RSS-Bot

Samtidigt som Sverige täcks av snö så dammas uteplatsen av och förbereds för Luciafirande. när det är 40 grader varmt så kan det krävas lite extra för att få till julkänslan som så många säkert känner där hemma. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211213-mali15-jesmol01-lucia-266.jpg Med en enkel spisplatta, en lånad kastrull från tyska köket och glögg fraktat ifrån Sverige så börjar julkänslans doft sakta sprida sig. Under måndagen har Mali 15 fortsatt arbeta med att gå igenom materiel på camp Estelle. Fordon ska inventeras och iordningställas, allt detta i ett varmt klimat som påminner om allt annat är julen. Under insats så genomförs det kontinuerligt aktiviteter för att göra upplevelsen för personen så bra som möjligt, så kallat ”welfare”. Högtider firas, quiz genomförs och andra aktiviteter för att öka välmående under insatsen. Igår, 13 december samlades förbandet för att fira Lucia. Oaktat avsaknaden av snö och kyla så dukades det fram glögg, pepparkakshus och dryck. I samband med avtackningen av den sista personalen från Mali 14 så spelades julmusik och pepparkakshus byggdes i olika kreativa former och färger. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211213-mali15-jesmol01-lucia-222.jpg Trots att det är långt hem och julen inte gör sig särskilt påmind i öknen så skapar stunder som dessa ett tillfälle att umgås med varandra och ta del av de små sakerna som traditionerna innebär. Läsa hela inlägget här >>

Sedan 2018 deltar Försvarsmakten med personal till den kanadensiskt ledda tränings- och utbildningsinsatsen Unifier i Ukraina. Tre svenskar utbildar just nu ukrainska säkerhetsstyrkor och insatsen är planerad att växa de närmaste åren. – Vårt uppdrag här är att vara mentorer i övningsplanering, utbilda underofficerare i ledarskap och taktik samt mycket annat, berättar major Roger Djupsjö, kontingentschef för den svenska personalen.Den europeiska säkerhetsordningen har varit avgörande för fred och stabilitet i Europa under lång tid. Grundläggande för att denna ordning ska kunna bestå är att varje land kan slå vakt om sitt territorium, hävda sin rätt och säkerställa demokratisk kontroll över sina väpnade styrkor. Det är i den kontexten Försvarsmaktens tränings och utbildningsinsats i Ukraina ska förstås. Kontingentschefen Roger Djupsjö har varit i Ukraina sedan mars 2021. – Uppdraget genomförs med ett icke-stridande stöd i syfte att konsolidera de ukrainska säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet. Förutom det vi stöder med nu har Sverige bidragit med allt ifrån sjukvård till minröjning och utbildning av militärpoliser, säger han. Vad kan en svensk officerare lära den ukrainska försvarsmakten? – Vi kan lära dem mycket! Från ledarskap till taktiskt bedömande. Ukraina hörde under kalla kriget till det gamla östblocket vilket har gjort att deras doktriner varit vitt skilda från våra. Uppdragstaktik, som genomsyrar vårt sätt att se på uppdrag och ledarskap, är mer eller mindre ett helt nytt tankesätt här. Samtidigt menar Roger Djupsjö att även den svenska Försvarsmakten tjänar på att delta i insatsen. – Att arbeta tillsammans med Unifier och övriga multinationella organisationer ger många erfarenheter inom områdena vi utbildar i. Landet befinner sig i ett hybridkrig och här har vi mycket att lära om framtidens krigföring. Nya spänningar påverkar inte utbildningen Den senaste tiden har media rapporterat allt mer om ökande spänningar längs gränsen och ett hårdnande internationellt tonläge. Men Roger Djupsjö ser inte att detta påverkat utbildningsverksamheten i någon större omfattning. – Egentligen inte. Inga utbildningsinsatser har ställts in. Dock märker man självklart av det, till exempel vid samverkan med staber, då samtalen ofta berör ämnet. Den svenska personalen i Unifier uppehåller sig inte vid den så kallade kontaktzonen och bedriver inte heller utbildningsverksamhet i konfliktområdet. Rekommenderar andra att söka Roger Djupsjö berättar att man som svensk blir väl mottagen i landet. – Väldigt väl skulle jag säga. Vi har ett gott rykte och man uppfattar att vi står för vad vi lovar. Som icke-medlemmar i Nato har vi dessutom ett gemensamt utgångsläge. Att det sedan finns historiska beröringspunkter, hela vägen tillbaka till vikingarna i österled, gör inte saken sämre. Ukrainas befolkning kan sin historia. Från årsskiftet blir Försvarsmaktens engagemang i Unifier en egen insats, med P18 på Gotland som uppsättande förband. Det är sedan länge planerat att Försvarsmaktens stöd till Unifier ska växa. På frågan om han kan rekommendera andra att söka insatsen tvekar inte Roger Djupsjö. – Absolut! Ukraina är ett fantastiskt land med enorma slätter, vackra berg, havslandskap, spännande städer och god mat. Lägg till det en vänlig och nyfiken befolkning. Jobbet är intressant, även om det kan vara en utmaning med många omplaneringar och korta tidsperspektiv. Läs hela inlägget här >>

En besättning som kan hantera en skadesituation i fartyget har långt större chans att upprätthålla sin förmåga och uthållighet till strid. Sjöstridsskolan har sedan flera år arrangerat branschdagar inom det viktiga området "inre strid". Förra veckan genomfördes marinens seminarium om inre strid, MISS under två dagar i Karlskrona. Syftet med dagarna är att vara en mötesplats för funktionen verkanstålighet där nyheter och erfarenheter delas, kunskaper och färdigheter diskuteras. Seminariedagarna har hittills genomförts årligen, så när som på förra året då det fick ställas in på grund av pandemin. 1 Verkanstålighet kan enkelt översättas med säkerhet och skydd ombord, dvs det inbyggda skyddet som fartygsplattformen har samt de rutiner för hur en besättning hanterar och prioriterar olyckor eller skador på materiel och besättning ute till havs. – Det är av stor vikt att vi utvecklar och bibehåller vår förmåga inom verkanstålighet i syfte att hantera skadesituationer som kan uppstå i fartygen genom haverier eller yttre påverkan, säger Fv Mattias Osbäck, en av SSS medarbetare som arrangerar MISS sedan flera år tillbaka. Till seminariet är såväl Försvarsmaktens anställda som medarbetare vid myndigheter och företag inom branschen inbjudna. På programmet i år har besökarna bland annat kunnat ta del av forskningsresultat inom energilagring, en redogörelse för vad den norska marinen har lärt av förlisningen av stridsfartyget Helge Ingstad och utvecklingen av 3D-scanning. Läs hela inlägget här >>

