RSS-Bot

Idag var första dagen på det nio månader långa äventyr som väntar de drygt 660 nya värnpliktiga flygvapenförbanden Luftstridsskolan, Helikopterflottiljen, Norrbottens flygflottilj, Skaraborgs flygflottilj och Blekinge flygflottilj. Spänning, nervositet och lite osäkerhet var nog några av de vanligaste känslorna bland de inryckande. Men det är precis så som det ska vara första dagen. Det är sedan gammalt. Efter att materielen är uthämtad, uniformen på och sängen är bäddad startar den första delen av grundutbildningen - den tre månader långa grundläggande militära utbildningen som syftar till att ge samtliga individer samma grund att stå på inom Försvarsmakten. Därefter följer den sex månader långa befattningsutbildningen där de värnpliktiga får specialistutbildningar inom sina respektive befattningar. Bland annat kommer att de utbildas till kockar, drivmedelssoldater, fälthållningssoldater, flygmekaniker, stabsassistenter, sjukvårdare, stridsledningssäkerhetssoldater, flygterminalsoldater och flygbassäkerhetssoldater. Christoffer Linder, Umeå, är uttagen som flygbassäkerhetssoldat på F 21 och för honom är det här lite av en revansch. - Jag påbörjade min värnplikt på F 21 förra året, men bröt oturligt nog båda underbenen inför inryck. Tyvärr visade det sig efter några dagar att det fortfarande var sprickor i frakturen och jag fick således avbryta utbildningen. Så, nu är jag tillbaka och redo för ”comeback”. Jag är jäkligt taggad på att äntligen göra den här utbildningen. Jag har massor med kompisar som gjort den och alla har talat gott om den. Det känns bra, jag är ”fit for fight” och redo. Fortsatt hög andel kvinnor Andelen kvinnor fortsätter vara hög i Flygvapnet. I år är drygt 160 av de inryckande kvinnor och på Skaraborgs flygflottilj utgör de drygt 40 procent av de värnpliktiga. - Det är inte bara roligt att fler och fler tjejer vill göra värnplikten, det är också en nödvändighet med ett större urval för att kunna ta tillvara på så mycket som möjligt av den kompetens som finns och välja ut rätt individer som vi kan utbilda och krigsplacera i våra förband, säger Carl-Fredrik Edström, chef för Norrbottens flygflottilj. En av tjejerna som idag ryckte in vid Luftstridsskolan i Uppsala är Linnea Mattisson, nu i full fart med att plocka upp all utrustning och sortera den i skåpet. Hon har vuxit upp med Försvarsmakten som en självklar del av livet då flera i hennes familj jobbar inom myndigheten. Nu är hon antagen mot att bli Luftbevakare. - Jag har väl fått en hel del tips, och har väl en hyfsad förståelse för verksamheten. Men jag tror ändå att det kommer vara omvälvande med många nya intryck. Framförallt ser jag mycket fram emot att få lära känna flera nya vänner, säger hon. Läs hela inlägget här >>

Man kan öva ammunitionsröjning genom att placera ut attrapper av olika varianter som röjdykare får leta efter. Eller kan man som här, under övningen Northern Coasts låta ammunitionsröjare i övningssyfte söka av ett område där det kan finnas skarp oexploderad ammunition att röja. Under två dagar rörde sig röjdykare både på land och i det omgivande vattnet vid Bollö skjutfält. Resultatet blev ett antal skarpa fynd som nu oskadliggjorts.Bollö skjutfält är en grupp av låga öar som ligger i havsbandet utanför Karlskrona mellan de större öarna Aspö och Hasslö. Sedan början av 1900-talet har skjutfältet använts för militär övningsverksamhet. Man har skjutit med fin- och grovkalibrig ammunition mot och på fältet som även använts som flygövningsmål. Precis som med andra skjutfält kan det fortfarande finnas kvar oexploderad ammunition, OXA, både på öarna och i det omgivande vattnet. – Att passa på att öva och samtidigt bidra till en bättre bild av området runt skjutfältet för att i förlängningen kunna minska riskerna är väldigt bra och har skapat ett stort värde för oss. Nu har vi mer information att gå vidare med. Men man ska komma ihåg att det fortfarande innebär en risk att vistas i området, säger Pia Kamm miljösamordnare på Marinbasen. 2016 genomfördes en större insats på markytan på ön där mycket skrot kunde städas bort och en del oxa även oskadliggjordes. Nu under övningen NOCO 21 har man med röjdykarnas hjälp kunnat bättra på lägesbilden ytterligare om vad som finns kvar på och runt ön. Men Bollö är och kommer att fortsätta att vara ett skjutfält i drift där tillträdesförbud råder när farlig verksamhet pågår. Detta markeras bland annat genom att röd flagga är hissad på ön. Vart vänder man sig vid fynd? Om man hittar ett misstänkt explosivt föremål ska man kontakta Polisen och tänka på att aldrig vidröra föremålet. Läs hela inlägget här >>

För femte året i rad genomförs totalförsvarsdagen för alla elever i årskurs två på gymnasieskolor runt om i Halland. – Frågor om totalförsvar och att göra våra ungdomar rustade för att klara sig i lägen av kris och konflikter är viktigare än det någonsin varit, säger projektledaren för totalförsvarsdagen i Halland, major Robert Trupp på Luftvärnsregementet i Halmstad.Totalförsvarsdagen är ett samarbete mellan olika samhällsaktörer. Förutom Försvarsmakten deltar Länsstyrelsen i Hallands län, Polismyndigheten, Ambulanssjukvården Region Halland, Räddningstjänsten i Halmstad, Försvarsutbildarna och Kustbevakningen. – Det känns särskilt roligt att totalförsvarsdagen kan genomföras för femte året i rad. Vi ser hur frågorna kring beredskap och civilt försvar har blivit viktigare och viktigare under pandemin. Samhället måste kunna möta större kriser. Pandemin har visat vad vi behöver fokusera på under allvarliga händelser, erfarenheter vi tar med oss i planeringen för händelser i både fred och krig, säger Niklas Nordgren, beredskapsdirektör på Länsstyrelsen i Hallands län. Totalförsvarsdagen genomförs huvudsakligen fredagen den 1 oktober som är sista skoldagen under den nationella krisberedskapsveckan. Eftersom totalförsvarsdagen på grund av pandemin även detta läsår är ett digitalt utbildningspaket med filmer och diskussionsfrågor finns det viss variation i när olika skolor genomför utbildningen. De frågor som totalförsvarsdagen belyser är bland andra civil beredskap, hur samhället ska kunna fungera i en kris och hur alla vi som bor i Sverige tillsammans ska försvara vårt land. Sedan starten för fem år sedan har cirka 10 000 ungdomar deltagit i totalförsvarsdagen i Halland. – Jag hoppas innerligt att vi nästa år kan bjuda in till en totalförsvarsdag på plats i Halmstads garnison igen men oavsett om vi genomför på plats eller digitalt ser jag att vi når ut med budskapen på ett bra sätt. Det handlar om att du som individ både måste ta eget ansvar för din säkerhet, och att du har en viktig roll att spela i samhället och i försvaret av Sverige, säger Robert Trupp. Hallands totalförsvarsdag har varit så framgångsrik att det finns planer på att utveckla den till ett nationellt koncept. – Planen är att genomföra en nationell totalförsvardag i Malmö nästa år och Försvarsmakten planerar också för att ta fram en nationell variant av vårt halländska digitala utbildningspaket, säger Robert Trupp. Läs hela inlägget här >>

Att kunna tanka till sjöss gör att stridsfartygen kan slippa lägga många timmar på att gå till närmaste hamn och istället kan vara kvar i området. Under övningen Northern Coasts är HMS Carlskrona stödfartyg, där en av uppgifterna är att förse andra med brännolja.Den stora internationella marinövningen Northern Coasts går in i sin andra och sista vecka. De trettiotalet fartygen i övningen har tillsammans övat på att genomföra integrerade marina operationer för att behålla stabilitet och säkerhet i Östersjöområdet. Sjömanskap på hög nivå Under övningen är HMS Carlskrona ett av de fartyg som kan tanka andra till sjöss. Det gör att tiden i operationsområdet för de andra fartygen förlängs, och övningen blir effektivare. Att manövrera två fartyg nära varandra kräver dock regelbunden övning. – Metoden vi använder kallas Ras astern och går ut på att vi släpar en slang som fartyget efter oss plockar upp. Den ansluts den till det andra fartyget och sedan börjar vi pumpa över brännolja, säger Johan Ekman som är maskintjänstchef på HMS Carlskrona. Dessutom gäller det att ha koll på alla slangar och tampar som används för operationen. 1 En gemensam standard Northern coasts är en internationell övning med fartyg från 13 nationer. Patrullfartyget HMS Stockholm var ett av fartygen som fyllde upp sina tankar i Hanöbukten. Det norska fartyget KNM Steil var också en av kunderna även om man i det här fallet bara övade på metoden och inte pumpade över någon brännolja. –Det är alltså ingen som helst skillnad på att bunkra ett svenskt, tyskt eller danskt fartyg, vi gör på exakt samma sätt och använder en gemensam Nato-metod, avslutar Johan Ekman. Läs hela inlägget här >>

