[Försvarsmakten: Mellersta militärregionen övade totalförsvar]

En viktig del i utvecklingen av ett starkare totalförsvar är övningar. Totalförsvarsövning 2020 fortsätter under hösten att genomföra moment på regional och lokal nivå. I en fiktiv situation där höjd beredskap råder och Sverige är under väpnat angrepp har regionala och lokala aktörer övat roller och ansvar samt användning av regelverk och arbetsformer för samverkan.

I november 2021 slutfördes ett av de två kvarvarande regionala övningsmomenten inom ramen för TFÖ 2020. Övningsmomentet kunde inte genomföras tidigare på grund av pandemin, men har nu utförts och för Försvarsmaktens Mellersta militärregionstab är övningen avslutad. Nu väntar erfarenhetshantering som kommer att bli underlag för fortsatt förmågebyggnad, både enskilt och tillsammans med andra.

– Vi har höjt vår egen organisations kunskap, förståelse och förmåga kring att verka i både skärpt och högsta beredskap, det vill säga i såväl krigsfara som krig. Vi har också diskuterat utmaningar kring att gemensamt inrikta, samordna och prioritera tillgängliga resurser tillsammans med andra aktörer. Nu kommer vi att dra erfarenheter av övningen och identifiera utvecklingsbehov för att ytterligare stärka vår förmåga till totalförsvar, säger överste Thomas Karlsson, chef för Mellersta Militärregionen, och fortsätter:

– Övningen har vidare skapat förutsättning att starta och utveckla vår gemensamma planläggning, vilket är nödvändigt för att åstadkomma bästa totaltförsvarseffekt.

Övningar är en viktig del av totalförsvarsutvecklingen

Mot bakgrund av det osäkra och instabila omvärldsläget med en komplex hotbild beslutade riksdag och regering 2015 att Sverige ska återuppta totalförsvarsplaneringen. Totalförsvar omfattar det civila och militära försvaret tillsammans och alla i samhället har en roll i totalförsvaret. Totalförsvaret utgör en del av den tröskeleffekt som ska avhålla andra från att vilja angripa eller utöva påtryckningar mot Sverige. Inom ramen för totalförsvarsarbetet har Sveriges myndigheter som uppgift att utveckla den verksamhet som ska förbereda Sverige för krig.

I december 2020 fattade riksdagen ett nytt totalförsvarsbeslut för perioden 2021-2025.  MSB och Försvarsmakten har ett gemensamt uppdrag att fortsätta främja totalförsvarsutvecklingen. Övningar är en viktig del av denna utveckling liksom utbildning och samverkan.

Läs hela inlägget här >>

[FM Malibloggen: Nya ansikten vid NSE i Bamako]

Under lördagen genomfördes en ceremoni vid Camp Bifrost för att formellt lämna över ansvaret från NSE Mali 14 till NSE Mali 15. 

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/img-2722-1.jpg

Förbanden ställde upp på flaggplanen och genomförde ceremoni under övervakning av den svenska ambassadören Kristina Kühnel och utländska gäster från Norge, Belgien och Portugal. Under ceremonin höll avgående och pågående chef för NSE samt CO tal till både Mali 14 och Mali15:s personal. 

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/img-2707.jpg

Kontingentschefen, Övlt Dennis Löfvenborg uttryckte sitt tack till Mali 14 uttryckte: 

”När jag står här idag känner jag stolthet för det arbete ni har gjort, hur ni har utvecklat NSE:t men framförallt hur ni utvecklat samarbetet med andra nationer och enheter här. Jag har under er tid här enbart erhållit positiv feedback om ert arbete och bemötande, det har aldrig varit några ledsamheter att hjälpa andra och göra det där lilla extra. Men det jag främst tar med mig härifrån är er, kamratskapet, förbandsanda, framåtandan och professionalismen! Jag är oerhört stolt över att få representera förbandet och er. Ni har gjort ett mycket bra jobb, Ni har gjort skillnad, var stolta över er insats!”

Till Mali15 skickade han med följande budskap:

”Ni har en mycket spännande resa framför er, ni är väl förberedda och kommer att lösa era uppgifter på ett bra sätt! Det lilla jag har sett av ert förband visar på en hög professionalism, ödmjukhet och vilja att lösa uppgiften. Fortsätt så! 

Men var ödmjuka inför uppgiften, var ödmjuka inför FN och vårda era samarbetspartners, det kommer främja er i slutändan.  Lycka till!”

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/img-2805.jpg

C NSE MALI15, Major Rickard Almroth, berörde både Mali14 och Mali15 i sitt tal:

”Det är med stor respekt och ödmjukhet som jag och alla mina medarbetare, som står här vid min sida, nu övertar uppgiften att stödja alla svenska enheter som är i Mali från ett så rutinerat team som NSE tillhörande Mali 14.

Vår utmaning blir nu att fortsätta att driva arbetet framåt. Dels genom att fortsätta utvecklingen av camp Midgård, dels genom att utveckla vårt sätt att arbeta i den organisation som vi blivit tilldelade. Vi ska även bibehålla den excellenta servicenivån och där det är möjligt lyfta servicenivån ytterligare.

Det är många logistikuppgifter som ska lösas, en del av dem samtidigt med lite personal, det gäller att arbeta strukturerat och metodiskt, fundera över uppgiftens innebörd och hitta pragmatiska lösningar. När det blir mycket jobb så tänk ”kaffe först” och lösningen sen.

Avslutningsvis så vill jag önska en säker och behaglig hemresa, God Jul, ett gott nytt år och ett stort lycka till i era fortsatta värv.”

Det delades även ut sköldar för bra samarbete till våra utländska gäster samt att delar av Mali 14 medaljerades för sina insatser i MINUSMA. Efter ceremonin genomfördes fika med gäster och mellan de två förbanden. 

Läsa hela inlägget här >>

[Flygvapenbloggen: Årets innovatör och årets taktiker i Flygvapnet]

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/11/innovator-och-taktiker-topp.jpg

Flygvapnets vandringspris Årets taktiker inom Luftstridskrafterna och Flygvapnets innovationspris. Foto: Angela Ullman/Försvarsmakten

Vid årets flygvapenmöte som ägde rum på Flygstaben i Uppsala den 10-11 november utsåg ställföreträdande flygvapenchefen brigadgeneral Anders Persson 2021 års innovatör inom Flygvapnet och flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström utsåg kapten Jörgen Olsson till Årets taktiker inom Luftstridskrafterna 2020.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/11/211110-7160-fvc-angull01-300x229.jpg

Flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström talar vid flygvapenmötet. Foto: Angela Ullman/Försvarsmakten

Flygvapenchefen inledde mötet med en tillbakablick över året som gått och reflekterade över de utmaningar som Flygvapnet står inför det kommande året. Flygvapenchefen talade om den tillväxtfas som Flygvapnet är inne i sedan två år tillbaka och vad den innebär för verksamheten fram över.

– Jag är stolt över de insatser vi genomfört under det gångna året, det går bra nu jag vill rikta ett stort tack till alla duktiga och engagerade medarbetare inom Flygvapnet. Jag har stor tilltro till er och är ödmjuk inför de fina insatser ni genomfört. Med den personal som finns inom Flygvapnet känner jag mig trygg inför framtidens utmaningar, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström.

Årets innovatör inom Flygvapnet

Under perioden 15 februari 2021 – 1 oktober 2021 har det varit möjligt för Flygvapnets medarbetare och värnpliktiga att lämna in sina förslag till vandringspriset Flygvapnets innovationspris. Gensvaret har varit mycket positivt och under perioden har det lämnats in ett sextiotal förslag. Valet av vem som blir årets innovatör görs av Flygvapnets expertpanel.

– Det är fantastiskt att så många har engagerat och lämnat in förslag till Flygvapnets innovationspris. Det visar på en stark vilja hos våra medarbetare att ta ansvar för Flygvapnets framtid. Vi har fått in många bra förslag och att utse en vinnare har inte varit lätt, säger ställföreträdande flygvapenchefen brigadgeneral Anders Persson.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/11/dsc-7297-innovationspris-blogg-angull01-211110-1024x687.jpg

Flygvapnets medarbetare med callsign Bateman mottar utmärkelsen årets innovatör inom Flygvapnet. Foto: Angela Ullman/Försvarsmakten

Utmärkelsen årets innovatör 2021 tilldelades Flygvapnets medarbetare med callsign Bateman. Detta för att han har utvecklat ett verktyg som, med fokus på lösandet av huvuduppgiften. Verktyget förenklar och förbättrar flygsäkerheten. Genom verktyget sparar Flygvapnet tid och flygplaneringen effektiviseras. Därmed ökar den operativa effekten i Flygvapnet.