Långt från den fallna snön i Sverige står Mali 15 nu uppställda. Med sandiga skor, varma och redo att ta oss an uppdraget vi tränat så länge för. Den 5e december tog vi över stafettpinnen och utgör nu Sveriges militära FN-styrka i Mali. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211205-mali15-jesmol01-toa-ceremoni-56-1.jpgFoto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten Under den gassande solen övertog Överstelöjtnant Peter Andersson befälet från överstelöjtnant Dennis Löfvenborg. Han hade följande att säga om insatsen: ”Det är med enorm stolthet och stor ödmjukhet jag står framför er idag som ny chef över SWECON MINUSMA. Att ta över efter Överstelöjtnant Dennis Löfvenborg och Mali 14 är såväl en ynnest som en pulshöjare! Jag är mycket nöjd med på det sätt ni bäddat och förberett för oss ur Mali 15. Allt från överlämnande av kontakter, planering, möten, materiel till små tips och trix samt allt där emellan har hållit hög klass och därmed förberett oss på bästa sätt för vad som komma skall. Det sätt som ni i Mali 14 tagit er an den taktiska uppgiften är beundransvärd. Jag har haft täta kontakter med er CO under er tid här nere och vet vilket slit och vilka vedermödor ni tvingats ta er igenom för att kunna stå här idag, redo att åka hem. Ni personifierar allt det goda vi som krigare vill se i jägarskrået: uthålligheten, drivet, andan, professionalismen och tron på er själv och er förmåga! Ni har gjort detta jäkligt bra och kan återvända hem med såväl heder som ära i behåll! Ni lever upp till er devis, PERGITE PRO PACE – framåt för freden! De avtryck ni lämnar här nere må kanske inte förändra Mali på kort sikt men de kommer prägla vår tid här nere och utveckla oss som förband i rätt riktning! Vi tar över det arbete ni påbörjat, ert arv förvaltas och utvecklas för att i förlängningen förhoppningsvis påverka säkerhetsläget i rätt riktning. Morgonens attack på vår camp är bara ett bevis för att mycket arbete återstår. Att ta över stafettpinnen och förvalta detta enorma arbete ni påbörjat kommer vara det finaste och mest ärorika jag gjort i hela min karriär och för det tackar jag er. Till mina krigare i Mali 15 vill jag nu rikta min uppmärksamhet. Vår tid är äntligen kommen, vi har längtat, kämpat och slitit för att kunna stå här idag! Vi ska nu fortsätta utveckla och förädla det arv som Mali 14 lämnar efter sig. Jag vet att vi är redo och att ni är hungriga uppgiften! När vi nu påbörjar vårt värv i Mali vill jag påminna om de dygder som ligger bakom kontingentens märke och devis. Tjuren karaktäriserar styrka, mod och uthållighet, att alltid vara redo oavsett uppgift! Olivkransen runt tjuren symboliserar fred och påminner oss om vår vilja och förmåga att skydda dem som behöver det mest, de utsatta och svaga. Kontingentens devis Primus Pilum, latin för första spjutet, är vårt sätt att påminna oss om vår strävan att alltid träna och kriga för att vara de främsta, alltid längst fram, alltid redo. Tiden kommer att gå fort, om ett halvår står vi här efter mission! Då hoppas jag vi kan se varandra i ögonen, lika stolta som Mali 14 över vad vi uppnått och trygga i tanken att det här gänget, det var något speciellt, något utöver det vanliga! Allt handlar om ambition och inställning, tillsammans kommer vi klara det och så mycket mer! Ge er själv och kontingenten den möjligheten och ni kommer ha en del av ert liv att se tillbaka på med både stolthet och längtan. I ett tidigare tal bad jag er titta er omkring, se vilka vi i Mali 15 är. Min uppmaning nu som då är att vi gör detta tillsammans! Krigaren bredvid kan vara den som räddar ditt liv eller som du måste ge ditt liv för! Sådan uppoffring kommer ej gratis, den måste jobbas för och vårdas, utvecklas och frodas. Det förband jag har framför mig idag vet jag är moget en sådan inställning! Ni har gjort mig väldigt stolt under vår tid tillsammans och jag vet att ni kommer fortsätta göra er själv rättvisa! Nu är det vår tid! Det är dags för Primus Pilum att leverera!” http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211205-mali15-jesmol01-toa-ceremoni-159.jpgMali 15 tar över fanan från Mali 14. Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten Mali 14 går nu mot välförtjänt vila och en jul hemma i Sverige. Mali 15 önskar er en trevlig resa hem och tack för er insats! Läsa hela inlägget här >>

Närmare 130 kadetter som startade sin utbildning på Militärhögskolan Halmstad (MHS H) i augusti kan snart summera den första terminen av tre. Nyligen genomfördes en uppskattad övning i fält på Mästocka skjutfält för att befästa höstens teoretiska utbildning i praktiken, och för att förbereda sig för kommande vinterutbildning i Arvidsjaur efter årsskiftet. Instruktörsrollen stod bland annat i centrum. – Det är jätteviktigt att komma ut och tillämpa det vi lärt oss teoretiskt i praktiken, berättar kadett Olov Samuelsson, Gotlands regemente, P 18. När man lämnar lektionssalsmiljön får man uppleva de friktioner som kan uppstå. Då blir det tydligt varför det är viktigt att lära sig vissa saker. Ofta är utbildningen riktigt inspirerande och motiverande. Alla dagar är inte lika roliga, men utbildningen är alltid nyttig! Överraskande rejält vinterväder gav mervärde Dagarna i fält på gränsen mellan Halland och Småland blir ovanligt lärorika med tanke på kommande vinterutbildning. Årets första snöstorm passerar förbi. Det snöar ymnigt under flera dygn, vinden friskar tidvis i rejält och temperaturen ligger en bit på minussidan. Under dessa förhållanden kliver kadetterna fram som instruktörer under elevledda lektioner i till exempel förläggningstjänst, strid från stridsställningar, och fördröjningsstrid. Oavsett vad det individuella slutmålet är för specialistofficersutbildningen är alla soldater och blivande befäl som måste kunna leda försvaret av sin förläggning och grupperingsplats. Liksom i den trygga skolmiljön förbereds, genomförs och utvärderas lektionerna enligt de pedagogiska metoder man lärt sig, inklusive personlig återkoppling från både kurskamrater och lärare. Kadetterna turas också om att agera som plutonchefer och gruppchefer. Kadett Linnea Nordh, som avslutade sin värnpliktsutbildning på Luftvärnsregementet, Lv 6, för ett halvår sedan, är övad plutonchef under en av dagarna i fält. Hon trivs: – Jag gillar utmaningar. Just nu är kylan det tuffaste att hantera. Jag är mer köldkänslig än vad jag trodde. Det är lärorikt att både behöva hantera sig själv och samtidigt leda plutonen och se till att de till exempel får tillräckligt med tid för rätt åtgärder att hantera kylan. Det är jätteviktigt att få den här förståelsen och erfarenheten – i krig kommer vi inte att ligga inomhus i sköna sängar! Fler specialistofficerare sökes – ansökan öppen Försvarsmakten behöver fler specialistofficerare – just nu är ansökningen öppen till nästa hösts utbildningsstart. I korthet handlar specialistofficerens roll om att både ha djup kunskap inom sitt arbetsområde och att kunna utbilda och handleda mindre erfarna kollegor. En som uppenbarligen trivs som ”fisken i vattnet” är kadett Alexander Torgé med ett förflutet som ställföreträdande skyttegruppchef och militärpolis på Livgardet. Han har genomfört sin lektion i strid från stridsställning med stort engagemang: – Jag står här i kylan med snön blåsande i ansiktet och tänker knappt på det för att jag är så fokuserad på mig själv som instruktör och mina kurskamrater som ska lära sig och öva det här med både gott och ont om tid, berättar han leende. Jag är ju här för att jag verkligen vill utveckla mig själv som ledare och utbildare. Jag vill bara uppmana fler att våga ta steget och söka till utbildningen! Läs hela inlägget här >>

Tidigt måndag morgon utsattes den multinationella militärbasen i Ménaka i Mali för en raketattack. På basen är bland annat svenska soldater ur specialförbandsinsatsen Task Force Takuba grupperad. Ingen blev skadad i attacken.Dagen innan, söndag morgon, blev även den tyska FN-campen Camp Castor i Gao beskjuten med granatkastare. Ingen blev skadad. Inne på Camp Castor ligger den svenska FN-campen Camp Estelle, där merparten av den svenska FN-styrkan Minusma är grupperad. Både Minusmastyrkan i Gao och soldaterna i Task Force Takuba har nu återgått till normal verksamhet. Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali. Läs hela inlägget här >>

