RSS-Bot

Det är första gången på många år som Livgardets livbataljon genomför en krigsförbandsövning med hela förbandets krigsorganisation. För bara veckor sedan genomförde soldaterna statsceremoni i paradutrustning vid riksdag och regeringsbyggnaderna. Nu står de i full stridsutrustning på samma plats, med uppdraget att skydda byggnaderna vid både storskalig terrorism och regelrätt krig.Det är kväll när övningsmomentet börjar, bataljonen befinner sig mitt i hjärtat av Stockholm, närmare bestämt utanför Riksdagshuset. Från en strategisk utplacerad postering får en soldat plötsligt syn på ett mörkt fordon. Föraren blir anvisad att parkera utanför avspärrningarna. Ordern är tydlig: ”kliv ur fordonet, öppna dörrarna och bakluckan”. Föraren gör motvilligt som han blir tillsagd och soldaterna börjar systematiskt söka igenom fordonet. De letar efter vapen, hemmasnickrade bomber, eller andra misstänkta föremål som kan utgöra fara. Medan soldaterna söker igenom fordonet börjar föraren, som är märkbart nervös, att ifrågasätta sökandet. Han bjuder motstånd och försöker prata sig ur situationen. Soldaterna fortsätter oberörda att göra sitt jobb. Efter en skyddsvisitation blir mannen bortförd och soldaterna upptäcker sprängämnen i fordonet. Fyndet gör att de måste agera snabbt. Nu gäller det att söka skydd. De lämnar området springandes i låga ställningar. I skyddet från en intilliggande byggnad lägger de upp en plan och börjar sedan agera på situationen. Bildrotator KFÖ livbat Eskalerande händelseutveckling - Soldaterna löser uppgiften jättebra. Det som händer här är en bekräftelse på att de värnpliktiga har fått en bra grundutbildning, och tillämpar sina kunskaper på önskvärt sätt. Tack vare deras agerande avvärjdes hotet, som plutonchef blir jag stolt, säger Emma Karlsson. Även om övningsmomenten i Stockholm är uppbyggda kring ett fredsscenario, bygger hela övningen på en eskalerande händelseutveckling. Uppgifterna handlar om allt från att skydda och bevaka vid till exempel terrordåd, till att bekämpa en beväpnad motståndare som olovligen befinner sig i Sverige. - Genom att bygga upp övningen på det här sättet ger vi soldaterna de bästa förutsättningarna att träna och verka på hela konfliktskalan. De får lära sig lösa sina uppgifter på bästa möjliga sätt både i fred, kris och krig, säger övningsledare Stefan Appehl. Uppgift i huvudstaden För att nå övningsmålen och öka förmågan att verka i hemmamiljön Stockholm, inleds övningen i Kvarn. Här får soldaterna möta motståndaren och öva strid i bebyggelse i en av världens främsta anläggningar. Med hjälp av tekniskt avancerad utrustning ges soldaterna en realistisk övning där de lär sig förstå terrängen och hantera de utmaningar som finns i tätbebyggda områden. - Livbataljonen är ett renodlat Stockholmsförband. Vår huvuduppgift finns i centrala Stockholm. Vår stridsmiljö är storstaden och att träna strid i bebyggelse är därför viktigt för oss. Vi kan självklart verka utanför Stockholm, i skog och täckt terräng, men vi tränar primärt för att uppträda i stadsterrängen, säger Stefan Appehl. Det finns många utmaningar med att strida i statsmiljöer, och en del av dem skiljer sig från dem som finns i skogsterräng. Vid strid i bebyggelse är det till exempel svårt att få en bra överblick över situationer och händelser. Soldaterna försvinner in i byggnader, rum och korridorer och det går inte alltid att se varandra. Utmaningar i tät bebyggelse - En annan sak som gör det hela svårare är att inne i byggnaderna kan det vara både mörkt, trångt och rökigt. Anfallstempot är högre eftersom stridsavstånden är kortare. Vid strid i skogsterräng är det vanligtvis några hundra meters avstånd till motståndaren. I strid i bebyggelse kan det handla om så korta avstånd som tio meter. Det här gör att soldaterna måste vara extra uppmärksamma, ha en välutvecklad reaktionsförmåga och kunna fatta snabba beslut. Det är en svår uppgift och den kan snabbt bli farlig, säger Stefan Appehl. Under den elva dagar långa övningen har bataljonen haft möjlighet att öva med nästan hela krigsorganisationen - något som Stefan Appehl anser är viktigt. - Att få öva på det här sättet och på den här nivån är avgörande för att vi ska kunna bibehålla och öka vår förmåga. Det är också en enormt viktig del för att vi ska kunna rekrytera och växa. Jag är mycket nöjd. Vi har uppnått de viktigaste målsättningarna med krigsförbandsövningen och soldaterna har gjort en fantastisk insats, avslutar han. Bildrotator livbat KFÖ PorträttLäs hela inlägget här >>

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/10/245196420-611903619945763-7604259286361833186-n.jpg Jag öppnar yrvaket ögonen. Mellan mig och vintergatans till synes ändlösa djup av stjärnor finns endast ett tunt, genomskinligt myggnät. Månen har inte gått upp än och jag slås av tanken att på det sättet som stjärnorna ger sig till känna här ute i Sahel-öknen har jag aldrig sett dem förut. Jag känner mig tacksam när jag inser att denna syn är få svenskar förunnat. Jag rycks ur mitt resonemang av den där viskande rösten utanför myggnätet som troligtvis var vad som fick mig att vakna från början, ”Du ska posta nu”. Jag kuperar handen över klockan för att skapa ett skydd innan jag tänder dess lampa för att kunna utläsa vad klockan är. ”01:52” visar den lilla displayen. Hur hamnade jag här? Som för så många andra började min militära bana i en frågeställning kring vad som kommer efter trean på gymnasiet. Att jag skulle bli soldat var aldrig någon självklarhet, än mindre att jag skulle åka på utlandstjänst. Om någon där och då hade berättat för mig att jag fem år senare skulle befinna mig i Afrika på uppdrag av FN så hade jag mest troligt avfärdat det som ett skämt. Båda mina föräldrar är civila och det fanns ingen egentlig militär förebild vars fotspår jag ämnade att följa. På något vis hamnade jag ändå hos rekryteringsmyndigheten där jag blev rekommenderad att söka mig till Karlsborg. Efter 11 månader i de västgötska skogarna med ”Sveriges mest insatta förband” så hade mina tidigare så civila ideal färgats av de gröna. Jag hade fått upp ögonen för en fortsatt tjänstgöring i Försvarsmakten och att eventuellt få åka på en framtida internationell insats, detta stod i konflikt med min vilja att återgå till studierna. För att kunna tillmötesgå dessa annars så motstående intressen så trädde GSS/T (tidvis tjänstgöring), fram som lösningen. Att vara anställd som GSS/T betyder att man tidvis tjänstgör i Försvarsmakten. För min del som anställd på 31. Bataljon innebar det att jag under de två efterföljande åren, när jag åter studerade som huvudsysselsättning, fick komma in på två större övningar. Båda gångerna blev det ett välkommet avbrott från vardagen. Kombinationen av det militära- och det civila livet skapade en positiv förstärkning där det ena gav det andra större mening. Efter en övning kunde man åtnjuta det civila livet med en förnyad intensitet medan man efter en längre period av studier kunde se fram emot att snart få sätta på sig uniformen och komma ut i skogen. Att vara anställd i Försvarsmakten som GSS/T är i min mening den perfekta kompromissen, man får helt enkelt det bästa av två världar. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/10/dsc05546.jpg I slutet av den omvälvande våren 2020 presenterade sig den möjlighet som jag väntat på sedan grundutbildningen. K3 var uppsättande förband för insatsen Mali 14 och skulle nu aktivera T-soldater för att fylla raderna. Detta fungerar på samma sätt som vid en kortare övning men med den fundamentala skillnaden i tidsperspektivet. Det civila livet behöver läggas åt sidan på ett helt annat sätt när man är borta i nästan ett och ett halvt år vilket medför helt andra problemställningar. Att gå från ett civilt liv till att åka på internationell insats tror jag är en mindre omställning för oss som åker. Vi har haft tid att brottas med våra inneboende drifter och värderingar vilket resulterat i att vi vill ge oss iväg, även om vi kanske inte alltid kan sätta ord på vad det är specifikt som får oss att åka. Under mina två år i skolan hade jag kommit till slutsatsen att en insats var värt ett studieavbrott. Ändå var det inte utan eftertanke jag anmälde intresse och senare tackade ja till att få följa med. När man pausar sitt civila liv på det sättet som en insats innebär så är det inte bara de egna studierna eller karriären som påverkas. Omställningen som en internationell insats tvingar fram tror jag blir som mest påtaglig för de som inte valt det själva men oundvikligen kastas in i det. Oavsett om man är anhörig till någon som jobbar i Försvarsmakten på heltid eller deltid så är en insats en prövande period. Man går veckor utan att prata och månader utan att träffas. Man blir försatt i en situation som man inte valt själv och inte kan ta sig ur på annat sätt än att låta tiden ha sin gilla gång. Man blir kvar ensam i den vardag som är uppbyggd för två. Lika lite som jag tror många anhöriga förstår varför vi väljer att åka iväg, lika lite tror jag vi förstår hur det är att vara kvar. Att på detta ha byggt upp ett liv med någon som man trodde var civil gör knappast situationen lättare när verkligheten man finner sig i visar något annat. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/10/dsc05478.jpg Som GSS/T så är man varken uteslutande civil eller militär. Man är en blandning av båda två samtidigt. Denna dikotomi kräver ett visst mått av extra förståelse och anpassning från anhöriga. Ett krav som våra anhöriga ofrivilligt och kanske orättvist ställts inför men oupphörligt och outtröttligt uppfyller. Utan våra anhöriga så hade den här insatsen inte varit möjlig. Genom sin omtanke så får de oss att må bra här nere och genom att lösa de åtaganden som vi lämnat i det civila livet så möjliggör de för oss att enkelt kunna komma hem när livet så snart går tillbaka till det ”normala”. Den uppoffring som våra anhöriga gör för oss medger att vi kan få det bästa av två världar. När jag kommit på plats på poststället och gjort alla nödvändiga kontroller så tänder jag upp klockan igen. ”01:59” visar den nu. Jag blickar ut över det landskap av lavasten och grästuvor som genom bildförstärkaren färgas grön. I fjärran hör jag en ko som råmar. Jag hamnade här för att jag ville hamna här, för att jag i fem års tid gjort mer eller mindre aktiva val som fört mig till den här platsen. 5 000 km norrut så har jag mitt andra liv, mitt civila liv. Där har jag också de som gör den här insatsen tillsammans med mig, även om de inte valt det själva. Jag känner mig djupt tacksam över det stöd som våra anhöriga ger oss som åker iväg, det är få svenskar förunnat. //Erik http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/10/dsc05640.jpg Läsa hela inlägget här >>

