[Försvarsmakten: Karlberg växer med Försvarsmakten]

Kommande generationer officerare får äta lunch i ståtlig miljö. Försvarsmakten växer och området kring Karlberg i Stockholm kommer att genomgå en förvandling de närmaste åren. En ny, pampig mässbyggnad med tillhörande matsal ska byggas vid slottet. Nytt elevhem är redan byggt och utbildningssalar planeras också.

I takt med att Försvarsmakten växer utökas också elevplatserna på officersutbildningen. Ytterligare 250 kadetter per år ska utbildas fram till 2027. Det är en ökning med 100 studieplatser sedan 2017.

– Målet på 250 extra platser ska ses som ett golv. Vi tar gärna in fler än 250. I år ryckte exempelvis 275 kadetter in, säger Anna-Karin Broth på ledningsstabens personalavdelning. 

För att möta officersutbildningens behov måste området kring Karlberg byggas ut. Kadetterna behöver nya utbildningssalar, elevhem och en ny mässbyggnad för luncher och högtidliga tillställningar.

Den nya mässen blir en av de viktigare byggnaderna i utvecklingen av området. Detta eftersom övriga planer för området är beroende av att den blir färdig. Den ska rymma en matsal med 400 sittplatser, förutom kök, VIP-matsal, mäss och uppehållsrum. Alltihop på cirka 2 800 kvadratmeter. Byggnaden ska placeras snett bakom slottet, en bit ovanför den nuvarande matsalsbyggnaden.

– Nu sätter arbetet med detaljplan och bygglov igång, en process som beräknas ta cirka 1,5-2 år. Därefter kan vi gå vidare med själva byggandet av mässen, säger Pär Åkesson, projektledare på Fortifikationsverket.

Projektet är en del av den utbyggnad av slottsområdet som planeras under kommande år. Ett nytt elevhem, ”Dianeberg”, är redan byggt och det rymmer enkelrum, kök och gemensamma uppehållsrum för 151 kadetter. Inflyttning skedde i januari 2021 för kadetter ur 228:e kursen. Annan planerad byggnation är nya utbildningssalar och aula som ska byggas i den nuvarande matsalen och i omkringliggande utrymmen. Lokaler för vård av utrustning är också på gång och beslut väntas inom kort.

Läs hela inlägget här >>

[Flygvapenbloggen: Helikopter evakuerar skadade i skärgården]

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/211024-ditboy01-amf1-skarpo-swenex-helikopter-0693-1024x683.jpg

Foto: Ditte Boysen/Försvarsmakten

När Amfibiebataljonen strider i kustnära områden för att trycka tillbaka fienden är understöd av helikopter en viktig faktor för den operativa förmågan. När striden intensifieras och närmar sig land är exempelvis snabb evakuering av skadade det som gör skillnaden mellan liv och död. Helikoptern rör sig snabbt och flexibelt fram i den kustnära terrängen och landar enkelt på öar för att hämta upp skadade. Det här övas under den marina övningen SWENEX 21.

För att vara nära Marinens operationsområde har Flygvapnet gett uppgiften till Helikopterflottiljen att upprätta en sidobas i Västervik som helikoptrarna kan utgå ifrån. När helikoptrarna behövs längre norrut – i Stockholms södra skärgård – för att stödja Marinen, i detta fall Amfibiebataljon, behöver en utgrupperad landningsplats för tankning etableras. Där har resurser ur olika delar av Flygvapnet sammanförts tillsammans med delar av marina enheter.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/lfo21-5965-mk-1024x683.jpg

Besättningen har särskilda isoleringsdräkter på sig när det i stor utsträckning handlar om flygningar över vatten. Foto: Marie Karlsson/Försvarsmakten

På platsen finns en rörlig ledningsresurs ur tredje helikopterskvadron i Ronneby som sitter i direkt kontakt med Marinens krigsledning, tillsammans med en räddningsgrupp från Luftstridsskolan i Uppsala och en drivmedelsgrupp från Helikopterflottiljens fjärde basenhet. Därmed har förutsättningar skapats för att tanka och leda alla tre helikoptersystem inom Försvarsmakten. I vanliga fall är det tredje helikopterskvadron i Ronneby som själva understödjer Marinen med helikoptrar men när fienden anfaller och många uppgifter ska lösas tilldelas fler helikopterresurser till Marinen. Därför anslöt helikopter 16 från andra helikopterskvadron till övningen.

– Jag blir imponerad över hur vi med enkelhet kan sammanföra olika delar, som i vardagen inte arbetar tillsammans, så här effektivt och lösa uppgifter ihop och samtidigt bli en viktig del av lösandet av marinens uppgifter. Det är förtroendeskapande, säger chefen på platsen Henrik Fridolfsson som i vanliga fall är ställföreträdande chef på tredje helikopterskvadron.

Helikopter 16 evakuerade skadade soldater i skärgårdsmiljö

För den vanligtvis markoperativa helikopter 16 är transportuppgifterna i marin miljö en uppgift som också passar. Helikoptern som är en beprövad och robust helikopter för exempelvis trupptransporter visade sig fungera väl i att understödja Amfibiebataljon när de strider i skärgården.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/swenex211024-hkp-056r-1024x683.jpg

Helikopter 16 försvinner bort mot ett nytt uppdrag. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

– Det har varit ett otroligt givande samarbete för Amfibieförbanden att tillsammans med Helikopterflottiljen få utveckla vår förmåga. Vi har haft kvalificerad sjukvårdspersonal inne för övningen och det var väldigt givande att få öva sjukvårdskedjan hela vägen från skadeplatsen till sjukhus – och här utgör helikopterförmågan en väldigt viktig komponent, säger kapten Erik Rosén planeringsofficer Stockholms amfibieregement.

– Att arbeta med personalen från Helikopterflottiljen har fungerat väldigt smidigt, vi är specialiserade på olika saker med olika kompetenser, men när vi samarbetar som vi gjort under denna övning uppnår vi snabbt effekt tillsammans. Jag är mycket nöjd, säger han.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/211024-ditboy01-amf1-skarpo-swenex-helikopter-0580-1-1024x683.jpg

Foto: Ditte Boysen/Försvarsmakten

Det var ett så kallat CASEVAC-uppdrag, Casualty Evacuation, som övades vilket innebär att skadade soldater evakueras från skadeplatsen med helikopter. Enklare sjukvård gavs ombord på helikoptern mellan skärgårdsöarna och en sjukvårdsplats, och väl i land tog en sjukvårdsresurs över för att ta hand om sårade och skadade.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/lfo21-6080-mk-1024x684.jpg

Räddningsstyrkan hjälper till att få ut båren så att helikoptern snabbt kan komma iväg igen. Foto: Marie Karlsson/Försvarsmakten

Under tiden som den utgrupperade landningsplatsen för tankning fanns etablerad i terrängen kunde även helikopter 14 och helikopter 15 som deltar i den marina sjöstriden längre ut till havs gå in för tankning och snabbt komma ut på sina uppdrag igen. Rörlighet, flexibilitet och snabbhet kan vara avgörande för framgång när fienden bekämpas – något som kännetecknar helikopter när uppgiften är att försvara Sverige och vår rätta att leva som vi själva vill.

Text: Marie Karlsson

Läsa hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Flygvapnet nyttjar civila flygplatser]

Flygvapnet verkar från flera platser samtidigt – vi tränar och övar flygvapnets personal med fokus på basförbandens förmåga att lösa sina betjäningsuppgifter i kris och krig. Som en del av Luftförsvarsövning 2021 ombaserade delar ur Blekinge flygflottilj, F 17, till den civila flygplatsen i Kalmar.

Att sprida till andra baser innebär att man ombaserar flygplan, materiel och personal - ofta till följd av hot från luften eller hot från marken. Det kan exempelvis ske från ordinarie flygbaser till reservbaser, civila flygplatser eller landsvägar.

– Det är första gången jag är här i Kalmar och klargör. Det har gått bra. Den största skillnaden är att det inte är lika förberett på platsen när det kommer till tankning och så vidare. Man får finna lösningar som passar på den platsen man nu är, säger Ebba Thulin, hjälpmekaniker på F 17.

Bild1

Flygvapnet ska vara taktiskt överlägset en motståndare i varje given situation och i det är spridningskonceptet en del. För att uppnå taktisk överlägsenhet krävs inte bara att stridsflygdivisionerna är taktiskt skickliga, svårlästa och dynamiska i lufthavet, man måste även vara på det marken. Tillslut måste flygplanen landa och flygvapnets flottiljer ska under dygnets alla timmar, från flera olika platser, kunna ladda och tanka flygplan för att sedan få upp dem i luften igen. Det är en viktig del i ett dynamiskt och för en motståndare svårläst luftförsvar.

Divisionen med rötter i Kalmar

Under söndagen var det 212:e stridsflygdivisionen, Urban Blå, till vardags baserade på F 21 i Luleå som landade in. Divisionen föddes 1961 på Kalmar flygflottilj, vilket innebär att den nu 60 år gamla divisionen landade in vid sin födelseplats.

– Vi tog en lov över Kalmar för att uppmärksamma årsdagen. Man kan säga att cirkeln är sluten för divisionen, säger en stridspilot från 212:e stridsflygdivisionen.

Att öva denna typ av ombasering är en logistisk utmaning där vi utvecklar förmågan att logistikförsörja flygvapnets krigsorganisation och flottiljerna övas i sin huvuduppgift – att alltid, oavsett, få upp stridsflygdivisionerna i luften så att de kan leverera verkan i målet.