En högerextrem gruppering använder improviserade sprängladdningar och nervgasen sarin för att nå sina politiska mål. Polisens bombskydd kan inte hantera situationen och hemställer om stöd från Försvarsmakten.Detta var scenariot för EOD-gruppen (ammunitionsröjningsgruppen) från Totalförsvarets skyddscentrum under en tre veckor lång övning, scenariot var lika skrämmande som realistiskt. Varje nytt fynd och desarmerad sprängladdning gav ny information som förde scenariot vidare. Till slut kunde polis gripa de fiktiva gärningsmännen och lokalerna de använt säkrades från både sprängämnen och kemikalier. Utöver kunskaper i att hantera oexploderad ammunition och hemmagjorda bomber är SkyddC:s EOD-grupp utbildade i att möta även kemiska, biologiska och radiologiska hot, det som brukar förkortas CBRN. – När explosiver blandas med biologiska eller kemiska vapen blir det riktigt otäckt, säger Robert Eriksson som är ställföreträdande chef för EOD-gruppen. – Jag är faktiskt förvånad över att vi inte haft fler potenta CBRN-attacker i samhället med tanke på hur mycket kemikalier som finns tillgängliga och vilken skräckeffekt det ger. Se på sarinattacken i Tokyo och giftattacken med novitjok i Salisbury. Lång tid till fullärd För att bli en fullt kvalificerad CBR-EOD-operatör krävs utbildning på fem till sju år. Först grundutbildas operatören i konventionell ammunitionsröjning och därefter i oskadliggörande av hemmagjorda terroristbomber. Sist sker utbildningen inom CBRN-området. Alltså de ämnen som används i bland annat nervgaser, biologiska stridsmedel och så kallade smutsiga bomber. Utöver EOD-gruppen på Skyddc finns bara ett fåtal personer inom Totalförsvaret som har den utbildning, beredskap och materiel som krävs för att klara av uppgiften att hantera CBR-EOD. Det är en komplex och svår uppgift långt över den att exempelvis röja en oexploderad granat på ett skjutfält eller oskadliggöra en vägbomb i Afghanistan. X-faktorer Skillnaden mellan att röja en IED, improvised explosive device – i dagligt tal en hemmagjord terroristbomb och en fabrikstillverkad granat är att för det senare fallet finns det fastställda röjningsanvisningar och rutiner att följa, samt ritningar över granaten. En IED är tillverkad med ett enda syfte, att orsaka så mycket skada som möjligt. För en sådan bomb finns inga manualer. Inga flödesscheman. – När vi röjer hemmabyggda bomber finns det alltid det vi kallar x-faktorer, sånt vi inte kan styra över, säger Robert Eriksson och fortsätter, vi vet inte hur känsliga ämnena i bomben är eller om det finns gömda sekundära utlösare. Väldigt mycket av kunskapen inom IEDD-området, och framförallt om hur operatörerna ska hålla sig vid liv, kommer från de lärdomar som britterna drog efter röjning av hemmabyggda bomber på Nordirland under den nästan 40-åriga konflikten där. En stor del av de bomberna var utformade för att i första hand skada röjningspersonalen. spaning Gissar aldrig EOD-operatören Niklas sitter vid lödstationen och sätter samman delar av en IED som ska användas i ett kommande moment under övningen. All elektronik är precis som den skulle vara på en riktig bomb. För realismens skull finns till och med en sprängpatron som utlöses om någon skulle göra ett misstag under röjningen. – Alla åtgärder vi gör är för att reducera risker, säger Niklas. Även om vi stött på ett liknande problem tidigare så förutsätter vi aldrig något, det vi vet - det vet vi. Vi gissar aldrig. En annan operatör är Mikael. Han var med i Mali vid den komplexa attacken mot supercampen när indirekt eld, skottlossning och självmordsbombare användes. När attacken väl var över låg döda motståndare kvar runt campen. En del hade hunnit spränga sig själva, men några låg med odetonerade självmordsvästar och EOD-gruppen fick börja jobba. – Kropparna hade legat ett tag i värmen så det luktade mycket. Förutom det och att det var så många enheter inblandade, vilket gjorde att allt tog lång tid, var själva desapteringen av bombvästarna precis som vi övat många gånger hemma. Det var som vilken övning som helst, säger Mikael. Läs hela inlägget här >>

Att genomföra en internationell insats, i Mali och inom FN, är att sätta andra framför sig själv. Ni som genomfört denna insats, Mali 14, har offrat tid ifrån era anhöriga och utsatt er för en risk i syfte att hjälpa människor i nöd, det är bland det finaste en människa kan göra. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/dsc05676.jpgFoto: Jonas Bäsk/Försvarsmakten Att genomföra en insats i ett land där det främsta uppdraget, beslutat av världssamfundet och riksdagen, att skydda civilbefolkningen är utmanande och spännande. Varje dag under vår insats har känts betydelsefull och viktig och jag är stolt över att vara svensk soldat och att få delta i det viktiga arbetet och dela umbärandena med kamrater och kollegor från olika nationer och organisationer. Till er anhöriga som läser detta – tack. Tack för att ni har lånat ut och ställt upp för era anhöriga, låtit dem deltaga i denna insats för fred och frihet där ni fått ta ett ökat ansvar hemma. Ni har också genomfört en insats, hemma. Jag har stor respekt för den oro och saknad ni upplevt, utan erat stöd hade inte detta varit möjligt. Jag uppmanar er, personal ur Mali 14 och era anhöriga, att lyssna på varandra, dela era erfarenheter från denna insats oaktat vart i världen ni genomförde den. Det är inte alltid helt lätt att komma hem, men att dela erfarenheter kan underlätta att åter hitta rytmen i den vardag vi delade innan insatsen.http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/dsc04939.jpg När vi nu lämna Mali återstår fortfarande många utmaningar för landet men även för MINUSMA. Den politiska instabiliteten, nöden och behoven bland befolkningen kan verka oöverstigliga och en viss uppgivenhet kan infinna sig inför den egna insatsen betydelse. Men låt mig vara tydlig, Ni har gjort skillnad. Skillnad för de människor Ni mött, ibland bara genom er närvaro. Ni har skapat förutsättningar för familjer att flytta tillbaka till sina bostäder längs floden Nigers strand efter att de blivit bortjagade av terrorister. Ni har säkrat marknadsdagar i avlägsna byar vilket gjort att lokalbefolkningen kunnat införskaffa de förnödenheter de behöver för att överleva. Ni har patrullerat byar och vägar så att befolkningen kan röra sig fritt till jobb, skola och vårdinrättningar, något som är avgörande för ett fungerande samhälle. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/dsc04687.jpgFoto: Jonas Bäsk/Försvarsmakten I och med våra samarbeten med andra nationer och organisationer har ni visat att Sverige är en partner att lita på, något som påverkar synen på Sverige långt bortom Malis gränser. Er framåtanda och professionalism har spridit sig inom den militära och civila delen av FN vilket gör att erat arbete gjort avtryck och bärs vidare, inte bara av Mali 15, utan även av andra nationer och organisationer. Ni har gjort ett mycket bra jobb, jag är oerhört stolt över att ha fått vara en del av Mali 14 – Något som Ni alla skall vara. Tack för er insats – borta som hemma! Överstelöjtnant Dennis Löfvenborg Kontingentschef Mali14, FN-soldat, anhörig http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/dsc00979.jpgFoto: Jonas Bäsk/Försvarsmakten “Some people live an entire lifetime and wonder if they have ever made a difference in the world. A veteran doesn’t have that problem” – Ronald Reagan Läsa hela inlägget här >>