– Det vinnande förslaget är ett mycket gott exempel på innovation som har sitt ursprung i kreativitet, kunskap och vilja att förbättra den egna verksamheten. Med detta verktyg kommer användaren kunna ta säkrare beslut på egen hand på en bråkdel av tidigare planeringstid. Detta ökar träffsäkerheten i väderbesluten och frigör värdefull planeringstid till uppdragen, säger Anders Persson.

Flygvapnets innovationspris instiftades av flygvapenledningen den 15 februari 2021. Det ger alla inom Flygvapnet en direkt möjlighet att påverka och delta i den kommande utvecklingen inom Flygvapnet. Alla medarbetare och värnpliktiga som tillhör Flygvapnet erbjuds möjlighet att dela med sig av sina förslag och idéer. I stort sett kan de idéer och förslag som lämnas in vara vad som helst, huvudsaken är att Flygvapnet kan dra nytta av dem i verksamheten. Flygvapnets innovationspris är ett nytt återkommande pris, i likhet med årets taktiker i Flygvapnet.

Under året har det lämnats in många värdefulle förslag till Flygvapnets innovationspris. Förslagen är fortsatt till nytta för Flygvapnets verksamhet och de kommer att tas om hand på ett eller annat sätt.

Årets taktiker inom Luftstridskrafterna 2020

Utmärkelsen Årets taktiker inom Luftstridskrafterna 2020 är ett årligt återkommande pris som delas ut vid flygvapenmötet till en medarbetare som genom strategiska insatser och taktiskt agerande har gynnat Flygvapnets verksamhet.

Förbanden nominerar kandidater som de anser ska motta utmärkelsen och därefter vidtas en beredning där årets taktiker utses.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/11/211110-7241-taktiker-fv-mote-angull01-1024x606.jpg

Kapten Jörgen Olsson mottar utmärkelsen Årets taktiker inom Luftstridskrafterna 2020. Foto: Angela Ullman/Försvarsmakten

Under Flygvapenmötet mottog Kapten Jörgen Olsson utmärkelsen Årets taktiker inom Luftstridskrafterna 2020. Jörgen Olsson tilldelades utmärkelsen för sin insats att leda planeringen av övningen Arctic Challenge Exercise (ACE) åren 2013-2019. En övning inom ramen för det tri-laterala avtalet Cross Border Training. Övningen arrangerades i konsensus mellan Sverige, Norge och Finland med Sverige som huvudansvarig 2013 och 2019. År 2013 genomfördes övningen ACE för första gången.

Årets taktiker har dessutom utvecklat ett verktyg för att i efterhand spela upp och visualisera genomförda flygpass för att på ett effektivt och tidsekonomiskt sätt utvärdera och dra lärdomar.  Systemet benämndes D-ACMI där D står för digital. Det var ett helt nytt system där egengenererad data användes istället för att genereras via markstationer och poddar under flygplanens vingar.

Under de ACE-övningar som genomförts har system D-ACMI utvecklats och är idag ett system som tilldrar sig intresse från flera utländska flygvapen. Systemet är förberett att hantera flertalet olika länkar till exempel L-16 och poddar för positionsbestämning.

Text: Angela Ullman

Läsa hela inlägget här >>

[Marinbloggen: Ubåtsräddningsövning på Västkusten]

Under veckan har HMS Belos med URF (ubåtsräddningsfarkost) deltagit i ubåtsräddningsövningen Northern Eagle 2021. Övningen är en del i den gemensamma överenskommelse som Sverige och Nederländerna har avseende ubåtsräddning. Det var den nederländska ubåten HNLMS ZEELEEUW som deltog i övningen, den är något större än de svenska ubåtarna och har en besättning på 55 personer […]

Läsa hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Task Force Takuba nu under svenskt befäl]

Under onsdagen tog den svenska översten Peter formellt över befälet för den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali.

Själva ceremonin ägde rum i förra veckan under överinseende av bland annat överbefälhavaren, men det var först under onsdagskvällen som den svenska chefen formellt tog befälet över den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali.

– Det känns stort och ansvarsfullt, säger överste Peter.

Han har precis kommit tillbaka till Ménaka, där Task Force Takuba är grupperade, efter en rundresa i regionen med sin företrädare, den franske brigadgeneralen Philippe Landicheff. De har bland annat besökt ledningen för den franska insatsen Operation Barkhane som Task Force Takuba är en del av, träffat representanter för FN och EU:s insatser samt haft ett möte med Sveriges ambassadör i Mali, Kristina Kühler i huvudstaden Bamako.

– Den här typen av resa är viktig att göra så här direkt i inledningen så att vi kan knyta kontakter och få en personlig relation till de nyckelspelare vi ska jobba tillsammans med, säger han.

Task Force Takuba har till uppgift att rådge, utbilda och medfölja den maliska armén i kampen mot islamistiska terrorgrupper som verkar i gränsregionen mellan Mali och Niger. Sverige har deltagit i insatsen i snart ett år med en snabbinsatsstyrka utrustad med bland annat helikopter 16 och nu också med en svensk som chef för hela stridsgruppen. Hittills har styrkan varit franskledd med en svensk ställföreträdare.

– Att Sverige nu får ta över ledningen är ett tydligt kvitto på att förtroendet för de svenska specialförbanden, den svenska styrkan om helhet och dess mycket kompetenta personal är högt. Vi har bidragit med en efterfrågad och kraftfull förmåga och löst våra uppgifter på ett bra sätt, säger Peter.

Fram till den 1 mars nästa år ska Sverige ansvara för chefsskapet över Task Force Takuba. Ungefär samtidigt som Peter kliver av förändras också det svenska styrkebidraget så som det ser ut idag – helikoptrarna och personalen som ingår i snabbinsatsstyrkan tas hem.

– Vi har då levererat det vi utlovat och andra länder tar vid. Det kommer att bli en av mina arbetsuppgifter - att ta emot besökare från länder som beslutat sig för att delta eller som överväger att ingå i Task Force Takuba, säger han.

Kvällen är fortfarande varm när Peter lämnar flaggplan efter att ha tagit befälet över multinationella Task Force Takuba. Ett tiotal nationer ingår idag i insatsen och fler kommer tillkomma.

– Det finns ett tydligt europeiskt intresse av att bidra till denna viktiga uppgift. Vi har stora utmaningar framför oss, men styrkan i den multinationella Task Force Takuba med alla ingående förmågor och ett tydligt franskt engagemang gör att vi kan lösa våra uppgifter.

Peter heter i verkligheten något annat. Av säkerhetsskäl har Försvarsmakten beslutat att hålla hans identitet skyddad.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Afghanistanveteranernas erfarenheter ska undersökas]

Nu ska Försvarsmaktens Afghanistanveteraner få göra sina röster hörda i en Sifo-undersökning. Insikterna från undersökningen ska bidra till Försvarsmaktens fortsatta utveckling av förbandens bemötande av utlandsveteraner: före, under och efter insats.

Drygt 7 500 utlandsveteraner har tjänstgjort i Afghanistan mellan 2002 och 2020 och insatsens avslut fick stor medial uppmärksamhet.
– Vi både såg och hörde mycket i media om Afghanistaninsatsen efter att talibanregimen övertog makten, men det har getts mindre utrymme till de som faktiskt har varit utsända, vilket är bakgrunden till undersökningen, säger Christopher van Zant, projektledare för undersökningar vid Försvarsmaktens Veterancentrum.

Veterancentrum arbetar tillsammans med Kantar Public i flera Sifo-undersökningar. Undersökningarna bidrar till insikter om allmänhetens kännedom om utlandsveteraner och utlandsveteranernas egna erfarenheter från utlandsinsats.

– Hur kan vi bättre förbereda insatt personal på en internationell insats och vad den kan tänkas innebära? Det är en av flera kunskaper som vi kan få av den här undersökningen, säger Christopher van Zant.

Resultatet av undersökningen kommer att göras tillgänglig från och med mars 2022 på Försvarsmaktens webbplats.

Läs hela inlägget här >>

[FM Malibloggen: ÖB:s första besök i Gao]

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc-2675.jpg

Överbefälhavare Micael Bydén besökte under förra veckan Mali. Under sin vistelse pratade han med soldater och officerare ur Mali 14, vid NSE i Bamako och på Camp Estelle i Gao för första gången.

Överbefälhavaren hade ett digert program under förra veckans besök i Mali som började i Bamako där han samtalade med SRSG (FN särskilda sändebud i Mali), MINUSMA:s tjänsteförrättande styrkechef samt den svenska ambassadören. Därefter stod besök och samtal med det svenska NSE grupperat vid Camp Midgård på schemat.