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04802.jpgGästerna samlades inne på Camp Estelle. Tyskar, britter och jordanier tillsammans med den svenska kontingenten. Alla för att högtidlighålla Dag Hammarskjölds minne och gärning. Natten mellan den 17 och 18 september 1961 störtade planet ovanför det som idag heter Zambia. Samtliga 16 passagerare på planet avled däribland FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Han var på väg till en förhandling för eldupphör mellan FN och Katangesiska styrkor under Kongokrisen. Han dog i tjänsten för fred. Högtidlighållandet genomfördes med en enkel ceremoni, med tal av överstelöjtnant Dennis Löfvenborg och kontingentens pastor följt av en stunds tystnad. Avslutningsvis bjöds det på ”Swedish fika”. Generalsekreterare Dag Hammarskjölds outtröttliga arbete resulterade den första militära FN-insatsen och lade grunden för dagens militära FN-uppdrag http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04743.jpghttp://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04758.jpghttp://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04762.jpg Läsa hela inlägget här >>

— Jag är polis och jobbar som förundersökningsledare vid utredningsjouren i Solna, berättar en lång man med ett vapen i handen och en rejäl bukett blåbärsris på huvudet. Han är en av många väl maskerade och deltidsanställda soldater, GSS/T*, som tagit sig till Marma skjutfält för en veckas övning i 11:e militärpolisbataljonens regi. De flesta som deltar i övningen jobbar till vardags inom det polisiära yrket och har en tidvis anställning hos Försvarsmakten. Anställningsformen är lagstadgad och tidsbegränsad till mellan sex och åtta år, men kan förlängas i vissa fall. Som GSS/T har de rätt till ledighet från sina huvudsakliga arbetsgivare för att kunna delta i övningar och genomföra vissa insatser. En tillgång för bataljonen Kompanichefen kapten Sebastian Lindgren är på plats och följer de olika övningsmomenten med stort intresse. Han är nöjd med övningen så här långt och talar med entusiasm om själva anställningsformen i sig. Trots kringarbetet som följer med, som till exempel administration och inkallelser, så anser han att kompetensen som soldaterna har med sig väger upp med råge. — Som bataljon har vi våra krigsuppgifter och uppgifter i fred, vilka många gånger är polisiära. I och med detta förband har vi en djup kompetens som är unik. Dessa soldater kan inställa sig vid insatser och höjd beredskap och hjälper oss att vara det vi ska vara – ett militärpolisförband. För oss är de verkligen en tillgång, säger Sebastian Lindgren. Tidvis anställd soldat Marma Gärna polis, men inte nödvändigtvis När bataljonen rekryterar sina GSS-T är målgruppen poliser med militär bakgrund men det finns dem som har andra bakgrunder. Maria Edeskog jobbar på Skolverket som undervisningsråd och har ingen polisutbildning i bagaget. — Jag sökte en utredartjänst, kallades till intervju och gjorde olika fystester. Det visade sig sen att just den tjänsten krävde polisbakgrund så istället fick jag en stabsassistentroll där man inte behöver ha polisutbildning. Det känns som att man bidrar till en samhällsviktig funktion oavsett vad man gör här, säger Maria Edeskog. Skarpskjutning i stationssystem Syftet med veckans övning är att träna på att genomföra en mobilisering och temat är typiska situationer som kan drabba en militärpolispatrull. De som tillsammans planerat och möjliggjort övningen – reservofficerare, befäl, utbildare och logistikansvariga – har brutit upp just den här dagen i olika skeenden. En händelsekedja som är uppbyggd i ett stationssystem med olika moment och som i slutet av dagen sätts ihop till ett sammanhållet händelseförlopp. Det är skarpskjutning med kulspruta 90 och 58 samt automatkarbin som gäller. Som grädde på moset får grupperna i den sista och tredje stationen träna på att kasta handgranat. Utbildningen omsätts i arbetsvardagen Den långe polisen med björk- och blåbärsris virat runt hjälmen heter Niklas Olsson och har haft en tidvis anställning i Försvarsmakten i drygt 8 år. Han anser att det bästa med tjänstgöringen är att man kan kombinera två olika yrken och dra nytta av den myndighetssamverkan som sker. — Till viss del har man anpassat utbildningen vi har här för att vi ska kunna omsätta den som poliser på hemmaplan också. Och då kan man utveckla sig själv och ta det bästa härifrån in i sitt ”civila” yrke, säger Niklas Olsson och försvinner in bland träden. Inom några sekunder går hans gestalt knappt att urskilja. Maskeringstekniken som gruppen fått utbildning i har gett bra resultat. *GSS/T: Gruppbefäl soldat sjöman, tidvis tjänstgöring. Läs mer om tidvis tjänstgöring, GSS/T, i Försvarsmakten här Läs hela inlägget här >>

I skogen på Villingsberg skjutfält rullar en Archer fram, stannar till och strax smäller det. Det som kan beskrivas som startskottet för etableringen av artilleriförmågan i syd. På plats fanns representanter från bland annat kommuner, länsstyrelse, FMV, försvarsindustrin och även Arméchefen. - Vi levererar på försvarsbeslutet och det som är beställt av riksdagen. I en orolig omvärld tillväxer Försvarsmakten och Armén, inom loppet av det kommande halvåret har fyra nya regementen och en flygflottilj invigts, sa Arméchef Karl Engelbrektson.Sveriges försvarsförmåga ska successivt byggas upp mot bakgrund av en osäker omvärldsutveckling. I det senaste försvarsbeslutet har Regeringen beslutat att fem regementen och en flygflottilj ska återetableras som en del i tillväxten av Sveriges försvarsförmåga. Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn är ett av de fem regementena. - Försvarsbeslutet innebär att Försvarsmakten får en mer uthållig organisation, kan utbilda fler värnpliktiga samt inte minst får en ökad geografisk närvaro i strategiskt viktiga områden. Mitt regemente har fått uppgiften att påbörja uppbyggnaden i Kristinehamn och vi har precis börjat rekrytera de första befattningarna. De kommer tillsammans med vår utvecklingschef vara kärngruppen i etableringsarbetet. En förutsättning för att arbetet ska fungera är ett väl utvecklat samarbete med Kristinehamns kommun och vi har idag bjudit in dem för att de ska få en uppdatering om arbetsläget, sa P 4:s regementschef Stefan Pettersson. Värnpliktsutbildning Samtidigt som arbetet med att återetablera regementet pågår så bygger P 4 i Skövde, med stöd av Artilleriregementet i Boden, upp utbildning inom artilleriförmåga i regionen. När regementet i Kristinehamn är på plats ska artilleriutbildningen överföras dit. Det är på Noraskog kompani på P 4 som artillerisoldaterna kommer utbildas och det var vid kompaniets första artilleriskjutning i Villingsberg som de inbjudna fick en presentation om arbetsläget i etableringsarbetet. - Vårt kompani har haft sin första artilleriskjutning den här veckan som ett led i kompetensutveckling av officerare och anställda soldater. De är sedan redo att börja utbilda inom artilleri när vi nu börjar etablera artilleriet i södra Sverige. Våra första värnpliktiga har ryckt in under sommaren och genomför nu sin grundutbildning, säger Daniel Lagrell som är chef på Noraskog kompani. Samarbete Redan tidig samma morgon, innan samlingen på Villingsberg, hade en Archer rullat in i Kristinehamn, något som inte hör till vardagen – än. Det var kompanichef Lagrell som med sin personal samt regementscheferna på Skaraborgs regemente och Artilleriregementet i Boden kom för att träffa representanter för kommun och media. Förutom att få en kort förevisning om Archern fick de en genomgång om läget i etableringsarbetet. Läs hela inlägget här >>

Den stora marinövningen Northern Coasts 21 har pågått i fem dygn och är därmed halvvägs. I fartygsstyrkan ingår sjöoperativ helikopter från helikopterflottiljen som en naturlig och värdefull resurs. Piloter, uppdragsspecialister och helikoptertekniker har sedan övningens start funnits ombord på HMS Carlskrona.Ombordbaserad helikopter har varit en vanligt förekommande vid övningar sedan de marina insatserna mot pirater utanför Somalia, för ungefär tio år sedan. Även om uppgifterna mot pirathot skiljer sig mycket från modern sjöstrid så är helikopterns styrkor de samma; räckvidden, snabbheten och förmågan att vara en framskjuten spaningssensor. - Genom att använda helikoptern för spaning behöver vi inte heller använda våra egna sensorer, som radar, lika ofta utan kan uppträda mer dolt, säger Fredrik Linder som är fartygschef på HMS Carlskrona. Som alltid -ett lagarbete Helikoptertypen som kan baseras ombord på marinens fartyg benämns helikopter 15b och är Försvarsmaktens lättaste helikopter. Förutom HMS Carlskrona kan den baseras ombord på tre av Visbykorvetterna. Under Northern Coasts har den använts för alltifrån personaltransporter till framskjuten spaning under ytstridsövningar. Per är en av piloterna i övningen, och jobbar till vardags på tredje helikopterskvadronen i Ronneby: – När vi jobbar ombord på helikoptern är vi två piloter och en uppdragsspecialist, och alla har sina speciella uppgifter ombord. Ombord jobbar vi som ett lag för att maximera effektiviteten på helikoptern. Uppdragsspecialistens främsta uppgift är att använda den utrustning helikoptern kan utrustas med , det kan vara allt ifrån handhållen kamera till mer avancerade elektrooptiska sensorer för att spana efter andra fartyg. 1 Internationellt utbyte I Northern Coasts 21 ingår stabspersonal, ubåt, ytstridsfartyg, stödfartyg, helikoptrar och flygplan från 13 nationer. I årets övning deltar totalt ett 30-tal fartyg och omkring 2 000 personer. Det internationella dimensionen är självklart betydande och det har också varit så för HMS Carlskrona och helikopterbesättningarna: – Det största utbytet hittills under Northern Coasts har varit att vi har fått testa hur vi fungerar som luftburen sensor mot andra nationer. Samtidigt har vi också blivit testade i att få stöd av andra länder genom den tyska fregatten Hamburg. Vi ser fram emot att fortsätta jobba tillsammans med utländska enheter. Det finns mycket kvar att göra där, avslutar helikopterpiloten Per. Läs hela inlägget här >>