De ser ut som dyra leksaker, men kan i själva verket utgöra allvarliga hot mot riket. Nu förbereder Försvarsmakten en etablering av ett robust skydd mot de allt vanligare drönarna.Mannen på scenen slungar iväg en mycket liten drönare över publiken. Den ryms i hans handflata och kontrolleras av ingen. Det vill säga den styrs inte av någon människa, utan av datorkraft ombord på själva manicken. Den lilla flygfarkosten rör sig hela tiden. Ryckigt och till synes utan att följa något mönster. – Den är programmerad att göra så, som ett skydd mot prickskyttar, förklarar mannen. Det är nämligen ingen konstruktion med särskilt vänliga avsikter, om nu en konstruktion kan sägas ha några avsikter alls. Dessutom bär den på en sprängladdning. Trots att denna är mycket liten – bara tre gram tung – har den “tillräckligt mycket kraft för att penetrera skallbenet hos en människa och förstöra det som är innanför”, förklarar mannen. Strax syns den lilla drönaren rusa över publikhavet tillbaka mot scenen, där en dockbyst har placerats. Drönaren närmar sig bysten under ilsket surr, en skarp knall hörs och på bildskärmen där hela förloppet har visats i närbild syns ett hål i pannan på dockan, stort som efter en ordinär pistolkula. – Drönaren var programmerad att hitta ett ansikte som såg ut som provdockans, och utlösa sprängladdningen. Ingen människa var inblandad. Tänk er vad svärmar av sådana här drönare skulle kunna åstadkomma, kommenterar han. Ett växande hot Det är en skrämmande framtidsvision som förevisas av mannen på scenen i Youtube-klippet, som är skapat av Autonomousweapons.org tillsammans med en professor i datavetenskap vid University of California, Stuart Russell. Men hot från små, kommersiella drönare finns redan idag. Varje dag, hela tiden. Och det är hot som hela tiden växer, i takt med att tekniken blir allt mer kapabel och allt enklare och billigare att få tag på. Ännu handlar hoten från den här typen av små flygande farkoster, så kallade UAV:er (Unmanned aerial vehicle), främst om att samla in information och störa verksamhet. – Ofta när Försvarsmakten övar får vi besök av drönare. Exakt vad de gör vet vi inte. Och inte vilken information de samlar in och vem som i så fall får ta del av den, säger Ulf Lepp som under flygvapenchefen samordnar arbetet med att bygga upp Försvarsmaktens skydd mot UAV. Många utan ont uppsåt De flesta små flygfarkoster som syns exempelvis i samband med övningar, styrs av privatpersoner utan ont uppsåt. Det är åtminstone ett rimligt antagande. Men även sådana tilltag kan faktiskt vara skadliga för Försvarsmakten och för Sverige. De små maskinerna samlar nämligen in en mängd information om var de flyger, hur de flyger och hur det ser ut på marken under dem. Och det är alltså sådan information som skulle kunna skickas till en utomstående, tillverkaren exempelvis. För övrigt, påpekar Ulf Lepp, är det ju ”både otillåtet och olämpligt att flyga drönare vid Försvarsmaktens skyddsobjekt och restriktionsområden”. Ulf Lepp tror att det dröjer innan de små drönarna innebär hot om våld, som i inledningen. Men störande och insamlande av information, som hotet formuleras idag, är illa nog. Exempelvis skulle små drönare kunna blockera start- och landningsbanor på en flygbas, så att all flygverksamhet tvingas ligga nere. Lyckligtvis har Försvarsmakten ännu inte drabbats av några allvarliga konsekvenser till följd av drönaraktivitet. Flera hundra över Vättern Han visar en karta över ett område kring Vättern. Kartan är fullsmetad med runda markeringar, som var och en indikerar en drönare som agerat i området under sommaren 2020. Ulf Lepp vill inte att vi går ut med det specifika antalet, men det rör sig om flera hundra flygningar. – Och det är bara drönare av ett visst fabrikat, eftersom den sensor som användes i det här fallet är begränsad till det. I praktiken var det alltså betydligt mer drönaraktivitet i området, förklarar han. Sommarens drönarspaning var en mätning för att få fakta på hur många flygrörelser som faktiskt förekommer i ett område. Nu är tanken att Försvarsmakten ska bygga en förmåga som kallas C-UAS (counter unmanned aerial system) med olika åtgärder för skydd mot den här typen av flygfarkoster. För tydlighetens skull understryker Ulf Lepp att det handlar om skydd mot mindre drönare, den typ som går att köpa i exempelvis vanliga elektronikbutiker. Större, rent militära drönare, kan redan upptäckas av befintliga system. Upptäcker och oskadliggör I praktiken handlar det om teknik som först upptäcker en drönare och aktiverar olika sensorer så att en operatör kan få visuell kontakt med den, därefter ska systemet identifiera vilken modell det rör sig om och slutligen också eventuellt oskadliggöra den. Vanligen handlar det sistnämnda om att störa ut radiokommunikationen så att den inte går att styra. – Vi gjorde tester på övningsfält och skjutfält, och en av slutsatserna var att det finns flera sätt att verka mot en drönare och att de är svåra att skjuta ner, kommenterar Ulf Lepp. Tre olika lösningar Det nya C-UAS-systemet kommer att bestå av tre olika typer av lösningar. En för fasta anläggningar, som flottiljer, förband och andra militära skyddsobjekt, en som går att använda vid förflyttningar – det kan handla om transport av trupp eller materiel – och ett kroppsburet system som kan varna trupp eller enskilda soldater om att det finns drönare i närheten. Ett sådant system som testas av Försvarsmakten kan även störa ut drönare. Planen är att anskaffning ska påbörjas ”om några år”. Men Ulf Lepp försäkrar att vi inte står utan skydd mot kommersiella drönare tills dess. Redan idag förekommer lösningar på enskilda, här onämnbara förband. – Vi har redan idag ett visst skydd under exempelvis övningar, men det vi gör nu är att se till att fler förband får förmåga att skydda sig mot UAS, förklarar Ulf Lepp. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten får ett utökat tillsynsansvar för säkerhetsskyddet i Sverige genom en roll som samordningsmyndighet. Det är en av de förändringar i säkerhetsskyddslagen som infördes den 1 december 2021.Inom försvarssektorn finns många verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet. I en allt osäkrare omvärld behöver myndigheter och företag bli bättre på att identifiera vad som ska ges ett säkerhetsskydd liksom hur skyddet ska utformas. – Förändringarna av säkerhetsskyddslagen är ett viktigt led i att öka Sveriges säkerhet. Främmande makt inriktar sig mot den svagaste länken och därför behöver alla hjälpas åt att höja säkerhetsnivån i samhället. Det är bra att Försvarsmakten är med och bidrar i detta viktiga arbete, säger kommendör Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Must. I och med lagändringen blir Försvarsmakten, tillsammans med Säkerhetspolisen, samordningsmyndighet för de sammantaget 13 tillsynsmyndigheter som ansvarar för att kontrollera att myndigheter och företag följer säkerhetsskyddsbestämmelserna. Ett samverkansforum har bildats under ledning av Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. För att ytterligare stärka tillsynsarbetet ska de två samordningsmyndigheterna förmedla metodstöd och relevant hotinformation till tillsynsmyndigheterna. Lagändringen innebär även större befogenheter för tillsynsmyndigheterna, till exempel vad gäller möjligheten att kräva tillgång till viss information. De kan även besluta om viten eller sanktionsavgifter mot verksamheter som inte följer säkerhetsskyddslagstiftningen. Ytterligare en förändring är att Försvarets materielverk, FMV, blir tillsynsmyndighet för företag inom området försvarsmateriel. Läs hela inlägget här >>

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/12/air-raid-21-lagbild-pris-4-2.jpgTävlande laget vid prisceremonin, tillsammans med samverkansofficer överste Eric Lokhate, reservofficer i franska flygvapnet. Foto: Försvarsmakten I augusti gick förfrågan om deltagande i den franska patrullfälttävlan Air Raid 2021 ut till förbanden. Efter sedvanligt pusslande fick Flygbasjägarkompaniet fram ett lag med fyra yrkesofficerare och ett stöd i form av Yves Faudot från F 17 Idrott. Air Raid är en fransk tradition, en övning eller patrulltävlan, som arrangeras av det franska flygvapnet och de två stora reservofficersorganisationerna för flygvapnets reservofficerare – ANOORA och ANSOORA, för taktiker respektive specialistofficerare. Även internationella lag välkomnas, 2021 var det bara vi från Sverige som anslöt. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/12/air-raid-21-el2.jpgEtt av många taktiska moment under Air Raid 21. Patrullen framrycker i ån och nedkämpar motståndare med soft airguns. Foto: Eric Lokhate Den 4 november inställde vi oss på flygbas 125 i Istres NV om Marseille, sydöstra Frankrike. Efter inskrivning fick vi utbildning på FAMAS samt pistolen PAMAS, de vapen som skulle användas. Efter en sen övningsgenomgång och buss till boendet, blev det en kort natts sömn (fyra timmar) innan tidig revelj och start på Air Raid 21. Från början var det tänkt att Yves från F 17 Idrott skulle vara vår följeslagare och tolk, men fransmännen envisades med att istället förse oss med en fransk, engelskspråkig reservofficer. Yves blev istället placerad som funktionär på en av de värsta hinderbanorna under raiden, och fick sedan många hedersuppdrag som fanbärare och tolk under ceremonier och samlingar. Air Raid genomförs i högt tempo. Dagtid genomförs utan uppehåll fem slingor med fyra 20 min ”workshops” eller stationer i vardera. Däremellan rask marsch eller fordonstransport om avstånden är längre. På kvällen bussades vi till ett skogbeklätt bergsområde där fem orienteringsslingor genomfördes. Slingorna var på vardera 1,0-2,5h (för oss) med kontroller och workshops. Vi hade bra driv och fick ungefär två timmars sömn på marken innan busstransport till andra dagens workshop-slingor. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/files/2021/12/air-raid-21-lagbild-hinderbana-slut-3.jpgMånga hinderbanor blev det. Temperaturen varierade mellan 3 C och 12 C under dygnet, med ganska kalla vindar. Det gjorde att våra dopp i leriga diken och hålor låg långt ifrån de bad man normalt förknippar med franska medelhavskusten. Foto: Försvarsmakten Efter oräkneliga hinderbanor, kluriga quizar om moln, fåglar, mätinstrument, provencalska kryddor med mera samt en lång rad taktiska moment med soft airguns och försåtsmineringar, kändes det som om vi hade goda chanser på topp 10. Efter strulande logistik från sista stationerna anlände vi basen cirka tre timmar sent och missade tyvärr minglet. Istället blev det en sen middag i mässen, och socialiserande i god anda men i mindre skala. Söndag förmiddag genomfördes ceremoniell uppställning och ceremoni för den franska och svenska fanan. Därefter prisceremoni. Det visade sig att vi samlat flest poäng av alla lag – 12 285. Eftersom Air Raid har stort fokus på reservister, tillämpades ett bonus/malus-system. Lag med minst en reservofficer fick 500 bonuspoäng och lag utan reservofficer (som vårt) fick 10 procent avdrag. Efter den matematiken slutade vi som åttonde lag, men gick hem med segerpokalen för bästa utländska lag. Vårt deltagande uppskattades stort av arrangörerna och vi fick nya vänner bland funktionärer och deltagare. Särskilt vår följeslagare och tolk, överste Eric Lokhate är värd att nämna. Han blev avgörande vid stationer där översättningar och muntliga instruktioner på engelska lämnade övrigt att önska. Att hans efternamn uttalas Lo-katt var ett sammanträffande som givetvis stärkte våra band än mer. Text: F 17 Flygbasjägarkompaniet Läsa hela inlägget här >>