Dagen efter gick resan via Gao till Task Force Takuba där ÖB fick möjlighet att träffa förbandet på plats i insatsområdet. Slutligen besökte så ÖB styrkebidraget, Mali 14, i Gao och Camp Estelle, där förbandet stod uppställt när generalen anlände. Då detta var första besöket för ÖB på plats så innehöll besöket även en rundvandring vid förbandets olika delar som Jägarskvadronen, staben, huvudförrådet, reparationsgruppen och den svenska sjukvårdsinrättningen, Level 1.

CO Mali 14, Övlt Dennis Löfvenborg, presenterade förbandet och verksamheten som bedrivits under insatsen inom ramen för Mobile Task Force, FN nya koncept med mobila insatsstyrkor. Särskilt fokus lades på förbandets positiva utveckling avseende tillgänglighet och uthållighet men framförallt utvecklingen av samarbetet med andra MTF förband.

Överbefälhavaren konstaterar att logistik, underhåll av fordon och materiel och andra stödresurser som är avgörande för att skytteskvadronen skall ge efterfrågad effekt. Funktioner som är ännu mer utmanande i den miljö som förbandet verkar i, men som utvecklas positivt genom professionalism och framåtanda hos chefer och soldater.

Med sig vid besöket fanns även bataljonschefen för 31.bataljon vid Livregementets Husarer, Övlt Henrik Peters, som fick möjlighet att träffa soldater och officerare ur sin bataljon som utgör en betydande del av Mali 14. Vidare fanns representant ur SFL samt några av ÖB:s rådgivare med vid besöket

”Vi är mycket tacksamma för att överbefälhavaren kunde genomföra besök vid förbandet och den feedback vi erhöll vid besöket” säger Dennis Löfvenborg och konstaterar att ”uppföljning och besök från chefer i Sverige är viktiga för att erhålla en gemensam lägesbild av insatsen och vilka förutsättningar förbandet har i insatsområdet att genomföra den anbefallda verksamheten.”

Läsa hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Piloten med nio år som luftens akrobat]

Peter Fällén är ställföreträdande divisionschef för 71:a stridsflygdivisionen på Skaraborgs flygflottilj. Han har också varit uppvisningsflygare med Jas 39 Gripen i nio år och lämnar nu över den stafettpinnen till, som han säger, en annan lyckost.

Peter Fällén berättar här om sin tid som uppvisningsflygare. Här följer hans egna ord om ett av Flygvapnets mer ovanliga jobb:

– Normalt brukar man få vara uppvisningsflygare i fyra fem år – jag fick hålla på i nio. Den första uppvisningen gjorde jag sommaren 2012. Kanske var jag lite nervös den gången, jag minns inte. Men jag brukar brukar alltid vara lugn och avspänd inför en flygning ända tills jag taxar ut på startbanan. Då taggar jag till och fokuserar. 

– Men jag behöver inte vara nervös, jag vet vad jag kan.

Fick väja för poliser

– Fast visst, ibland inträffar ju saker man inte kan förbereda sig på. Enklare flygplansfel är sällan något problem. Men det kan ju inträffa nya kombinationer av fel. Eller så kommer en skärmflygare in på området, eller en fågel. Vid ett tillfälle på Malmen fick jag väja för en polishelikopter. 

– Jag har däremot aldrig råkat ut för någon allvarlig incident, trots att det rör sig om små marginaler. Man flyger på låg höjd och skulle nosen droppa kommer marken emot dig väldigt fort. Det gäller att ta höjd för alla eventuella problem – ursäkta ordvitsen.

Fysiskt tuff uppgift

– Det är väldigt jobbigt fysiskt. Efter åtta minuters uppvisning är jag sjöblöt som efter ett tufft fyspass, dessutom är det mentalt utmattande, eftersom man hela tiden ska ligga före och tänka på nästa moment och se till att ha rätt fart och höjd inför nästa manöver.  

– Vi gör ju manövrar som alla piloter kan göra, men vi gör dem kanske lite svårare. Exempelvis gör jag en väldigt långsam roll, vilket är en svår manöver som kräver mycket övning för att den ska se snygg ut, utan att sjunka eller stiga medan den pågår. 

– Eftersom uppvisningarna brukar ske under somrarna har det blivit korta semestrar och det ska bli skönt att kunna ta lite längre ledigheter nu. Men jag kommer sakna lagkänslan. 

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Med gemensamma krafter mot hemmagjorda bomber]

Övningen Bison Counter 2021 genomfördes på Sardinien under hösten. Det är en internationell Counter IED-övning som sker i samverkan mellan den Europeiska försvarsbyrån EDA och den Italienska försvarsmakten.

Bison Counter är en övning där deltagarna övar inom ramen C-IED - Counter Improvised Explosive Device som är ett NATO-begrepp. C-IED innefattar åtgärder på alla nivåer för att motverka hot från hemmagjorda bomber. Det kan handla om att skapa underrättelser, bryta ner antagonistiska nätverk och grupperingar som använder hemmagjorda bomber samt att genomföra kriminaltekniska analyser. En viktig del av konceptet är att förbereda och utbilda förband och soldater som verkar i områden med denna typ av ammunitionsteknisk hotbild.

– Planen för årets övning var ett underrättelsedrivet scenario där hela C-IED cirkeln nyttjas, säger major Jonny Nilsson från Göta ingenjörregemente som är den svenska kontingentschefen.

Från Swedec har enheter ur EOD- & sökkompaniet och personal från utvecklingsenheten deltagit. Avancerade sökgrupper har genomfört varierande typer av sökinsatser efter underrättelser och ammunitionstekniska hot. Gruppernas explosivämnessökande hundar har varit en viktig sensor under sökinsatserna. EOD-grupperna har röjt och oskadliggjort de explosivhot som man funnit.

Göta ingenjörregemente (Ing 2) har bemannat med bland annat kontingentschef. Utöver de två förbanden från Eksjö har även Totalförsvarets Skyddscentrum (SkyddC) deltagit med en EOD-grupp. Personal från SkyddC och Ledningsregementet har även bemannat det internationella JDEAL-labbet*, som är ett mobilt kriminaltekniskt laboratorium i EDA:s regi.

– Från BS21 tar förband och personal från Försvarsmakten med sig de goda samarbeten som uppnåtts med alla andra länders C-IED funktioner. Vi har lärt oss att anpassa oss och handla kreativt efter rådande förutsättningar. Genom att öva med andra specialister från olika nationer ökar vi vår förmåga både i ett nationellt och internationellt sammanhang, säger Jonny Nilsson.  

* Joint Deployable Exploitation and Analysis Laboratory

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Arméns trotjänare får välbehövlig renovering]

Sammanlagt 71 av försvarsmaktens äldsta exemplar av stridsfordon 90 kommer att renoveras. Kontraktet är påskrivet och de renoverade vagnarna kommer att levereras under 2023 och 2024. Ytterligare beställningar inom området är att vänta

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med HB utveckling AB om renovering av totalt 71 stridsfordon 90 av A-variant. Modellen kom i slutet av 1990-talet och vagnarna kommer nu att uppgraderas till D-variant. 

Förändringarna innebär bland annat att ett nytt ledningsstödsystem införs, det innebär att ny radio och nya datorer installeras. Därtill byts vissa föråldrade komponenter ut – det mest uppenbara är att stridsfordonets externt monterade kulspruta byts ut. De fordon som nu renoveras kommer att få sin kulspruta av modell 39 ersatt av ksp 58. 

Fler beställningar väntar

Arbetena utförs av HB utveckling AB, som är ett företag ägt av Hägglunds och Bofors. Kontraktet är totalt på drygt 500 miljoner kronor och ytterligare beställningar är att vänta. Under kommande år ska ett antal stridsfordon 90 av variant C uppgraderas till E-variant. 

Stridsfordon 90 finns vid samtliga mekaniserade förband inom Armén, de fösta levererades redan 1994. 

Nya varianter av stridsfordon 90

Besättningen består av vagnchef, skytt och förare. Transportutrymmet har plats för sex eller sju soldater beroende på modell. Försvarsmakten har en rad fordon baserade på stridsfordon 90, bland annat luftvärnskanonvagn 90, stridsledningspansarbandvagn 90, eldledningspansarbandvagn 90 och den senaste: Granatkastarpansarbandvagn 90 ”Mjölner”. FMV arbetar nu med att ta fram nya funktionspansarbandvagnar, en pionjärvagn och en inriktad mot driftsstöd. 