Läs hela inlägget här >>

[Flygvapenbloggen: Kvalificerat motstånd]

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211023-kriolo03-lss-lfo-klargoring-start-13-1024x684.jpg

Chefen för 211:e stridsflygdivisionen från F 21, Fredrik Juhlin, gör sig redo för ett flygpass mot sina kollegor i södra Sverige. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Ju mer kvalificerad motståndare, desto mer krävs för att vinna. För att skapa så realistiska övningsmoment som möjligt så utgör svenska Jas 39 Gripen tillsammans med Hawk-plan från Finland fientligt flyg under Luftförsvarsövning 2021.

I Uppsala har temperaturen krupit upp strax över nollstrecket när klargöringspersonalen från 31:a flygunderhållskompaniet gör sina kontroller innan flygning på lördagsförmiddagen. Tekniker och mekaniker går sina väl inarbetade rundor där de säkerställer att stridsflygplanen är i gott skick och redo för nya uppdrag. Regelbundna kontroller och återkommande servicetillfällen planeras och följs upp in i minsta möjliga detalj för att upprätthålla flygsäkerheten.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211023-kriolo03-lss-lfo-klargoring-start-3-1024x684.jpg

Klargöringspersonal från 31:a flygunderhållskompaniet vid Norrbottens flygflottilj, F 21, kontrollerar flygplanen innan start. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Nu anländer stridspiloterna från 211:e stridsflygdivisionen och ytterligare funktionskontroller genomförs i samspel med klargöringspersonalen. Snart är piloterna reda att lyfta från Uppsala garnison och ta sig ner till luftområdet i södra Sverige som utgör spelplatsen för luftstriden under övningen. Piloterna som utgår från Uppsala samt Visby har dock en något annorlunda uppgift, de ska nämligen agera som motståndare till sina kollegor på de övriga divisionerna.

Detta innebär exempelvis att de kan få i uppgift att spela ett flygplan av annan typ eller modell än det de faktiskt flyger.

– Vi blir tilldelade en viss profil kopplat till ett särskilt uppdrag. Det kan vara att vi ska agera attackflyg, jaktflyg eller något annat. Detta sätter sedan gränser för hur långt vi exempelvis kan skjuta med våra robotar eller i vilka hastigheter vi kan flyga och manövrera. Under en övning som Luftförsvarsövningen så innebär det även att vi dikterar villkoren på ett annat sätt än om vi hade tillhört den försvarande sidan som hela tiden måste agera på det vi gör, säger Fredrik Juhlin, chef för 211:e stridsflygdivisionen.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211023-kriolo03-lss-lfo-klargoring-start-9-1024x684.jpg

Chefen 211:e stridsflygdivisionen, Fredrik Juhlin, i samtal med tekniker innan ett flygpass. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Samtidigt på Visby bryts den klara kalla gotländska oktobervinden av värmen från en nyss uppstartad Jas 39 Gripen-motor. Personalen från Skaraborgs flygflottiljs 11:e flygunderhållskompani genomför vant de klargöringsprocedurer som de gjort så många gånger tidigare. Strax dags för ännu ett flygpass. Arbetet sker dygnet runt i skift. Piloterna från 71:a stridsflygdivisionen gör sig redo för att göra det så svårt som möjligt för sina kollegor som har som uppgift att försvara Sverige, som kallas blå sida. Men det finns utmaningar också för motståndarsidan, röd sida, de har inte all information om hur det svenska försvaret kommer agera.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211021-perfor04-lfo21-001-1024x683.jpg

11:e flygunderhållskompaniet ser till att flygplanen kommer i luften från Visby. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

– Det är delvis för oss som för blå sida, vi vet inte vad vi möter. Hur mycket har svenskarna att skicka upp i luften? Var finns det svenska luftvärnet? Vi tror att vi vet var det står, men vart står det i realiteten? Säger divisionschefen för 71:a stridsflygdivisionen.

Prestandan i de flygplan röd sida möter är ju dock något som inte är okänt, även om divisionen just nu intar rollen som motståndare.

– Vi har ju bra koll på vapenprestanda och plattformsprestanda i och med att det är Jas 39 Gripen vi möter. Det är ju lite nästan fusk eftersom vi vet exakt vilken taktik de kommer använda, så har vi ju en fördel jämfört med en verklig motståndare. Sen får vi inte nyttja vår kunskap fullt ut. Men det är ju svårt att glömma, det är precis som att man inte kan lära sig att inte cykla, det är ju svårt att glömma allt, men vi ska inte taktikanpassa fullt ut mot allt vi vet, säger han.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211022-perfor04-lfo21-007-1024x683.jpg

Dygnet runt genomförs flygpassen och de övade angreppen. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

Att inta rollen som röd sida och en motståndare är också något som bidrar till utvecklingen av det svenska försvaret.

– I och med att vi får större kunskap hur motståndaren skulle kunna tänkas agera så är det något vi tar med oss hem också när vi tränar i framtiden, säger divisionschefen för 71:a stridsflygdivisionen.

”Extraliv”

Den röda sidan har även möjlighet att agera som fler flygplan än de faktiskt är.

– Om vi blir nedskjutna under övningen så är det möjligt för oss att snabbt återvända till luftstriden men då som ett annat flygplan. Vi har extraliv kan man säga, vilket den blå sidan inte har, säger Fredrik Juhlin.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211023-kriolo03-lss-lfo-klargoring-start-21-1024x684.jpg

Pilot från 211:e stridsflygdivisionen redo att lyfta från Uppsala för att spela rött flyg under Luftförsvarsövning 21. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Som spelade motståndare spelar de en oerhört viktig roll i övningen då de ska utmana och skapa problem för den försvarande sidan.

– Man måste vara väldigt professionell och påläst innan flygpassen så att momenten blir så bra som möjligt för den försvarande sidan, säger han.

Finska Hawk-flygplan deltar

Finland deltar i övningen både på blå samt röd sida. På Visby finns finska Hawk-flygplan som har som uppgift att vara med i den kvalificerade röda motståndarsidan. Under övningen får Hawkflygplanen oftast simulera attackflygplan, något de lämpar sig bra för på grund av dess egenskaper som skolflygplan. Att delta i övningen innebär viktig erfarenhet.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211023-hawk-1024x768.jpeg

Finskt BAE Hawk-flygplan över Sverige under Luftförsvarsövning 21. Foto: capt Oskari Tähtinen/Finnish Airforce

– Under övningen får vi viktig internationell erfarenhet av arbete på en bas utomlands, både för piloter och flygtekniker, säger kapten Kalle Vuorinen.

Besättningen i Hawk-flygplanen under Luftförsvarsövningen utgörs av elever och flyginstruktörer.

– Övningen blir därmed mycket bra träning för eleverna, säger han.

Vikten av att öva

Att faktiskt öva på riktigt och inte i en simulator är viktigt då det är svårt att simulera alla problem som kan uppstå säger divisionschefen för 71:a stridsflygdivisionen.

– Det går inte att köra den här typen av övningar i simulator även om det vore en jättestor simulatoranläggning. Man måste kunna se friktionerna. Det är först då du inser att det är viktigt att ha en så basal grej som en fungerande telefonlista, får du inte tag i folk som du måste samverka med då blir inte effekten maximal.

– Luftförsvarsövningarna är enda gången vi prövar hela systemet då alla funktioner är igång. Därför är det lätt värt både den personella insatsen och den ekonomiska insatsen att öva i stor skala, säger han.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/20211024-perfor04-lfo21-001-1024x683.jpg

Ett Jas 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj taxar ut på Visby under övningen. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

Med ett lätt gaspådrag börjar Jas 39 Gripen-planen rulla ut mot rullbanan. Återigen är det dags för det svenska försvaret att i övningen möta en mycket kvalificerad motståndare. Sina egna kollegor.

Text: Per Forsberg och Kristoffer Olofsson

Läsa hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Skarpskjutning med amerikanskt raketartilleri]

Under den pågående specialförbandsövningen har nya förmågor och vapensystem testats för att ytterligare stärka den gemensamma operativa förmågan i vårt närområde. För första gången har det amerikanska långdistanssystemet HIMARS avfyrats i Sverige.

En förutsättning för att kunna verka tillsammans är att öva tillsammans. Sverige ska både kunna ge och ta emot militärt eller civilt stöd om det skulle behövas. Det viktigt att pröva hur det praktiskt kan fungera. Detta testades under övningen genom att transportera och skjuta med, ett för Försvarsmakten nytt, vapensystem tillsammans med en av våra partners.
– Att öva operationer med den här typen av förmågor ger oss fler optioner och ökar våra möjligheter att gemensamt kunna ta ansvar för säkerhet och stabilitet i östersjöregionen, säger Försvarsmaktens insatschef, generallöjtnant Michael Claesson. 

Vid niotiden på lördagen landade ett svenskt herculeplan på en vägbas på ett kallt och blåsigt Gotland. Kort därefter landade ett amerikanskt herculesplan med det långräckviddiga artillerisystemet M142 HIMARS (High Mobility Artillery Rocket System) ombord.