Arbetet med att etablera fem nya regementen och en ny flygflottilj har kommit så långt att det är dags för invigningar. Först ut är K 4 i Arvidsjaur som hissar flaggan den 24 september och därefter följer ett pärlband med invigningar under hösten och nästa år.Försvarsmakten har fått i uppdrag av riksdag och regering att stärka Sveriges försvarsförmåga mot bakgrund av en osäker och instabil omvärldsutveckling. De förband som nu etableras ingår i en större militär tillväxt som successivt kommer pågå under hela 2020-talet. – De nya regementena och flygflottiljen kommer att bidra till en mer uthållig organisation, vi kommer utbilda fler värnpliktiga och får inte minst en geografisk närvaro i strategiskt viktiga områden, säger Försvarsmaktens produktionschef Johan Svensson. Den 24 september invigs Norrlands dragonregemente K 4, i Arvidsjaur. Därefter på tur står Älvsborgs amfibieregemente Amf 4, i Göteborg den 1 oktober, Upplands flygflottilj F 16, i Uppsala den 14 oktober, Dalregementet I 13, i Falun den 23 oktober och Västernorrlands regemente I 21, i Sollefteå/Östersund den 16 januari nästa år. Även i Kristinehamn pågår förberedelser för fullt med etableringen av Bergslagens artilleriregemente A 9, även om invigningsdatum ännu inte är fastställt. – Vi lägger stor kraft på etableringsarbetet och det går stadigt framåt. För huvuddelen av förbanden ligger vi betydligt före den tidsgräns Försvarsmakten fått av regeringen och det finns inget som, just nu, talar för att vi inte kommer att kunna realisera samtliga nya förband i tid. Särskilt glädjande är det goda mottagande som vi tillsammans med Fortifikationsverket får på de orter där förbanden ska vara och verka i. Vi uppfattar också att det finns ett stort intresse att söka de lediga jobb som Försvarsmakten vartefter utannonserar, säger Johan Svensson. Vid invigningarna kommer förbanden att ha hunnit olika långt i sin uppbyggnad. Förbanden i Arvidsjaur, Göteborg och i Uppsala etableras på garnisoner där det sedan tidigare finns militär verksamhet. Andra förband som i Falun, Sollefteå/Östersund och i Kristinehamn behöver byggas upp mer från grunden med personal, lokaler samt övnings- och skjutfält. Läs hela inlägget här >>

Ett kommandotecken är en försvarsgrenschefs personliga emblem, enligt Försvarsmaktens reglemente. I det här fallet är det marinchefen som har fått ett nytillverkat kommandotecken eftersom det förra, från 1950-talet var helt utslitet. Själva beställningen går till Armémuseum, som i sin tur kontrakterar Handarbetets vänner, som tillverkar och renoverar textilt hantverk. Tillverkningen Tillverkningen tar ganska lång […]Läsa hela inlägget här >>

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/09/frankrike-1-1024x783.jpgVeckorna innebär samarbete med ett flertal franska förband samt olika flygplanstyper från andra länder. T.ex. andra C-130, CASA, C-160 Transall, Pilatus. Foto: Försvarsmakten Sedan ett antal år tillbaka har Transportflygskvadronen (Tpflygskv) från F 7 hjälpt Frankrike med att fälla fallskärmshoppare från Tp84 (C-130 Hercules). Det franska behovet av hjälp inom fallskärmsfällning är omfattande och tacksamheten är stor gentemot de länder som stödjer med detta. Det stöd som skvadronen lämnar till Frankrike innebär att det varje vecka genomförs över 1.000 fallskärmshopp samt utbildning och erfarenhetsuppbyggnad av fransk fallskärmsledning. Utöver det så får skvadronens personal samt K3 hoppmästare viktig erfarenhet som gagnar den egna verksamheten i krigsförbanden. En vecka med hårt och kvalificerat jobb svetsar ihop besättningen, ökar kompetensen inom flygning och fallskärmsfällning samt bygger viktiga internationella relationer. Det är stimulerande arbete och det känns tydligt att vi gör nytta. Fallskärmsverksamheten genomförs i huvudsak i södra Frankrike men även på Korsika och i andra delar av landet. Inom Europa (EDA) finns ett nytt samarbete kring fallskärmsfällning. Tpflygskv är med i projektet som syftar till att standardisera sättet som militär fallskärmsfällning genomförs. Det är ett av de steg som tas för att effektivt kunna hjälpa varandra inom Europas militära förmågor. Det är fantastiskt att uppleva hur lika våra länder jobbar och trots språkbarriärer kan säker fallskärmsfällning genomföras utan längre förberedelser. Det är riktiga proffs som jobbar inom denna högst specialiserade verksamhet. Flygningen till Frankrike samt fallskärmsfällningar genomförs av en besättning på 7 personer bestående av personal från F 7 och K 3. Verksamheten genomförs inom det europeiska programmet ATARES (Air Transport & Air-to-Air Refuelling exchange services). Det är ett system som medger byte av tjänster mellan 28 länder. Sverige byter till exempel fallskärmsfällning i Frankrike mot tysk lufttankning av Gripen. Per Carlemalm, Skvadronschef Läsa hela inlägget här >>

I dag torsdag den 16 september startar den första fasen av den stora multinationella stabs- och ledningsövningen Joint Protector 21, i Älvdalen.Övningsstarten betyder att den övade staben nu gått in i rutiner för samordning, planering, orderskrivning och annat som måste fungera de kommande tio dagarna som övningen pågår. Och att de första inspelen kommer från den brittiska övningsledningen. Inspelen är det som driver övningen, fiktiva händelser som gör att staben måste inhämta information, samordna, planera och ge order till spelade förband. – Den här övningen är ett viktigt steg för JEF-samarbetet och den är viktig för oss i Försvarsmakten för att utveckla vår förmåga till gemensamma operationer med internationella partners och vår förmåga att som värdland ge stöd till en stor multinationell övning på svensk mark, säger brigadgeneral Johan Pekkari, som deltar i övningen som ställföreträdande chef för den multinationella staben som övas. Alla deltagarländer i JEF-samarbetet finns representerade i Älvdalen och ett av huvudsyftena med övningen är att öva multinationell samverkan. Olika nationella metoder, kulturer och system ska mötas och integreras för att skapa en helhet som framgångsrikt kan leda en multinationell insats i en internationell krissituation under nivån öppen väpnad konflikt. Övningsstarten är också ett viktigt tillfälle att få ett slutligt kvitto på att allt som behövs för en övning av det här slaget fungerar. Det handlar om förläggning, covid-planering, mat, IT- och sambandssystem, säkerhet, transporter och en mängd andra detaljer. – Det är fantastiskt att se allt det arbete som personalen här i Älvdalen, värdförbandet P4 och alla andra i Försvarsmakten lagt ner för att det här ska bli en bra övning för deltagarna, säger överstelöjtnant Stefan Hedmark, planeringschef för Försvarsmaktens värdlandsstöd till den brittiske övningsledaren. Läs hela inlägget här >>

Sverige har tackat ja till en förfrågan från Frankrike om att från november 2021 till och med februari 2022 bemanna chefspositionen inom den i övrigt franskledda specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali. – Vi kan bekräfta att vi tackat ja till att bemanna chefspositionen för den franskledda multinationella specialförbandsenheten Task Force Takuba i Mali. Erbjudandet är ett tydligt exempel på det goda fransk-svenska samarbetet i den pågående operationen och förtroendet vår personal har byggt under den tid vi arbetat tillsammans i Mali, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef specialförbandsledningen. Den svenska riksdagen beslöt under 2020 att ställa en svensk väpnad styrka till förfogande under ett år för att delta i den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali och Niger. Insatsen för den svenska delen av Task Force Takuba inleddes i februari 2021. Det svenska bidraget till Task Force Takuba är en helikopterburen snabbinsatsstyrka som bland annat kan rycka ut vid oförutsedda händelser. Fokus för Task Force Takuba i övrigt är annars att rådge, assistera och medfölja de maliska förbanden. Sverige har ett stort engagemang i Mali, där specialförbandsinsatsen är en av tre insatser i Mali där Sverige är med. De två andra insatserna är FN-insatsen Minusma och EU-insatsen EUTM Mali. Läs hela inlägget här >>

