. Försvarsmakten har bland annat bekostat en ny vattenledning i Ronneby kommun till en kostnad av 34 miljoner kronor och inkoppling av kommunalt vatten till 82 fastighetsägare i Lulnäset till en kostnad av 24 miljoner kronor.r Läs mer om Försvarsmaktens arbete med PFAS här Läs hela inlägget här >>

I skiftet november-december ska robot 103-systemet Patriot överlämnas från Försvarets materielverk till Försvarsmakten. Likt pusselbitar sätts nu robotar samman med lavett och i nästa steg lavetter med radar och stridsledningsenhet. Nu testas en nästan komplett eldenhet på stridsteknikfältet.Fler och fler olika delar i nya Luftvärnssystem 103 Patriot börjar komma på plats i Sverige och allt kontrolleras och testas nu efterhand. Det är än så länge beställande och inköpande myndighet Försvarets materielverk (FMV), som äger och hanterar systemet. Arbetet är intensivt och schemat tajt fram till överlämningen i skiftet november-december, då Försvarsmakten tar över ett fullt operativt system. Det är ett amerikanskt SICO-team (system integration check out), av tekniker och ingenjörer, som hjälper FMV att kontrollera alla delar och att allt fungerar som det ska efter uppackning. Man börjar med att sätta samman hela lavetten och koppla upp den mot en dragbil samt därefter montera robotar på lavetten. Nu är hela systemet grupperat – en så gott som komplett eldenhet. – Vi sätter ihop systemet och ser att det fungerar. Vid de kommande proven ser vi om det fungerar korrekt när man laddar, det vill säga när man kopplar samman kablarna mellan robot och lavett, berättar Henrik Bergqvist, projektansvarig för 103-systemet på FMV. Operativt till årsskiftet Luftvärnssystem 103 ska vara operativt 31 december 2021. På engelska är termen är IOC – initial operational capability. Det är utlovat och det ser nu SICO-teamet, tillsammans med personal från FMV, till att det hålls. Men det är inte bara personal på plats från FMV och från leverantören USA utan även från Försvarsmakten. Kapten Pär Braunstein, arméchefens man, är på plats, för att inspektera arbetet och även Luftvärnsregementets, Lv 6, personal deltar i arbetet. Platsen där systemet sammanställs och testas är Lv 6:s område i Halmstad. Här finns den slutliga användaren och såväl passande utrymme som adekvata utbildningsanläggningar. Här finns också det redan upprättade 103-kompaniet, som ska hantera systemet. Del av kompaniets personal är redan på plats som medhjälpare till FMV:s och USA:s personal. Nästa steg När robotarna hade monterades på lavetterna blev nästa steg gruppering ute på STRITEK, det fält för övning av stridsteknik som Lv 6 har nära kasernområdet. Där har man nu påbörjat uppkopplingen av en nästan fullständig eldenhet. I en eldenhet ingår tre lavetter, en kombinerad spanings- och eldledningsradar samt en stridsledningsenhet. Under de inledande testerna är två lavetter uppställda, en med robot 103 A (Patriot GEM-T, den lite större modellen som laddas fyra robotar/lavett) och en med robot 103 B (Patriot PAC-3 MSE, en modernare och smalare modell som kan laddas tolv stycken/lavett). Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens första transportflygplan av modellen TP 84 Hercules har nu landat på Kabul international Airport. För att skydda besättningen och personalen som arbetar med evakueringen finns också soldater från specialförbanden med ombord på planet.Syftet är att stödja Migrationsverket och den svenska Ambassaden Kabul med att evakuera svenska medborgare och tidigare lokalanställda ut ur Afghanistan. Ytterligare en TP 84 är på plats i regionen beredd att flyga in till Kabuls internationella flygplats för att evakuera människor. Försvarsmakten följer säkerhetsläget noga och utvärderar kontinuerligt händelseutvecklingen. I det arbetet har myndigheten också ett nära samarbete med det internationella samfundet. Myndigheten har också en tät dialog med både utrikesdepartementet, den svenska ambassaden Kabul och Migrationsverket. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens andra transportflygplan av modellen TP 84 Hercules har nu lyft för insats i Afghanistan. Syftet är att stödja Migrationsverket och den svenska ambassaden i Kabul med att evakuera svenska medborgare och tidigare lokalanställda ut ur Afghanistan. Sedan tidigare har Försvarsmakten framgrupperat ytterligare en TP 84 på plats i regionen beredd att flyga in till Kabuls internationella flygplats. Under veckan bistod också myndigheten med att transportera hem ambassadpersonal från Kabul. Dessutom har personal från Försvarsmaktens högkvarter orienterat ett samlat försvars- och utrikesutskott om situationen i Afghanistan och myndighetens åtgärder och beredskap. Försvarsmakten följer säkerhetsläget noga och utvärderar kontinuerligt händelseutvecklingen. I det arbetet har myndigheten också ett nära samarbete med det internationella samfundet. Myndigheten har också en tät dialog med både utrikesdepartementet, den svenska ambassaden Kabul och Migrationsverket. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten välkomnade idag ett tjugotal nya reservofficerare vid en värdig ceremoni på Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Efter genomförd Anpassad reservofficersutbildning (AROU), fördelad på två sommarperioder, tar de nyutnämnda sergeanterna nu sitt stora engagemang för Försvarsmaktens verksamhet till nästa nivå.– Något som är en väldigt stark drivkraft inom mig är att hjälpa andra, och att jobba i Försvarsmakten har alltid känts meningsfullt för mig, berättar John Westerberg, Livgardet, som studerar till läkare med ambitionen att arbeta inom akut- och intensivvård. Reservofficersyrket och utbildningen ger mig dels möjlighet till personlig vidareutveckling, men känns även som ett naturligt sätt att fortsatt kunna bidra både i Försvarsmakten och ute i det civila samhället. Likheter som lockar Kurskamraten Johan Andersson, Södra skånska regementet P 7, har ett stort friluftsintresse som inspirerat honom både mot studier till jägmästare och reservofficer. Det finns definitivt likheter i de båda yrkena. – Jag är uppvuxen med skogen och har alltid ”skogsbadat”. I mina civila studier lär jag mig att göra terrängvärderingar där vi bland annat tittar på kartunderlag, fjärrdata, topografi, trädslag, och jordart. Jag skapar mig en uppfattning om vad jag egentligen har framför mig i terrängen, och det är det jag också gjort i min tidigare anställning som eldledare i Försvarsmakten. John Westerberg trivdes så pass bra i Försvarsmakten när han genomförde militär grundutbildning att han stannade kvar i drygt fem år som anställd soldat. En av anledningarna till att det så småningom blev läkarstudier är de många likheter han ser i de båda miljöerna. – Att få förmånen att jobba nära människor i en ständigt varierad miljö med stressfyllda situationer där snabba, och ibland livsviktiga, beslut behöver tas är något jag erfarenhetsmässigt vet att jag trivs med. Vården är i ständigt behov av goda ledare och Försvarsmakten av duktig vårdpersonal. Jag är övertygad om att de båda världarna går att kombinera på ett bra sätt, vilket också är min framtida ambition. Berikande studier och gemenskap Utbildningen på MHS H har bedrivits i ämnen som till exempel ledarskap, pedagogik, taktik och fysiskt stridsvärde. – Studierna har mestadels varit intressanta, inte minst på grund av en mycket kompetent och engagerad kursledning, summerar John Westerberg. Ibland utmanande, men många gånger också väldigt utvecklande. Trots en förhållandevis kort utbildningsperiod upplever jag att vi fått ta del av de mest väsentliga delarna för att vi ska bli så bra officerare som möjligt. Jag har uppskattat ledarskapsutbildningen extra mycket. Den har fått mig att värdesätta mitt eget ledarskap på ett helt nytt sätt och har även utvecklat mig på ett personligt plan. Förra sommarens covid-restriktioner innebar en hel del distansstudier medan denna sommars utbildning bedrivits till huvuddel på plats i Halmstad, något som uppskattats mycket. – Jag uppskattar verkligen vår sammanhållning, mångfalden i bakgrund och erfarenheter, och det driv vi har att dela med oss och lära av varandra både militärt och civilt, sammanfattar Johan Andersson. Att få vara på plats har