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Hemvärnsförband ledde in attackflyg]

Torsdagen den 21 oktober genomförde Södra militärregionen en oannonserad beredskapskontroll. Hemvärns- och arméförband fick till uppgift att genomföra en gemensam insats tillsammans med flygvapnet.

Insatsen gick ut på att förstöra vissa objekt i Trelleborgs hamn för en tänkbar invasionsstyrka. Förbanden på marken var på plats inom tre timmar för att leda in attackflyg, som simulerat bombade angivna mål i hamnen från långt avstånd.

– Beredskapskontrollen har visat på vår förmåga att snabbt och effektivt nå verkan mot ett hot genom att kombinera olika förband och förmågor. Jag är mycket nöjd med resultatet, säger insatschef Michael Claesson.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Mästarna från Karlberg]

Carlberg Cavaliers är laget som krigat om SM-bucklan i 20 år – och vunnit den flera gånger. Med ett rekordstort lag stärks nu förhoppningar om ytterligare mästerskapssegrar.

Linjespelaren behöver tyngd och styrka, receivern snabbhet. Alla på plan måste vara skärpta i varje spelögonblick och se vad som sker i spelet. Det berättar Filip Brolin, en av spelarna i det amerikanska fotbollslaget Carlberg Cavaliers. Det vill säga, laget hör hemma på militärhögskolan Karlberg, men sporten är amerikansk fotboll.

– Vi spelar i studentligan, som ett av fyra lag där, säger Filip.

Han har själv spelat med Cavaliers sedan 2019, och utgör faktiskt ett undantag i laguppställningen. Han är inte kadett, utan civil student på Försvarshögskolan. Ett ordinärt år består laget av runt 15 spelare, men till i år har intresset ökat rekordartat och fler än dubbelt så många kadetter har själva hört av sig och undrat när säsongen ska starta, berättar Filip.

Kort säsong

Hade det inte varit för pandemin hade träningarna redan varit igång under september-oktober, men nu inväntar laget klartecken från skolan. Säsongen för laget är ovanligt kort, med seriespel inomhus mellan slutet av oktober och januari. Skälet är att många kadetter försvinner ut på de verksamhetsbaserade delarna av utbildningen i januari.

De tränar gemensamt två kvällar i veckan och fokuserar då på att trimma spelsituationer. Den fysiska grundträningen sköter kadetterna i huvudsak under övrig tid, som en del av sin officersutbildning.

Vilka fysiska styrkor är särskilt viktiga för en amerikansk fotbollsspelare?
– Det är lite olika beroende på vilken position du spelar på. En linjespelare behöver ha mycket styrka i ben och bål, för att kunna försvara sin linje eller bryta igenom motståndarens. För en receiver är snabbhet och rörlighet viktigt. Men även han behöver förstås ha styrka för att kunna blockera motståndaren, förklarar Filip.

Cavaliers mål är att upprepa bragden från säsongen 2017–18, då de senast vann serien och blev svenska mästare. Men det är faktiskt inte huvudfokus just nu, säger Filip.

– Det viktigaste nu är att få igång verksamheten på ett bra sätt efter pandemin.

Läs hela inlägget här >>

[FM Malibloggen: Samordning ute på plats]

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc04975.jpg

Samarbetet med britter och tyskar har utvecklats markant under MALI14, med bland annat den tyska drönaren ”Heron” och brittiska förband. Under hösten har samordning och informationsutbyten skapat goda förutsättningar för att genomföra gemensamma operationer vilket har renderat i att förbanden har kunnat nå högre ställda mål, tillsammans. 

 

Britterna har utgångsgrupperat i den södra delen av operationsområdet, Jägarskvadronen ur Mali14 i den östra. Klockan är tre på eftermiddagen och soldaterna sitter uppsuttna i terrängbilarna. Långt från den asfalterade vägen, vidare förbi steppen, fram till Sororiskogen, som ur svenska mått mätt snarare är en äng med utspridda träd. 
Det knastrar över radion, ”ODIN this is EAGLE…”. Britterna meddelar att de är på plats.

Tillsammans för att skapa förutsättningar 

Under dagarna innan har drönaren, ”Heron”, legat och cirkulerat och spanat mot området. Informationen har analyserats och vidareförmedlats till den svenska skvadronen via deras JFIST (Joint Fire Support Team) för att ge en så bra lägesbild som möjligt. Även britterna har varit på platsen tidigare, för att få information och underrättelser om vad som försiggår i Sororiskogen. Mycket tyder på att kriminella och terrorister använder området flitigt.

Ett möte med britterna genomförs någon dag innan. Koordinering och förberedelser genomförs i deras fordonsborg. Planering, samordning, uppdelning av områden och tillvägagångssätt redovisas i syfte att uppnå så god effekt som möjligt tillsammans mot ett gemensamt mål.

 

Patruller för att synas 

Galtarna ringlar sig fram mellan träden och över de gräsbeklädda kullarna. Sororiskogen är som tagen ur bröderna lejonhjärta och Nangijala, men träden har bytt blommorna till en oändlig mängd taggar. Det flyger upp gräshoppor stora som fåglar när galtarna stöter i träden och det dammar till när fordonen passerar över mjukare sand.

Flera människor befinner sig i Sororiskogen, mestadels nomader som bor i tältliknande, runda hus. De vallar sina getter och kor på den träd- och  gräsbeklädda marken. Inga indikationer finns på att det rör sig kriminella under tiden vi är på plats.

Klockan är ”Kalle”, skvadronen är på plats. Operationen påbörjas väl samordnat med britterna i söder och tyskar i luften. Plutonerna påbörjar patrullering i sina respektive sektorer. Det är varmt, men det finns lite svalkande AC i fordonen.

Området kring Sororiskogen är omringat av svenska och brittiska förband, ingenting kommer in eller ut obemärkt. Den svenska skvadronen genomför flera patruller, till fots och med fordon. Samtidigt som patrulleringen pågår sker en ständig samordning med tyska ”Heron” och britterna.

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc05469.jpghttp://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc05495.jpg

Rapporter om rörelse 

Kvällen innan rapporterade tyska ”Heron” att en handfull män befunnit sig vid en vattensamling, i norra delen av operationsområdet. För att ta reda på vilka de är tar sig en pluton fram till platsen, det visar sig vara en mindre vattensamling där några yngre män röker kött. Samverkan genomförs med männen och med hjälp av tolk förklaras syftet med närvaron i området.

Patrulleringarna fortsätter under natten intill att dagen gryr och fortsätter under nästkommande dag. Tack vare mörkerhjälpmedel som bildförstärkare är inte mörkret en begränsning för oss, något som inte är självklart för alla förband inom MINUSMA. 

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc05521.jpg

En väg framåt tillsammans

Den synkroniserade operationen var lyckad, även om vi inte stötte på någon med illvillig inställning vet vi att det har en avskräckande effekt. Med gemensamma förmågor, ett gott samarbete med brittiska kollegor, mellan tyska ”Heron” och vår JFIST, har vi tillsammans uppnått det gemensamma målet med operationen. 

”Operationer med flera nationer inblandade genomförs inom MINUSMA, men då är nationerna separerade i tid och/eller geografiskt. Vid denna operation samordnades tre nationer i tid och rum mot ett gemensamt mål, något som är unikt inom MINUSMA.” säger kontingentschefen Övlt Dennis Löfvenborg.

Samarbetet med våra kollegor i MTF fortsätter och vi har med operationen i Sororiskogen utvecklat vår förmåga till gemensamma operationer. 

”Med vår förmåga och våra förutsättningar att kunna genomföra operationer under alla dygnets timmar, tillsammans med andra nationer,  bidrar vi till fred och stabilitet i Mali samt ligger i framkant avseende utvecklingen av FN´s förmåga att möta nya hot.” avslutar Dennis Löfvenborg 

Läsa hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Gamla stridsflygplan flyger fortfarande]

De flögs lägre, snabbare och mer aggressivt än några andra under kalla kriget. Och de flyger än i dag: Viggen, Draken, Lansen, Tunnan och många fler. Med piloter ur flyghistoriska föreningen bakom spakarna.

Först klicket, sedan surret när huven på Viggen-planet dras tillbaka. Vänster fot på stegen upp till cockpit och sedan kliva in och sjunka ner i den gröna raketstolen. Styrspak, pedaler och reglage. Och där: startknappen.

– Rör ingenting där inne!

Rösten tillhör Dag Kjellberg, informationsansvarig på den flyghistoriska föreningen Swedish Airforce Historic Fligh (SwAFHF), och tidigare Viggen- och Gripen-pilot. Och det är en högst rimlig order. Den här Viggen skulle tända motorn om startknappen trycktes in.