Inom några få minuter var systemet på plats och redo att aktiveras. Därefter lastades det ombord igen och flögs upp till norra Sverige för ett moment där det ingick skarpskjutning. Det är första gången som det här övas fullt ut.
- Det hela har gått utomordentligt bra. Den här helgens gemensamma övningar mellan svenska och amerikanska specialförband visar på hur långt vi har kommit i vårt samarbete med USA, avslutar Michael Claesson.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Där luft och hav möts]

Att Luftförsvarsövning 2021 och den marina övningen Swenex går samtidigt är ingen tillfällighet, det finns flera olika beröringspunkter. Samordnad sjömålsbekämpning är ett exempel där Marinen och Flygvapnet gemensamt har möjlighet att kraftsamla resurser i form av både stridsflygplan, fartyg och kustrobot för bekämpning av sjömål. Här har de sjöoperativa helikoptrarna ur tredje helikopterskvadron en viktig roll där de med olika sensorer kan bidra med att fastställa positionen på de fartyg som ska bekämpas vid en samordnad vapeninsats.

När övningen startade lämnade flygtaktisk chef över tredje helikopterskvadron till marintaktisk chef. Helikoptrarna utgår från en av Flygvapnets tillfälliga baser och till reservbaser som finns närmare kusten. Helikopter 15 har även möjlighet att tillfälligt basera ombord på vissa av Marinens fartyg.

Helikoptrar har många användningsområden i den marina striden. Helikopter 14 har flera olika sensorer. När dessa kommer upp på högre höjd kan de snabbt täcka större områden och detektera fartygsrörelser på ytan och även periskop från ubåtar. En taktisk radar, IR-sökare och traditionella handhållna kameror ser vad som händer på ytan och helikopterns aktiva sonar och passiva sonarbojar ser och hör vad som sker under vattnet.

– Våra sjöoperativa helikoptrar kan till skillnad från fartygen till sjöss snabbt röra sig över en stor yta. En stor fördel är att man även kan uppträda tillbakadraget men ändå lösa uppgiften att spana mot fartyg på ytan och skapa mållägen för vapeninsats från korvetter. En sjöoperativ helikopter kan snabbt skifta roll från exempelvis ubåtsjakt med sonar till att spana efter fartyg på ytan med radar, säger chefen för tredje helikopterskvadron Niklas Wiklund från en helikopterbas utanför Västervik.

Även Helikopter 15 kan utrustas med sonarbojar som släpps i vattnet och kan lyssna av vad som händer under ytan utan att vare sig helikopter eller fartyg finns i närheten. Den lätta Helikopter 15 kan också landa ombord på flera av Marinens fartygstyper och går det inte att landa kan Helikopter 14 som har ytbärgare ombord hjälpa till att vinscha både människor och materiel till eller från fartyg.

Under Swenex bidrar Flygvapnet och andra helikopterskvadron även med Helikopter 16 som visserligen inte används ute till havs men kustnära för både trupptransporter och transport av skadade till närmaste förbandsplats.

– Tredje helikopterskvadron är inom ramen för övningar och skarpa operationer helt integrerade i Marinens så kallade ”Task Organisation”. Det innebär att skvadronen då lyder under CTF (Commander Task Force) som är Marintaktisk Chef. Skvadronens helikoptrar kan direkt samverka med en taktisk chef till sjöss som tilldelar helikoptrarna olika uppgifter som löses antingen enskilt eller i nära samverkan med fartygen, berättar kommendörkapten Niklas Wiklund.    

Niklas Wiklund har sin bakgrund inom Marinen, bland annat som fartygschef på korvetter och är ett bra exempel på hur man tar tillvara på olika erfarenheter och det nära samarbetet mellan försvarsgrenarna. Ett annat exempel är att Helikopter 14 är utrustade med liknande typer av ledningssystem som sedan tidigare finns i Marinen. Detta gör att de taktiska koordinatorer som arbetar i helikoptern med de olika sensorerna har fått en grundutbildning i, eller tidigare jobbat i Marinen.  

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: I 13 är tillbaka – Dalregementet åter i rikets tjänst]

I perfekt takt till tonerna av Joel Olssons Leve Sverige! marscherar fanvakten in. Fanvakten markerar starten för Dalregementets invigningsceremoni på storslaget vis. Med pompa och ståt invigs regementet i Falun på nytt, 21 år efter nedläggningen. Nu blir Sveriges armé ännu starkare.

Återinvigningen av Dalregementet kröntes av kunglig närvaro då Hans Majestät Konungen, Carl XVI Gustaf, fanns på plats.

— Låt återlämna Dalregementets fana! sa Hans Majestät Konungen och förklarade Dalregementet, I 13, återupprättat.

Utöver konungen närvarade bland andra försvarsminister Peter Hultqvist och överbefälhavare Micael Bydén.

— Det är en självklarhet att Försvarsmakten ska vara närvarande och aktiv i denna betydelsefulla region. Beslutet om att återinrätta regementet är efterlängtat och välkommet, betonade överbefälhavare Micael Bydén.

Försvarsminister Peter Hultqvist konstaterade att I 13 blir en väldigt viktig del av arméstridskrafterna och att det ytterst handlar om försvaret av Sverige, vårt sätt att leva och våra värderingar.

— Det som sker här i Falun idag handlar om försvaret av Sverige. Ytterst handlar det här om vårt lands demokratiska karaktär. Friheten för svenska medborgare, vår integritet, vår suveränitet. Vi vill leva i ett Sverige där vi gör våra egna val, fattar våra egna beslut, bestämmer vår egen framtid och där ingen annan kraft, inkräktare eller antagonist någonsin får diktera villkoren. Sverige är och ska förbli ett öppet, demokratiskt land där folkstyrets principer gäller och i Sverige gäller också principen om alla människors lika värde, sa försvarsminister Peter Hultqvist.

Här och nu byggs Sveriges försvarsförmåga

Sveriges försvarsförmåga ska successivt byggas upp mot bakgrund av en osäker omvärldsutveckling. I det senaste försvarsbeslutet har regeringen beslutat att fem regementen och en flygflottilj ska återetableras som en del i tillväxten av Sveriges försvarsförmåga. Dalregementet i Falun är ett av de fem regementena. Här ska Försvarsmakten etablera det lätta infanteriet, ett modernt lätt infanteri som utbildar två fristående skyttebataljoner - för skyddet av förbindelserna till Norge och för skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar. Därmed återtas en värdefull förmåga i försvaret av Sverige.

— Det viktigaste just nu för mig är att bygga laget. Personalen, civil som militär, är helt avgörande för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. Därför är det väldigt glädjande att det är så många från hela riket som vill vara med och bygga ett nytt Dalregemente. Det som slår mig är att det är många som vill vara med och tjäna något större än sig själv, att skapa samhällsnytta. Och det är precis det vi behöver. Vi behöver mångfald av bakgrunder, kompetenser och erfarenheter – av kullar och masar – men också av de som vill bli det. Ni är varmt välkomma till Dalregementet. Vårt lagbygge har bara börjat, sa blivande regementschef överste Ronny Modigs.

Rörlighet och flexibilitet är vad som utmärker det lätta infanteriet. En infanterist förflyttar sig med fordon men strider till fots. Dalregementets skyttebataljoner blir ett förband specialiserat på skydd och bevakning. Särskilt fokus för bataljonerna är att säkerställa betydelsefull infrastruktur, så som de västliga förbindelserna via Svealand till Osloområdet och via Jämtlands län till Trondheim, samt att skydda viktiga totalförsvarsanläggningar.

Etableringen av regementet är en del i uppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan i en tid med oförutsägbar omvärldsutveckling. Det nya regementet planeras ha nått full kapacitet år 2028-2030. Från och med hösten 2022 utökas antalet värnpliktiga som genomför sin grundutbildning i Falun till cirka 150. Därefter sker en gradvis utökning av antalet värnpliktiga för att 2028 vara uppe i cirka 250 stycken årligen.

— Verksamheten här i Falun kommer successivt utvecklas och komma att omfatta många och viktiga kompetenser för Försvarsmakten. Genom upprättandet av Dalregementet med dess skytteförband växer Armén och det nationella försvarets tröskeleffekt förstärks ytterligare, sa överbefälhavare Micael Bydén.

Försvarsministern: ”En av de största satsningarna på svenskt försvar sedan 1950-talet”

— Med försvarsbeslutet 2020 så stärks Sveriges militära förmåga även i norra Svealand och södra Norrland. Återinrättandet av regementet i Dalarna är av stor geografisk betydelse. Det finns förbindelser både mot Stockholm och Oslo och kan även använda sitt försvar av södra norrlandskusten. Dalregementet fyller en viktig roll med en permanent militär närvaro av denna del av landet, sa försvarsminister Peter Hultqvist.

Försvarsvilja och folkförankring är mycket viktiga när Försvarsmakten nu ska växa. Därför behöver Dalregementet byggas tillsammans med sin omgivning, menar Ronny Modigs. Både tillsammans inom armén och tillsammans med aktörer och organisationer i Dalarna.

Ett regemente med gamla anor

Det är en historisk dag i Falun. En historisk dag för Sverige och en historisk dag för Försvarsmakten, konstaterade överbefälhavare Micael Bydén.

Att återinvigningen av Dalregementet sker just idag är ingen tillfällighet. Det är en symboliskt utvald dag av historiska skäl. Den 23 oktober 1642 utkämpades slaget vid Leipzig där Dalregementet bildade en brigad tillsammans med ett tyskt regemente. 10 oktober år 1908 flyttade regementsledningen från lägerplats Rommehed till Falun. Fram till år 2000 huserade Dalregementet på samma plats som invigningsceremonin nu genomförs på. 2000 avvecklades förbandet för att idag, 21 år senare, återtas som en del av det svenska försvaret.