Tredje brigadstaben - en av Sveriges två brigadstaber - övar i Boden efter covid-uppehållet. Under en vecka i Boden har stabsofficerarna nu fräschat upp sina kunskaper under en så kallad krigsförbandskurs. Koncentrerade blickar riktas mot en stor kartbild. Dataskärmar flimrar, telefoner ringer och en skarp befälsröst ur en högtalare berättar att ett kompani anfaller. Då kliver I 19:s regementschef överste Nils Johansson in. Vi befinner oss i stridsledningscentralen - hjärtat i tredje brigadstaben som består av runt 80 personer - i en övningshall i Norrbotten. Regementschefen besöker tillfälligt övningen - den viktigaste för brigadstaben på länge. En efter en föredrar stabsmedlemmarna aktuell situation i det fiktiva scenariot. Här på I 19, Norrbottens regemente, finns en av arméns två brigadstaber. Stabsmedlemmarna ska kunna leda runt 5 000 soldater och officerare i händelse av krig. Staben övas kontinuerligt men på grund av covidsituationen har de inte samlats fysiskt på nära två år. Ett del i arméns tillväxt Under en intensiv övningsvecka i Boden drillas stabens personal i allt från ledningsstödssystem till skjutning med automatkarbinen. – Det är oerhört viktigt att vi genomför den här övningen – och att den görs lokalt, säger regementschefen Nils Johansson. Armén växer och antalet brigader ska bli fler. Nils Johansson fortsätter: – Vi ska utbilda och förrådsställa hela denna brigad här i närområdet. Då blir ledningen i brigadstaben ett viktigt instrument för att åstadkomma det, säger Nils Johansson, som efter stabsgenomgången möts av många genuina leenden och igenkännanden. Han var själv med i staben för snart tio år sedan. Förbandsanda och samhällsnytta – Förbandsandan och kamratskapen är stark här. En del i det är att så många som en tredjedel av staben är reservofficerare. Flera har över 20 års tjänstgöring i samma stab. Erik Näslund sitter böjd över en karta med många röda och gröna symboler. Till vardags är han delägare i ett konsultbolag men här är han en av dem som leder brigaden – och det ända sedan 2001. – För mig handlar det här om samhällsnytta. Att försvara vårt samhälle och Sveriges värderingar ligger mig varmt om hjärtat. Hans blick försvinner långt bort. Rösten sänks. – Och så är det kamratskapen. Vi är många här som känner varandra otroligt väl under speciella omständigheter. Han pratar om övningar som svetsat dem samman under lång tid. – Men omväxlingen är viktig också. Att få göra något helt annorlunda från vardagen som känns viktigt. Storövning i Norge 2022 Nästa stora tillfälle att samlas blir storövningen Cold Response i Norge där staben ska drillas en hel månad. Stabschefen John Hansson är nöjd. – Det känns otroligt kul att samla staben och vässa färdigheterna så att vi är redo för Cold Response, säger John Hansson. Läs hela inlägget här >>

Året om och dygnet runt, men till stora delar i det tysta, jobbar marinen med att Sveriges säkerhet och oberoende ska vara opåverkat. Genom att patrullera den svenska kusten samtidigt som man förbereder sig på att försvara Sverige mot en angripare, höjs den tröskel som en angripare måste kliva över.Sjöstridskrafterna löser skarpa uppgifter dygnet runt och året om. Ständigt övervakar marinen det svenska sjöterritoriet med fartyg och landbaserade spaningssystem. Den normalbild som finns över de tusentals fartyg som ständigt rör sig runt den svenska kusten möjliggör att avvikelser i mönstret kan upptäckas och åtgärder kan vidtas. Intresset för Östersjöregionen hos andra nationer är mycket stort och såväl Ryssland som Nato har en stor närvaro med sjö- och flygstridskrafter. Parallellt med den rutinmässiga sjöövervakningen pågår övningar och förberedelser för att kunna försvara Sverige mot ett direkt angrepp. Sjöstridskrafterna övar och förbereder sig såväl nationellt som tillsammans med andra nationer. Finland har en särställning men samarbeten med exempelvis USA, Nato och övriga partners runt Östersjön bygger förmågan att bidra till säkerhet i närområdet. Modern materiel och kompetent personal Marinens tyngre stridsfartyg utgörs idag av sju korvetter, fem ubåtar och fem minröjningsfartyg. Dessa fartyg är byggda av svensk försvarsindustri, för närområdet och svenska behov. – Våra fartyg är anpassade för den unika Östersjömiljön. Sonarer, radarsystem och smygteknik kommer till sin absoluta rätt här hemma. Men de är också byggda för att enkelt jobba ihop med fartyg från andra nationer och för oss är det rutin att lösa uppgifter tillsammans med våra utländska partners, säger Nina Vinde som är fartygschef på HMS Visby. Dagens fartygsbemanning, med fast anställd kompetent personal och inte värnpliktiga, har gett en högre beredskap och gör marinen insatsberedd året om. De alltmer komplexa tekniska system som finns ombord kräver en kunskapsnivå som är svår att möta med värnpliktiga sjömän. Ökad förmåga i framtiden Den närmaste tioårsperioden utvecklar sjöstridskrafterna förmågan inom alla områden. Två nya ubåtar av Blekingeklass ersätter äldre ubåtar och nya ytstridsfartyg tillförs mot slutet av decenniet. Samtidigt kommer nya och utvecklade vapensystem att göra marinen vassare, konstaterar chefen för 31:a korvettdivisionen, John Theander: – Korvetterna får nya sjömålsrobotar med längre räckvidd men också effektivare ubåtsjakttorpeder. Tillkomsten av luftvärnsrobotar kommer att ge bättre möjlighet att möta morgondagens hotbild, men kommer också att kunna bidra till Sveriges totala luftförsvar. Läs hela inlägget här >>