I hangarerna på Skaraborgs flygflottilj (F 7) står föreningens unika samling av 16 fullt fungerande stridsflygplan från tiden före Gripen, bland annat Viggen, Lansen, Tunnan, Hunter och Vampire.

Flygplanen underhålls kontinuerligt och flygs regelbundet på uppvisningar i Sverige och utomlands. Men under pandemin har alla flyguppvisningar varit inställda. Det skapade det där lilla utrymmet i kalendern som så många väntar på, men som aldrig tycks uppstå.

– Det har gjort att vi har kommit i kapp med underhåll och administration. I dag är i stort sett alla flygplan i skick så att man direkt kan dra ut och flyga med dem, säger Olle Norén som är teknisk chef med ett förflutet som både Viggen- och Gripen-pilot på F 7.

Flygplanskropparna i de stora hangarerna i Såtenäs är målade som när de var i tjänst och längs väggarna står metervis med hyllor där reservdelar till de gamla maskinerna förvaras.

Som en gammal bil

Olle Norén flyger de flesta av föreningens plan och konstaterar att maskiner som Tunnan, Lansen och Draken, som byggdes på 1950-talet, inte är lika lättflugna som en Gripen.

– Det är som att sätta sig i en gammal Volvo Amazon i dag. Man har lite glapp i styrningen i mitten, men det är behagliga spakkrafter och en hygglig roderharmoni. Den som har sämst roderharmoni är Tunnan.

– Den var prestandamässigt bäst på sin tid, men samtidigt som den kan vara stökig att flyga är det ju lite kult, säger Olle Norén.

Bert Stenfeldt, 87, är chef för SwAFHF och minns hur det var att få flyga Tunnan som ung pilot.

– Jag fick alltså flyga ett av världens bästa jaktflygplan. Tunnan hade då, 1956, varit ute på förband sedan 1952. Vi hade kommit underfund med pilvingen och förstått hur vi skulle landa Tunnan. Innan dess var det flera olyckor i samband med landning där flygplanet slog över på rygg och piloterna omkom, säger han.

Bert Stenfeldt har en lång och framgångsrik karriär inom flygvapnet bakom sig. Han pensionerades som generalmajor 1994 från tjänsten som chef för första flygeskadern, känd under smeknamnet ÖB:s klubba.

Hög olycksfrekvens

Flygvapnets piloter betalade ett högt pris för att upprätthålla den avskräckande effekt som vapenslaget hade under kalla kriget. Av de 660 exemplar av Tunnan som Saab levererade havererade 242 stycken och fler än 100 piloter omkom i tjänsten mellan 1951 och 1958.

Från och med Viggen-systemet har olyckorna minskat rejält. Den senaste dödsolyckan inträffade 1996.

Fast visst kvarstår risker – inom ”skrået”. De är en skugga som inte går att göra sig av med. Att utmana och bemästra farorna kan samtidigt ses som livsbejakande, ”att flyga är att leva” är ett talesätt inom flygvapnet.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Hundratals nya lastbilar till Försvarsmakten från 2022]

Försvarsmakten växer och har ett stort behov av nya lastbilar. Mot bakgrund av detta har sammanlagt 487 fordon beställts från Scania och Volvo. De första kommer att levereras under 2022.

Försvarets materielverk, FMV, har lagt två beställningar på nya fordon varav de första beräknas vara levererade under 2022. Bakgrunden till ordrarna är Försvarsmaktens tillväxt samt en åldrande fordonsflotta. Totalt handlar det om 487 fordon till ett sammanlagt värde av cirka 700 miljoner kronor.

– Vi köper in lastbilar till hela Försvarsmakten eftersom det finns väldigt stora behov. Det handlar om att ersätta föråldrade fordon, men också att klara av den tillväxt som beslutats för kommande år. Det här är leveranser i en storleksordning man inte sett på många år, säger Mikael Frisell, brigadgeneral och chef för verksamhetsområdet armémateriel vid FMV.

Det är i huvudsak så kallade rullflaksbilar som har beställts. Dessa är byggda för att hantera containrar, skåp eller flak och har en lastväxlare påbyggd för att kunna dra upp och ställa av lasten. Hos förbanden finns stora behov av fordon utan större specialanpassningar och den beställning som har gjorts riktats mot det behovet.

– Hur dessa sedan fördelas till förbanden styrs av den plan som ÖB och regeringen lagt, säger Mikael Frisell.

Huvuddelen av fordonen är sådana som kan användas i många funktioner. I beställningen till Volvo märks dock ett mer ovanligt fordon - en dragbil till marinens ubåtsräddningsfarkost, URF. Denna finns vanligen ombord på HMS Belos, men kan också transporteras på landsväg. Ett 60-tal av lastbilarna som beställts är utrustade med kran och ett 30-tal släpvagnar och kärror ingår dessutom i beställningen.

Fordonsbranschen har i dag svårt att klara leveranstider och både Volvo och Scania påpekar att leveranstiderna är preliminära. Detta på grund av den rådande halvledarbristen. Halvledare är en avgörande komponent i datachips vilka finns i alla moderna fordon.  

– Leverantörerna har dock uttryckt att vi är prioriterade och det känns bra, säger Mikael Frisell.

Leveranserna är planerade att ske från våren till vintern 2022.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Sambandstjänsten firar 150 år]

År 1871 lades grunden till Försvarsmaktens moderna förmåga till samband, det vill säga att signalera och på andra sätt överföra information mellan militära förband. Jubileet inleddes den 27 oktober då Ledningsregementet gick på högvakten i och med en extra högtidlig ceremoni vid Kungliga Slottet i Stockholm.

Ledningsregementet som idag är en resurs för hela Försvarsmakten när det gäller bland annat ledning och samband för traditionerna vidare från Fältsignalkompaniet som grundades år 1871. Kompaniet blev 1902 Fälttelegrafkåren och från 1937 bildades det egna truppslaget Signaltrupperna. År 2007 bildades Ledningsregementet och sedan även den egna stridskraften LEDUND som förutom Ledningsregementet också består av Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband samt Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum.

Vid vaktavlösningen spelades historiska marscher som hör till stridskraften och publiken på plats fick ta del av historiken kring utvecklingen av Försvarsmaktens sambandstjänst. 

Under det kommande året uppmärksammas 150 årsjubileet genom ett antal aktiviteter som knyter an till de olika förbanden som funnits inom sambandstjänsten och de olika geografiska platser där de har varit verksamma.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Ett unikt och explosivt forskningsprojekt]

Förändras explosiva ämnens doft över tid? Svaret är högst troligt ja. Men exakt hur förändras doften när ett ämne är exempelvis tre år gammalt? Svaret på den frågan kan några av schäferhundarna från Försvarsmakten bidra till.

Hundarna deltar nämligen i ett forskningsprojekt som studerar åldringsprocessen på explosiva ämnen och hur åldrandet påverkar tjänstehundars förmåga att detektera dem. Under tiden som åldrandet pågår genomförs analyser av den kemiska doftbilden som preparaten utsöndrar. Det är Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som står för analyserna och Polismyndighetens nationella bombskydd leder projektet.

Genom den tvärvetenskapliga mixen av hundars luktsinne och ren kemi resulterar
forskningsprojektet i något unikt som aldrig tidigare gjorts, varken i Sverige eller
internationellt. Den nya kunskapen inom området för explosivämnessök med hund förbättrar träningsmetoderna och därmed förmågan att förhindra olaglig användning av sprängämnen och upptäcka illegala sprängladdningar. Att hitta explosiva ämnen med hjälp av dessa hundar är samhällsviktigt både militärt och civilt.

Projektets bakgrund

Hundförare* från Polismyndigheten och Försvarsmakten hade under en längre tid
uppmärksammat att doftbilden på explosivämnen verkar förändras när den åldras, ventileras och hanteras. Detta är en naturlig process för all doft men exakt vilka som ämnen försvinner med tid visste man inget om ur ett forskningsperspektiv.

Fredrik Bergström från Polisens nationella bombskydd har rollen som projektledare:

— Vi funderade mycket över hur detta påverkar våra explosivämnessökande hundar. Polisen, Försvarsmakten och FOI ansökte därför 2017 om att göra en förstudie under ett år där vi studerade ett mindre antal preparat. Vi gjorde då tester i en enklare skala än i det här större projektet och fick belägg för våra teorier och såg att det var skillnad. Vi tyckte det var så pass intressant att vi ansökte hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om att göra den här stora studien, berättar Fredrik Bergström.