Det råder febril aktivitet vid regementet och under hösten har det märkts av att det inte bara är fler värnpliktiga som utbildas, utan även fler officers- och specialistofficerselever vid Fältarbetsskolan.Just nu läser två kullar specialistofficersutbildningen (SOU) och tjugotal elever från Officersprogrammet (OP) genomför sin verksamhetsförlagda utbildning här i Eksjö. Det var ett tag sedan det fanns så många elever på Fältarbetsskolan. – Sedan jag började i Försvarsmakten 1995 har vi befunnit oss i ett konstant tillstånd av neddragningar. Nu har vinden vänt, och det är oerhört stimulerande och utmanande att få vara med och utbilda framtidens yrkesofficerare. I år har vi 55 elever på OP och SOU, som jämförelse hade vi hösten 2016 endast tre. Dessa elever kommer efter examen att bli värdefulla tillskott för fältarbetsfunktionen, både här på Ing 2 men även på pionjärplutonerna tillhörande manöverförbanden, säger Marcus Lukic som är utbildningsförvaltare vid Fältarbetsskolan. Efter grundutbildningen väljer förhoppningsvis flera ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. Det engagemanget kan se olika ut, där en del väljer att söka sig vidare mot officersyrket. Två som valde att studera vidare vid Officersprogrammet direkt efter värnplikten är August Albrechtsson och Simon Arrling. De är nu inne på utbildningens sista år och förklarar varför de valde att söka sig till officersyrket. – Det är ett väldigt roligt yrke i grunden, man får träna, man får kamrater för livet och man får vara ute i naturen. Sen är det väldigt utvecklande och den ena dagen är inte den andra lik. Det kändes som en naturlig fortsättning på min karriär i Försvarsmakten för det var här jag ville vara, säger August. Tanken att bli officer växte fram När de började sin grundutbildning fanns kanske inte tanken på att bli officer, men det var något som växte fram under grundutbildningen. Simon berättar att han jobbat med lite olika saker innan han frivilligt sökte till att göra värnplikt och tyckte att det var något som passade honom. – Under grundutbildningen gick jag som plutonsbefäl och efter muck kunde jag ta anställning som soldat eller faktiskt ta på mig lite mer ansvar och ta steget att antingen bli specialistofficer eller officer, där jag tycker officer passar mig bättre, berättar Simon. Inledningsvis upplever de att utbildningen varit mer teoretisk även om det funnits praktiska inslag. När de får frågan om vad som varit roligast under utbildningen funderar de en stund och berättar om minnen som de uppskattat från utbildningen. – Efter förra sommaren hade vi en taktikkurs där vi gick igenom plutonstrid och kompanistrid och i slutet av kursen fick vi officerselever truppföra själva och tillämpa det vi lärt oss. Man såg hur alla lärde sig, tog åt sig av de misstag man gjorde och det blev en förstahandsupplevelse i att omsätta teori till praktik, säger Simon och berättar att man får en förståelse för helheten under utbildningen. Just nu är det full fokus på utbildningen vid Fältarbetsskolan där de fördjupat sina kunskaper om fältarbeten. Till sommaren tar de examen och kan påbörja sina officerskarriärer. Både August och Simon berättar att de troligtvis till en början kommer vara instruktörer och utbilda värnpliktiga under ett eller några år. – Till en början behöver vi skaffa erfarenhet på plutons- och kompaninivå, men sen finns det inget som säger hur långt vi kan gå. Vi är ju ämnade att vara chefer så jag ser väl att jag bidrar med ledarskap och chefsansvar på den nivå jag behövs. Där jag behövs där kommer jag kunna göra gott när tiden är inne, säger August. Simon håller med och lägger till: – Jag vill söka mig dit där jag tycker det är roligt för tillfället. Försvarsmakten är stort och det finns mycket att göra och om man tycker något är roligt och intressant så kan man grotta ner sig där och bli så bra man bara kan bli. Det är där jag vill hamna till slut, inte bara vara på ett ställe för att jag måste utan försöka hamna på de ställena jag tycker är intressanta. Sen om det är värnpliktssystemet i tjugo år eller där man utvecklar materiel, det får vi se. Oavsett var Simon och August till slut hamnar så är de och deras kamrater viktiga tillskott till officerskåren och för ett försvar i tillväxt. Läs hela inlägget här >>

http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/dsc-9908.jpg Soldaten kommer in genom dörren, dagen innan var plutonen fem timmar bort. Nu är det dock viktiga saker som ska redas ut. Ledighet. Hur länge, hur mycket och när kan semestern planeras? Personaladministratören tittar försynt upp bakom en av skärmarna, självklart kan hon svara på frågorna, för allt finns uträknat och redo att presenteras för den frågvise. En fråga som inte kan svaras på är om det finns en ”mule” (golfbilsliknande transportfordon) Samtidigt som personaladministratören på personalsektionen reder ut vad som gäller sitter en annan del av staben med planering och bedömanden inför nästa operation. Det är logistik, underrättelser, juridiska frågor och mycket annat som ska samordnas och bearbetas innan skvadronen kan åka ut. Alla timmar, hela veckan Från tidig morgon till sen kväll har staben arbetat sju dagar i veckan, varje vecka. Allt måste fungera, vatten måste beställas, planeringen för kommande operationer ska bli klara och rätt listor ska skickas in till FN-högkvarteret. Och samtidigt som allt annat sker klättrar en sambandssoldat i en av radiomasterna för att justera en av antennerna. Allt sker synkront, som en väloljad maskin, som leds av stabschefen. Men som på alla arbetsplatser så finns det kaffe för att fungera som ytterligare smörjmedel. –För att få det dagliga arbetet att fungera i staben krävs en god kommunikation mellan sektioner och stabsmedlemmar. Ofta behöver flera funktioner bidra för att uppgiften skall kunna lösas på ett bra och effektivt sätt. För att uppnå detta finns fastställda rutiner där stabens sektioner träffas och samordnar verksamheten, säger Mj Per-Martin Järhed, stabschef Mali14. Men det finns också tid att träna, skämta och ta en och annan läsk på verandan, för att hålla modet uppe i allt arbete. Som en schweizisk armékniv – fast svensk Staben är en mångfacetterad samling av människor, som hanterar allt som kan tänkas hända. Allt från planeringen av logistisk i FN-systemet och se till att sambandet hem till Sverige fungerar. Alla delar är viktiga för att vi gemensamt ska kunna lösa våra uppgifter. I den internationella kontexten vi arbetar i samarbetar vi också en hel del med andra nationer. Vi kan bidra med kunskaper och de kan stötta med verktyg som vi saknar. –För att lösa komplexa uppgifter krävs oftast att de belyses ur olika synvinklar. Den stora mängd kunskaper och erfarenheter som finns i staben möjliggör detta, förutsatt att man arbetar mot samma målbild. Generellt inleds alla planeringar med en gemensam uppstart där målbilden förtydligas. Just den gemensamma målbilden är det absolut viktigaste för att lyckas med planering och övriga uppgifter i staben, säger Mj Järhed. Förberedelserna för att Mali15 ska ta över är i full gång och delar av den tillträdande staben är nu också på plats i Mali. Arbete in i kaklet Planeringen och verksamheten fortsätter för Mali14 hela vägen tills uppställningen vid K3 för medaljering. Därefter påbörjas en välförtjänt julledighet för att sedan återgå till ordinarie förband och arbeten runt om i hela Sverige. – Det är med blandade känslor som vi nu lämnar över till Mali 15. Visst skall det bli skönt att komma hem till familjen, men det är också med en stor portion vemod som jag kan konstatera att resan närmar sig sitt slut och det är dags att låta våra efterträdare överta stafettpinnen, avslutar Mj Järhed. Läsa hela inlägget här >>