Under helgen 9-10 oktober kommer nästan 400 soldater och officerare i stridsutrustning att öva i centrala Stockholm. Det är Livgardets insatsförband livbataljonen som under de avslutande dagarna på sin krigsförbandsövning övar för försvar av Stockholm i området kring riksdag- och regeringskvarteren. Skottlossning med lös ammunition kan ske.Den här veckan övar livbataljonen hela sin krigsorganisation. Pliktpersonal har kallats in för repetitionsövning, de värnpliktiga är på plats, reservofficerare är inne och jobbar, och anställda officerare och soldater har precis avslutat paradsäsongen och står redo att öva sina skarpa krigsuppgifter. Övningen har inletts med mobilisering - med bland annat täthetsprov av skyddsmask och inskjutning av vapen på Livgardet i Kungsängen. Därefter har förbandet förflyttat sig söderut för att öva strid i bebyggelse på anläggningen vid Markstridsskolan i Kvarn. Kally Fohlin genomförde värnplikten 2017-2018 som skyttesoldat och kallats in till övningen med stöd av pliktlagen. – Det var en smärre chock i början, men det känns kul också. Jag håller på med skytte civilt, så jag ser fram emot just skyttedelen. Förväntningen är att jag kommer lära mig något nytt och lära mig mer om strid i bebyggelse. Ny terräng ger nya utmaningar Erik Sjöstrand har befattningen beriden högvakt/skyttesoldat på Livbataljonen sedan ett par år tillbaka. Han har precis lämnat paradsäsongen bakom sig för att dra på sig fältuniform och öva strid. – Det är jätteskönt att få sträcka lite på sig. Jag ser fram emot att öva strid i bebyggelse, att komma ner till Kvarn till en rejäl SIB-anläggning och få mängdöva i ny terräng. Man blir lite van av att öva i sina vanliga lokaler, man kan de banorna. Nu blir det nya utmaningar på en ny plats. Övningen kommer att avslutas med moment runtom i Stockholm. Syftet är att öva på förbandets huvuduppgift i kris och krig: att skydda och bevaka samhällsviktiga anläggningar i Stockholmsområdet. Övningen genomförs i samverkan med riksdagsförvaltningen och regeringskansliet, som sköter sin verksamhet som vanligt under övningen. Stockholmsmoment lördag till söndag Bataljonen övar vid riksdags- och regeringsbyggnaderna och omkringliggande kvarter från tidig kväll lördag den 9 oktober till och med söndag förmiddag den 10 oktober. Förbandet kommer bland annat att sätta upp vaktposter och vägspärrar och soldater kommer att patrullera till fots i området under hela natten. De kontroller som genomförs sker bara på figuranter. Soldaterna bär stridsutrustning och skottlossning med lös ammunition kan komma att ske. Samtidigt kommer även övningsmoment genomföras i byggnader i Telestaden, Farsta, Stockholm, där en styrka övar moment med strid i bebyggelse. Kally Fohlin är fullt upptagen med studier på universitet till vardags men uppskattar ändå att hon kallats in för att delta i övningen. – Jag tycker att man får ut något i försvaret som man inte får ut i det civila; det är en stämning, man har en otrolig gemenskap, man får sätta sig själv lite på prov. Det är som att vara ute och springa, det är jobbigt i början, men när man kommer hem känns det jättebra. Lite så är det att vara i försvaret. Läs hela inlägget här >>

Safat, Swedish Armed Forces Adventure Team, Försvarsmaktens eget elitlag i multisport har nu tävlat i VM i Spanien och de knep äntligen det guld de drömt om i flera år. De har sprungit, cyklat och paddlat i över 60 mil och i fyra dygn, i tuffa förhållanden och med väldigt lite sömn. John Karlsson, K 3, Malin Hjalmarsson, Livgardet, Oskar Svärd, Ing2 och Emil Dahlqvist, Dalagruppen, är medlemmarna i Safat som de senaste 93 timmarna tävlat konstant i 600 kilometer, 17 000 höjdmeter och med totalt cirka fyra timmars sömn. På onsdagseftermiddagen kom de in i målet i A Coruña i nordvästra Spanien som segrande lag efter en helt strålande prestation. – Våra förmågor som officerare och soldater har prövats under svåra förhållanden utan avkall på bibehållet stridsvärde. Förmågan att hantera sömnen har i denna tävling varit avgörande tillsammans med kamratvård, säger lagets kapten Johan Karlsson. Segern vid målgången firades med jordgubbsglass. Läs hela inlägget här >>

Just nu pågår ett samarbete mellan Försvarsmakten och Polisen för att utbilda skickliga handledare som kan stödja kollegor i deras utveckling som instruktörer. Under Militärhögskolan Halmstads (MHS H) kurs Handledare utbildningsmetodik utbyts erfarenheter mellan deltagare och organisationer för att skapa mervärde för alla parter. – Den egna organisationens utbildningspraktik blir mer synlig- och tydliggjord på ett konstruktivt sätt när utbildare från olika organisationer utbyter erfarenheter av utbildningsmetodik, förklarar Mikael Gudmundsson, kurschef Militärhögskolan Halmstad /Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE). Bättre tillsammans än var för sig Kursen genomförs i samverkan med Polisen, men även deltagare från andra myndigheter och organisationer, i en totalförsvarssamverkan inom utbildningsområdet. Den genomförs i tre delar – de första två av mer praktisk karaktär och en sista mer reflekterande del. Den bedrivs i både närundervisnings- och distansundervisningsform och omfattar totalt 16 arbetsdagar. Årets kurs pågår under hösten med dryga trettiotalet deltagare och avslutas i mitten av december. Nyligen har den andra delen precis genomförts på Polisens utbildningsplats i Rosersberg. Deltagarna har i mixade grupper förberett och genomfört olika utbildningspass för att skapa en gemensam utbildningsupplevelse. Den ligger till grund för efterföljande reflektion genom utvecklande samtal. I samtalet identifieras vad man ytterligare vill förstå och fördjupa sig i för att utveckla utbildningsmetodiken och därmed optimera förutsättningarna för lärande. – Det är väldigt intressant att få vända och vrida på saker tillsammans med andra som är vana att utbilda i sina organisationer – inte minst att reflektera över varför det blir som det blir när vi gör som vi gör i utbildningssituationen, berättar Johan Magnusson, samordnare för polisiär konflikthantering (Polkon) i polisområde Jämtland. Både Försvarsmaktens och Polisens verksamhet är till stora delar praktisk och då är det intressant att titta på likheter och olikheter i utbildningsmetodik. Vad beror eventuella skillnader på? Utvecklande samtal När och hur fångade vi övningstruppens intresse och engagemang? Lär man sig alltid bäst när man tycker att det är kul? Hur skapar man en optimal lärsituation i en grupp där erfarenhet och förkunskaper varierar stort? Kan det bli för mycket fokus på variation i lärsituationen? Hur skapar man en avslappnad och trygg stämning i lärsituationen? Är det då man lär sig som mest? Frågorna är många som avhandlas i det utvecklande samtalet efter genomfört utbildningspass. – Vi har en bra och ganska djup samtalsnivå, berättar Henric Larsson, sektionschef för utbildningen på Officersprogrammet, Markstridsskolan Kvarn. Olika bakgrund och erfarenhet i gruppen öppnar upp för ett bredare perspektiv på utbildningsmetodik, men jag hoppas också få möjlighet att fördjupa mina tankar och idéer om utbildning och testa mot de andra deltagarna. Som utgångspunkt under kursen används Försvarsmaktens publikationer Handbok Utbildningsmetodik (2013), Pedagogiska grunder (2006), samt arbetsversion Pedagogiska grunder (2021). I den sista delen av kursen kommer deltagarna att fördjupa sig i litteraturen, men också att med utgångspunkt i erfarenheterna från del 1 och 2, omsätta dessa till praktiskt utbildnings- och utvecklingsarbete på den egna arbetsplatsen. Fortlöpande återkoppling från kurskamraterna är ett genomgående inslag. – Det här är ett jättebra tillfälle att få lite nytändning och fundera på hur jag kan bli bättre i min roll, summerar Johan Magnusson. Det är kul och nyttigt att utvecklas tillsammans med utbildare från andra statliga myndigheter. – Jag uppskattar bredden här där vi möts med olika bakgrund, men i grunden delar ett gemensamt intresse för utbildning och människors utveckling, sammanfattar Henric Larsson Våra kadetter är vetgiriga och jag vill uppdatera mig och hänga med i utvecklingen av människors lärande. Läs hela inlägget här >>