Under de senaste dagarna har boende på det småländska höglandet märkt av en intensiv militär verksamhet. Orsaken är att Försvarsmakten på kort varsel har genomfört en beredskapskontroll där arméförband ur andra brigaden har samtränat i områdena kring Eksjö för att höja sin förmåga.Ordern om att göra sig redo för att förflytta flera tunga krigsförband till Eksjö kom utan förvarning. Operation Sirus som avslutades på onsdagen var en beredskapskontroll där flera krigsförband plötsligt fick order att förflytta sig till Eksjö övnings- och skjutfält. När de kommit fram slogs de enskilda enheterna ihop och bildade en bataljonsstridsgrupp. För de enskilda förbanden innebar det att de fick en uppgift som de inte känt till på förhand. Ett efter ett larmades de in och transporterade sig operativt till småländska höglandet. – Som kvartermästare innebar det att vi fick börja genomföra kontroller av våra vagnar, se till att de var driftdsugliga och kontrollera att våra radioapparater fungerade korrekt. Sedan var det bara att fortsätta med ytterligare förberedelser, så det blev många timmars arbete och lite sömn under den första veckan, säger löjtnant Caroline Hammar, kvartermästare vid Skaraborgs regemente. Direkt från högvakten För många enskilda soldater och officerare innebar de order som kom ett snabbt skiftat fokus. – Jag befann mig i Stockholm och gick högvakt. Jag fick besked att vi skulle återvända till Skövde och göra oss redo. Det var bara att ringa de närmaste och ställa in planerna för helgen och berätta att jag blir borta några dagar. Sen hämtade vi ut all utrustning och rullade mot Eksjö. Det regnade en del när vi kom fram hit och slog upp förläggningen, säger Robin Hörlin, skytt på stridsfordon 90 vid Skaraborgs regemente. Film Nya och snabba besked En beredskapskontroll innebär att förbanden tilldelas en uppgift som de inte känt till på förhand. När ordern kommer måste de olika enheterna snabbt sätta sig in i uppgifterna för att börja kunna lösa dem omedelbart. Detta innebär att grundberedskap och beredskapstider kontrolleras. Det kan handla om så enkla saker som att rätt person finns på plats för att låsa upp förråd, till att den mest avancerade tekniska utrustningen fungerar korrekt. Ur enskilda delar bildades en helhet och utmaningen uppstår när alla enskilda enheter ska integreras. – Insatschefen vill kontrollera alla delar av Försvarsmakten och denna gång prövades ett större slagkraftigt arméförband. Det har fungerat väl, men vi har också dragit erfarenheter som vi tar med hem. När kontrollen bröts var förbandet redo att lösa ytterligare uppgifter om så skulle ha behövts, säger överstelöjtnant Bengt Fransson, ansvarig för kontrollen. Därför kontrolleras förbanden Beredskapskontroll är ett viktigt instrument för insatschefen att följa upp tillgänglighet och förmågor hos krigsförbanden. Allt för att säkerställa att dessa är gripbara när de behövs där de behövs. – Nu har vi kontrollerat arméns förmåga att bidra till territoriell integritet. Vi är väldigt nöjda med resultatet och den skicklighet som förbanden uppvisat, säger Bengt Fransson. Runt 500 soldater och officerare deltog i beredskapskontrollen. Pansarskytteförband och stridsvagnsförband från Skaraborgs regemente (P 4), ingenjörförband från Göta ingenjörregemente (Ing 2), lednings- och sambandsenheter ur Ledningsregementet, Södra militärregionen, Försvarsmaktens logistik samt Eksjö garnison omfattades av kontrollen. Läs hela inlägget här >>

Under en veckas tid har deltagare från USA, Norge och Sverige träffats för att diskutera och beskriva egna förbands förmågor inom fältarbeten och behov för att kunna öva och agera i Norden. Tanken var också att representanter från Finland skulle delta men det blev dessvärre inställt på grund av covid-19 restriktioner.Konferensen med namnet, Quadrilateral Military Engineer Workshop och förkortas QMEW, fokuserade på operativ rörlighet och fältarbetstjänst vid genomförande av militära operationer i Sverige och i vårt närområde. – Målet med att de olika länderna träffas på detta sätt är att deltagarna ska få en ökad kunskap om varandras fältarbets- och logistikbehov vid genomförande av operationer, samt ge en ökad förståelse för operationsmiljön, säger chef Ing 2 Michael Ginér. Helt enkelt ett sätt till ökad förmåga i det nationella försvaret. Veckans samtal och diskussioner syftade också till att vi tillsammans, i kris och ytterst i krig, med militära förmågor snabbt och framgångsrikt ska kunna genomföra gemensamma operationer. Jonas Frohlund, en Ing 2:are som just nu tjänstgör som förbindelseofficer vid USA:s strategiska kommando för Europa, USEUCOM, sade att veckan lett till ökad förståelse och en bra grund för fortsatt samarbete där de amerikanska deltagarna uppfattade mötet som mycket givande och en bra grund för fortsatt samarbete. Ambitionen är att mötet ska vara en årlig återkommande workshop. Läs hela inlägget här >>

Fredagen den 27 augusti var det dags för de första innovatörerna att presentera sina förslag till Flygvapnets innovationspris 2021. Innovationsprisets expertpanel har fram tills nu gått igenom hälften av de förslag som lämnats in. – Jag är verkligen imponerad av alla de kreativa och innovativa förslag som kommit in till innovationspriset hittills. Jag slås också av det driv och engagemang som finns ute i organisationen. Med de medarbetare vi har inom Flygvapnet känner jag mig lugn och trygg inför framtiden, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström. Efter noggrant övervägande beslutade expertpanelen att gå vidare med några förslag. Innovatörerna som inkommit med de utvalda förslagen fick presentera dem för expertpanelen. Förslagen föredrogs antingen via videomöte eller på plats på Flygstaben. – Det har inte varit lätt att ta beslutet om vilka förslag som ska gå vidare till Flygvapnets innovationspris. Det har skickats in många intressanta förslag inom ett antal olika områden och att välja har varit en utmaning. Vi har bara kommit halvvägs och nu påbörjar vi arbetet med att bedöma resterande förslag, säger ställföreträdande flygvapenchefen brigadgeneral Anders Persson. Arbetet fortsätter med bedömningen av resterande förslag och flera förslagsinlämnare kommer att kallas till föredragningar för expertpanelen under hösten. Expertpanelen består av Flygvapenchef Ställföreträdande flygvapenchef Flygvapenförvaltare Flygstabschef Chef Planeringsavdelningen Chef Stabsavdelningen Flygvapnets kommunikationschef http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/09/dsc-5279-1024x375.jpgPå bilden från vänster, Flygvapnets kommunikationschef Louise Levin, flygstabschef överste Dennis Hedström, flygvapenförvaltare Ulrik Danielsson, ställföreträdande flygvapenchef brigadgeneral Anders Persson, chef Stabsavdelningen överstelöjtnant Richard de Geer, chef Planeringsavdelningen, överste Mattias Hansson. Foto: Angela Ullman/Försvarsmakten Fakta Innovationspriset är ett nytt årligen återkommande pris, i likhet med årets taktiker i Flygvapnet. Priset som instiftades av flygvapenledningen den 15 februari 2021 ger alla inom Flygvapnet en direkt möjlighet att påverka och delta i den kommande utvecklingen. Alla medarbetare och värnpliktiga som tillhör Flygvapnet erbjuds möjlighet att dela med sig av sina förslag och idéer. I stort sett kan de idéer och förslag som lämnas in vara vad som helst, huvudsaken är att Flygvapnet kan dra nytta av dem i verksamheten. Alla idéer och förslag som lämnas in beaktas och bedöms av innovationsprisets expertpanel. De medarbetare och värnpliktiga som har lämnat in idéer och förslag som panelen anser vara relevanta kommer att kontaktas. De får då möjligheten att personligen presentera sina förslag för panelen. Därefter görs en överläggning där panelen utser en eller flera vinnare. Vinnaren eller vinnarna kommer årligen att premieras vid flygvapenmötet som äger rum på senhösten varje år. Text: Angela Ullman Läsa hela inlägget här >>

Under fredagen rådde full aktivitet på Skavsta flygplats när landningsplattan fylldes av ett hundratal amerikanska marinkårssoldater. Syftet med deras besök i Sverige - att öva strid i skärgårdsmiljö tillsammans med Försvarsmakten och marinens amfibieförband.I år är det tredje gången den bilaterala övningen Archipelago Endeavor genomförs i regi av Amfibieregementet strax utanför Stockholm. Likt tidigare syftar även årets upplaga till att samöva de svenska och amerikanska styrkorna och ytterligare fördjupa kunskaps- och erfarenhetsutbytet de båda förbanden emellan. Något som i förlängningen också kommer bidra till ökad effekt för försvaret av Sverige. – Övningen ger oss en unik och värdefull möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskaper. Det är genom övningar som denna vi lär oss mer om varandra, kan stärka våra relationer och sänker tröskeln för att kunna arbeta sida vid sida i händelse av kris eller krig, säger överste Patrik Gardesten, chef för Amfibieregementet. En övning med stegrande intensitet Inledningsvis kommer den cirka 350 man stora styrkan som deltar i övningen genomföra en rad olika utbildningsmoment som syftar till att bättre lära känna varandra, varandras vapensystem, plattformar och stridstekniker. Efter det kommer allt sedan sys ihop mot slutet i ett mer tillämpat moment där ingående enheter förväntas klara av att planera och genomföra en komplexare uppgift tillsammans. – Under övningen kommer vi bland annat öva landstigningsförfaranden från stridsbåtar och prickskytte. Vi kommer även genomföra skarpskjutningar med tunga vapensystem som granatkastare i syfte att mot slutet kunna väva ihop allt i ett, avslutar kapten Erik Rosén, en av flera officerare vid förbandet som ansvarat för övningsplaneringen. Övningen kommer framförallt att genomföras på Försvarsmaktens egna övnings- och skjutfältsområden i Stockholms skärgård, varför allmänheten i stort inte kommer påverkas i någon större utsträckning. Läs hela inlägget här >>