Emil Mörlin med Försvarsmaktens Jodie

Skillnad på gammalt och nytt

Eftersom hundarna inte muntligen kan berätta om dofterna de känner får projektteamet, som består av representanter från Polisen, FOI och Försvarsmakten studera och tolka de markeringar som hundarna visar i olika operativa söktester. Studien är i sitt slutskede och de avslutande testerna gjordes i Rosersberg, norr om Stockholm, under september månad. Hundekipagen* från Försvarsmakten och Polisen fick arbeta med både färska och åldrade preparat som var gömda bland välfyllda lagerhyllor. Testerna var så kallade blindtester vilket innebär att hundföraren inte visste var eller hur många preparat som fanns utplacerade på
sökytan. Hundarna fick även göra ett så kallat burktest vilket testade deras preparatkännedom.

— Vi har tillsammans valt ut ett större antal olika preparat. FOI har regelbundet
analyserat kemiska förändringar i preparatens doftbild och nu avslutar vi det här
projektet med olika tester där vi ser hur hundarna rent praktiskt löser det. Om de gör skillnad på det som är gammalt och nytt, säger Fredrik Bergström.

Seminarium i december

Projektet beräknas vara klart i december 2021 då det övergripande resultatet presenteras på ett slutseminarium där även civila aktörer har bjudits in. Metodstödet, ”Användarguide om träningspreparat för sprängämnessökande tjänstehundar”, kommer då att vara färdigställt och tillgängligt för de som är intresserade.

Resultatet stärker Sveriges krisberedskap

Både Polisen och Försvarsmakten kommer att se användarguiden som ett
grundutbildningsmaterial till nya hundförare för att göra hundutbildning på explosivämnen så bra som möjligt. De privata aktörer i Sverige som använder explosivämnessökande hundar, exempelvis vaktbolag som gör uppdrag åt kärnkraftverk, hamnar och andra myndigheter, kan också ta del av forskningsstudiens resultat.

— Vi delar metodstödet och de övergripande erfarenheterna med privata aktörer och andra myndigheter vilket ökar kompetensen i samhället kring detta. Det stärker landets krisberedskapsförmåga, säger Fredrik Bergström.

En återkommande tråd i samtalen som sker under söktesterna i Rosersberg är det unika i forskningsprojektet. Förutom projektets kombination av hundar och kemi tror Fredrik Bergström att intresset för resultatet kommer att vara stort.

— Det är ett otroligt intressant och viktigt projekt i sig och våra internationella
efterforskningar visar att ingen tidigare gjort en liknande studie. Därför kommer
många troligtvis vara intresserade av resultatet, andra länder inte minst, säger Fredrik Bergström.

*En hundförare är en person som med en hunds hjälp utför olika uppgifter. Hunden och hundföraren bildar tillsammans ett ekipage.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Flygvapnets logistikkedjor övade under Luftförsvarsövning 2021]

En väl fungerande logistik är A och O för att flygvapnets krigsförband ska få den tillgänglighet, rörlighet och uthållighet som efterfrågas för att kunna verka fullt ut över tid i såväl fred, kris och krig. - Det spelar ingen roll hur många stridsflyg, fordon eller soldater vi har om inte logistiken fungerar. Får vi inte fram drivmedel, reservdelar, ammunition, vapen, mat och andra förnödenheter till förbanden löpande och i rätt tid står vi oss slätt, säger flygvapnets logistikchef Matz Jakobsson.

Under LFÖ 21 har flygvapnet testat logistikdelarna på flera olika sätt. För att få fram reservdelar och annat till logistikenheterna vid de olika flottiljerna har man genomfört vändor med turbilar i södra delarna av landet.

- Det är första gången någonsin vi testar logistikkedjan med turbilarna och det har fallit mycket väl ut. Vi har även testat kedjan ur ett internationellt perspektiv då vi försett våra finska vänner baserade på Såtenäs med de reservdelar de behövt från Finland, säger Matz Jakobsson.

Multimodal operativ transport från söder till norr

Den andra och kanske största logistikdelen skedde i övningens absoluta slutskede. En multimodal operativ transport av 32:a flygunderhållskompaniet från Halmstad de dryga 120 milen norrut till Luleå och Norrbottens flygflottilj.

- En multimodal operativ transport innebär att man förflyttar förband med hjälp av olika transportsätt. Man började med en fordonsmarsch som gick mellan Halmstad och Göteborgs hamn. Väl på plats i hamnen lastade kompaniet fordonen på tåg och flög sedan reguljärt hem till Luleå. När tåget anlänt i Boden lastade kompaniets personal av fordonen för vidare färd på väg hem till F 21, säger Matz Jakobsson.

Det här är första gången flygvapnet genomför en multimodal operativ transport av den här kalibern och under ledning av det operativa förbandet första trafik- och transportledningskompaniet ur Trängregementet.

- Det har aldrig gjorts förut eftersom vi förr i tiden inte behövde föra förbandsförflyttningar av det här slaget på samma sätt. Då fanns ju flottiljer i stort sett över hela landet.

Vid besöksdagen i Halmstad tryckte ställföreträdande flygvapenchefen, brigadgeneral Anders Persson på vikten av att flygvapnet nu övar logistikkedjan och multimodala operativa transporter.

- Vi behöver öva på att använda så många transportsätt som möjligt. Och det har inte bara att göra med stridsflyget eller flygunderhållet utan det handlar om hela flygvapnet och vår logistikfunktion. Vi ska kunna transportera personal, materiel och förnödenheter med olika transportsätt såsom flyg, tåg, lastbil och även på fartyg. Den här typen av operativa transporter är något vi inom flygvapnet inte har övat på tidigare därför är det av största vikt att vi nu bygger upp denna viktiga förmåga.

Från solig höst till snörik vinter på 120 mil

Vid tåglastningen i Göteborg sken solen och termometern visade på drygt 13 plusgrader. När det var dags för flygunderhållskompaniets personal att lasta av tåget i Boden efter resan upp blev det väldigt tydligt att Sverige är ett mycket avlångt land. På marken låg 20 cm snö och även fordonen var täckta av det vita guldet.

- All materiel och samtlig personal som genomfört den multimodala transporten är tillbaka vid flottiljen och allt har gått förhållandevis bra. Vi är nöjda även om det varit vissa inkörsproblem både för oss och för enheten ur Trängregementet men det blir så när man övar nya saker. Men det är ju därför vi övar, för att upptäcka friktionerna, dra lärdomar och därefter göra det bättre nästa gång, säger Roger Frankki, förbandstransportledare vid Norrbottens flygflottilj.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Marinen byggde säkerhet under Swenex]

Regnet öser ner och vindbyarna mäter upp mot 20 meter per sekund. Det börjar skymma och från hamnen syns flera lanternor guppa över Östersjöns mörka vatten. Under övningen Swenex har marinens förband än en gång påmints om höstens nyckfulla vindar samtidigt som försvaret av Sverige stått i fokus.

Övningen Swenex-21 startade med mobilisering av marinens krigsförband för att möta en angripare till sjöss. Samtliga krigsförband inom marinen kastade loss eller rullade markvägen ut genom grindarna för att påbörja lösandet av tilldelade uppgifter. Uppgifter som för de övade är helt okända då övningen har varit helt scenariostyrd.

Sjöfartsskydd –en förutsättning i fred och kris

Vid en strategiskt placerad kaj i Karlskrona råder full aktivitet. Röjdykare har fått i uppgift att säkra hamnen med omkringliggande vatten från främmande explosiva föremål så att ett fartyg med prioriterat gods ska kunna anlöpa hamnen. Som svarta skuggor bryter två dykare ytan och meddelar att kajen är fri från farligheter. Operationen kan börja.

— Under övningen har marinen övat på två stora I södra Östersjön har fokus varit att träna på sjöfartsskydd i syfte att skapa förutsättningar för såväl skydd av civil sjöfart som en säker verksamhet för egna förband, säger övningsledare Anders Enström, ställföreträdande chef på Sjöstridsskolan.

I Blekinges skärgårdsband rör sig minröjningsfartyg långsamt fram och tillbaka under det att de söker av farleder efter minor och andra farligheter. Samtidigt upprätthålls en lägesbild över ytan och i luftrummet med hjälp av fartygens egna sensorer, helikopter och amfibieförband. När den viktiga transporten anländer eskorteras fartyget genom den minerade leden under skydd och bevakning till sjöss. Mörkret har lagt sig när eskorten tillslut når kajen och lasten kan lossas och varor köras ut på Sveriges vägar.  