möjliggjort detta på ett helt annat sätt än om vi behövt umgås på distans i högre grad. Livet går vidare i ”dubbla spår” Uppbrottet från MHS H ger upphov till blandade känslor ­– glädje och stolthet över en väl genomförd utbildning, nya möjligheter i yrkeslivet, men också sorg över att lämna gemenskapen och det väl sammansvetsade gänget. – Det känns trist att lämna den sammanhållningen vi har haft i klassen, men jag ser ändå fram emot att få testa mina nya kunskaper och metoder praktiskt i kommande jobb och studier, avslutar Johan Andersson. Jag kommer att varva jägmästarstudier i Umeå med tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Mitt kompani på P 7 kommer att se till att hålla mig sysselsatt och jag har också möjlighet att tjänstgöra på MHS H som lärare. Kombinationen kommer att göra att jag inte tröttnar och bara ”trampar vatten”. Jag vill göra så bra ifrån mig som möjligt i båda mina världar! Läs hela inlägget här >>

20 Juli 2005 föddes första valpen ur Försvarsmaktens avelsprogram vid FHTE Avelsavdelningen i Sollefteå. Många kullar och valpar har det blivit sedan dess och i går såg kullen med valp nummer 3000 dagens ljus.Hund med valpar Stolt mamma till kullen är Försvarsmaktens Narra som till vardags bor med sin fodervärd Cornelia utanför Gävle. Pappa är Polishunden Försvarsmaktens Orano som verkar i Polisregion Öst med sin förare Frida. Vi hoppas såklart på att Narra nu fött fram fler kommande tjänstehundar som kan göra skillnad i framtiden. Läs hela inlägget här >>

De ryckte in den 22 juni förra året och idag, 15 månader senare, muckar de. Vissa ur den drygt 40 personer stora kullen av kompanibefälsvärnpliktiga har redan ryckt ut för att börja studera till officerare eller ta anställning som soldater men huvuddelen gör sin sista dag idag och kan nu krigsplaceras som värnpliktiga befäl. Sedan värnplikten lades vilande 2010 har utbildningen av kompanibefäl (KB) inte ingått i den militära grundutbildningen. 2020 var det alltså första gången på tio år som utbildningen hölls och P 4 var först ut. Av de dryga fyrtiotalet som ryckte in genomförde majoriteten sin värnplikt på Skaraborgs regemente men några av dem flyttade över till Gotlands regemente, P 18, under större delen av tiden. Allt inleddes med en ”vanlig” grundutbildning som sedan byggdes på med ledarskapsutbildning, orderträning, utbildning i att leda plutons strid och avslutades med att truppföra under de 11-månaders värnpliktigas baskerprov ungefär tre månader efter inryck. – Redan vid mönstringsskedet finns det högre kravprofiler för KB-elever vilket identifierar befälslämplighet från start. Man ser också på hur de mönstrande ställer sig till fortsatt utbildning inom Försvarsmakten vilket ger ett bra rekryteringsunderlag till fortsatta officersutbildningar, säger Jenny Landberg, chef för Chefsträningsavdelningen på P 4. Chefträningsavdelningen har varit ansvariga för den sista delen av rekryternas utbildning; Kadettskolan. Kadettskolan består av tre skeden som behandlar olika saker; ledarskap med utbildning inom pedagogik, krigsvetenskap och fysiskt stridsvärde, grunder inom krigsvetenskaplig taktik och utbildning inom mobilisering, försvarsupplysning, säkerhetspolitik, internationell rätt och folkrätt. Militärt ledarskap är en stor och viktig del av utbildningen och integreras under hela kadettskolan. – Det är, i grunden, en avslutande del under åtta veckor som syftar till att göra de värnpliktiga till så bra chefer som möjligt. Det är stort fokus på krigsvetenskap och ledarskap. Mycket teori men också en hel del praktiska inslag som fältövningar och liknande, säger Jenny. Även om den första kullen muckar idag så är utbildningen av nya KB-värnpliktiga redan i full gång på betydligt bredare front än under pilotåret. Alla arméns regementen har i år kallat in KB-värnpliktiga med ungefär samma upplägg på utbildningen som de som avslutar sin utbildning idag. – Vi kommer givetvis utvärdera året som varit och se hur vi kan förbättra eller förändra deras tid hos oss, men vi är väldigt nöjda med det första året, avslutar Jenny. Läs hela inlägget här >>