Den internationella marinövningen Northern Coasts genomförs i södra Östersjön utanför Karlskrona. För omkring 2 000 deltagare från 15 nationer innebär övningen två veckor till havs eller ute i kustlandskapet i syfte att stärka och utveckla förmågan till ett gemensamt försvar mot ett väpnat angrepp.Northern Coasts (Noco) är en årligen återkommande övning som har genomförts i Östersjön med svenskt deltagande sedan 2007. Initiativet till övningen är tyskt men värdskapet alternerar mellan ett antal Östersjönationer, i år står Sverige som värd. Syftet för svensk del är att öka marinens förmåga att genomföra operationer i ett internationellt sammanhang. Fokus för övningen är att tillsammans med de internationella enheterna öva väpnad strid i Östersjön. Det svenska kustlandskapet med grunda vatten i en skärgård ger ett ypperligt tillfälle för enheterna att samöva i den speciella miljön. Att möta deltagarnas önskemål Sveriges uppgift som värd innebär bland annat att sätta samman en övningsplan som så långt det är möjligt möter deltagarnas önskemål. Ett stort antal moment ska koordineras i tid och rum och med rätt enheter involverade. Bland annat kommer enheterna att träna ubåtsjakt, minröjning och ytstrid. Resultatet blir sedan tydligt i den feedback som deltagarna lämnar efter avslutad övning. – Vi måste hela tiden utvecklas och förbättras för att kunna lösa våra uppgifter på bästa sätt. Att öva på olika platser och med olika deltagare stärker oss i den uppgiften. Trots pandemins restriktioner har vi kunnat förbereda oss och våra gästande deltagare väl, och jag har höga förväntningar på årets Northern Coasts, säger Jonas Källestedt som är övningsledare. Övningen startar i Karlskrona den 13 och pågår till och med den 23 september. Läs hela inlägget här >>

Till helgen förtöjer ett stort antal utländska örlogsfartyg i Karlskrona. Såväl kajer i örlogshamnen som utanför kommer att användas för att få plats. För att kontrollera kajerna efter farliga föremål sökte dykare från marinen och Kustbevakningen av dessa. Ett samarbete som båda är nöjda med och som är effektivt ur flera perspektiv.Den stora årliga marinövningen Northern Coasts startar i år med en hamnfas i Sverige. Som värdland är Sverige ansvarig bland annat för hamnsäkerheten. En del i den är att kontrollera att inga farliga objekt finns vid fartygens förtöjningsplatser. 1 Utbildade tillsammans Dykare från Kustbevakningen och Marinen har därför sökt av de kajer som används. Ett jobb som är både tidskrävande och utmanande då sikten inte är den bästa på flera platser. Samarbetet förenklas av att dykarna från de båda myndigheterna är utbildade på samma ställe, Sjöstridsskolan. Att detta samarbete är uppskattat från båda håll är tydligt: – Kustbevakningen ingår i totalförsvaret och ser därför samverkan med Försvarsmakten som viktigt. Att vi dessutom kan använda varandras resurser, kompetens och utrustning är också en väldigt viktig del, säger Joakim Håkanssom från Kustbevakningen. Per Edling som är chef för Tredje sjöstridsflottiljen ser samarbetet som något självklart: – Det här är ett utmärkt exempel på när vi tillsammans kan använda statens resurser på allra bästa sätt. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens specialförband var avgörande under evakueringen från Kabuls flygplats. Operatörerna Samuel och Oskar deltog i insatsen och berättar här om de risker och svårigheter de mötte. Under dygnen på Hamid Karzai International Airport fann de också en stark motivation i hoppet och lättnaden i ögonen hos dem de kunde undsätta. Specialförbandens operatörer är alltid beredda på att kallas in med kort varsel. När situationen i Afghanistan snabbt förvärrades blev det tydligt vilka som skulle skickas dit för att se till att människorna som skulle evakueras kunde komma ombord på transportflygplanen. – Det kändes bara bra när jag fick beskedet om att det var dags att inställa sig på kontoret i Karlsborg. Jag kom till jobbet och det stod klart att vi skulle åka, men att det var ett oklart läge och osäkert hur länge vi skulle vara borta. Uppdraget var luddigt, men magkänslan var lugn och bra, säger specialförbandsoperatören Oskar. Särskilda operationsgruppen är kärnan Kärnan i specialförbanden utgörs av Särskilda operationsgruppen, SOG. En av förbandets främsta egenskaper är förmågan att snabbt anpassa sig, även om händelseutvecklingen är oförutsägbar. Personalen är beredd på höga risker och har mycket höga krav på sig. De ska kunna lösa uppgifter som de reguljära förbanden inte kan klara av. – När det blev dags att inställa sig fick jag tala om för mina närmast anhöriga att jag skulle vara okontaktbar i x antal dagar. När vi samlats i Karlsborg stod det klart att vi skulle klara ut en flygsäkringsoperation, men av gammal erfarenhet förstod jag att vi skulle få göra mer, säger specialförbandsoperatören Samuel. "Vi har varit där tidigare" De klev ombord på ett av Försvarsmaktens transportflygplan i Sverige. Ett antal timmar senare sänktes flygplanets ramp mot betongplattan på Hamid Karzai International Airport i Kabul. – Kabul var karaktäristiskt för sommaren, 40 grader i skuggan och en inte särskilt trevlig doft. Vi har varit där tidigare, den här gången var det ganska optimalt för en operation av specialförbandsformat, som vi är tränade för, säger Samuel. De civila tjänstemän som kom till flygplatsen har beskrivit situationen som ett enda kaos. – Jag tycker att det var rätt lugnt inne på basen. Till en början i alla fall, säger Oskar. Svenskarna behövde fordon och sovplatser inne på flygplatsen. – Vi fick helt enkelt tillskansa oss bilar och bostäder på området. Inne på flygplatsen var det ganska fritt fram att göra som man ville, säger Oskar. En multinationell operation Evakueringen var en multinationell operation under amerikansk ledning. De svenska operatörerna upptäckte snart att uppgiften med säkerheten kring flygplanen inte skulle kräva så mycket arbete. De som evakuerades uppträdde lugnt och var naturligtvis väldigt glada att få komma ombord. – Vi kom främst att arbeta nere vid Abbey gate och South gate på flygplatsen, säger Oskar. Den platsen skulle senare komma att bli känd över hela världen eftersom det var där självmordsbombare slog till. Bilderna från bland annat Abbey gate där desperata människor stod tätt packade och där västerländsk militär stod på post eller sökte efter landsmän, kom att spridas över världen. De svenska specialförbandsoperatörerna kom att tillbringa många timmar vid diket intill Abbey gate. Kvinnlig personal på plats De svenska operatörernas uppgift var där att söka och hämta in människor som fanns på listan över personer som skulle till Sverige. Kvinnlig personal ur specialförbanden spelade en avgörande roll i att lösa uppgiften, bland annat med att visitera de många afghanska kvinnor som evakuerades. – Jag var inte direkt rädd ute vid Abbey gate. Afghanerna lyssnade och tog instruktioner något så när, men vi var samtidigt medvetna om att det kunde finnas en självmordsbombare där ute säger Samuel. Han och övriga svenska operatörer ropade på svenska, höll upp svensk flagga och sökte i folkhavet. – Att kunna rädda gråtande barn, unga kvinnor och andra innebär en väldigt stark positiv känsla. Vi ville rädda så många som möjligt och jag inser nu i efterhand att det fick oss att ta risker, säger Samuel. Svenskar nära detonationen Ett svenskt team fanns på plats i anslutning till den plats där självmordsbombaren detonerade. De befann sig 60-100 meter därifrån. De hade lämnat den exakta platsen omkring 30 minuter tidigare. – Man känner en sådan detonation mer i magen än vad man hör den, därefter utbröt skottlossning. Vi var i skydd och skyl vid tillfället, jag rapporterade till vår ledning och sen tog vi oss till skadeplatsen, säger Oskar. Minst 180 personer dödades vid terrorattentatet, 13 av dessa var amerikanska soldater. – Jag har en bakgrund som sjukvårdare och började söka efter skadade som inte skrek, eftersom de oftast är de som har de svåraste skadorna. Jag såg en amerikansk marinkårssoldat som var svårt skadad med svag puls och andning. Vi tillämpade ”load and go”, vilket betyder att lasta upp så snabbt som möjligt och köra vidare till bättre sjukvårdsinstans. Men han avled tyvärr av sina skador i bilen på väg till sjukhuset. Det svenska teamet stannade sedan kvar vid uppsamlingsplatsen för skadade och hjälpte till med omhändertagandet av de skadade som kom dit, säger Oskar. Allt mer aggressiv situation Situationen kring flygplatsen hade blivit allt mer aggressiv och oordnad vid tiden precis före terrordådet. De svenska operatörerna behövde använda sig av visst fysiskt våld då obehöriga försökte ta sig in på flygplatsområdet eller smita med i de grupper som skulle till de svenska transportflygplanen. Det förekom också att personer som utvisats från Sverige gjorde försök att smita med, dessa fördes från flygplanen och ut från flygplatsen. Den svenska insatsen var riskfylld men kunde avslutas på bästa sätt. En man som tidigare arbetat som lokalanställd tolk hade kommit bort ifrån sin familj på flygplatsen. –Jag och en kollega skulle göra ett sista försök att hitta en mamma och sju barn som stod på listan över dem som skulle till Sverige. Vi tog en bil till en plats inne på flygplatsen där det var minst 1 000 afghaner som väntade, men det var ju som att leta efter en nål i en höstack. Vi ropade hennes namn och lyste på en svensk flagga med ficklampa eftersom det var på natten, säger Samuel. Tiden att finna dem var knapp och hoppet var nästan ute, säger Samuel. – Då kom en person fram och sa att de sett en person med det namnet och att de var i närheten. Jag gick runt och tittade och såg någon som låg under en stor filt. Jag lyfte på den och lyste på en kvinnas ansikte med min ficklampa. Vi hade en bild på personen vi sökte och det var för sjutton rätt likt. Hon vaknade till och sa att hon hette så som den person vi sökte. Och under filten låg också sju barn. Så vi bar in alla ungarna i baksätet på vår bepansrade bil, satte mamman i fram och drog på stereon, till barnens stora förtjusning. De blev de sista som evakuerades, säger Samuel. En uppgift de förväntas klara De flyktingar som evakuerats befinner sig nu i Sverige. De svenska specialförbandsoperatörerna som deltog i insatsen är tillbaka och genomgår det hemkomstprogram som alla som varit på utlandstjänst ska göra. – Man ska inte förstora upp det vi gjort. Chefen sa ”bra jobbat, ni löste er uppgift som jag förväntat mig. Det är sådant vi ska klara av”. Det ovanliga med den här operationen var snarast att den fick så stor uppmärksamhet i media, säger Samuel. Operationen varade i tio dagar och drygt 1 100 personer kunde evakueras till Sverige, tre fjärdedelar av de evakuerade är kvinnor och barn. Operatörerna Samuel och Oskar heter egentligen något annat. Läs hela inlägget här >>