2

Kustförsvar –den svåraste av uppgifter

Det är trångt under maskeringsnätet. I flera dagar, dygnet runt har gruppen turats om att spana ut genom siktet på belysarapparaten vars mynning blockerar observationsplatsens enda visuella kontakt med omvärlden. En iskall vind som samlat kraft över Östersjön under natten och som nu får gässen att dansa på vågorna förstärker situationens allvar. Skulle motståndaren bryta igenom sjöstridskrafternas försvarslinje längre ut till havs är det istället upp till amfibiestyrkan att förhindra fientliga fartyg från att nå svensk kust. Radion sprakar till. Samtliga eldenheter har åter intagit högsta stridsberedskap.

— Kustförsvar innebär att vi möter en angripare ute till sjöss i syfte att neka tillträde till svenska vatten. Under Swenex-21 har vi höjt flera av våra förmågor. Det avslutades med en kulminerande strid på skär, öar och till sjöss. Tillsammans med flygstridskrafterna, finländska stridsfartyg och Kustbevakningen har marinen nu blivit ännu lite bättre än innan vi startade övningen, säger Anders Enström.

Sjömålsstrid är ett av momenten som tillsammans med flygvapnet övats inom ramen för den andra operationstypen; kustförsvarsoperation. Först längst ut till havs med stöd av ubåtar, därefter ytstridsfartyg och flygstridskrafter. Längst in mot land, bland kobbar och skär ligger sedan amfibieförbanden gömda och redo att bekämpa kvarvarande motståndare med sjömålsrobotar och minor. Till skillnad från tidigare övningar har årets Swenex-21 genomförts parallellt och i viss mån i samarbete med flygvapnets stora luftförsvarsövning. Flera gemensamma övningsmoment har genomförts  med gott resultat.

— Genom stora övningar som Swenex och våra internationella samarbeten lägger vi grunden för stabilitet och säkerhet i vårt närområde. Med välutbildad personal kan marinen vidmakthålla den ständigt pågående sjöövervakningen och upprätthålla den insatsberedskap som krävs, säger övningsledare Engström.

video

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Stoltenberg: "Imponerad av professionalismen i det svenska försvaret"]

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, Sverige och Finlands försvarsministrar och ambassadörer från nordatlantiska rådet fick under onsdagen följa svenska och finska fartyg öva gemensam sjömålsstrid i övningen Swenex.

Det var första gången som Jens Stoltenberg besökte den svenska marinen i rollen som Natos generalsekreterare. Möten och samtal har ägt rum tidigare men inte i den faktiska miljön för svensk militär verksamhet. På dagens agenda stod, förutom förevisningar av svenska och finska styrkors förmågor att agera, fördjupande samtal som ytterligare ska främja samarbete och relationer mellan Sverige, Finland och Nato.

– Sverige och Finland är våra viktigaste partners och vi värderar vårt samarbete mycket högt. Samarbetet gör oss starkare och tryggare och tillsammans skapar vi säkerhet och stabilitet i norra Europa, säger Jens Stoltenberg.

Ute till havs pågick övningen Swenex, en återkommande nationell övning som genomförs tillsammans med Finland men som Sverige leder. Från HMS Carlskrona stod Natos generalsekreterare och hans ambassadörer på första parkett när svenska och finska fartyg angrep en motståndare i ett av momenten. En svensk ubåt anslöt till momentet och ett antal Jas 39 Gripen förstärkte från luften.

– Jag har under dagen förstått vad de här förmågorna kan göra och hur viktiga de är i försvaret av Sverige. Jag är imponerad av professionalismen i det svenska försvaret. Jag har också fått prata med soldater och sjömän och det är människor som imponerar på mig, säger Jens Stoltenberg.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Klartecken för nya radarspaningsplanet Globaleye]

Regeringen har nu beslutat att Försvarsmakten får köpa in nya radarspanings- och ledningsflygplan. – Saabs Globaleye har en kraftfull radar och andra sensorer som höjer vår förmåga att övervaka luftrummet, havet och marken, säger Försvarsmaktens produktionschef Johan Svensson.

Försvarsmakten har tidigare budgeterat för att köpa in nya radarspanings- och ledningsflygplan för att ersätta de äldre planen av modell ASC 890.

Saabs Globaleye har en mycket effektiv radar monterad ovanpå flygplanskroppen, en så kallad Erieye Extended Range, som ger utökad räckvidd. Den har också en rad andra avancerade sensorer integrerade. Det kan till exempel skicka data till enheter i flygvapnet, armén och marinen. Systemet ska även kunna ge stöd till civilsamhället genom koordinering och ledning av räddningsinsatser vid naturkatastrofer eller större olyckor.

– Nu har regeringen gett Försvarsmakten bemyndigande att sätta igång processen och ekonomin ryms i vår materialanskaffningsplan, säger Johan Svensson.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Ett möte mellan unga och äldre utlandsveteraner på FN-dagen]

En ny generation utlandsveteraner anslöt sig till firandet av FN-dagen den 24 oktober som genomfördes vid Djurgården i Stockholm. Det blev ett möte mellan både unga och äldre utlandsveteraner.

Under ett panelsamtal anordnat av Armémuseum diskuterades det om hur Försvarsmakten arbetar i dag. Bland deltagarna fanns Frida Larsson, som tjänstgjort på FN-insats i Mali 2020, och hon berättade om sina upplevelser.

– Att få representera Sverige i och utanför våra gränser är ett privilegium och något jag aldrig skulle ta för givet att få göra, säger Frida Larsson.

Kjell Jonsson som höll ett föredrag om hur det var när han kom från FN-insats i Suez 1956, kunde konstatera att det skett enorma förbättringar kring omhändertagandet efter insats.

– Bättre försent än aldrig, säger Kjell Jonsson.

Försvarsmakten har utvecklat ett uppföljningskoncept för att bättre omhänderta utlandsveteraner. Inför insatsen genomförs utbildning och träffar för både utlandsveteraner och deras anhöriga. Efter insatsen sker en aktiv uppföljning av utlandsveteraner i fem års tid anpassat efter insatsens karaktär.

Dagen fortsatte sedan vid FN-monumentet på Djurgården där det anordnades en ceremoni av Sveriges veteranförbund och Fredsbaskrarna Stockholm.

Läs hela inlägget här >>

[Flygvapenbloggen: Högsta motor!]

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/morker4.jpg

Foto: Flygvapnet

Tolv minuter över sex på tisdagsmorgonen fick jag meddelandet – ”Övning, övning, övning, givakt, inställ dig på F 17.”

Övningen som precis har dragit igång är luftförsvarsövning 2021. För mig som ganska ny på divisionen så är detta den första stora övningen jag är med i. I och med covid-19 har det varit ett par övningar som tyvärr blivit inställda, varför suget är extra stort för att få komma ut och omsätta all övning i något som är mer likt det vi tränar för.

Scenariot kablades ut tidigt de första dagarna – ”Sverige är i krig”. Utifrån dessa förutsättningar har sedan divisionen, flottiljen och merparten av det svenska flygvapnet arbetat. Min division omgrupperade snabbt till en ny UPL (utgångsplats för ledning). Att hastigt förflytta all materiel och personal är en stor process och kräver att varje person tar sitt ansvar och att vi tillsammans hjälps åt. Lyckligtvis finns det checklistor för dessa situationer så varje person som har en hand tom snabbt kan följa tummen i spåret och se till att all kritisk materiel följer med.

Den första tiden är det viktigaste, det gäller att snabbt få igång flygtjänsten på UPL och att få besättning till flygplanen. När de första piloterna är på plats så hjälps övriga åt med att bygga upp och förbättra den nya ledningsplatsen. Från vår UPL så leds verksamheten. Här finns flygförare, stödfunktioner, samband och stabsgrupper. Vi arbetar i skift för att alltid kunna ha beredskap och snabbt kunna få upp flygplan i luften.

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/10/lfo1-225x300.jpg

Foto: Flygvapnet

För min del blev det flygplansstart redan på mitt första skift. Jag och resten av min grupp var i beredskap ute vid flygplanen när vi fick ”Högsta motor” från ledningen. Att klockan var strax efter 04:00 på morgonen var inget som hindrade mig från att känna mig klarvaken inom loppet av några sekunder. Snart därefter anmälde sig gruppen redo till ledningen. Ordern var enkel, ”Starta norrut, fientligt flyg över Östersjön”.