Under torsdagen presenterade Saab de första sex serietillverkade och snart leveransklara Gripen E för Försvarsmaktens flygvapenchef och chefen för det brasilianska flygvapnet.– Leveranserna är viktiga för vår förmågetillväxt och försvaret av Sverige. Med Jas 39 Gripen E kommer svensk försvarsförmåga öka, och vi kan bygga ett starkare och taktiskt överlägset flygvapen i varje situation, säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström. Saab har nu alltså gått in i leveransfas vad gäller stridsflyget Gripen E och visat upp de sex första serieproducerade planen. Fyra av dem går till Brasilien och två till Försvarsmakten. Skillnaden mellan Gripen C/D och Gripen E är stor. E-versionen har moderniserade sensorer och flygvapenchefen konstaterar att den sammanlagda förmågan kopplat till mjukvara, systemintegrering, sensorer, vapen och telekrigssystem kommer matcha och i många fall vara bättre än dagens femtegenerations stridsflygplan. – Gripen E är ett system med god bränsleekonomi, enkelt att underhålla och har en hög tillgänglighet. Flygplanet har fler balkar vilket innebär att Gripen E kan bära mer vapen, alltså fler robotar och bomber. Med Gripen E skapar vi ett militärt problem för en motståndare. Vi blir helt enkelt vassare och farligare, säger flygvapenchefen. Läs hela inlägget här >>

Under den gångna veckan har det varit extra mycket marin verksamhet i Hanöbukten. Fartyg från de båda sjöstridsflottiljerna har övat luftförsvar i alltifrån solsken och vindstilla till kulingvindar och regn.Hotet från flyg och Läs hela inlägget här >>

På torsdagsmorgonen utlöstes en större bilburen sprängladdning mot en bilkonvoj i Mogadishu, cirka 5 km från den svenska campen. Attacken riktades sig mot en konvoj eskorterad av ett privat säkerhetsföretag. Flera dödsoffer och skadade, men inga av de drabbade var från EUTM och all svensk personal är inräknad och oskadd.– Det är i princip ett attentat om dagen här i Mogadishu, även om den här sprängladdningen var större än på länge, vilket bryter mönstret. Det kan vara så att Al-Shabab nu trappar upp sina attacker inför det förestående valet, men det är för tidigt att säga säkert, säger överste Hans Granlund, ställföreträdande chef för EUTM Somalia. EUTM Somalias uppgift är att bidra till säkerheten i landet genom rådgivning och utbildning. Verksamheten bedrivs främst i Somalias huvudstad Mogadishu. Den svenska styrkan på nio personer är förlagd inom den internationella campen på Mogadishus flygplats. Läs hela inlägget här >>

Mannen på motorcykel som vi precis har stoppat skakar bestämt på huvudet och svarar på ett av de många lokalspråken, men när jag fortsätter prata så följer han ändå med lätthet mina direktiv. Jag vet att han förstår mig och antagligen talar franska väl men jag såg också hur han nervöst kollade runt när vi stoppade honom. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc05073.jpg I insatsområdet där vi verkar innebär det ofta en stor risk för civilbefolkningen att samverka med oss. De terroristorganisationer som är aktiva i området har informatörer i varje by och de samlar aktivt in information om vilka som pratar med internationella styrkor. Civilbefolkningen blir därefter systematiskt attackerade och faller offer för repressalier. Varje samtal måste hela tiden analyseras: sätter jag personen i fara, vilka ser, vilka hör, vilka ämnen diskuterar vi? I Mali finns det en myriad av olika kulturer, språk och etniciteter som sträcker sig bortom landets territoriala gränser. Som en tidigare koloni var franskan redan etablerad som det administrativa språket och när landet väl blev självständigt valdes franska som det officiella språket, bland annat då det inte premierade en etnicitet över en annan. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc05755-red.jpg Språket har därför blivit något av stor strategisk betydelse. Franskan representerar både befolkningens möjlighet till att få information från staten och omvärlden, samt möjligheten till att kunna ge information av vikt till internationella förband. Något som terroristorganisationer också har identifierat vilket är en av anledningarna till att de sedan början av krisen 2012 har jobbat aktivt för att stänga skolor och hota statsrepresentanter och lärare från att återvända till de utsatta områdena. Med tanke på att nästan hälften av invånarna är under 16 år innebär det här inte bara en risk för den nuvarande generationen utan snart även för landets befolkning i stort. Men trots språk-barriären och de omedelbara risker som folk lever med tar de ändå kontakt, och vi slås ofta av den levnadsglädje och vilja som människor fortfarande påvisar trots den konflikt som nu varat i drygt nio år. Det är svårt att inte bli berörd när mannen som bara några veckor tidigare förlorat sin son i en massaker utförd av terrorister men trots detta finner mod att ta kontakt med oss och ändå kan öppna upp sig och skämta om hur röda och svettiga soldaterna är. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/dsc05567-red.jpg Civilbefolkningen är inte bara i behov av säkerhet och skydd men det är först efter att säkerhetsläget förbättrats som hjälporganisationer och humanitär hjälp kan börja bygga upp samhället på nytt. Under den tid som kontingenten varit på plats så har samarbeten påbörjats med FNs polisiära bidrag (UNPOL), likväl som civila delar ur både FN och andra samarbetsnationer. Genom detta har vi kunnat inhämta nödvändig information för att de civila delarna ska kunna prioritera sina insatser. Det finns fortfarande mycket kvar att göra men jag har hopp om att FN ska kunna göra det som så få andra organisationer kan – genomföra verksamhet tillsammans med militära och civila delar, sida vid sida, i syfte att fullt ut nå ut till civilbefolkningen. Militärtolk Mali14 Läsa hela inlägget här >>