I slutet av ceremonin lämnades Dalregementet över till dess nye chef, Ronny Modigs, som själv tjänstgjort i Falun för 30 år sedan.

— Ers majestät, Dalregementet åter i rikets tjänst, avslutade Ronny Modigs.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Amerikanskt raketartilleri och specialförband övar på Gotland]

På lördagsmorgonen landade ett svenskt och ett amerikanskt herkulesplan på en vägbas nära Bro på Gotland. Minuter senare grupperade ett raketartillerisystemet Himars i området. Det hela är ett samarbete mellan svenska och amerikanska specialförband som ökar försvarsförmågan

Svenska och amerikanska specialförband fortsätter att vässa förmågan med gemensamma specialförbandsoperationer med fokus på Östersjöregionen. Just nu pågår en svenskledd specialförbandsövning i södra Sverige och på Gotland där man övar och utvecklar operativ och taktisk ledning och samordning av flera parallella strids- och underrättelseoperationer. 

Under övningen prövas också nya metoder och ny teknik som utvecklar det bilaterala samarbetet ytterligare.

– För att kunna genomföra specialoperationer i en skarp situation måste vi vara samtränade, ha prövats tillsammans under kontrollerbara förutsättningar och därmed byggt ett ömsesidigt förtroende för varandras förmågor. Därför är återkommande övningar med våra samarbetspartners hemma och borta så viktiga, säger chefen för Specialförbandsledningen, brigadgeneral Anders Löfberg.

Raketartilleri grupperade på Gotland

Vid niotiden på lördagen landade ett svenskt och ett amerikanskt herkulesplan på en vägbas på mellersta Gotland, hos gotlänningarna är vägavsnittet mer känt som Brorakan. Det amerikanska flygplanet lastade ur ett raketartillerisystem benämnt Himars, eller M142 High Mobility Artillery Rocket System. Det hela var ett moment i den pågående specialförbandsövningen.

– Genom att ständigt utmana oss själva och våra partners blir vi hela tiden bättre. Det kan vi bara åstadkomma genom återkommande gemensamma övningar och utbyten med våra samarbetspartners, säger brigadgeneral Anders Löfberg

Syftar till ökad förmåga

Syftet med övningen är bland annat att öva ledning och genomförande av flera parallella moment med strävan att vidareutveckla förmågan att genomföra gemensamma operationer.

Sveriges säkerhetspolitik bygger på att vi i händelse av en säkerhetspolitisk kris eller en konflikt samarbetar med andra och att vi skall kunna ge och ta emot militärt eller civilt stöd. Ur det perspektivet är bilaterala övningar också nödvändiga för att göra praktiska förberedelser om en kris skulle uppstå.

– Vi har tagit ytterligare steg i samarbetet där vi med amerikanskt militärt transportflyg har förflyttat ett långräckviddigt artillerisystem till Gotland, omlastat till ett svensk militärt flyg för vidare transport inom Sverige. Möjligheten att agera med denna och andra typer av mark- eller luftburna vapensystem tillsammans med våra samarbetspartners, bedömer jag undanröjer eventuella tvivel om vår gemensamma förmåga att utgöra en garant för säkerheten i Östersjöområdet, säger brigadgeneral Löfberg

Övningen fortsätter under helgen.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Samarbetet med Finland är av särskild vikt]

Även i år deltar Finland integrerat i luftförsvaret av Sverige som ett led i det fördjupade försvarssamarbetet. Finska stridsflyg medverkar både som kvalificerad motståndare men även integrerat i det svenska nationella försvaret tillsammans med svenska stridsflygdivisioner.

Sex finska F/A Hornet-jaktplan är baserade på Skaraborgs flygflottilj under hela övningen och verkar integrerat i det svenska nationella försvaret tillsammans med svenska stridsflygdivisioner. Finland har även tre Hawk-jetskolplan, som opererar från Visby. Dessa deltar i motståndarsidans flygverksamhet.

– Vårt främsta mål för LFÖ 21 är att utveckla vår förmåga att utföra flygoperationer med det svenska Flygvapnet. Det inkluderar både taktik med Gripens och F-18 stridsflyg men också förmåga att implementera vår verksamhet till svenska flygbasoperationer, säger överstelöjtnant Eetu Rikkinen från det finska Flygvapnet.

Med det finsk-svenska samarbetet blir vi bättre och tillsammans skapar vi säkerhet i vårt närområde. Vi har uppdrag att öva med andra nationer där Finland är prioriterade.

Tidigare års flygvapenövningar har vi använt våra egna förband och flygplan för att spela en angripare. Genom att Finland deltar så frigörs svenska resurser så vi kan öva på det vi ska – försvara Sverige mot en kvalificerad angripare.

– För att vara förberedda och minska den tid det tar att kunna ge och ta emot stöd inför eller vid ett krig i vårt närområde krävs planering på ett djupare plan. Om vi har god kännedom om vilka behov som behöver tillgodoses för att kunna verka tillsammans skapar vi förutsättningar för framtiden, säger chefen för Skaraborgs flygflottilj överste Malin Persson som även är krigsförbandschef för 7:e flygflottiljen.

Förberedda för Finlands ankomst

– Vi kom till Såtenäs i onsdags. Stödet från det svenska Flygvapnet, Såtenäs flygbas och särskilt lokal LNO har varit utmärkt. Vi har lyckats bygga upp vår kapacitet enligt plan. För närvarande använder vi fyra F-18 och har två F-18 som reserv. Den finska avdelningen på Såtenäs är fullt operativa och kan stödja LFÖ 21 som planerat, säger överstelöjtnant Eetu Rikkinen.

Personalen från Finland blir en del av Skaraborgs flygflottilj under sin basering. Vi bor och verkar under samma tak.

– Jag är tacksam för varje tillfälle där vi får öva vår krigsuppgift att se till att flygförband kan verka i vårt luftförsvar. Det är extra roligt när det rör sig om att få ge service till våra vänner och allierade från Finland, avslutar överste Malin Persson.

Läs hela inlägget här >>

[Flygvapenbloggen: Gemensamma resurser]

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/hkp-vastervik-1024x683.jpg

Basen har en huvuduppgift, att se till att helikopterbesättningarna har möjlighet att göra sitt jobb. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

Flexibilitet och en vilja att stötta varandra för att få ut bästa effekt kännetecknar Flygvapnet och hela Försvarsmakten. På en tillfällig flygbas under Luftförsvarsövningen 2021, LFÖ 21, som Helikopterflottiljens basenhet upprättat för de helikoptrar som deltar i Marinens övning Swenex kommer baschefen och de flesta i hans lag som leder arbetet på basen från Norrbottens flygflottilj F 21. Går man sedan in där säkerhetsmateriel som hjälmar och  besättningarnas personliga utrustning finns träffar man teknikerna som kommer från Blekinge flygflottilj F 17.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/sakmat-1024x684.jpg

Säkerhetsmaterielteknikerna från F 17 är vana vid att hjälpa Helikopterflottiljens besättningar. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

Det här är första gången som överstelöjtnant Andreas Nilsson och hans kollegor från F 21 leder ett kompani från Helikopterflottiljens basenhet, 43:e flygbaskompaniet. Som basenhetschef på F 21 är han van vid att jobb med Jas 39 Gripen istället så hur ovant är det när det står helikoptrar på plattan?

 

– Det finns så klart likheter, i båda fallen går vårt jobb ut på att underlätta för och serva ett flygsystem så huvuduppgiften är den samma men annars är det som natt och dag. Helikopterflottiljens verkansdelar är så gott som självgående med sin egen stabsdel till skillnad mot en stridsflygdivision.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/andreas-nilsson-1024x683.jpg

Baschefen Andreas Nilsson ser fram mot att under övningen utveckla metoder för hur vi samarbetar inom Flygvapnet. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

Verkansdelen är i det här fallet tredje helikopterskvadron med sina sjöoperativa helikoptrar. En skvadron vars uppgifter under övningen styrs från marintaktisk chef medan basen får sina ordrar och styrning från flygtaktisk chef. Andreas Nilsson gillar upplägget där alla inblandade måste öva ledning och vem som bestämmer över vad på ett sätt som de inte är vana vid.

– Vi har förberett oss med en ledningsträningsövning inför de här veckorna där stora delar av ledningslaget var med tillsamman med personal från Helikopterflottiljen och från övningsledningen.

Medan kommunikationen går fram och tillbaka mellan olika ledningsnivåer och besättningarna står beredda att lyfta när marintaktisk chef kallar fortsätter 43:e flygbaskompaniet att förse maskiner och personal med bränsle, bemanna räddningsfordon och sjukvårdstält, skydda basen mot angrepp och alla andra stora som små uppgifter för att en flygbas ska kunna fungera.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/tankning-hkp-1024x683.jpg

Så fort rotorerna stannar är drivmedelstroppen framme och fyller på bränsle inför nästa uppdrag. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

Text: Lasse Jansson

Läsa hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Luftförsvarsövning 2021 har startat]

Flygvapnets största nationella övning i år, Luftförsvarsövning 2021, har efter intensiva förberedelser startat i dag. Dygnet runt fram till och med onsdag 27 oktober klockan 12 kommer övningsverksamheten, där fokus ligger på den taktiska ledningen av luftstridskrafternas förmåga till nationellt försvar av Sverige, att övas.