Havet har i tusentals år varit en försörjnings- och kommunikationsled av stor betydelse. Gods och människor kan på fartyg transporteras i större mängder och till lägre kostnad än något annat transportslag. Världshandeln är beroende av att sjöfarten ostört kan fortsätta sina leveranser, annars uppstår snart stora problem i alla länder. Det gör det också attraktivt för en motståndare att försöka kontrollera havet. Därför förbereder sig marinen redan i dag, för att i kris eller krig säkerställa att viktiga varor når oss.Vårt beroende av ett ständigt flöde av säkra fartygstransporter har tydligt visat sig vid flera tillfällen. I våras blockerade det stora containerfartyget, Ever Given, Suezkanalen under sex dagar. Stoppet orsakade prishöjningar och förseningar som fortfarande, sex månader senare, påverkar handeln. För 15 år sedan orsakade pirathotet utanför Somalia så stora problem för sjöfarten att en militär EU-operation startades. Sverige har deltagit vid flera tillfällen med fartyg, flygplan och soldater. Västkusthamnarna är porten in I världen ökar pressen på att ställa om från fordonstransporter på väg till grönare alternativ som järnväg och kustnära sjötransporter. Sverige är också ett av de länder som är mest export- och importberoende och nästan 90 procent av vår import och export transporteras på fartyg. Via västkusthamnarna tas en stor del av dessa varor in, inte bara till Sverige utan till hela regionen. Sverige är inte självförsörjande inom särskilt många områden. Livsmedel, läkemedel och elektronik är bara några av de nödvändigheter som hela tiden passerar svenska hamnar. Enligt Göteborgs hamns egna siffror tog man in hela 411 000 containrar med varor under första halvåret 2021. Sjöfartsskydd övas regelbundet Sjöfartsskydd ingår som en del i varje större marin övning, och blir aktuellt redan i mitten av oktober då den nationella övningen Swenex startar. Mattson Kommendörkapten Patrik Mattsson är chef för 33:e minröjningsdivisionen: – Under Swenex kommer jag att leda ett tiotal svenska och finska fartyg i en sjöfartsskyddsoperation där vi tränar på att kritiskt viktig last på fartyg säkert kan nå hamn. Ett av de svåraste hoten att försvara sig mot är minor. Dessa kan läggas ut dolt, från ubåtar eller handelsfartyg, och orsakar snabbt stopp i hamnar eller trånga farleder. Patrik Mattson förklarar att jobbet med sjöfartsskydd börjar redan idag: – Vi förbereder oss genom att lära känna undervattensmiljön i de viktigaste kustavsnitten och hamnarna. Om vi vet hur det ser ut på botten i fredstid kan vi enklare upptäcka om något lagts dit och då använda minröjningsfartyg eller dykare för att ta bort hotet. Även den ständiga sjöövervakningen runt Sveriges kust ger oss en normalbild som gör det möjligt att upptäcka om omvärldsläget förändras, och då vidta rätt åtgärder. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten går nu mot en intensiv period med en rad större övningar, insatser och bilaterala samarbeten. – Vi fortsätter vår förmågeuppbyggnad parallellt med övningar och samarbeten. Denna kombination vill jag påstå är avgörande för att skapa stabilitet och verka krigsavhållande, säger överbefälhavare Micael Bydén. Snart inleds marinövningen Swenex, flygvapnets Luftförsvarsövning (LFÖ), samt ett flertal hemvärnsövningar. Utöver det fortsätter den bilaterala övningsverksamheten mellan Sverige och USA under ledning av Försvarsmaktens specialförband. Målsättningarna i försvarsbeslutet, att under relativt kort tid bygga ett starkare försvar, är höga och ställer stora krav på leverans. Parallellt som försvarsförmågan byggs upp ska Försvarsmakten hantera skarpa uppgifter både nationellt och i andra delar av världen. – I våra internationella insatser bidrar vi till civilbefolkningens säkerhet. Det ger oss erfarenheter och förmåga att verka tillsammans med andra, säger Micael Bydén. Försvarsmakten ska dessutom ha förmågan att lösa uppgifterna enskilt och tillsammans med andra. Ett viktigt steg i utvecklingen är därför möjligheten till att genomföra övningar och fortsätta utveckla Försvarsmaktens internationella samarbeten. – Vi ska kunna ge och ta emot militärt och civilt stöd, och för att det ska fungera i alla konfliktnivåer, måste vi träna här och nu. Samtidigt som vi här hemma ska vara den aktiva försvarsmakten på plats när det händer, säger Micael Bydén. Läs hela inlägget här >>

I rask takt fylls den stora öppna gräsytan på Göteborgs garnison upp av soldater, officerare och civilanställda. Trots att dagen bjuder på regn, rusk och klassiska västkustvindar är energin ute på det blöta fältet på topp. Den 1:a oktober 2021 är nämligen en historisk dag och viktig milstolpe på Försvarsmaktens och marinens resa mot ett mer robust försvar. Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, ska invigas.Till ljuva toner från marinens musikkår återinvigdes så, den 1:a oktober 2021, Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, av H.K.H. kronprinsessan Victoria. En händelse vars betydelse underströks av såväl överbefälhavaren som försvarsministern i sina respektive anföranden under ceremonin. Västkustens hamnar är avgörande för såväl civilsamhället som Försvarsmakten och dess skydd kommer nu bli starkare. Viktig infrastruktur får bättre skydd Försvarsmakten ska växa med fem regementen och en flottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Genom en större permanent närvaro kommer Älvsborgs amfibieregemente, vars krigsförband karaktäriseras av en hög tillgänglighet, bidra till ett starkare skydd av viktig infrastruktur längs med hela västkusten. Infrastruktur vars betydelse är minst lika avgörande i fred som kris och krig. – Med ytterligare ett amfibieregemente etablerat här på västkusten ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt, utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust. Infrastruktur vars funktion är minst lika avgörande för Sverige såväl nu som vid kris eller krig, säger överste Fredrik Herlitz, nyligen utnämnd chef för Älvsborgs amfibieregemente och Göteborgs garnison. Bra förutsättningar för fortsatt tillväxt I samband med regementets återupprättande övertar chefen för Älvsborgs amfibieregemente, förutom krigsförbanden 17:e bevakningsbåtkompaniet och 132:a säkerhetskompani sjö, även garnisonschefskapet över Göteborgs garnison. Något som i praktiken innebär att Amf 4 redan från dag ett innefattar nära 600 medarbetare och 300 värnpliktiga. – Att bygga upp ett nytt regemente med nya förmågor tar tid men vi kommer att kunna verka från dag ett. Sveriges krigsavhållande förmåga kommer nu öka över tiden och vårt bidrag till säkerhet och stabilitet i närområdet kommer bli större för var dag som går, avslutar Herlitz. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten har kontaktat regeringen om att inleda anskaffningen av nya radarspanings- och ledningsflygplan. På fredagen lämnades en hemställan in från Högkvarteret om att få köpa in Saabs Globaleye.Försvarsmakten har lämnat en hemställan till regeringen med en formell begäran om ett bemyndigande om att få köpa in det flygburna radarspanings- och ledningssystemet Globaleye. Flygplanen tillverkas av Saab består av en kraftfull radar med utökad räckvidd, Erieye Extended Range, samt en rad avancerade sensorer integrerade på flygplanstypen Global 6000. Den har lång flygräckvidd och tillverkas av Bombardier. – Det här är ett system som höjer vår förmåga rejält. Det finns ekonomi i materielanskaffningsplanen och vi anskaffar systemet så fort förutsättningarna medger, säger generallöjtnant Johan Svensson, produktionschef. Försvarsmakten har sedan tidigare budgeterat för att köpa in nya radarspanings- och ledningsflygplan. Den hemställan som nu skickats till regeringen är en start på processen att få köpa in dessa. Flygvapnet har i dag två radarspanings- och ledningsflygplan av modell ASC 890. De används flitigt och kommer att behöva ersättas under kommande år. Saabs Globaleye är utrustat med en kraftfull radar och andra sensorer som ger höjd förmåga till att övervaka luftrummet, havet och marken. Det kan skicka data till enheter i flygvapnet, armén och till marinen. Systemet ska även kunna ge stöd till det civila samhället. Det kan bistå med koordinering och ledning av räddningsinsatser vid naturkatastrofer eller större olyckor på land eller till sjöss. Läs hela inlägget här >>