Just nu pågår intensiva förberedelser för att dra igång den multinationella stabsövningen Joint Protector 21, som äger rum i Trängslet i Älvdalens kommun i Dalarna 16-26 september.Som mest kommer cirka 700 personer, militärer och civila, i en multinationell stab att öva planering, ledning och samordning av gemensamma operationer i ett så kallat gråzonscenario. Gråzon innebär ett skede där olika typer av angrepp eller störningar riktas mot en stat utan att nå över tröskeln för väpnat angrepp. överste – Joint Protector 21 är en viktig övning för JEF, Joint Expeditionary Force, som är ett brittiskt ramverk för en multinationell snabbinsatsstyrka med 10 medlemsländer, inklusive Sverige som anslöt sig 2017. Det handlar om att i en tillfälligt upprättad stabsmiljö öva ledning och samordning av gemensamma operationer, men också att öka den gemensamma interoperabiliteten, det vill säga de olika ländernas förmåga att agera tillsammans, både tekniskt och doktrinärt, säger överste Martin Liander, övningsledare för det svenska deltagandet i den i övrigt brittiskledda övningen. Kärnan i Joint Protector är den framskjutna brittiska stab som med stöd av Försvarsmakten och övriga partnerländer i JEF, grupperat i Trängslet, med mindre delar i Enköping och med spelceller i respektive partnernation. – JP 21 kommer att ge Försvarsmakten värdefulla erfarenheter, både när det gäller det värdlandsstöd vi ska leverera till övningen inför, under och efter genomförandet och Försvarsmaktens deltagande i övningen, som bidrar till att öka vår egen förmåga att leda och samordna multinationella gemensamma operationer i mark-, sjö-, luft- och cyberdomänen, säger Martin Liander. Utöver regler om avstånd, handhygien och munskydd, görs övningen Covidsäker genom omfattande testning under genomförandet och en omfattande planering för eventuell smitta. Cirka 90 procent av deltagarna bedöms vara fullvaccinerade när när övningen startar. Läs hela inlägget här >>