– Under Luftförsvarsövningen kommer vi att öva luftstridskrafterna förmåga att försvara Sverige, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström.

För att övningsdeltagarna ska få bästa möjliga förutsättningar för att utveckla, pröva och befästa förmågor finns en central övningsledning och lokala övningsledningar. I Uppsala är den centrala övningsledningen för både Flygvapnets Luftförsvarsövning och Marinens övning Swenex.

– Baserat på ett fingerat övningsscenario kan vi koordinera och samplanera så att både Flygstabens krigsförband och Marinstabens krigsförband får samma lägesbild, säger Magnus Persson planeringsansvarig och genomförandechef för central övningsledning för Luftförsvarsövningen.

Höga förväntningar

Att flygvapenchefen har höga förväntningarna på övningen råder inget tvivel.

– Det är en speciell övning i och med att det är en tillämpad övning över flera dygn. Det är vi som flygvapen ensamma i Europa om att göra. Det ger oss en möjlighet att öva en bredd och öka vår förmåga till taktisk ledning av luftstridskrafterna, vilket också är ett av huvudsyftena för Luftförsvarsövningen, säger Carl-Johan Edström.

Han berättar vidare att på grund av att övningen genomförs tillämpat under flera dygn så finns en koppling till Flygvapnets uppgifter.

– Vi kommer att öva det vi ska klara av. Exempelvis så finns möjligheten att öva på Flygvapnets spridningskoncept, logistikförsörjning av förbanden och att vi får öva uthållighet över tid på ett realistiskt sätt. Vi ska försvara Sverige – i luften, från marken. Dygnet runt, året om, säger han.

Tillsammans med andra

I och med att Luftförsvarsövningen genomförs samtidigt som Swenex pågår kan även gemensamma operationer övas.

– Den gemensamma sjömålsstriden är ett bra exempel på när vi tillsammans med andra löser våra uppgifter. Men det stannar inte där. I Luftförsvarsövningen ingår även finska stridsflygförband integrerat i det svenska luftförsvaret. Det visar på att vi kan försvara Sverige tillsammans med andra nationer, vilket bidrar till stabilitet och säkerhet i vårt närområde.

Ett viktigt steg är att integrera luftvärnet i luftförsvaret och utveckla förmågan att verka tillsammans med Finland på alla nivåer, både taktiskt och stridstekniskt. Till exempel var förbanden ska utgångsbaseras och hur uppgifterna ska lösas.

Flygstabens krigsförband övas

LFÖ 21 FVC Carl-Johan Edström

Flygvapenchefen övas i rollen flygtaktisk chef där han leder luftförsvaret och luftstridskrafterna.

– Jag fattar de stora inriktande besluten. Sett till hur det fiktiva scenariot är nu, när vi går in i övningen, så har jag ansvaret för svenskt luftrum och övertagit ansvaret även för den civila luftfarten. Under Försvarsmaktens insatschef har jag även ansvaret för det svenska luftförsvaret inklusive andra förbandsdelar och ansvarar för gemensamma operationer tillsammans med mark- och sjöstridskrafterna.

En målsättning med övningen är att öva ACC – Air Component Command – Flygstabens krigsförband som leder flygvapnet och flygvapnets insatser.

– Vi kommer att komma ut ur övningen som ett starkare och taktiskt överlägset Flygvapen i varje situation, avslutar flygvapenchef Carl-Johan Edström.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Swenex 21 har lämnat kajen]

Igår kastade fartygen loss från sina ordinarie baser i Karlskrona, Göteborg och Stockholm. Kursen är satt mot övningsområdena där totalt elva dygns övningar väntar. Marinbasens personal startade dock redan två dagar tidigare för att börja jobba med logistiken runt övningen.

Årets Swenex, Swedish Naval Exercise 21, genomförs i huvudsak i två områden. På sydkusten är fokus sjöfartsskydd, där man tränar på att se till att viktig sjöfart och egna stridsfartyg kan röra sig. Längre norrut, på ostkusten, övar amfibieförband och sjöstridskrafter på att försvara Sverige mot ett direkt angrepp. Marinbasen kommer att ge såväl skarpt som övat logistikstöd i båda områdena med alltifrån vapen till drivmedel och reservdelar. Huvudansvaret för planeringen av övningen har Sjöstridsskolan haft och totalt deltar ett 25-tal fartyg och cirka 2200 soldater och sjömän.

Tillsammans med andra

Samtliga marina förband är med i övningen. Swenex genomförs samtidigt som Flygvapnets luftförsvarsövning och de båda övningarna har många gemensamma delar. Helikopterflottiljen stödjer med både tunga och lätta helikoptrar, som både utgår från baser iland men också finns baserade ombord på fartygen. Även Kustbevakningen deltar med fartyg och flygplan för att stärka totalförsvaret. Slutligen deltar finska Försvarsmakten, som är Sveriges viktigaste samarbetspartner med åtta fartyg från kustflottan.

1

Minsökning inledde övningen

Ett av de första övningsmomenten för fartygen i Karlskrona stod minröjningsfartygen för. Deras uppgift var att se till att korvetter, ubåtar och stödfartyg säkert kunde komma ut till sjöss utan att sprängas av utlagda minor. Martin Wigren är fartygschef på röjdykarfartyget HMS Sturkö:

— Morgonen började med att mina röjdykare sökte av skroven på korvetterna efter sprängladdningar. Därefter kastade vi loss och började söka av farlederna ut mot Hanöbukten med vår sonar. Hittar vi något så kan vi välja att spränga det eller att göra en kringgångsled så att fartygen kan gå runt minorna istället. I krig kommer vår huvuduppgift att vara just detta, att se till att egna stridsfartyg och viktig sjöfart kan komma dit de behövs.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Topphemligt ubåtsvapen kontrollerades under realistiska förhållanden]

Under en höstnatt mötte en av marinens ubåtar ett underhållsfartyg för att lasta skarpa torpeder. Det som hände i den mörka fjärden på Sveriges östkust visar att en av Försvarsmaktens hemligaste förmågor fungerar väl, även under skarpa förhållanden.

Marinens ubåtar omfattas av högsta sekretess. Det är bara ett ytterst fåtal inom Försvarsmakten som vet var de befinner sig och vad de gör. Den beredskapskontroll som genomfördes under hösten gav en ovanlig inblick i hur de opererar under fältmässiga förhållanden. 

HMS Uppland är en ubåt av gotlandsklass och löpte ut från Marinbasen i Karlskrona med en uppgift helt lik hur de ska agera i krig. 

– Normalt går ubåten till kaj i Karlskrona för att lasta på nya torpeder. Den här gången gjorde vi det från en mer taktisk plats, säger överstelöjtnant Adam Camél, chef för beredskapskontrollen.

video

Komplex operation till sjöss

Att förse en ubåt med nya torpeder till sjöss är en komplex operation, men nödvändig för att de ska kunna verka om hemmabasen är utslagen. Under beredskapskontrollen kom ordern att genomföra uppdraget helt oväntat. 

– När det sker utan förvarning finns inga möjligheter att tillrättalägga något. De här kontrollerna innebär att vi prövar ubåtssystemet på ett mer uppriktigt sätt. Det kräver ett omfattande stöd från andra förband, säger Adam Camél.

Markstridsförband från Militärregion Syd fick uppgiften att säkra en plats på Östergötlands kust från land, enheter ur marinen bevakade omgivningarna kring den utpekade fjärden till sjöss. Torpeder fraktades både med fordon på landsväg och ombord på HMS Pelikanen, marinens enda robot- och torpedbärgningsfartyg. 

Få har hela bilden

Under en operation av det här slaget känner förbanden enbart till sin egen deluppgift. Det är bara den högsta ledningen som känner till hela omfattningen av de uppgifter som delats ut och hur de enskilda pusselbitarna ska fogas samman för att lyckas med operationen. 

När området säkrats från land och sjösidan inträffade något mycket ovanligt. Ett team från Försvarsmaktens stridsfotografer dokumenterade beredskapskontrollen. Stridsfotograferna körde längs mörka småvägar mot kusten vid en tid då de allra flesta sover. Vaktposter stoppade terrängbilen och bad om lösenord för att släppa dem vidare. Vid en öde kaj bordades en stridsbåt för att föra dem ut till den fjärd där det avgörande momentet genomfördes. 

Mötesplats i mörk fjärd

Ubåten gick från sitt läge under Östersjöns yta och mot mötesplatsen. HMS Pelikanen hade då mött enheten som transporterade torpeder på landsväg och tagit ombord dessa vid en annan plats. Sjömännen inledde arbetet med att lasta skarpa torpeder från Pelikanen till ubåten. När en hydraulisk kran ombord på torpedbärgaren lyfte en efter en av de grönmålade skarpa torpederna över till ubåten fullföljdes det avgörande momentet. 

Hur lång tid det hela tog är hemligt. Men när det var genomfört lämnade markförbanden lika diskret som de kommit. HMS Pelikanen startade motorerna och körde sakta ut till havs medan ubåten, lastad med nya och klargjorda torpeder, försvann under Östersjöns mörka yta. 

– De inblandade förbanden gavs ingen förklaring eller tid till förberedelser. Då uppstår alltid friktioner och det finns mängder av små frågor som besvaras. Det här handlar om att kontrollera alla små detaljer i händelsekedjan för att se om de fungerar. Marinen löste uppgiften precis som de skulle göra under ett yttre hot, säger brigadgeneral Peder Ohlsson, ställföreträdande marinchef.