De kommande åren i Flygvapnet karaktäriseras av utveckling och tillväxt – där materieltillförsel är en del. Jas 39 E Gripen innebär ett förmågelyft för Flygvapnet.I ett försämrat omvärldsläge måste Flygvapnet vara relevant i vårt luftförsvar även i framtiden, Jas 39 E Gripen innebär ett förmågelyft och säkerställer detta. – Flygvapnets styrka ligger i att vi alltid är taktiskt överlägsna en motståndare i varje situation. Detta skapar tröskeleffekt i fred och skalskydd i krig, säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström. Redan nu pågår förberedelser för införandet av Jas 39 E Gripen. Flygvapnet genom Taktiska utvecklingsgruppen Jas på Luftstridsskolan (TU Jas LSS) tillsammans med Saab och Försvarets materielverk, FMV, flyger nu systemet i det fortsatta utprovningsprogrammet. LSS får uppgiften att ta fram utbildningsanvisningar och taktiska reglementen för att från 2025 påbörja omskolning av det första krigsförbandet på F 7. Varför Skaraborgs flygflottilj, F 7, är först att omskola krigsförband till nästa generations gripenflygplan beror på att det finns goda möjligheter och förutsättningar. – Ännu en gång har F 7 fått uppgiften och det tunga ansvaret att introducera ett nytt stridsflygsystem i Flygvapnet. Här finns en nedärvd tradition och en bred och djup kunskap att omvandla stora tekniksprång till operativ effekt i form av krigsförband, säger flottiljchefen Malin Persson. –Förutom personal så finns en väl utvecklad infrastruktur i form av simulatorer, hangarer, flygplats och luftrum, säger hon. Införandet av Jas 39 E Gripen innebär många nya förmågor för Flygvapnet. – Vi är bra redan nu och med E tar vi ytterligare steg. Med Gripen E skapar vi ett militärt problem för en motståndare. Vi blir helt enkelt vassare och farligare, säger flygvapenchefen. Med moderniserade sensorer och framförallt sensorfusion är det ett enormt steg från C/D till E. – Det sammanlagda förmågan kopplat till mjukvara, systemintegrering, sensorer, vapen och telekrigssystem, kommer matcha och i många fall vara bättre än dagens femte generations stridsflygplan, säger han. –Jas 39 E Gripen är inte bara ett slagkraftigt stridsflygplan det är också ett system med god bränslekonomi, enkelt att underhålla och med en hög tillgänglighet, säger flottiljchefen. Exempel på en förmågehöjande effekt är att flygplanet har fler balkar, vilket innebär att Gripen E kan bära mer vapenlast i form av både robotar och bomber. Sammanfattningsvis ökas och utvecklas den operativa förmågan i förhållande till omvärlden. Införandet – tidsplan Införandet kommer att ske i flera steg. Redan under nästa år påbörjas de första utbildningarna i teknisk tjänst mot 39 E i Saabs regi och kommer i huvudsak riktas mot personal som ska stödja FMV vid produktion på Malmen för att senare möjliggöra flygverksamhet på eget verksamhetstillstånd. Därefter kommer TU Jas LSS under 2023 och 2024 fortsätta flyga Jas 39 E Gripen för att ta fram utbildningsanvisningar och taktiska reglementen. Verksamheten under 2023 och 2024 kommer att bedrivas på FMV:s verksamhetstillstånd. Jas 39 C/D Gripen utgör grunden för Flygvapnets förmåga och utbildningsverksamhet genom hela 2020-talet. Jas 39 C/D Gripen kommer fortsatt att vara en viktig del i det fortsatta militära flygutbildningssystemet. De kommer från 2026 vara Flygvapnets Advanced Trainer Aircraft, ATA. – Med fortsatt utveckling och uppdateringar kommer C/D vara fortsatt operativt relevant långt in i 2030-talet, säger flygvapenchefen. F 7 kommer nu att påbörja arbetet med att införa Jas 39 E Gripen och utbildningssystemet med Advanced Trainer Aircraft som kommer genomföras med Jas 39 C/D Gripen, ATA 39 C/D. –Uppgiften måste analyseras noggrant men det får inte ta för lång tid eftersom de första utbildningarna påbörjas redan hösten 2022. Jag är mycket stolt över att F 7 har fått förtroendet att genomföra detta men samtidigt ödmjuk inför den ansvarsfyllda uppgiften. Jag vet att vi kommer att lyckas eftersom personalen på F 7 är oerhört kunniga och alltid ser utmaningar som möjligheter, säger flottiljchefen Malin Persson Vilken som blir nästa krigsförband att omskolas är inte beslutat. – Det beror bland annat på infrastruktur, personaltillgång och flygoperativa överväganden. Det viktiga är att Flygvapnet fortsätter leverera operativ effekt med C/D parallellt med att införandet av E startas. Det sammantaget gör att vi kan taktisera med införandet av det nya systemet, avslutar flygvapenchef Carl-Johan Edström. Läs hela inlägget här >>

Gula plastdunkar med hemmagjorda bomber, nedgrävda längs vägarna i Mali. Eller ett misstänkt explosivt föremål som påträffas vid ett skyddsobjekt i svenska skärgården i samband med beredskapshöjning. Hotet från improviserade sprängladdningar är ständigt närvarande i alla konfliktnivåer – och nu har det en ny funktionsägare.Även om begreppet C-IED, Counter-Improvised Explosive Devices, är starkt förknippat med internationella insatser finns ett stort behov av den förmågan även i Sverige. Försvarsmaktens utveckling inom C-IED ökade i och med hotbilden vid insatserna i Afghanistan och samordningsansvaret för funktionen har sedan 2007 roterat mellan olika generaler och amiraler. Nu har funktionsansvaret överförts från flygvapenchefen Carl-Johan Edström till arméchefen Karl Engelbrektson. Från båda generalmajorerna är inriktningen tydlig. – Jag är imponerad över hur långt vi har kommit inom C-IED, framförallt inom det internationella området, där vi var långt efter då vi startade 2007. Nu gäller det att föra in förmågan och kunskapen på bredden, även nationellt, säger Carl-Johan Edström. Bred utbildning för alla försvarsgrenar och stridskrafter Hotet från improviserade sprängladdningar är ständigt närvarande för alla förband som verkar inom markarenan. Förbandstyper med relativt statiskt uppträdande, såsom hemvärnsförband, logistikförband samt basförband ur såväl flygvapnet som marinen, riskerar troligen att bli mer exponerade än renodlade manöverförband. Mot bakgrund av denna hotbild är arméchefens inriktning som funktionsägare att fortsätta implementeringen på bredden, där grundläggande utbildning bör genomföras av alla förbandstyper och där hotbilden naturligt bör omhändertas vid övningar i samtliga försvarsgrenar. – Vi ska fortsätta ha en framträdande roll i det internationella samarbetet men vi måste också föra in förmågan på bredden, för behovet av en grundläggande förmåga till strid och verksamhet i IED-miljö är stort, även i en nationell kontext. Inriktningen är därför att införa en grundläggande utbildning i att hantera denna typ av hot för alla soldater och sjömän, säger Karl Engelbrektson. Läs hela inlägget här >>

Tisdag den 28 september undertecknades ett avtal mellan Försvarets materielverk (FMV) och Flygvapnet gällande överlämning av de första leveransklara klargöringsfordonen. Det innebär att överlämningen av de nya klargöringsfordonen till Flygvapnets förband nu kommer att påbörjas. De nya klargöringsfordonen Mercedes-Benz G300 CDI 6x6 ersätter de så kallade Dallasjeeparna.Behovet av nya klargöringsfordon har varit stort under många år, dels på grund av Dallasjeeparnas ålder och dels för att möta förmågeutvecklingen inom Flygvapnet. Anskaffningen av nya klargöringsfordon har därför varit en prioriterad fråga för Försvarsmakten. I juni överlämnade FMV formellt de nya fordonen till Flygvapnet och nu är de redo att levereras ut till förbanden. – Det är med stor glädje som jag och Henrik Troedsson, chef Flygbassystem vid FMV, undertecknade avtalet om överlämning av de första leveransklara klargöringsfordonen. Klargöringsfordonen är efterlängtade och de är en viktig del i Flygvapnets fortsatta tillväxt inför framtiden, säger överste Niclas Berger, chef Flygstabens teknik- och vidmakthållandeavdelning. Bildblock Klargöringsfordonet Mercedes-Benz G300 CDI 6x6 har utvecklats för att kunna verka på airside och vid Flygvapnets flygbaser. De används bland annat vid klargöring av flygplan och helikoptrar på Flygvapnets baser. I ett första steg överlämnas ett trettiotal klargöringsfordon till Flygvapnets förband. När överlämningen är slutförd kommer förbanden totalt att ha mottagit runt ett hundratal klargöringsfordon. Beslut om användning (BOA) är klart och förarutbildning för klargöringsfordonen kommer att genomföras vid respektive förband. Läs hela inlägget här >>