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/09/20210824-alegus01-kabul-evakuering-0209-2-1024x683.jpgPassagerare går ombord på en TP 84 Hercules. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten Flygvapnet hade en betydande roll i evakueringsoperationen av svenska medborgare och tidigare lokalanställda ur Kabul i Afghanistan. Flygtaktisk chef med Flygvapnets operationschef och övrig personal i Flygstaben ledde den flygoperativa delen av insatsen tillsammans med Insatsstaben i Högkvarteret. – Som flygtaktisk chef har jag aldrig tidigare beslutat om att genomföra en flygning på denna mycket höga hotnivå. Det visar på allvaret men även det höga förtroendet jag har för min personal. De är tränade för, och förberedda på, ytterst svåra högriskoperationer. Och som de levererade, säger flygvapenchef och tillika flygtaktisk chef generalmajor Carl-Johan Edström. – Det är naturligtvis inget vi klarar själva, detta har vi gjort tillsammans med övriga delar i Försvarsmakten, andra myndigheter, departement, organisationer och länder. Jag vill i sammanhanget även lyfta vad det svenskledda multinationella förbandet Heavy Airlift Wing, HAW, med C-17 i Pápa, Ungern, gjorde för att hjälpa människor i säkerhet, säger han. Svenska besättningarna från Skaraborgs flygflottilj, F 7, och även svensk flygvapenpersonal ur det svenskledda multinationella förbandet Heavy Airlift Wing med Boeing C-17 Globemaster i Ungern har tillsammans evakuerat vid 27 flygningar cirka 3 300 passagerare totalt under hela evakueringsoperationen. På mycket kort tid efter att uppgiften kom från Insatsstaben att påbörja planering för stöd av hemtagning av svensk personal i Afghanistan stod en TP 84 Hercules med besättning redo för avfärd. Först att åka av de svenska resurserna var dock ett TP 102 från statsflygskvadronen, de hjälpte bland annat till med att transportera svensk personal som hade evakuerats till omliggande länder. Samtidigt på flygbasen Pápa i Ungern förbereddes personalen i HAW för att även de sättas in i evakueringsoperationen. Den flertaliga mängden transportresurser som ingick i luftbron gjorde att det blev platsbrist på de baser som flygplanen kunde ombasera till och utgå från. I Islamabad baserade det danska flygvapnet och tack vare gott samarbete med dem kunde de två svenska TP 84 Hercules ombasera dit. Personal ur Flygstaben med transportflygkompentens verkade som samverksansofficer hos den danska ledningscentralen i Danmark. På plats i Islamabad samordnade flygvapenpersonal Försvarsmaktens insats i samverkan med andra myndigheter. – En av flera nycklar till framgång i operationen. Såväl under planering som genomförande av operationen har personal ur Flygstaben arbetat hårt för att möjliggöra luftbron till och från Kabul. Jag är stolt över vad vi har åstadkommit tillsammans, säger operationschef Peter Greberg vid Flygstaben. Evakueringsflygningarna startar – Flygningen från Islamabad till Kabul är ganska kort, cirka 50 minuter. Passar bra för Hercules, då behöver vi inte tanka så mycket och kan ta mer last. Det var ju precis det vi ville göra nu, få med oss så många som möjligt därifrån, säger Halo. Piloten med callsign Halo ingår i en av besättningarna som under de här augustidagarna var med och evakuerade cirka 900 personer från Kabul i Afghanistan. Den svenska insatsen bestod av två TP 84 Hercules från Skaraborgs flygflottilj samt personal på marken. Flygningarna utgick från Islamabad i Pakistan och inför varje dag planerades fyra till sex uppdrag. – Personalen jobbade otroligt hårt och målmedvetet. Belöningen var att se alla de unga familjer vi senare mötte på Islamabad flygplats, säger Per Carlemalm, samordningsansvarig på flygplatsen. För HAW innebar det att de ombaserade med C-17 till Tbilisi för att vara närmare målet och få en kortare anflygning till Kabul. – Med oss från Pápa hade vi ytterligare en komplett besättning som i Tbilisi direkt vi kom fram fick gå i vila. Vid vår första dag i insatsen blev det dock ingen flygning till Kabul utan i stället ytterligare en tur och retur Pápa för att transportera special forces. Under natten startade den första kärran, SAC03 från Pápa som direkt flög till Kabul, säger Broadcast, pilot vid HAW. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/09/haw-1-1024x372.jpgTotalt genomförde HAW 16 flygningar mellan Kabul och Tbilisi. Foto: Broadcast/HAW För HAW startade skytteltrafiken för att få ut människor från Afghanistan. – Det var personer med anknytning till olika länders ambassader samt deras familjer, eller personer som på annat sätt hjälpt till som exempelvis lokalanställda vid ambassader, säger han. – Vid första flighten fick vi med oss 41 passagerare. Efter denna flygning följde ytterligare ett par frustrerande dagar där vi inte alls fick med oss det antal vi räknat med eller till och med lämnade Kabul med tom last. Det var svårigheter för personer att ta sig igenom de talibankontrollerade grindarna in till flygplatsen vilket gjorde att de som skulle undsättas aldrig nådde våra flygplan. Detta kändes, förutom frustrerande även otroligt ledsamt. Folk som har rätt till hjälp kom inte fram, säger Broadcast. Riskfylld insats Det var inget vanligt uppdrag det svenska bidraget med TP 84 Hercules utförde, riskerna var mycket större än vad de brukar vara. När Halo fick uppdraget är detta något han tänker på men samtidigt finns tryggheten i att det är väl förberedda och rutinerade besättningar som åker. – Det finns definitivt tankar på risk. Men det finns alltid en mental beredskap att åka iväg på en sån här grej, som enhet har vi varit iväg på mycket genom åren så någonstans har man ett mindset att det kommer finnas risker men att vi är vana att hantera dessa, säger han. Under en sån här insats finns det många typer av risker. Både på marken och i luften. En av riskerna var att luftrummet i Afghanistan inte var kontrollerat. Det fanns ingen fungerande flygtrafikledning. Via flygradion var det amerikansk personal som upplyste om känd trafik i området men i stort sett är det varje flygplan för sig själv. Det gör att det kan uppstå situationer när flygplan kommer väldigt nära andra flygplan. – Det fungerade ganska bra för vår del, det är verkligen skärpt uppmärksamhet utåt att spana efter andra flygplan. Fullt kaos är det inte men en mer kaotisk miljö än man är van vid hemma, säger Halo. Per Carlemalm, chef för Transportflygskvadronen på F 7 samt för evakueringsinsatsen berättar att denna insats risker går långt över de han jobbat under tidigare. Han fick dock bra stöd hemifrån under utförandet. – Ju farligare det blev, ju mer stöd fick jag från högre chef. Jag kände min chefs förtroende för mig, och det spillde ner, jag visade förtroende för min personal. Det var en tydlig militär känsla, vi löser uppgiften, säger han. Inflygning När Halo och de övriga i besättningen närmar sig Kabul kan han delvis känna igen sig från de TV-bilder han sett hemifrån. Han ser flygfältet, staden bredvid samt folkmassorna som står utanför flygplatsen. På plattan var det väldigt mycket soldater samt bilar som körde runt. Via flygradion fick de klart att landa på egen uppsikt, vilket betyder ungefär ”åk in och landa ni men ni får hålla koll på att banan är fri” – Det är ju något som man hela tiden tänker på att, att hålla koll om det kommer ett annat flygplan som ska korsa eller som i det här fallet, mycket bilar som åker kors och tvärs, säger Halo. – Känslan var ganska lugn just inne på flygplatsen, mycket folk i rörelse men ganska lugna former. Väldigt mycket flygplan. Trångt i luften och på marken. Mycket folk som skulle ut. HAW-piloten Broadcast vittnar om samma sak. – Att flyga in till Kabul, som inte längre var en öppen flygplats med allt av controller, tower och taxikanal samt separation att prata om var som att flyga in i ett getingbo. Det var dåliga förbindelser med vad som motsvarar en luftbevakare på backen som själv skötte alla funktioner. Man fick anstränga dig för att själv räkna ut var i lufthavet olika flygplan befann sig. Otroligt nog fungerar det! Start och landning i mörker, med svår hög omgivande terräng runt oss på delvis nedsläckt bana och med NVG (Night Vision Goggles) som lätt bländas ut av biltrafik samt starkt kulturellt ljus gjorde det hela än mer svårhanterligt. Att talibanerna sköt varningsskott utanför grindarna för att hålla folkmassorna i schack kändes vid tillfället inte som det största hotet, säger Broadcast. – Vi lyckades vid denna flygning i alla fall att få med oss dryga 150 personer på vårt flyg. Det som berörde mig mest är självklart barnen. Den lilla mat vi hade med till besättningen för uppdraget delades snabbt upp och med hjälp av en passagerare gav vi det vi hade till barn, kvinnor och äldre först. Vatten hade vi gott om så alla kunde dricka. Små chokladbitar gav tillbaka de mest berörande ”thank you” vilket värmde hjärtat. En reflektion han gjorde under flygningen är att flesta av passagerarna sov på lastdäcket. En flygning med klar himmel och fint månljus förde dem till säkerhet. – Vi hade begränsat med stolsplatser och för att möjliggöra transport av så många som möjligt så användes spännband. Väl framme på vår HUB i Tbilisi var det rutin med tankning, rengöring och debriefing innan nästa besättning som sitter i beredskap kunde ta över. Maskinerna gjorde ingen nytta ståendes på marken, säger Broadcast. Så fort svenska TP 84 Hercules landat påbörjar Halo arbetet med att förbereda för att lyfta igen. Lastmästarna tar hand om passagerarna tillsammans med flygsäkerhetsstyrkan som också hjälper till att skydda flygplanet och besättningen ifall något skulle hända. Från utrymmet längst fram i flygplanet där två piloter, en flygmaskinist, en taktisk systemoperatör samt en av lastmästarna befinner sig under flygning nås de enbart av ljuden av gråtande barn när passagerna börjar fylla planet. Som mest vid en flygning fick de med sig 131 passagerare, vilket är långt fler än vad som finns platser i ett TP 84. Många barn kunde sitta i någon vuxens knä. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/09/20210824-alegus01-kabul-evakuering-0351-2-1024x683.jpgSom mest var det 131 passagerare på ett av Försvarsmaktens TP 84 Hercules. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten Kabul ligger högt över havet vilket gör att luften är tunnare och det är varmt, detta gör att flygplan får sämre prestanda att stiga som de normalt har. Dessutom måste de strax efter start passera över en bergskam. Det adderar till alla de andra risker uppdraget innebär. – Vad händer om en motor går sönder, då måste vi ha en plan så att vi kan ta oss ut över bergen. Men det finns alltid en plan som alla känner till. Det skapar en väldig trygghet. Händer det här så gör vi såhär. Då infinner sig någon slags lugn istället, säger Halo. Vid in- och utflygning använder de sig av taktisk flygning, de flyger på olika vis varje gång för att vara oberäkneliga. Om någon skulle skjuta mot flygplanet finns facklor att fälla, det gör man för att värmesökande robotar skall följa facklorna istället för flygplanet. – Som pilot är det alltid en anspänning innan man kommit upp en bit i luften, den första minuten efter start är anspänningen som störst, säger Halo. Efter landning i Islamabad kan Halo se de passagerare han flugit. Barn hade fått gosedjur som en lastmästare hade tagit med sig och delat ut. Han slås av att många av familjerna och barnen hade fina kläder på sig, men inget bagage. Många såg också lättade ut men väldigt trötta. Evakueringsflygningarna fortsätter även för HAW och Broadcast berättar om att en av dagarna var anflygningen mot Kabul förhållandevis enkel. – Någon enstaka trafikkollisionsvarning på väg mot fältet var det enda som höjde pulsen på besättningen. En sättning med full klaff i så låg fart som möjligt för att inte överhetta bromsarna innebar att vi inte behövde vänta på att dessa skall kylas och vi belönades med en otrolig kort tid för lastning, säger han. – Två timmar och en kvart senare lämnade vi Kabuls flygplats med drygt 270 evakuerade personer ombord, varav nästan hälften var barn. En norsk SF-soldat som kan flytande två dialekter av det regionala språket såg till att alla passagerare kunde känna sig bekväma med den sterila miljön på lastdäcket. Samtidigt delade en av de svenska piloterna ut gosedjur till alla barn och en amerikansk pilot stod för fullt och packade samt last-säkrade passagerarnas minimala bagage. De hade tur... Denna flygning hade vi plats för bagaget, säger Broadcast. Passagerarna togs emot på plattan där de landat av både svenska, norska, holländska och amerikanska representanter. Både civila och militära som sedermera lotsade de evakuerade vidare genom systemet. – Den besättning som stod redo tog nästa flight och de lyckades få med sig otroligt nog, över 400 människor, dock utan packning, säger han. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/09/image1-1024x485.jpegPå väg mot säkerheten med C-17 från HAW. Foto: HAW Under Broadcasts sista flygning till Kabul, i kaoset med flera IDF-bombdåd i anslutning till Kabuls flygplats och tre larm om attacker mot flygplatsen, fick de med sig 366 personer. Ungefär hälften av dessa var små barn, några utan sina föräldrar. – Det var även mycket glädjande att se våra kollegor i TP 84 Hercules på rampen bredvid oss, även de i full fart att undsätta folk. Då funderade jag hur länge vi skulle kunna fortsätta insatsen, säger han. – Jag är stolt för jobbet vi gjorde som var absolut nödvändigt. Stolt över den kunskap de mer rutinerade kollegorna besitter och hur de delar med sig samt lär ut för att vi alla skall bli ett ännu bättre crew och i slutändan göra ett än mer professionellt jobb för mänskligheten, säger Broadcast. Sista flyget Mot slutet av den svenska evakueringsinsatsen inträffar det som många varnat för, ett attentat i form av en explosion vid flygplatsen. – Vi får direkt reda på att det har hänt, det vi inte vet är i vilken fas vårt flygplan är, vi vet att det är på marken. Vi tror inte att de har startat, säger Per Carlemalm. TP 84:an startar precis efter explosionen. Det är det sista som lämnar Kabuls flygplats när attentatet sker. De har precis åkt förbi på taxibanan där det händer ett par hundra meter bort. De ser rökmolnet men reagerar inte eftersom det rök på flera ställen runt flygplatsen, det hörde till normalbilden under insatsen. Den svenska evakueringen kommer genomföra en flygning till efter attentatet, när många andra länder redan avbrutit sina insatser. Kvar i Kabul finns fortfarande svensk personal. Per Carlemalm med personal är villiga att genomföra flygningen och hämta dem, trots riskerna, och gör snabbt en plan för detta som presenteras för högre chef, ”vi måste ta hem all svensk personal, vi har en plan och det sker på det här sättet”. – Vi väljer att vi gör det igen. Vi fortsätter med operationen trots det höga riskläget, och gör precis det vi är till för att göra, vi backade inte och alla var frivilliga. Vi är beredda att hjälpa andra svenska myndigheter när det är som svårast, säger han. De får klartecken att genomföra planen. Halo var med som pilot på den sista flygningen. – Det var kluvna känslor, man förstod att det var farligt, samtidigt så kändes det som att vi hade en bra plan hur vi skulle göra och gått igenom alla tänkbara scenarier hur vi skulle göra, som ett större flygplanfel på marken i Kabul. Eller om det sker en till attack. Men vi kände oss väldigt trygga med uppgiften, säger han. Flygningen gick bra och de kunde återvända till Pakistan för sista gången under denna insats. Efter landning utspelar sig glädjescener. – Det kändes väldigt skönt att kunna hjälpa dem att ta sig därifrån, det kändes jättebra och jag är glad att vi fick chansen att göra det och att det gick så bra, säger han. Stöd från hemmaförbandet F 7 Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj, har som uppgift att leda förbandet och stödja de insatser som genomförs. Hon är mycket stolt över sin personal. – Det är det de är bäst på, att lösa svåra uppdrag, i en svår hotmiljö. Det här är inte första gången, transporten har gjort väldigt många insatser, säger hon. En uppgift är också att se till att det finns stöd till anhöriga. De kan ofta ha en mycket svår situation eftersom de inte har samma information som den stödjande personalen på F 7 har. – Det är så mycket värre för de anhöriga, de sitter ju hemma som på nålar. Jag har tänkt mycket på de anhöriga under den här perioden, men förhållandena har ändå varit så gynnsamma att de kunnat hålla kontakt med de närmste anhöriga själva där nerifrån.Vi ska inte heller glömma bort alla som slitit dygnet runt för att ge så bra stöd som möjligt till gänget som befann sig därnere. Allt från logistik, underhåll, flygtillstånd med mera måste fungera alla tider på dygnet, säger Malin Persson. Transportflygskvadronen genomför skarpa uppdrag hela tiden. Det kan handla om allt ifrån krissituationer, hjälp vid naturkatastrofer som Tsunamin i Filippinerna, stormen Gudrun, till stöd vid insatser. Även under pandemin hålls beredskap för att kunna transportera intensivvårdspatienter i ambulans med Hercules. – Man måste säkerställa att de har möjlighet att göra den här typen av insatser över tid, för det är mycket tryck på den här resursen. Just transportflyg är alltid efterfrågat. Man måste vara rädda om dem så att de orkar i längden, säger hon. Åter Såtenäs Vid hemkomst till Såtenäs fanns både flygvapenchefen, Carl-Johan Edström samt chefen för Skaraborgs flygflottilj Malin Persson på plats och hälsade besättningen välkommen hem. De deltog också i den efterföljande hemkomstmiddagen. Uppmärksamheten var något som besättningen inte hade förväntat sig. –Många i personalen hade inte förväntat sig det, ”nu inser vi att vi gjort något stort”, säger Per Carlemalm. –Vi blev glatt överraskade. Det är roligt att vi är uppmärksammade, säger Halo. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/09/20210831-perfor04-hemkomst-afg-001-2500px-1024x683.jpgI en vindstilla sensommarkväll kom de två Herculesflygplanen tillbaka till hemmabasen Såtenäs. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten Efter hemkomst fick även personalen delta i hemkomstverksamhet som bland annat innefattar gruppsamtal där de kunde prata om det de varit med om. – Vi blev väl omhändertagna när vi kom hem, säger Halo. Väl förberett Först på plats för att förbereda för insatsen var NSE, National Support Element från Luftstridsskolan och Försvarsmaktens logistik. De förberedde allt för att uppdraget skulle kunna utföras. Det handlar om logistikarbete, som boende, mat och infrastruktur för personalen och flygplanen. – De har gjort ett hjältedåd och förtjänar en eloge för allt de gjort, säger Per Carlemalm. De sista dagarna i operationen förstärktes det svenska bidraget med flygbasjägare från Blekinge flygflottilj, F 17, för att kunna bistå med bland annat sjukvård om behovet skulle uppstå. Vi lever i en tid av ett förändrat, och tyvärr, försämrat omvärldsläge. Ett säkerhetsläge som präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Det visar inte minst utvecklingen i Afghanistan. – Jag är otroligt stolt över vad Försvarsmakten, Flygvapnet och HAW åstadkommit under mycket svåra förhållanden och hög risknivå. Med mycket kort varsel, helt osjälviskt och med stort mod, visat på viljan att göra skillnad för andra och sätta deras säkerhet framför sin egen. Det är inte bara långt utöver vad som förväntas av många andra i vårt samhälle, det är kärnan i vår militära profession. Varje enskild räddad person är en seger i sig själv, säger Carl-Johan Edström. Text: Per Forsberg och Louise Levin Läsa hela inlägget här >>