Jag som startar som den fjärde personen i gruppen ser bara tre stycken efterbrännkammare i mörkret när jag lättar från banan och anmäler till ettan (gruppchefen) att vi är airborne. Snabbt går vi in i stridsformation och får samband med flygstridsledningen. På våra skärmar ser vi att det inte bara är vi som startat. Våra systerförband är också i luften från Halmstad och Såtenäs, några utav dem har redan blivit engagerade i strid och vi kastas rakt in i hetluften. Två stycken grupper med fientligt flyg, exakt antal okänt på grund utav den kraftiga radarstörningen, ligger i närheten av Gotland. Vi sätter kurs nordost ut och pekar mot fienden, snart därefter är de första robotarna (luftstridsvapen) avfyrade mot fienden i hög överljudsfart. ”FOX 3!” Tillsammans med våra kollegor i de andra grupperna pressar vi fienden och snart är de farligaste grupperna bekämpade. Vi tar upp jakten mot de som försöker slingra sig ur och snart är även de nedkämpade.

När situationen har lugnat ner sig återgår vi till en position strax norr om Öland där vi söker av österut efter nya grupper. Efter en stund får vi order om att läget har lugnat sig och att vi ska återvända till Ronneby. På vägen hem är känslan bra, jag tittar ut från flygplanet och ser städer som lyser på den mörka landmassan, Stockholm till mitt höger och Oskarshamn till mitt vänster, soluppgången är snart ett faktum. Vi sätter kurs mot hemmabasen och strax därefter landar gruppen ner igen. Denna gång kuperade vi ner flygplanen och blev avlösta av nästa besättning, någon halvtimme senare är vi ombytta och får i oss dagens frukost.

Ett par timmar senare får vi order att förbereda för ett attackuppdrag med mot sjömål. Tillsammans med Marinen och en annan division ska vi bedriva gemensam sjömålsstrid mot en stor grupp med fartyg med riktning västerut som troligen planerar att landstiga på den svenska östkusten. Hur avancerad planeringen är beror på hur mycket tid som finns att tillgå. Tillsammans med MSE (mission support element) och tillgängliga underrättelser tas en plan fram för att nå bästa möjliga resultat. I detta fall har vi ett par timmar på oss och hinner ta fram en uttömmande plan där vi tänkt på de omfall som kan ske och ser till att göra det så svårt som möjligt för motståndaren att hinna skydda sig från vår stundande attack. Under planeringen tar vi också kontakt med Marinen samt den andra gruppen för att kunna samordna vår anflygning och gemensamma attack.

Kort därefter lättar vår grupp från marken med sjömålsrobotar under vingarna. Vi flyger ut så snabbt och lågt vi kan över Östersjön, under motståndarens radartäckning. Samtidigt ser vi våra kollegor engagera och mota bort fienden i lufthavet ovanför oss, de ger oss en fri lejd framåt. Snart kommer kommandot från ettan att avfyra våra sjömålsrobotar. När robotarna väl är i luften vänder vi för att undvika bekämpning från motståndaren. Samtidigt ser vi att de andra håller på att tappa övertaget i luftkriget. Med ett knapptryck ställer jag och min rotechef om flygplanet från attack till jaktroll, tänder full EBK och stiger så snabbt det bara går för att understödja våra systerförband som är i fullskalig luftstrid. Gemensamt lyckas vi slå oss ur striden utan några egna förluster på gruppen och återvända till landningsbasen. Resultatet, ”god verkan i målet”, är att flertalet av fiendes fartyg nedkämpades och resterande del är inte längre under gång västerut.

Text: ”PAYNE”

Läsa hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Finland och Sverige i tätt marint samarbete]

För snart sju år sedan, 2014, skrevs ett samförståndsavtal mellan Sverige och Finland med syftet att skapa kontinuitet, förutsägbarhet och långsiktighet i försvarssamarbetet länderna emellan. På den marina sidan är den långsiktiga målsättningen att genomföra gemensamma militära operationer, integrera varandras förmågor och ställa egna enheter under den andres ledning. Just detta har övats under Swenex-21, marinens stora nationella övning

Under den svenska marinövningen Swenex-21 som nu går mot sitt slut, har Finland deltagit med inte mindre än sju fartyg. Flertalet har ingått i den fartygsgrupp som haft fokus på ytstrid, ett annat har övat tillsammans med de svenska minröjningsfartygen och ytterligare ett har tillförts logistikenheten.

1

Johan Enarsson är till vardags chef för logistikkompaniet på Marinbasen. Under övningen har han haft det övergripande ansvaret för koordinering av logistik i det norra övningsområdet. Bland annat har han haft det finska stödfartyget Louhi till sitt förfogande.
– Det har fungerat jättebra med Louhi som komplement till våra landresurser. Framförallt har hon försett amfibiestridsstyrkans båtar med drivmedel, säger Johan Enarsson.

En förlängd arm

När det kommer till logistikförsörjning handlar det svensk-finska samarbetet just om att komplettera varandras förmågor. Louhi har varit logistikernas förlängda arm gentemot amfibiestridsförbanden genom att tillsammans med Marinbasens sjögående enheter logistikförsörja den del av förbandet som befunnit sig ute till havs.

Samarbetet med Finland är det mest långtgående av Sveriges försvarssamarbeten och omfattar såväl fred, kris som krig. När det gäller gemensamma marina operationer avses hela spektrumet från daglig sjöövervakning till territoriell integritet. Det finns ingen förutbestämd gräns för hur långt samarbetet kommer gå.

Läs hela inlägget här >>

[Försvarsmakten: Luftförsvarsövning inte bara i luften]

Flygvapnet verkar inte bara i luftrummet. 161:a Stridslednings- och luftbevakningsbataljonen löser sin uppgift från marken och skapar förutsättningar för striden ovan molnen.

I ett skogsområde någonstans i Sverige rör sig en grupp soldater fram med försiktiga steg. De stannar upp, lyssnar, spanar och söker av terrängen omkring dem. I täten går hundföraren Carl med sin hund Försvarsmaktens Nicky i ett sträckt koppel. Nicky uppfattar sådant som undgår de övriga i gruppen, hon kan till och med se bakåt i tiden med hjälp av sitt starka luktsinne. Hon utgör gruppens främsta sensor i sökandet efter fienden som de vet har rört sig i området. När som helst kan det bli stridskontakt.

LFÖ 21 Stril

Gruppen tillhör 1614:e Strilförsvarskompaniet vars uppgift är att bevaka och försvara bataljonens fasta anläggningar och rörliga system. De förväntas kunna spåra och bekämpa kvalificerat motstånd som exempelvis fientliga specialförband. Tillsammans med 1613:e rörligt radar- och radiokompaniet utgör Strilförsvarskompaniet bataljonens rörliga delar. 1613:e kan förtäta och ersätta den fasta infrastrukturen med rörliga radar- och radioresurser och 1614:e har i uppgift att bevaka och försvara både de rörliga och fasta delarna. Systemen är avgörande för att 161:a stridslednings- och luftbevakningsbataljonen ska kunna lösa sin primära uppgift – att bevaka luftrummet samt stridsleda och samordna våra luftstridskrafter.

I dessa välbevakade anläggningar, som kan vara belägna under jord, sitter bland annat bataljonens flygstridsledare. Det är de som har i uppgift ett leda våra stridsflyg i luften. I direkt samverkan med piloterna kan de ge avgörande information om hur situationen ser ut. De har även ett stort säkerhetsansvar. De ansvarar exempelvis för att det inte sker några incidenter mellan militära och civila flygplan och behöver alltså hantera väldigt mycket information samtidigt. 

– Att leda flygplan i försvaret av Sverige är världens bästa jobb. Under övningen har vi jobbat tolvtimmarsskift där vi börjar med en genomgång som ger oss det aktuella läget, vad som hänt i den spelade striden och vad vi tror kommer hända framöver. Vi går sedan ut och leder flygplan från våra system efter de direktiv vi fått. Uppgifterna kan vara att hindra och bekämpa luftfartyg eller exempelvis genomföra gemensam sjömålsstrid med fartyg från den marina övningen Swenex, säger flygstridsledaren Fredrik.

I samarbete med flygstridsledarna sitter även bataljonens luftbevakare vilka kan beskrivas som luftens detektiver. Det är deras uppgift att ge en bild över luftläget och exempelvis identifiera flygplan som våra sensorer upptäckt. Informationen utgör beslutsunderlag till cheferna som sedan beslutar vilka åtgärder som behöver vidtas. Som stöd till bataljonens luftbevakningsofficerare så har Flygvapnet bara för några år sedan infört befattningen luftbevakningssoldat. Dessa personer kan direkt efter den militära grundutbildningen ta anställning inom bataljonen och i våra stridsledningscentraler.

– Det är ett väldigt spännande och intressant jobb där man får lösa viktiga uppgifter och träffa många människor, säger Luftbevakningssoldaten Thea.

Läs hela inlägget här >>