Något som är största vikt för den enskilde soldaten och förbandets förmåga att verka är att skydda ögonen mot splitter, stenskott och olika former av laser. Därför har FMV nu upphandlat ett avancerat skyddsglasögonsystem som på ett nytt sätt hanterar de ballistiska kraven.– Glasögonen är väldigt lika de som finns på den civila marknaden, med den avgörande skillnaden att de tål betydligt mer av splitter. De är inte skottsäkra men tål splitter med en ganska hög hastighet, säger Anders Palm, projektledare på FMV. Systemet består av tre olika typer av skyddsglasögon med fem olika linser. Gul, grå och klar används vid olika ljusförhållandena och när man genomför verksamhet där det finns risk för splitter, som vid skjutning och användning av handgranater. De kan även användas av tornskyttar i fordon som står ute i hög hastighet och det finns risk för stenskott. De två laserlinserna har skydd mot de vanligaste laservåglängderna på slagfältet som inte är synliga för ögat utan ligger vid de infraröda våglängderna. En skiva skyddar även mot visuell grön laser. – Laser mot ögat leder till allvarliga skador, risken för att bli blind är stor. Det gäller inte bara motståndarens laser, även de egna mörkerriktmedlen kan göra samma skada om det blir reflektioner. Belysningslaser som används för att underlätta bildförstärkningen har en stor spridning och är inte lika farlig, men det kan ändå ske olyckor. Och då är det bra att vara skyddad, även vid övningar, säger Anders Palm. När FMV-projektet utvärderade produkterna från de olika anbudsgivarna kopplade man in FOI och externt mätningslabb. Även Markstridsskolan var med och testade produkternas användning i soldatmiljön. – Att få alla skyddande förmågor utan att sikten genom glasen försämras är komplext. Polykarbonatlinsen är svår i sig, både att undvika dålig brytning och att få den jämn och fri från optiska brytningseffekter. Den ska stå emot splitter men få igenom 87 procent, huvuddelen av det synliga dagsljuset, vilket är svårt. Sedan har vi laserdämpningen ovanpå det med dämpning i olika våglängder, säger Anders Palm. Läs hela inlägget här >>

Varje år görs en enkät där de värnpliktiga får uttrycka vad de faktiskt tycker om sin grundutbildning, den så kallade GU-enkäten. Årets enkät visar liknande tendenser som förra året. Grundutbildningen får fortsatt höga helhetsomdömen. Och en väldigt stor andel rekommenderar andra att söka grundutbildning.– Även den samlade bedömningen om ledarskapet vid grundutbildningen är fortsatt högt. Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson, chef på Högkvarterets rekryteringssektion. Enkäten visar att en majoritet av de värnpliktiga tror att utbildningen är meriterande för dem i sitt framtida civila arbetsliv. Nästan hälften kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang, även de som sökte frivilligt utmärker sig. – Försvarsmakten har haft farhågor att den isolering som varit nödvändig för att hantera Covid-19 skulle öka friktionen mellan de värnpliktiga eftersom de tillbringat längre tid på kasernerna, men antalet kränkningar har varit samma som förra året. Myndigheten har under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildning och det arbetet fortsätter, säger Peter Nilsson. Andelen som uppger att de skadat sig under utbildningen är fortsatt hög, även om huvuddelen är skador som inte resulterat i utebliven tjänst. – Det är viktigt att utbildningen planeras väl så det skapas perioder med vila och att man följer den så kallade belastningstrappan, säger Peter Nilsson. Läs hela inlägget här >>

Efter tre år som Force Commander, högste militära chef vid FN´s insats i Mali (MINUSMA), lämnar nu Generallöjtnant Dennis Gyllensporre posten. Inför sitt avslut på sin långa insats genomförde han en rundresa till förbanden i MINUSMA och då även det svenska bidraget. Generalen framförde stort ett tack till den svenska kontingenten och överlämnade sitt coin till den svenska kontingentschefen Övlt Dennis Löfvenborg och uttryckte: ”Tack för ett bra mindset. Begränsningarna till trots visar det svenska förbandet en vilja att lösa uppgifter och att fortsätta utveckla förbandet. Sveriges anseende vilar på förbandet och dess genomförande av operationer. SWE MIC-R är ett förbandsbidrag i en tuff miljö som skapar trovärdighet samt bidrar till att genomföra svensk utrikes- och säkerhetspolitik.” http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/210926-es-swecon-mali14-fc-c-mtf-co-swecon-rev.jpg Med sig vid besöket hos det svenska förbandet fanns även chefen för MINUSMAS mobila styrka (MTF) Överste Markus Höök. Generalen uppmärksammade slutligen att det för ovanlighetens skull var svenska chefer i en obruten lina på alla nivåer från enskild soldat till högsta ledning vilket förevigades på bild. Den svenska kontingenten tackar Gen Dennis Gyllensporre för ett bra arbete under lång tid, ett gott samarbete och ett stort lycka till i framtiden. #mali14 #minusma #svfm Läsa hela inlägget här >>

Under en ståtlig ceremoni i Arvidsjaur under fredagen förklarade Hans Majestät Konungen Norrlands dragonregemente, K 4, återinvigt. En historisk dag för Sverige och Försvarsmakten, konstaterade överbefälhavare Micael Bydén. – K 4 är ett tydligt bidrag till vår samlade tröskeleffekt, säger han.Försvarsmakten ska växa med fem regementen och en flottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Under fredagen återupprättades det första av dessa förband - Norrlands dragonregemente, K 4. Det som tidigare hette Arméns jägarbataljon har återigen blivit ett eget regemente. Återinvigningen av K 4 kröntes av kunglig närvaro då Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf fanns på plats. Utöver konungen närvarade bland andra statsminister Stefan Löfven och överbefälhavare Micael Bydén. För kungen hade ceremonin en särskild betydelse. – Jag var här för nästan exakt 41 år sedan för att inviga Norrlands dragonregemente K 4. Då, 1980, hade K 4 flyttats från Umeå till Arvidsjaur. Där förblev förbandet ett regemente fram till försvarsbeslutet 2004 då K 4 istället reducerades till en bataljon som sedan dess har lydit under Norrbottens regemente, I 19. – I dag står jag här återigen för att inviga Norrlands dragonregemente. Ni kommer nu att lösa större och delvis andra uppgifter än tidigare, sade konungen och förklarade Norrlands dragonregemente återupprättat. ÖB: ”Arktis har en stor militärstrategisk betydelse” Överbefälhavare Micael Bydén konstaterade att det är en historisk dag för Sverige och Försvarsmakten. – Här i Arvidsjaur bygger ni vidare på stolta traditioner sedan decennier. Här formas och fostras ungdomars unika färdigheter och styrkor. Här bygger ni förmåga till strid på djupet i en mycket utmanande subarktisk miljö, sade Micael Bydén. Att bedriva strid och spaning i de svåraste terräng- och klimatförhållanden, ofta vintertid, är förbandets signum. Jägarsoldater uppträder okonventionellt och verkar med hjälp av egna vapensystem eller genom invisning av attackflyg eller artilleri. Rätt nyttjat kan jägarförbanden åstadkomma systemkollaps hos motståndarens viktigaste funktioner. – Ni utgör en av många unika och oundgängliga kompetenser i Försvarsmakten och ni är därför ett tydligt bidrag till vår samlade tröskeleffekt, sade Micael Bydén Det är rätt tid att förstärka den militära närvaron i Norrland och förmågan att verka på Nordkalotten, betonade överbefälhavaren. – Arktis är ett område som redan i dag har en stor militärstrategisk betydelse. En betydelse som dessutom kommer att öka inom överskådlig tid, sade överbefälhavaren. FÖRDUBBLING AV VÄRNPLIKTIGA Bakgrunden till etableringen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde, förklarade statsminister Stefan Löfven. – Jag blir glad över att se hur försvarsbeslutet från förra året nu förverkligas. I dag tas ett viktigt steg här i Arvidsjaur för ett starkare försvar i norra Sverige och därmed i landet som helhet. Jag vill önska er all lycka i ert viktiga arbete. Den kommande tillväxten sker framförallt i K 4:s krigsorganisation. En krigsbataljon ska bli två och dessutom blir varje bataljon större. Antalet värnpliktiga kommer att öka till cirka 300 per år från 2025. I slutet av ceremonin lämnades K 4 över till dess nye chef, överste Teddy Larsson, som själv ryckte in i Arvidsjaur för 32 år sedan. – Våra krigsförband ska vara relevanta för framtiden och farliga för en motståndare. Vi vill, vågar och kan. Det är härligt att vara tillbaka här vid Norrlands dragonregemente. Nu kör vi, avslutade överste Larsson. Läs hela inlägget här >>