Innan man som soldat, blivande officer eller anställd i Försvarsmakten genomför praktiska utbildningar och kurser i Vintermiljö ska man förbereda sig genom att genomföra utbildningspaket ”Kallt väder”. Det här gäller inte bara för Försvarsmakten när nu Totalförsvaret är på väg att byggas upp i Sverige. Av den anledningen genomförs nu den första instruktörskursen för personal inom polisen, räddningstjänsten, regionerna, Sjöfartsverket med flera.Utbildningspaketet har funnits under närmare 20 år och har under årens lopp utvecklats på olika sätt. Försvarsmaktens vinterenhet har funktionsansvaret för utvecklingen av ”Kallt väder” och major Tony Gustafsson är den som har hållit i arbetet tillsammans med Magnus Gudmundsson vid Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet, FMLOPE i Halmstad. ”Människan i kyla” Förutom att Tony arbetat med uppdateringen av ”Kallt väder” är han också engagerad i ett projekt tillsammans med bland annat personal från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. – Vi har jobbat för att implementera hela utbildningskonceptet ”Människa i kyla” i utbildningen av till exempel poliser, personal inom räddningstjänsten, länsstyrelsen, regionerna med flera. Och nu har vi kommit så långt att vi kör den första instruktörskursen för personal ur dessa myndigheter, berättar Tony. ”Vi går till handling och gör något konkret” – Det är mycket glädjande att vi nu går till handling och gör något konkret för att överföra Försvarsmaktens kunskaper till de civila myndigheterna genom att genomföra den här instruktörskursen, berättar MSB:s Maria Jontén, projektledare för det svenska deltagandet i Barents Rescue 2022 som genomförs i Norge i september. – Baserat på erfarenheter genom åren har vi konstaterat att vi inte har de rätta verktygen och kunskaperna för att hantera kallt väder. Vid övningen Barents Rescue i Kiruna 2019 var det här en fråga som verkligen belystes. De inblandade civila myndigheterna utryckte tydligt att de vill få in den här utbildningen i sin verksamhet, fortsätter Maria Jontén. Tydliga exempel – Vi har också andra exempel då räddningspersonal vid olika olyckor inte har rätt utbildning och utrustning för att kunna hantera kyla och svåra förhållanden. Ta till exempel Herkuleskraschen på Kebnekaise. Dit kom personal för att arbeta i olycksområdet som inte alls hade utrustning och tillräckliga kunskaper för att hantera de extrema förhållandena, berättar Tony Gustafsson. Ett annat exempel kan vi hämta från vårt grannland Norge och den tragiska rasolyckan i Gjerdrum utanför Oslo i december 2020 där Sverige stöttade med räddningspersonal. Där hade den norska och svenska personalen stora problem på grund av att de inte hade rätt utrustning och kläder för att kunna hantera den kyla och de svåra förhållanden som rådde i olycksområdet, fortsätter Tony. Föreläsningar och praktiska övningar Instruktörskursen som pågår under tre dagar har samlat cirka 20 deltagare från hela landet från olika myndigheter, det är bland annat poliser som arbetar som kriminaltekniker, sjukvårdpersonal från ambulanssjukvården, personal från räddningstjänsten och Sjöfartsverket. Fler kurser är planerade Kursen innehåller grunderna i utbildningspaket ”Kallt Väder”, föreläsningar i medicin, fysiologi och kylskador samt praktiska övningar som kamratkontroll, hantering av klädsel och utrustning, åtgärder vid lång och kort rast, förläggningstjänst och transporter. – Nu kommer inte det att stanna efter den här första utbildningen, de som nu går den här första kursen är utvald personal som i sin tur ska ta det här vidare inom sitt yrkesområde. Sedan kör vi ytterligare två kurser i Kiruna i februari som förberedelse inför Barents Rescue i Norge i september, berättar Maria Jontén. ”En bra grund att stå på” – En mycket bra utbildning, det har varit väldigt lärorikt och nyttigt. Jag tror det blir en bra grund att stå på som vi sedan kan anpassa för våra utmaningar och vår verksamhet, säger Caroline Hagström, verksamhetsutvecklare för ambulanssjukvården i Region Skåne. Maria Jontén berättar också att det finns en tydlig inriktning för det fortsatta arbetet. – Vi har målet klart för oss. Vi ska genom praktisk handling upprätta en förmåga inom de civila myndigheterna för att bli bättre på att kunna genomföra insatser tillsammans. Och genom att överföra kunskaperna kan vi sedan föra in utbildningen i alla inblandade myndigheters utbildningssystem, avslutar Maria Jontén. Läs hela inlägget här >>

Under julhelgerna inleder Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg en omfattande rekrytering till ett 30-tal befattningar av skilda slag. Skälet är att förbandet i och med återetableringen av Älvsborgs amfibieregemente Amf 4 nu ska fokusera på sin huvuduppgift, försvarsmedicinen.– Det blir möjligt eftersom det garnisonsansvar vi hade tidigare har övertagits av Amf 4, förklarar överste Peter Fredriksson, chef för FömedC. Den nya organisationen består av en stab, en försvarsmedicinsk stridsskola med ansvar för utbildning och övning, en enhet för utveckling och en sjukhusbataljon där sjukhuskompanierna och ett nybildat traumakompani ingår. Dessutom finns en avdelning för flygmedicin i Linköping. – Vi lägger stor vikt vid mångfald och jämlikhet i arbetsgruppen och söker både äldre och yngre personal, såväl legitimerad som icke legitimerad och både kvinnor och män, med civila och militära kompetenser, förklarar Peter Fredriksson. Läs hela inlägget här >>

Specialister inom olika fackområden är ett måste för att möta olika typer av händelser. En av dessa kompetenser är EOD (Explosive Ordnance Disposal), kunskapen och förmågan att röja bomber, minor och ammunition. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/11/bild3.jpg EOD-grupperna som tillhör SWEDEC genomför regelbundet insatser i tillfälligt sammansatta enheter och ofta i samverkan med andra förband. Internationella insatser och utbildningar är en del av vår normala verksamhet. Alla som ingår i EOD-grupperna har en gedigen utbildning och utrustning för att lösa komplexa uppgifter under alla typer av förhållanden. Vi har under vår tid vid Mali14 understött Skvadronen med vår specialkompetens, ammunitionsröjning. Det har inneburit allt från att stödja högre chef vid planering av uppgifter till att oskadliggöra explosiva föremål som hindrat Skvadronen från att lösa uppgift. Läsa hela inlägget här >>

Vid en ceremoni på K 4 i Arvidsjaur överlämnade FMV två nya snöskotersystem till Försvarsmakten. – Hundra nya skotrar kommer ge en enorm förmågeökning för jägarbataljonen och fallskärmsjägarskvadronen i Karlsborg, säger brigadgeneral Mikael Frisell, chef för armémateriel vid FMV. Det var en stolt general Mikael Frisell som bara två år efter att inköpsprocessen startat kunde leverera två moderna snöskotersystem till Försvarsmakten. – Det system Försvarsmakten haft tills i dag är gammalt. Det känns bra att kunna överlämna moderna snöskotersystem med två nya typer av skotrar, säger Mikael Frisell. Det handlar om 88 stycken tunga skotrar av typen Lynx 69 Ranger Army med plats för passagerare samt kälke med lastkapacitet på 350 kg. K 4 får dessutom tolv alpina snöskotrar av typen Lynx Boon Docker Army med en lättare släde som har lastkapacitet på 150 kg. Den alpina snöskotern ger unika förutsättningar för förflyttning i brant bergsterräng samtidigt som den får med sig den extra utrustning som kan behövas för att till exempel leda in artilleri eller stridsflyg. – Detta ökar jägarförbandens möjlighet att infiltrera och genomföra operationer djupt bakom fiendelinjerna. Det ger också förmågan att förflytta små förband med mycket utrustning långa sträckor och dessutom utan att lämna stora spår, säger Mikael Frisell. Läs hela inlägget här >>

Sedan 2018 bidrar Försvarsmakten med personal till den kanadensiskt ledda utbildnings- och träningsinsatsen Operation Unifier. För närvarande består det svenska bidraget av fyra personer. Inriktningen är att engagemanget ska växa de närmaste åren.Försvarsmakten utbildar och tränar tillsammans med likasinnade länder ukrainska säkerhetsstyrkor på plats i Ukraina. Det är en del av det breda stöd som Ukraina har av det internationella samfundet. – Det är ytterst de ukrainska styrkornas ansvar att försvara sitt territorium och skydda sin civilbefolkning. Genom att träna och utbilda dessa styrkor stärker vi deras förmåga att kontrollera och stabilisera landet. På så sätt bidrar vi till stabiliteten i vårt eget närområde, säger Försvarsmaktens produktionschef generallöjtnant Johan Svensson. Försvarsmaktens bidrag till Operation Unifier består av tolk, stabsofficer och instruktörer. Planering pågår för att engagemanget i Ukraina på sikt ska växa. Enligt den svenska regeringens beslut får Försvarsmakten bidra med upp till 15 personer. – Den europeiska säkerhetsordningen har under lång tid bidragit till fred och stabilitet i vår del av världen. Det handlar om principer som nationers rätt till självbestämmande och territoriell integritet. Genom insatsen bidrar Försvarsmakten till att bevara denna ordning, samtidigt som erfarenheterna av träningsinsatsen utvecklar vår egna militära förmåga, säger Johan Svensson. Försvarsmaktens engagemang i Ukraina är en följd av en direkt förfrågan från ukrainska regeringen och är beslutad av den svenska regeringen. Läs hela inlägget här >>