Han understryker att operationssäkerheten varit i fokus. Rent konkret innebär det att planeringen hållits inom en ytterst liten krets. 

– Själva uppgiften, att komplettera med torpeder till sjöss, är något ubåtssystemet ska klara av. Men det här förfarandet ställer allting på sin spets, det är värdet av en beredskapskontroll, säger Peder Ohlsson. 

Så kontrolleras förmågorna

Beredskapskontroller är ett viktigt instrument för insatschefen att följa upp tillgänglighet och förmågor i Försvarsmakten. Allt för att säkerställa att de är gripbara när de behövs. Det kan handla om att säkerställa att en lång kedja av händelser sker friktionsfritt. Det rör allt från att nycklarna till rätt förråd finns tillgängliga, att batterierna i trucken på lagret är laddat, till att de mest avancerade sensorerna i en ubåt fungerar som de ska. 

Tidpunkten för beredskapskontrollen är vald med noggrannhet. Under hösten genomförs mycket verksamhet i Sveriges närområde, vid tillfället för beredskapskontrollen förflyttade sig stora stridskrafter i Östersjön.

– Det finns ett allvar i detta. Förmågan vi just kontrollerat är en del i vår kärnverksamhet, att ytterst försvara Sverige med vapenmakt. Nu visar vi att vi har förmågor och menar allvar, säger Peder Ohlsson. 

Under hösten har insatschefen beordrat en rad beredskapskontroller i syfte att pröva förmågor inom Försvarsmaktens vapengrenar.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Armén samlades till ett krigsspel]

Arméns chefer har genomfört en övning i form av ett krigsspel i syfte att utveckla arméns förmåga att strida med krigsförbanden.En strid som ska harmonisera med innehållet i ”Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer (DGO)” – som på ett övergripande plan beskriver hur armén, marinen och flygvapnet tillsammans ska förebygga eller möta ett väpna angrepp.

– Slutsatserna från spelet, som gick väldigt bra, kommer vi att ha stor nytta av i vårt fortsatta arbete med att ta fram ett nytt arméreglemente, sa överste Rickard Johansson, chef Markstridsskolan (MSS).
Arméchefen, generalmajor Karl Engelbrektson, har gett Markstridsskolan uppgiften att utveckla ett nytt arméreglemente som på ett tydligare sätt än det nuvarande harmoniserar med DGO. Det arbetet ska vara klart i december 2022.

Totalt deltog ett 50-tal chefer i krigsspelet. Arméchefen fanns på plats, sekonderad av medarbetare på arméstaben. Därutöver förbandschefer, brigadchefer, funktionsföreträdare, personal från Markstridsskolan och representanter för Amfibieregementet.
Samt inte minst chefen insatsledningen, generallöjtnant Michael Claesson.

Överstelöjtnant Lars Henåker, Markstridsskolans huvudlärare i krigsvetenskap, ansvarade för spelets genomförande med stöd från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Dalregementet är tillbaka – på lördag är det dags för återinvigning]

Lördagen den 23 oktober genomför Försvarsmakten en ceremoni där Dalregementets fana återlämnas till Dalregementet.

Den 23 oktober 1642 utkämpades slaget vid Leipzig där Dalregementet bildade en brigad tillsammans med ett tyskt regemente. 10 oktober år 1908 flyttade regementsledningen från lägerplats Rommehed till Falun. Fram till år 2000 huserade Dalregementet på samma plats som invigningsceremonin nu genomförs på. 2000 avvecklades förbandet för att idag, 21 år senare, återtas som en del av det svenska försvaret.

Under de 21 år som regementet legat i träda har dess traditioner vårdats av hemvärnet och Dalregementsgruppen.

Under lördagens ceremoni deltar H.M. Konungen Carl XVI Gustaf, försvarsminister Peter Hultqvist, överbefälhavare Micael Bydén och Dalregementets blivande chef, överste Ronny Modigs. Arméns musikkår står för musiken.

Ceremonin genomförs i Dalasalen i Falun, på det gamla regementsområdet. Då ceremonin genomförs inomhus har endast ett begränsat antal gäster kunnat bjudas in. Övriga har möjlighet att följa direktsändning på Dalregementets facebook från klockan 12.00.

Efter ceremonin kommer material från invigningen att läggas upp på Försvarsmaktens interna och externa kanaler.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Malmö värd för Nationella totalförsvarsdagen]

På grund av pandemin har den nationella totalförsvarsdagen skjutits fram från ursprungsplaneringen i samband med TFÖ 2020. Nu satsas för fullt på ett genomförande i Malmö lördagen den 18 juni 2022.

Utvecklingen av totalförsvaret är ett gemensamt ansvar och allmänhetens kunskap om varför Sverige stärker sitt totalförsvar behöver öka. Försvarsmakten och MSB arrangerar därför tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne och Malmö stad den Nationella totalförsvarsdagen i Malmö lördagen den 18 juni 2022. Dagen ska visa hur olika aktörer i Sverige tillsammans bygger ökad totalförsvarsförmåga och tydliggöra Sveriges strategiska läge i Östersjöregionen.

Målet är förutom att bygga ökad kunskap även att skapa engagemang och intresse hos fler att bidra. Det ska vara en mötesplats där både militära och civila myndigheter, organisationer och företag har en viktig roll. Besökare kommer att få se verksamhet där flera aktörer verkar tillsammans inom totalförsvaret, kunna testa prova-på-aktiviteter, ha möjlighet att samtala om totalförsvar och hitta spännande möjligheter att engagera sig.

Försvarsmakten och MSB har regeringens uppdrag att genomföra en sammanhängande planering för totalförsvaret. Riksdagens beslut och regeringens förslag i propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30) har fokus på att stärka både det civila och det militära försvaret för ett mer motståndskraftigt Sverige.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Omfattande militärt stöd vid förintelsekonferensen]

Vid den internationella förintelsekonferensen i Malmö under veckan stöttade Försvarsmakten Polisen med information om läget i luftrummet runt staden samt med ett antal hundekipage och helikopter.

Konferensens karaktär, förväntat engagemang och komplexiteten i arrangemanget gjorde att Polismyndigheten begärde stöd från Försvarsmakten. Eftersom det kom deltagare från hela världen ställdes stora krav på säkerheten.

video

Södra militärregionen var samordningsansvarig militär myndighet och Luftvärnsregementet Lv 6 bidrog med Underrättelseenhet 23. Dessutom deltog ett flertal hundekipage från Swedec, soldater ur Södra skånska regementet  P 7, helikopter 16 från Helikopterflottiljen och Hemvärnet med närliggande bataljoner.

– Den här typen av samverkan mellan Försvarsmakten och olika aktörer i samhället visar på hur långt vi kommit i vår totalförsvarsutveckling, säger Södra militärregionens operationsledare Christer Marsch.

Polisens kommenderingschef Mattias Sigfridsson instämmer:
– När samhällets resurser används på ett sådant här sätt gynnar det alla. Resultatet bli riktigt bra när vi arbetar tillsammans.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Försvarsmakten hjälpte Polismyndigheten säkra luftrummet över Malmö]

Under Förintelsekonferensen som arrangerats i Malmö i veckan har delar av 61:a luftvärnsbataljonen på Luftvärnsregementet varit på plats för att övervaka luftrummet. – Det har varit en mycket lyckad insats. Vi har löst våra uppgifter helt enligt plan och vi har haft ett bra samarbete med polisen och andra delar av Försvarsmakten, säger styrkechef major Daniel Olsson.

Luftvärnsregementets uppgift har bestått i att via ett antal spaningsradarstationer, så kallade underrättelseenhet 23, lokalisera objekt som rör sig i luften för att kunna ge en luftlägesbild och förmedla den till polisen i realtid. Uppdraget har genomförts dygnet runt från lördag till torsdag och i nära samarbete med Södra Skånska regementet (P 7) som skött bevakningen av skyddsobjekten runt radarstationerna.

I en av radarstationerna har utöver soldater från Luftvärnsregementet även en polisman ingått i bemanningen. En av dessa polismän är Kevin Danielsson som vanligtvis arbetar som ingripandepolis i Nybro.
– Samarbetet funkar jättebra. Jag är polisens samband på plats i radarstationen och jag förmedlar det vi ser till mina kollegor inom polisen, säger han och berättar att det är poliser från hela Sverige på plats i Malmö.
– Jag tror att det är den största sammankomsten av poliser någonsin i Sverige, säger Kevin Danielsson.
Den som samarbetar med honom i radarstationen vid det här tillfället är Michaela Hogane som är radarbefäl på 98-kompaniet. Hon berättar att i radarn är det hon som förmedlar luftlägesbilden till polisen som i sin tur tar informationen vidare till sina kollegor som kan agera på eventuella objekt som inte ska finnas i luften.
­– Samarbetet fungerar bra. Vi utbyter den information vi behöver. Ibland kräver det extra tydlighet så att vi förstår varandras interna termer men det har inte varit några större problem. Luftvärnet i sig har ju ett svårt språk som det tar tid att lära sig, säger hon.