I knappt två veckor har 15 nationer övat till havs och längs Sveriges syd- och ostkust. Cirka 2 000 personer vänder åter hem efter en lyckad övning.En övning av Northern Coasts storlek tar lång tid att planera och under hela processen har teamet som jobbat med övningen enbart kunnat träffas digitalt på grund av Covid- pandemin. In i det sista var det oklart om övningen ens skulle gå att genomföra. Länge fanns ett antal handlingsalternativ klara för genomförandet, mot bakgrund av osäkerheter i samhällssituationen och övergripande restriktioner. Men ledningen för Northern Coasts 21 kan nu pusta ut och konstatera att alla vidtagna åtgärder för att hålla övningen fri från covid-19 fungerat. De första erfarenhetsrapporterna från deltagande sjö- och landenheter är positiva. Man har fått öva på det som efterfrågats och de allra flesta momenten har kunnat genomföras som planerat. Men utvärderingsarbetet har precis bara startat så detaljer kring resultatet kommer först om några månader. Som alltid har vädret haft ett finger med i spelet vilket krävt justeringar i tid och rum, men ytterst få moment har strukits helt och hållet. Jonas Källestedt har varit övningsledare för Northern Coasts 21 och är nöjd med årets stora marinövning. – Jag kan bara konstatera att de rapporter vi fått in hittills är helt klart övervägande positiva, vilket förstås är bra. Men det viktigaste just i detta läge är att deltagarna genomfört övningen på ett säkert sätt, utan incidenter och med nyvunna kunskaper. Utöver genomförda moment och taktisk ledning har även den internationella övningsledningen haft tillfälle till fördjupat samarbete. Näst efter Sverige har Tyskland haft flest antal deltagare i såväl övningsledningen som ute på övningsarenan, och samarbetet länderna emellan fungerar väl efter många år av gemensamma övningstillfällen. – Jag vet vilket arbete som ligger bakom en sådan här omfattande övning. Jag vill därför tacka alla inblandade som har gjort ett fantastiskt jobb med att förbereda och genomföra Northern Coasts 2021 under de förutsättningar vi befunnit oss i, säger övningsledare Jonas Källestedt. Läs hela inlägget här >>

Nu har ett antal nya fordon levererats till Försvarsmakten. En polisbil, helt framtagen för att användas i trafik av militärpolisen. – De här fordonen kommer att underlätta arbetet och öka den enskilde militärpolisens säkerhet markant, säger Hans Brantås, tillförordnad chef för Försvarsmaktens militärpolisenhet.De nya fordonen, Volvo V90 cross country, är samma modell som Polismyndigheten använder, men har istället ett svartvitt mönster och texten ”Militärpolis”. Det är ett motorstarkt fordon och är försett med larmanordning (blåljus och siren) samt all den utrustning som militärpolisen behöver för att kunna genomföra sin uppgift. Det finns till exempel kommunikationsutrustning, utrustning för att säkra spår, spärra av områden, mäta hastighet och annat som kan behövas i polisiärt arbete. Färgkombinationen valdes för att inte riskera förväxling med Polismyndigheten och den har redan gett upphov till det interna smeknamnet ”de svartvita flugsnapparna”. – Det är oerhört roligt att ha fordonen på plats. Det är bra att militärpoliserna ute i landet får något som kommer underlätta deras tjänst, säger Hans Brantås. Fordonen är särskilt kravställda mot arbete i fredstid och vid kris. I första hand kommer de nyttjas vid uppgifter som; eskorter av personer och materiel samt vid övrigt arbete på väg, exempelvis vid trafikolyckor. Fordonen är bättre anpassade för just militärpolisuppgiften än de befintliga fordonen och ökar synligheten. – Militärpolisens personliga säkerhet kommer öka markant. Arbete på väg är riskfyllt och med det här fordonet minimerar vi riskerna. Det är ett beprövat fordon för den uppgiften, säger Hans Brantås. De befintliga fordonen har inte varit tillräckliga säkerhetsmässigt och är i första hand anpassade för att köras i terräng. Den nya militärpolisbilen är ett erkänt säkert fordon, dels ur krocksynpunkt men även prestanda såsom styrning och bromsar är betydligt bättre än en vanlig standardbil. Något som också ökar säkerheten är just dess synlighet, med bland annat reflexpaneler och lampor. – Det här är ett fordon som är byggt och skapat för att användas ute i trafik. Oavsett om det är ett statsbesök eller en pansarbataljon som behöver transporteras så kommer det här fordonet att vara ett ypperligt verktyg för att förbättra säkerheten men också rörligheten och kommunikationen. Fordonen är en central Försvarsmaktsresurs och kommer att finnas ute på förband och hos garnisonsmilitärpolisen ute i landet. Ett antal av fordonen användes för första gången under övningen Northern coast i Karlskrona för några veckor sedan. – Vi hoppas kunna kraftsamla bilarna i tid och rum, till exempel vid stora övningar där det finns ett större behov av just den här typen av fordon, säger Hans Brantås. Fordonen är utrustade med larmanordning av flera skäl. Dels för att öka synligheten vid stillastående arbete på väg men också för att kunna påkalla fri väg. Ett exempel då blåljus kan användas är vid trafikolyckor där militära fordon är inblandade. Då kan det vara av stor vikt att militärpolisen snabbt tar sig fram för att säkra platsen för räddningstjänst och ambulans och sedan understödja med eventuell livräddning, innan de påbörjar sitt utredningsarbete. För att framföra fordonet behövs utbildning. De första brukarutbildningarna är redan genomförda och fler kommer hållas framöver. Ett antal av fordonen används redan men det kvarstår fortfarande en del arbete. Målbilden är att alla utbildningar ska vara genomförda, orderverk och bestämmelser ska vara färdiga och fordonen ska vara ute på rätt plats i landet senast till slutövningen 2023. – Jag är glad att de blev så här pass bra. Det har vi till stor del FMV att tacka för som varit ett fantastiskt stöd under processen. Nu hoppas jag att de snabbt kommer ut till militärpolisen ute på förband och kanske framförallt till garnisonsmilitärpolisen ute i landet. De gör ett jättejobb och de rullar många mil med de bilarna de har, och nu får de ett fordon som är anpassat helt efter deras tjänst. Läs hela inlägget här >>

Kilometervis med kablar, Vasaloppets strömförsörjningsanläggning, elverk från Norge och alla byggelcentraler som gått att uppbringa i Mellansverige. Det är vad som krävts för att bygga upp infrastrukturen som gör en stor, multinationell stabs- och ledningsövning möjlig att genomföra i Älvdalen, långt från stabsövningshallar och förberedda nätverk.Det var våren 2020 som Försvarsmakten erbjöd sig att vara värd för stabs- och ledningsövningen Joint Protector 21 inom ramen för JEF-samarbetet som Sverige ingår i. Det blev starten för arbetet med att förbereda att ta emot och etablera en brittiskledd stab, kapabel att leda och samordna multinationella operationer i mark, sjö, luft och cyberdomänen. Då kommer frågor som elförsörjning, transporter, boende, mat, säkerhetsskydd, sjukvård och IT-driftstöd upp på dagordningen. – För min del har det handlat om att stödja övningen med elsäkerhet. Det ska vara säkert för de som övar här och det ska vara säker strömförsörjning, så reservkraft har varit viktigt för våra brittiska gäster, säger Henric Nilsson, som är elsäkerhetshandläggare på P4 till vardags. Han berättar om ett mycket framgångsrikt samarbete med Fortverket, om inhyrning av elverk, om alla byggcentralerna och kablar som behövts för att bygga en elförsörjning enligt den modell som Försvarsmakten normalt använder för att strömförsörja en fältgrupperad stab, men med inhyrd elmateriel. Bland annat den som strömförsörjer ett 90-tal tillfälliga butiker vid målet under Vasaloppet. – Försvarsmakten och Fortifikationsverket har löst en komplicerad uppgift tillsammans och med stöd av företag här i Dalarna och övriga Sverige. Det är totalförsvarssamverkan på riktigt, säger Henric Nilsson. Många direkt knutna till skjutfältet har bidragit till att göra JP 21 möjlig, inte minst Försvarsrestauranger och Samhall. Förvaltare Owe Jansson, skjutfältschef i Älvdalen, är mycket nöjd med arbetet som gjorts: – Vi har fått ytterligare en sträng att spela på här i Älvdalen. Nu vet vi att man kan bedriva kvalificerade ledningsövningar här. Det är en rejäl fjäder i hatten för oss som jobbar här och en ny resurs för Försvarsmakten, säger han. Överstelöjtnant Stefan Hedmark, svensk planeringschef för JP 21 är också nöjd med beslutet att placera övningen i Älvdalen: – Det visade sig att vi hade svårt att få plats i ordinarie ledningsträningsanläggningar vid den här tiden, men vi hittade en riktigt bra lösning här i Älvdalen och den bör vi vidareutveckla för framtida nationella behov, säger han. Läs hela inlägget här >>