Hur är det att arbeta som ingenjör och pilot i ett och samma yrke och vad gör egentligen en flygingenjör i aktiv flygtjänst? Vi har träffat Fredrik Süsskind som arbetar som flygingenjör på flygstaben.Sedan några månader tillbaka arbetar Fredrik Süsskind på flygstabens planeringsavdelning som chef vid gripensektionen, där han ansvarar för den långsiktiga utvecklingen av Gripensystemet. En roll som kräver teknisk specialistkunskap och förståelse för systemet. Med sin bakgrund som flygingenjör i aktiv flygtjänst under nästan 30 år är han rätt person för jobbet. – Min erfarenhet som både provflygare och pilot, i kombination med min ingenjörsbakgrund, ger mig en förståelse för hur tekniken kan användas operativt. Den kunskapen är ovärderlig i min nuvarande roll på flygstaben, säger Fredrik Süsskind. VÄGEN TILL YRKET Fredrik gjorde sin grundutbildning med värnplikt 1989 vid arméns tekniska skola. En kompis från värnplikten sökte sig sedan till flygvapnet och Fredrik bestämde sig för att göra detsamma och skickade in en ansökan. Fredrik påbörjade därefter sin utbildning till civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och när han senare blev kallad till pilottesterna hade han nästan glömt bort sin ansökan. Testerna gick över förväntan och nu hade han två val – att börja pilotutbildningen direkt, eller läsa klart civilingenjörsutbildningen och bli flygingenjör i aktiv flygtjänst. Valet var enkelt och han valde det senare. Efter tredje året på KTH antogs Fredrik som officersaspirant inom flygvapnet och efter sin civila examen anställdes han som flygingenjör. – Jag fick möjligheten att utbilda mig till pilot inom flygvapnet. Att få vara en del av en stridsflygdivision och flyga högprestandaflygplan var en unik karriärmöjlighet. Ett yrkesval, där jag med glädje sett fram emot att gå till jobbet varje dag, säger Fredrik Süsskind. En av de bästa sakerna med att arbeta som flygingenjör i aktiv flygtjänst är att det är ett utmanande jobb. Yrket är varierande och det är viktigt att du är flexibel och initiativrik, att du har en stark drivkraft och att du är villig att arbeta inom många olika områden. – En utmaning är att få balans mellan flygtjänsten och de andra arbetsuppgifterna. Då flygtjänsten är central i rollen så gäller det att prioritera i vardagen, säger Fredrik Süsskind. Att han trivs med sitt yrkesval råder det inga tvivel om. Fredrik har arbetat i Försvarsmakten i 30 år och fler ska det bli. Han vill varmt rekommendera utbildningen till alla som har ett tekniskt intresse och vill bli piloter. Läs hela inlägget här >>

Therese Naess är nytillträdd chef för det nationella cybersäkerhetscentret som håller på att organiseras och där Försvarsmakten ingår som en av flera myndigheter.Den nytillträdde chefen för centret Therese Naess har lång erfarenhet av att bekämpa allvarliga säkerhetshot i samhället, exempelvis vid Säkerhetspolisen och Migrationsverket. – Min stil som chef är att slå fast kursen och sätta ramar och mål. Det tror jag behövs när en ny och sammansatt verksamhet ska byggas upp, som Nationellt cybersäkerhetscenter, säger Therese Naess. På uppdrag av regeringen ska centret samlokalisera delar av flera myndigheters nuvarande verksamheter och på så sätt skapa synergier, vilket är viktigt för säkerheten och samverkan i hela samhället. Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm välkomnar Therese Naess. – Att det nu finns en chef på plats är ett viktigt steg i utvecklingen av centret. Från vår sida fortsätter vi med att bidra med it-säkerhetskompetens, omvärldsbevakning och personal ur cyberförsvaret, säger han. Redan nu finns personal från Försvarsmakten på plats i centret för att bidra till att stärka Sveriges cybersäkerhet. Läs hela inlägget här >>

Luftvärnsregementets medarbetare Anna Normann lyckades med sin målsättning att ta medalj vid Paralympics i Tokyo. Det blev en silvermedalj i skytte med gevär, 50 meter liggande. – Jag vill skicka ett stort grattis till Anna för hennes strålande insatser under Paralympics och samtidigt tacka henne för att hon alltid är en mycket god ambassadör för Försvarsmakten, säger Luftvärnsregementets chef överste Mikael Beck.Anna Normann har tävlat i fyra grenar i skytte under Paralympics och utöver silvermedaljen kan hennes framgångar under tävlingarna sammanfattas i att hon har slagit ett världsrekord, varit i tre finaler, slagit ett personligt rekord, tagit en femteplats och en åttondeplats. Anna Normann är unik som kanske den enda idrottaren i världen som har guldmedalj från tre olika VM – VM, militära VM och para-VM. Nu kan hon även lägga till en medalj från Paralympics i den digra meritlistan. Anna Normann ingår sedan årsskiftet i Försvarsmaktens elitsatsning FM Elit. Det innebär att hon har en paus från sina ordinarie arbetsuppgifter på Luftvärnsregementet och istället satsar helhjärtat på träning och tävlingar. – Försvarsmakten gör det möjligt för mig att vara bäst i världen. Utan Lv 6 och Försvarsmakten hade jag inte varit där jag är i dag. Det hade aldrig gått utan det stöd jag fått från chefer och kollegor, säger hon. Läs hela inlägget här >>