Radarstationen som placerats nära stranden i Klagshamn söder om Malmö är den som dragit till sig mest uppmärksamhet från privatpersoner eftersom den varit placerad i ett friluftsområde. Många förbipasserande har varit nyfikna men uttryckt uppskattning över att Försvarsmakten funnits på plats för att stödja Polismyndigheten.
Två av de som arbetet vid radarstationen i Klagshamn är Daniel Skarlöv, radarbefäl, och Sofia Templin, radiolänkgruppchef.
– Det känns bra att kunna bidra positivt till samhället. Det är en skarp uppgift och en väldigt viktig konferens. Att vi kan bidra till att den kan genomföras känns bra och det gör att vi alla ger lite extra, säger Sofia Templin.
– Det är bra att Försvarsmakten kan bidra till resten av samhället med våra resurser när vi kan det, säger Daniel Skarlöv.

Förintelsekonferensen arrangerades av Regeringskansliet tillsammans med Malmö stad, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Försvarsmakten har stöttat Polismyndigheten som ett led i totalförsvarsutvecklingen och att samhällets resurser ska användas på ett sätt som gynnar alla med hänsyn till tillgänglighet och beredskap.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Försvarsmakten positiv till samverkan om vindkraft]

Försvarsmakten har fått i uppdrag att redovisa för regeringen hur förmågan till tidig samverkan med aktörer som planerar anläggningar för förnybar energiproduktion fortskrider, och förutsättningarna för att använda så kallade villkorade tillstånd. – Försvarsmakten har fokuserat på vindkraft eftersom myndigheten får överlägset mest förfrågningar och remisser om det, säger Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef.

– Försvarsmakten anser att en dialog och samverkan med ansvariga myndigheter i större uträckning kan bidra till utbyggnaden av vindkraft jämfört med att utöka dialogen med enskilda bolag, säger Johan Svensson.

Försvarsmakten bedömer alltså att myndighetens möjligheter att bidra till samexistens mellan försvarsintressen och vindkraft, är störst i nationella planeringsskeden där mark- och vattenområdens lämplighet för vindkraft utreds. Myndigheten medverkar därför i enlighet med Energimyndighetens rekommendationer i regionala analyser, inledningsvis i två prioriterade län. Vidare kommer Försvarsmakten att se över möjligheten att i lågflygningsområden tydliggöra var vindkraft kan vara förenligt med försvarsintresset. Myndigheten avser också utreda möjligheten att i planeringsunderlag förena geografiska områden med villkor för att åstadkomma fler lämpliga vindkraftsområden utan att skada försvarsintressen.

– Majoriteten av de vindkraftsremisser som inkommer till Försvarsmakten har myndigheten inga synpunkter på. Enligt statistik från Energimyndigheten utgjorde försvarsintressen under perioden 2014 – 2018 bara 7 procent av de tillståndsansökningar som fick avslag. Det är kommunala beslut och artskyddsfrågor som står för den dominerande delen avslag, säger Johan Svensson.

När det gäller användningen av så kallade villkorade tillstånd inom ramen för tillståndsprocessen ser Försvarsmakten dock ett antal svårigheter. Det enskilt största hindret är att Försvarsmakten i de flesta fall inte har någon möjlighet att föra dialog om vilka villkor som skulle krävas för att undvika skada på Försvarsmaktens intressen utan att röja information som omfattas av försvarssekretess.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Upplands flygflottilj är tillbaka]

Upplands flygflottilj, F 16, är tillbaka. På torsdagen den 14:e oktober förklarade H.K.H. Prins Carl Philip Upplands flygflottilj återupprättad.

Till tonerna av Upplands hemvärnsmusikkår tog personal och inbjudna gäster plats i hangaren ute på Uppsala flygplats. Många i lokalen har väntat på just den här dagen då Upplands flygflottilj, F 16, återvänder till Uppsala garnison. Flottiljen lades ner 2003 och sedan dess har flygplats- och garnisonsansvaret legat hos Luftstridsskolan. När Sveriges riksdag i december förra året fattade beslut om den nuvarande försvarsbeslutsperioden så stod det klart att Försvarsmakten ska stärkas och växa med fem regementen och en flottilj. Upplands flygflottilj blev utvald att bli ett nygammalt tillskott inom Flygvapnet.

Efter att ha inspekterat förbandet förklarade H.K.H. Prins Carl Philip Upplands flygflottilj återupprättad.

– Det är en stor dag i Uppsala i dag. Vi står på klassisk mark och det är väldigt glädjande att återinviga Upplands flygflottilj, sade H.K.H. Prins Carl Philip under sitt tal.

Därefter var det tid för försvarsvarsminister Peter Hultqvist att tala till förbandet och inbjudna gäster.

– Det som sker i Uppsala i dag handlar om försvaret av Sverige, och i det yttersta försvaret av vår demokrati. Invigningen av F 16 ingår som en del i den största satsningen på försvaret sedan 1950-talet. Upplands flygflottilj bidrar till försvaret av huvudstaden och skapar förutsättningar för tillväxt på längre sikt. Jag vet att ni är beredda och ni har mitt och regeringens fulla stöd, sade Peter Hultqvist.

Överbefälhavare Micael Bydén berättade om de minnen han har samlat på sig från F 16 under sin karriär. Bland annat har han gått utbildningar vid Flygbefälsskolan och det som tidigare hette Flygvapnets Uppsalaskolor, F 20. Han betonade även den strategiska betydelsen av att ha en flygflottilj placerad i Mälardalen.

– Det är en självklarhet att Försvarsmakten ska ha en stark närvaro i regionen, sade Micael Bydén.

Överste Pernille Undén är den som fått i uppdrag att leda den nya flottiljen de kommande åren. Hon har en mångårig karriär inom Flygvapnet bakom sig. Hon hyser varma känslor för Uppsala och har alltid känt sig hemma vid Uppsala garnison.

– Det är oerhört glädjande och stort att få komma tillbaka hem som chef för Upplands flygflottilj, säger Pernille Undén.

211014 Invigning F 16 Inpektion av förband

Hon har ett intensivt arbete framför sig då hon ska leda ett förband och en garnison som kommer genomgå stora förändringar under den kommande perioden av tillväxt.

– På F 16 ska vi fortsätta att bidra till aktivt försvar genom insats och beredskap, nationellt som internationellt. Nationellt genom stridsledning och luftbevakning, dygnet runt, året runt. Vi ska utbilda allt fler värnpliktiga som ska öka i antal i Försvarsmakten från 2021 till 2025. Vi ska fortsätta driften av Uppsala flygplats och förbereda för tillväxt med en eventuell basering av stridsflyg i framtiden. F 16 kommer att bidra till ett starkare försvar och kommer vara på plats där och när det behövs, säger Pernille Undén.

I praktiken innebär återupprättandet av Upplands flygflottilj initialt att Luftstridsskolan delas i två förband. Stridsledning av Försvarsmaktens stridsflygplan och luftbevakning av det svenska luftrummet förs nu över till Upplands flygflottilj. Likaså tar flottiljen över utbildningen av värnpliktiga samt driften av Uppsala flygplats.

Ceremonin avslutades med en formationsflygning över Uppsala garnison och Uppsala centrum. Det var Swedish Air Force Historic Flight (SWAFHF) som tillsammans med Försvarsmakten genomförde flygningen. Formationen bestod av äldre flygplansmodeller som varit aktiva vid Upplands flygflottilj under årens lopp. De fick även sällskap av en Jas 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj, F 7.

 

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Funktionsövning marin bastjänst - med fokus på sjukvård och totalförsvar]

Fartyget har blivit beskjutet och det finns svårt skadade personer ombord. Den ombordvarande sjukvårdpersonalen behöver stöd i form av medicinsk förstärkning på plats och omedelbar avtransport till akutsjukhus. Dessutom har samma fartyg blivit manöverodugligt i samband med attacken och behöver skydd och assistans. Hur gör man?

Detta var några av de frågor som behövdes besvaras och som därför har tränats på under funktionsövning i marin bastjänst som genomförts både i Karlskrona och i Stockholm. Marinbasen har funktionsansvaret för det som ryms inom begreppet ”marin bastjänst” vilket inte bara är att skyddat kunna leverera logistikstöd till marinstridskrafter, där ryms också sjukvård och sjuktransportledning.

foto

Ett av fokusområdena under årets funktionsövning marin bastjänst har därför varit att utmana och utveckla metoder inom ramen för det befintliga marina sjukvårdskonceptet. Prioritet har varit sjuktransporter. Att i en förhöjd hotmiljö kunna hämta egna skadade med egna resurser för att få dem vidare till kvalificerad akutsjukvård.

– I ett allvarligt läge som det vi nu övar på kommer inte sjöräddningen ut för att hämta den skadade. Vi måste själva kunna ta hand om våra kamrater och ge dem de bästa förutsättningarna för att klara sig hela vägen genom en obruten vårdkedja, säger Jonas Wassdahl, stabsläkare i Marinbasen.

Myndighetssamverkan mellan Kustbevakningen och marinens enheter

I övningen ingick enheter ur de marina förbanden som tillsammans med Kustbevakningen jobbade sida vid sida när de en efter en drabbades av en rad olika iscensatta attacker.

I scenariot för övningen befinner sig vårt land i ett sämre omvärldsläge och Kustbevakningen har fått i uppgift att bidra inom ramen för totalförsvar vid en sjöövervakningsuppgift. För att utmana besättningen på KBV 003, ett av Kustbevakningens stora miljöräddningsfartyg,  hade ett ”STEAM- team” (Sea Training Evaluation Analyzing Method) från Sjöstridsskolan fått i uppgift att tillsammans med Kustbevakningens egna instruktörer sätta samman moment som skulle sätta press på personalen. Exempel på moment var skottskadad personal och brand ombord på fartyget samt att snabbt, med hjälp av stridsbogsering få bort det skadade fartyget från ett farligt läge.