Under torsdagen den 18 november inleddes en ny epok och era för det svenska luftvärnet. Detta var dagen då det avancerade, amerikanska robotsystemet Patriot infördes som ett led i att öka den svenska försvarsförmågan. Ett system som nu kommer att benämnas Luftvärnssystem 103 (LvS103) i Försvarsmakten.Under en ceremoni vid Luftvärnsregementet i Halmstad som samlade såväl den samlade svenska luftvärnsexpertisen liksom ett antal utländska gäster från bland annat US Army och levererande industrier skedde överlämningen till mottagaren, Försvarsmaktens representant i form av arméchef, generalmajor Karl Engelbrektson. – Som representant för Försvarets Materielverk ber jag att få överlämna den första, kompletta eldenheten av luftvärnssystem 103 till armén och Försvarsmakten, deklarerade brigadgeneral Mikael Forsell, chef för Armémateriel vid FMV. Ett överlämnande som innebär att Luftvärnsregementet nu förfogar över tre lavetter för två olika typer av robotar, en ledningsplats, en kombinerad spanings- och eldledningsradar, elverk, reparationsenhet samt tillhörande dragfordon. En annan person som gick omkring och inspekterade den nya materielen med stort intresse och ett leende på läpparna trots den något bistra väderleken var försvarsminister Peter Hultqvist. Han konstaterade att överlämningen också utgör ett handfast bevis på att den svenska försvarsförmågan stärks i och med ett starkare luftförsvar: – Med Luftvärnssystem 103 får Försvarsmakten kapacitet att möta robot- och flygangrepp på långa avstånd och vi kommer att kunna bekämpa ballistiska robotar. Detta utgör en kraftfull modernisering och uppgradering av det svenska luftförsvaret och den svenska försvarsförmågan, sa Peter Hultqvist. – Dessutom är detta ett projekt där såväl budget, leveranstid som tidtabellen för utbildningar håller. Att få ett så pass avancerat materielsystem som Patriot är på plats från beställning till leverans inom loppet av tre år är synnerligen väl utfört arbete av berörda parter, berömde försvarsminister Hultqvist. Generalmajor Gregory Brady, chef för US Armys luftvärnsstyrkor i Europa och Baltikum var en av arméchefens inbjudna gäster. – Den viktigaste aspekten för vår del är att nu har ytterligare ett land som vi arbetar tillsammans med erhållit Patriotsystemet, vilket innebär att vi kan fortsätta att utveckla vår relation till den svenska armén och Luftvärnsregementet, vilket i sin tur innebär att vi tillsammans blir starkare och kan lösa uppkomna uppgifter tillsammans baserat på fattade politiska beslut. Jag hälsar Sverige varmt välkommen in i Patriotfamiljen, förklarade general Brady som också aviserar att det planeras gemensamma övningar tillsammans med amerikanska förband under kommande år. Hans värd, arméchef Karl Engelbrektson tvekade inte att ta till stora ord om överlämningens formella betydelse: – Det är utan tvekan en stor dag för Försvarsmakten och armén. Vi tillförs en ny förmåga för att kunna bekämpa ballistiska robotar och den totala effekten av luftvärnssystem 103 påverkar vår försvarsförmåga på ett synnerligen konkret sätt. Jag kan nu till försvarsministern rapportera att luftvärnssystem 103 kommer att ha så kallad initial operativ förmåga (IOC) från och med årsskiftet, förklarade arméchef, generalmajor Karl E Engelbrektson. Läs hela inlägget här >>

Under en regnig och mörk novemberkväll på räddningstjänstens övningsplats i Lund har en allvarlig trafikolycka inträffat där två personbilar och en buss har kolliderat. Först på plats är en sjukvårdpansarterrängbil 360 med soldater från Södra skånska regementet tillsammans med fyra ungdomar. Det är slutövning för höstens MBU i Lund.Människan bakom uniformen (MBU), är ett ungdomsprojekt där ungdomar mellan 15-20 år får träffa och lära känna personal från samhällsstödjande yrken som polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård, socialtjänst och kommunens fältgrupp. MBU finns i flera kommuner runt om i landet. Under hösten har Försvarsmakten varit med på alla träffar i Lund. – Vi är med för att visa och berätta om Försvarsmakten men även om personerna bakom uniformen. Vi träffar inte på ungdomar på samma sätt som polisen eller räddningstjänsten gör till vardags utan vi träffar ungdomar främst via skolföreläsningar men då bygger man inte samma band. MBU är ett bra sätt att slå hål på olika fördomar och visa att det är vanliga människor bakom uniformen, säger Suleyman Barov som är yrkesinformatör på Södra skånska regementet. Under hösten har personal från uniformsyrkena träffat ungdomarna ett antal kvällar och helger för att ge ungdomarna en inblick i deras vardag. Ungdomarna har fått prova på allt från hjärt- och lungräddning, släckning av bränder till att springa stridshinderbana. Simon som är en av ungdomarna fick agera plutonchef under kvällen slutövning. – Det var väldigt mycket att ha koll på i början och svårt att veta var man ska börja. Men det har varit en häftig övning. Under kvällen får polisen spärra av olycksplatsen, genomföra en kortare brottsplatsutredning samt omhänderta två individer. Räddningstjänsten får klippa upp ett biltak för att få ut en skadad person som är fastklämd och ambulanspersonal får ta hand om flera skadade personer med stöd av sjukvårdare från Försvarsmakten. Det som är speciellt med övningen är att det är ungdomar från projektet MBU som gör allt arbete, under handledning av instruktörer från respektive myndighet och organisation. – Det har varit riktigt kul att vara med och verkligen få testa det vi lärt oss under hösten. Men det var också mycket nytt men vi fick väldigt bra handledning under tiden av våra instruktörer, säger Ella som fick agera som militär sjuksköterska. – Det var fantastiskt att se ungdomarna arbeta tillsammans och hitta lösningar. Ungdomarna har fått en bra kunskap och kännedom om vardagen för en soldat och det är extra kul att få vara med på slutövningen som anställd i Försvarsmakten då jag själv var med som ungdom i MBU innan jag gjorde värnplikten, avslutar Suleyman Barov. Läs hela inlägget här >>

Den svaga höstsolen lyste idag torsdag över Militärhögskolan Karlbergs nya fana. Framför hela personalstyrkan, kadetterna på officersprogrammet och deltagarna på Sofu-programmet lämnade Hans Majestät Konungen, Carl XVI Gustaf, över en ny fana då den gamla gjort sitt.Fanor har spelat stor roll i den militära historien. De användes ursprungligen som fälttecken och fördes av enheter inom infanteriet, medan kavalleriet förde standarer, en mindre variant av en fana. När man drog ut i fält fungerade fanorna och standarerna som signal- och identifikationsmedel. Soldaterna stred vid sin fana och för sin fana. När nya soldater anslöt svor de sin trohet till fanan. Idag används de huvudsakligen i ceremoniella sammanhang, fortfarande med en stor portion tradition och betydelse kopplade till sig. – Jag kommer nu att tilldela Militärhögskolan Karlberg den fastställda fanan. Ni skall i alla syften ära och hedra den! Med de orden lämnad kungen under ceremonin över den nya fanan till överstelöjtnant Johan Martinsson, tillförordnad chef för Militärhögskolan Karlberg. Medräknat den nya fanan har Militärhögskolan Karlberg sedan 1817 fört totalt sex fanor. Den första överlämnades av kungen i rikssalen på Karlbergs slott den 6 mars 1817 till dåvarande Kungliga Krigsakademin. Därefter har kungen överlämnat fanor år 1842, 1920, 1952 och senast vid skolans 200-årsjubileum 23 maj 1992. – Det var med stor stolthet jag idag, tillsammans med min personal och våra kadetter, tog emot vår nya fana. Fanorna har alltid varit viktiga i militära sammanhang och vi är glada att återigen ha en fungerande och vacker fana att använda. Skolan har under mer än tvåhundra år värnat traditionen av att föra vår kransbeprydda fana, en fana vi nu ska föra in i framtiden, säger överstelöjtnant Johan Martinsson, tillförordnad chef för Militärhögskolan Karlberg. Militärhögskolan vårdar inte bara en vacker fana, utan även en fanspets med XIII:s namnschiffer som bedöms komma från de första fanorna skolan erhöll 1817. Innan fanan kunde överlämnas har den gått genom en lång och komplicerad tillverkningsprocess där många parter varit inblandade. Fanan är till exempel unik eftersom varje tillverkad fana har formats av en konstnär. Under nästan ett års tid tillverkades fanan sedan av Handarbetets vänner innan den kunde spikas fast i sin stång. Den så kallade spikningen är, precis som överlämningsceremonin, en anrik och värdig ceremoni. I den slog 22 representanter från Militärhögskolan Karlberg fast varsin spik, som i de här sammanhangen benämns tännlikor, i stången och därmed fästes fanan i sin stång. Spikningen är en ceremoni med mycket gamla anor med syfte att knyta förbandets personal till fanan, att följa, värna och vårda den i fred, kris och krig. Spikningsceremonin genomfördes på Armémuseet i februari 2020, strax innan det var tänkt att fanöverlämningen skulle ske. Varför den sköts på framtiden till idag är dock en annan historia. Läs hela inlägget här >>