"Ett pansarregemente ska ha sina stridsvagnar". Det är en nöjd Ulf Hamberg, chef för 181:a pansarbataljonen, som summerar P 18:s första övning med stridsvagnar på 21 år.Det nya Gotlands regemente har nu inlett återuppbyggnaden av stridsvagnsförmågan efter ett två decennier långt uppehåll. Nästa års värnpliktsutbildning är inriktad mot stridsvagn och 2025 ska stridsvagnskompaniet Lärbro vara fullt bemannat. – Stridsvagnarna är en oerhörd förstärkning av förmågan som jag har på mitt förband. Vi har nu fått på plats den egna förmågan att utbilda nästa generation, med början nästa sommar, säger Ulf Hamberg som är chef för 181:a pansarbataljonen. Under en övning vecka 37-38 var det nypremiär för stridsvagnarna som en del av bataljonen och den 20 september sköt Gotlands regemente skarpt med stridsvagn för första gången sedan maj 2000. Vagnarna bemannades delvis med tidvis tjänstgörande personal, som utbildats i Skövde med krigsplacering på Gotland. En av dem var stridsvagnsföraren Aron Svensson, som nu fått två veckors repetition av sina gamla kunskaper och som trivs i den 62 ton tunga vagnen. – Det är en härlig känsla att ta sig fram i terrängen, och skönt att få vara här på Gotland. Sedan Aron och hans kollegor utbildades har förutsättningarna förändrats på ett avgörande sätt. – Värnplikten har återkommit och nu har det blivit dags att omsätta personalen i stridsvagnskompaniet, säger Ulf Hamberg. Med en värnpliktsutbildning på stridsvagn vaknar Lärbro kompani ur sin törnrosasömn och med början nu har Gotlands regemente en helt annan tillgänglighet till sina stridsvagnar. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten med Första ubåtsflottiljen assisterar Kalmar länsmuseums undersökning av det förlista regalskeppet Kronan med dykare och ubåtsräddningsfartyget HMS Belos som arbetsplattform. Nu har ett stort antal skulpterade trästycken kunnat bärgas.På drygt 26 meters djup, 6 km öster om Öland vilar vraket av regalskeppet Kronan. Skeppet kantrade vid förlisningen den 1 juni 1676 åt babord. Babordssidan sjönk sedan ned i den fasta leran på Östersjöns botten, med utsidan nedåt. Efter att Kalmar länsmuseum undersökt vrakets innanmäte under 40 år, har nu turen kommit till att försöka skapa en bild av hur Kronans exteriör såg ut. – Det här arbetet är ju en del av vidmakthållandet av våra dykkompetenser, där vi gör ovanligt långa dyk, upp till hundra minuter plus 30 minuters uppstigning, och använder avancerad teknisk utrustning. Samtidigt är det ju spännande att plocka upp något som egentligen är flottans egendom, säger Jerry Lindén, örlogskapten och dykare på Belos. Samarbetet med Försvarsmakten är en förutsättning för att göra det möjligt att utföra det tidskrävande och riskfyllda arbetet att gräva under fartygssidan. Bilden av hur det gigantiska regalskeppet byggdes och utsmyckades utvändigt, börjar nu sakta men säkert klarna. Nu har ett provschakt grävts med hjälp av en tryckluftsdriven slamsug, längs babordssidans reling vid övergången mellan skeppets skansdäck och det underliggande övre kanondäcket. Ett stort antal skulpterade trästycken har kunnat friläggas och bärgas. – Det är ett spännande arbete på ett unikt välbevarat vrak eftersom det till skillnad mot andra hav inte finns någon skeppsmask i Östersjöns vatten. Dessutom passade dykningarna bra in i den vanliga verksamheten, vi passade på att lägga in årsprovet för våra externa dykare som flottiljen behöver vid ubåtsräddning, säger Jerry Lindén. Innan det tidskrävande konserveringsarbetet tar vid, kan nu länsmuseet visa upp delar av det skulpturmaterial som smyckat Kronan. Kontrasten mellan krigsmaskinen Kronan med sina mer än hundra bronskanoner och ett skepp i form av ett flytande palats, speglar den motsägelsefulla bilden av 1600-talets stilideal och förhärligandet av den svenska stormakten. Under nästa år kommer arbetet med att frilägga och kartlägga skeppets utsida att fortsätta. Efter 345 år är det förhoppningsvis dags för Kronan att återigen glänsa och imponera på sin omgivning. Läs hela inlägget här >>

Under förra veckan stöttade den svenska kontingenten MINUSMA:s civila delar för att möjliggöra invigningen av en ny brunn med tillhörande vattentorn i byn nordväst om Gao. Tillsammans med den högsta civila chefen i Sektor Öst, firade byborna att de nu fått förutsättningar till bättre levnadsförhållanden. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04288.jpg På vägar och genom terräng tog sig galtarna fram tillsammans med de civila FN-bilarna. Efter flera timmars färd i hettan anlände konvojen till byn med svenska FN-soldater, UNPOL samt civila FN-kollegor. Lokalbefolkningen hade förberett väl, ett stort tält var rest och hela byn var samlad för invigningsceremonin för den nya brunnen. Souef Mohamed El-Amine, Sektor Östs högsta civila chef, och anslöt till folksamlingen tillsammans med sina medarbetare. Efter en inledande ceremoni under tältduken för att få lite skugga, besöktes i tur och ordning brunnen och vattentornet. Invigningsceremonin var välbesökt med stort deltagande av såväl byns ledare som män, kvinnor och barn. Under färden och på plats cirkulerade tyska drönaren Heron med ett vakande öga över byn och bidrog med underrättelser till det svenska förbandet. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04673.jpg http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04430.jpg Säkerheten skapar förutsättningar Det är tillsammans vi skapar en säkrare tillvaro för det maliska folket. Samarbetet mellan FN:s civila delar, de militära förbanden och lokalbefolkningen kapar en hållbarhet och långsiktighet i arbetet för fred. Nyckeln till framgång är att samtliga delar inom FN är involverade, såväl civila som militära med lokalbefolkningen i fokus för säkerhetsarbetet. Fortsatt arbete Brunnen och vattentornet är ett konkret bevis för att det vi gör här, gör skillnad. Tack vare den nya den nya infrastrukturen kan lokalbefolkningen i byn odla mer, skapa förutsättningar för en säkrare ekonomi och minska risken för sjukdomar. Säkerheten är en förutsättning för att samhället i Mali ska kunna utvecklas. FN:s och vårt arbete fortsätter för att fler byar ska kunna leva i fred och i säkerhet. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/09/dsc04523.jpg Läsa hela inlägget här >>

I helgen hölls minnesdagen för Dag Hammarskjöld runt om i världen. Hammarskjöld dog när hans plan störtade natten mot den 18 september 1961, över dagens Zambia. Försvarsmaktens Veterancentrum och Kongoveteranernas Bengt Wicksén bjöds särskilt in till minnesceremonin i Ndola i Zambia.En då 22-årig Bengt Wicksén minns kvällen han landade in på Camp Kitona, den 18 september 1961: – Vi var omkring 200 nya soldater i Kitona. Tysta satt vi och åt kvällsmålet med tankar om hur Dag Hammarskjölds plan kunde ha störtat: Var det sabotage, hade det blivit nedskjutet eller var det en olycka? Det var stor osäkerhet inom oss och omkring oss. Efter kvällsmålet stod Bengt vakt, med dubbla magasin till vapnet och handgranaterna redo, berättar han. Det fanns rapporter om tusentals soldater omkring Camp Kitona, med splittrade lojaliteter. Kongokrisen tog sin början efter självständigheten från Belgien, i juni 1960. FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld inrättade FN-missionen ONUC. Med en civil och en militär del skulle FN-missionen i Kongo hindra det eskalerande våldet i landet, mellan centralmakten och utbrytarregioner. Hammarskjölds plan var på väg mot Ndola där han skulle medla direkt med Katangas president Moise Tshombe. Målet var att sammanföra utbrytarregionen Katanga med övriga tre provinser och ena Kongo. Än i dag är det oklart hur planet kraschade. – Hammarskjöld var skaparen av de blå hjälmarna, under medlingen av Suez-krisen 1956. De hjälmarna är själva sinnebilden för fredsbevarare, berättar Bengt Wicksén. Det är med den här erfarenheten som Bengt fortsätter sitt engagemang för Kongo och Dag Hammarskjöld: – Dag Hammarskjöld är än i dag ansedd som FN:s mest effektiva generalsekreterare. Hans syn på broderskap, medkänsla och humanitärt arbete förtjänar större erkänsla, vilket jag och Kongoveteranerna verkar för. Kongoveteranerna har skapat en minnesfond, för att hedra Dag Hammarskjöld. Fonden går till att bevara hans minnesplats i Ndola, Zambia. Även andra initiativ som syftar till att hedra hans minne och gärning för freden för bidrag ur fonden. Dag Hammarskjöld verkade som FN:s generalsekreterare den 10 april 1953 fram till sin död den 18 september 1961. Läs hela inlägget här >>