– Vi blev övade på ett helt annat sätt. STEAM-teamet har sitt koncept i att utmana och utveckla besättningar och tillsammans med vårt instruktörsteam kunde vi hjälpas åt att applicera och anpassa konceptet för våra förutsättningar. Det blev jättebra. Besättningen kämpade och slet och gav 200 procent, säger Martin Svensson, Kustbevakningen.

foto2

Nyblivna stridsbåtsförare utmanades

Stridsbåtsförare Olof Knutsson muckade i början av sommaren och har sen dess arbetat i Marinbasens Ekipagekompani. Under övningen har han och kamraterna i besättningen varit de som framfört en av ”stridsbåtsambulanserna”. De har fått träna mycket på ledning och kommunikation mellan alla de medverkande men även inom besättningen.

– Det känns bra att vi kan använda våra resurser till detta och att också öva sjukvård och bli bekväma med det och hela transportförfarandet, säger Olof Knutsson.

På väg mot två marina basbataljoner

Marinen och i synnerhet Marinbasen jobbar för fullt med att genomföra det som beställts av riksdag och regering i det senaste försvarsbeslutet, att utveckla den sjörörliga logistiken genom två marina basbataljoner. Inom det arbetet ingår bland annat att utveckla en kvalificerad sjukvårdsförmåga för att få en obruten sjukvårdskedja till en bakre hänvisning i form av ett fältsjukhus eller civilt sjukhus. Som ett första steg har man under funktionsövningen övat metoder med en lätt traumagrupp för att åskådliggöra en viktig komponent i sjukvårdskedjan. Med denna övning har man dragit viktiga erfarenheter och lärdomar på vägen till målet mot en adekvat sjukvårdsförmåga på stridsfältsnivå i marinen.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Generallöjtnant Gyllensporre återvänder från chefsuppdraget i Minusma]

Efter tre år som chef över den militära styrkan Minusma i Mali återvänder generallöjtnant Dennis Gyllensporre till Sverige och Försvarsmakten. Hans ursprungliga uppdrag löpte under ett år, men förlängdes delvis på grund av den svåra politiska situationen i landet samt pandemin.

Under Gyllensporres ledning har Minusma utvecklats i en riktning som i betydande grad har utformats av generallöjtnanten. 2019 inleddes implementeringen av hans plan för att stärka utvecklingen i Mali på ett effektivare sätt.

– Trots att det är en komplicerad situation i landet har vårt arbete lett till framgång inom flera områden, där vi bland annat ser försoning mellan tidigare konfliktparter i inbördeskriget och väl fungerande maliska förband med tidigare kombattanter från väpnade grupper fullt integrerade. Men mycket kvarstår att göra, konstaterar han.

Gyllensporre var chef över en personalstyrka på drygt 13 000 personer, från 60 olika länder. Däribland det svenska bidraget i Gao.

Trots att Gyllensporre uppskattar att komma hem till Sverige är han redo att ta sig an nya uppdrag utomlands.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Taktik, teknik och procedurer]

Den 20 – 30 september genomfördes övningen TTP 2021 från F 21. TTP är en flygövning med piloten och taktiken i fokus där Norrbottens flygflottilj, Skaraborgs flygflottilj, Blekinge flygflottilj, Luftstridsskolan samt den taktiska utvecklingsenheten TU-JAS deltar.

TTP är en akronym för de fokusområden som övas - taktik, teknik och procedurer. Flygövningen omfattar hela stridsflygsystemet inklusive flygstridsledning. Huvudsyftet är att träna flygande personal och flygstridsledare i defensivt och offensivt luftförsvar samt attackföretag där fokus ligger på att harmonisera och utveckla stridstekniker, taktik och procedurer mellan flygvapnets krigsförband.

– Övningen är till för att öka stridsflygsystemets taktiska förmåga för nationellt försvar genom att öva våra piloter och flygstridsledare i jakt- samt attackuppdrag. Övningen är avancerad och målsättningen är att ta fram taktik, stridsteknik och procedurer för att kunna vara så taktiskt skickliga som vi bara kan, säger Anders Gustafsson, flygövningsledare under TTP 21.

TTP har ibland kallats piloternas egen övning då det största fokus ligger just på dem. Istället för att öva den större bilden via orderkedjor från högre stab ner till enskild pilot är fokus på vad som sker i lufthavet.

– Flygpassen är hårda och komplexa till sin natur. Vi ska vara taktiskt överlägsen en motståndare vid varje givet tillfälle. Det är just det som är fokus under den här övningen. Det är här och nu vi bygger de förmågor som krävs och de stridstekniska detaljerna längst ut på linan som kommer göra hela skillnaden i ett skarpt läge, säger Anders Gustafsson.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Moderniserad väderradar gör SMHI:s prognoser mer träffsäkra]

Försvarsmaktens och SMHI:s väderradarstationer har moderniserats. Den nya tekniken gör att man kommer se mer exakt var det regnar – vilket ger bättre väderprognoser framöver.

Väderprognoser grundar sig bland annat på information som kommer från väderradarstationer. Försvarets materielverk, FMV, har tillsammans med SMHI och Försvarsmakten uppgraderat de svenska väderradaranläggningarna med ny teknik. Detta för att säkerställa den fortsatta driften och bidra till mer detaljerade nederbördsprognoser.

Projektet har pågått sedan 2014 och nu har den sista anläggningen moderniserats. Den nya tekniken innebär bland annat att det blir möjligt att skilja på olika typer av nederbörd. Ett nytt förfinat sätt att filtrera radarekon gör att det nu går att skilja på regn, snö och hagel. 

– Moderniseringen innebär att vi ökar vår lägesmedvetenhet och vi kan bli skarpare i våra prognoser. Det blir tydligare att se vad som verkligen är nederbörd. Att kunna skilja på olika typer av nederbörd, om det är regn, snö eller underkyld nederbörd, är en av de stora vinsterna med moderniseringen, säger Jacob Svensson, försvarsmeteorolog, METOCC, representant i moderniseringsprojektet.

Moderniseringen välkomnas av SMHI  

Säkrare nederbördsprognoser är också välkommet hos SMHI:s meteorologer. Det gör att civilt flyg och väghållare kan planera sin verksamhet bättre. En ytterligare effekt är också att SMHI:s prognoser som visas i många offentliga kanaler blir mer träffsäkra. 

– Vi kommer även kunna mäta intensiteten i nederbörden på ett bättre sätt vilket bidrar till bättre prognoser, exempelvis utvecklingen av kraftiga skyfall, säger Jacob Svensson.

I samband med moderniseringen av anläggningarna har SMHI och Försvarsmakten kommit överens om att SMHI tar över ägande, drift och underhåll av dessa. Att Försvarsmakten och SMHI fortsätter sitt nära samarbete gällande meteorologisk infrastruktur ger också samhällsekonomiska vinster.  

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Ökad förmåga tillsammans inom marinen]

Funktionsövning i marin bastjänst har precis genomförts, både i Stockholm och i Karlskrona. Det är en övning i att utveckla metoder, samträna och upptäcka eventuella fel och brister. Övningen har fokuserat på några olika moment, b.la. logistikförsörjning och sjukvård.

Krigsförbandet Marinbasen är länken i den marina kedjan som ser till att de stridande enheterna inte står utan till exempel ammunition, drivmedel, reservdelar eller mat.

I väl skyddade och strategiskt valda platser genomför Marinbasen försörjning snabbt och effektivt till de stridande enheterna. För att överlämnandet ska ske dolt och så smidigt som möjligt är det viktigt att träna både taktiskt och anpassat för att bästa resultat ska uppnås.

Effektiv leverans till de stridande enheterna

Under funktionsövningen var det utvalda delar av uppdraget som finslipades. Det övades lastning, surrning och lossning. Det är viktigt att alla i logistikkedjan lär sig hur olika materiel ska levereras säkert och effektivt. Fartygsförbanden ska fokusera på sin uppgift ute till havs men längs kusten på land pågår ett intensivt arbete för att bereda, lasta och transportera efterfrågad materiel.

Ökad förmåga

—Samarbete mellan de olika förbanden har under övningen gett synergieffekter. Vi har tagit stora steg framåt, säger kapten Niclas Lövgren, Marinbasen.

Marinbasen är ett rörligt förband som ska vara beredda att leverera förnödenheter längs hela Sveriges kust. De stridande enheterna ska så enkelt som möjligt få det de behöver. Leveransen kan ske vid en kaj eller som i denna övning dolt i ganska oländig terräng, fortsätter Lövgren

Snabb materielöverlämning viktigt ur ett säkerhetsperspektiv

Metoderna för att leverera skiljer sig åt beroende på vem som är mottagaren och vilket behov de har. Att leverera materiel eller vapen till Amfibiebataljonen är en annan metod än att leverera till exempelvis en korvett. Det är olika system och helt olika förutsättningar. Själva överlämnandet är ett sårbart moment där en eventuell motståndare vill förhindra att fartyget ska bli verkningsbart igen. Därför är säkerheten runt dessa platser av högsta vikt.

Niclas Lövgren är mycket nöjd med övningen och i utvärderingen har några saker identifieras som kan bli ännu bättre.

— På det stora hela har vi uppnått målet med övningen och vi tar med oss värdefulla insikter till den större marina övningen Swenex som börjar nästa vecka, avslutar Niclas Lövgren.

Läs hela inlägget här >>