RSS-Bot

Försvarsmakten har beslutat att omfördela resurser för att förstärka operativt på flera olika platser i landet. – Säkerhetsläget i vårt närområde har varit allvarligt en längre tid och den senaste händelseutvecklingen har stärkt den bilden ytterligare, säger insatschef Michael Claesson. Försvarsmakten ser nu ökad rysk aktivitet i Östersjön, med inslag som avviker från normalbilden. Bland annat har ett antal landstigningsfartyg från Rysslands norra marin passerat in genom Stora Bält och vidare in i Östersjön. – Det behöver inte betyda något ökat hot, men vi anpassar oss alltid efter rådande situation, säger insatschefen. Insatschefen konstaterar att en del av de åtgärder Försvarsmakten vidtar kommer att synas och andra syns inte. – På Gotland kommer det med säkerhet synas, men vi omdisponerar resurser på fler platser än så. Sammantaget berör det förmågor ur samtliga stridskrafter. Vi kommer att verka i luften, på havet, under ytan och på marken på olika sätt och på olika geografiska platser. Läs hela inlägget här >>

I december skickade Ledningsregementet hem 468 värnpliktiga då det uppmärksammats brister i utbildningen. Nu är de värnpliktiga tillbaka och förbandet blickar framåt. - Vårt mål är att våra värnpliktiga krigsplaceras som skickliga soldater men också att de ska ha haft ett av de bästa åren i sitt liv hos oss, säger förbandschef Johan Axelsson.Det hör inte till vanligheterna att skicka hem värnpliktiga på förlängd julledighet. Det är så pass ovanligt att det blev rubriker i media. Men skälen för detta vägde tungt. Under hösten hade flera undersökningar gjorts som visat att trots att de allra flesta värnpliktiga var mycket nöjda med sin utbildning, fanns det även brister i värnpliktsutbildningen. Det fanns även vittnesmål om händelser som varit både olämpliga och i vissa fall kränkande. Johan Axelsson, säger att Ledningsregementet har värnpliktiga med höga uttagningskrav och som har så avancerade befattningar att de behöver genomföra 11 månaders utbildning men att det funnits en för hög ambition och belastning i utbildningen som inte gynnat nödvändig pedagogik. - Vi har fått rapporter om beteenden hos ett fåtal befäl och värnpliktiga som är helt oacceptabla. För att utveckla pedagogiken om hur vi utbildar för krigets krav och skapa tid för att resonera om etik i vår profession valde vi att tidigarelägga de värnpliktigas hemresa med tre dagar för att frigöra tid att fokusera på de här frågorna, säger Johan Axelsson. Den omedelbara åtgärden vid förbandet blev att låta befäl vid grundutbildningen genomgå ett tre dagar långt seminarium som fokuserade på pedagogik, etik, beteenden och ledarskap. Reflektionerna från seminariedagarna har sedan resulterat i tydliga åtgärdspunkter som ska utveckla kvaliteten på värnpliktsutbildningen under 2022. - Det handlar bland annat om mer tid för återhämtning, bättre instruktörsstöd och bättre uppföljning på hur vi hanterar skador och sjukdom hos de värnpliktiga. Vi har också valt att stärka upp handledning av befäl där vi har identifierat behov för det, säger Johan Axelsson. På Ledningsregementet finns även vittnesmål om händelser som förbandet utreder och i två fall valt att polisanmäla. Hur kan då den här typen av händelser ske vid ett förband som arbetat med värdegrundsfrågor i flera år? Johan Axelsson säger att det handlar om en osund tystnadskultur vid förbandet. - Det är endast ett fåtal befäl och värnpliktiga som brister i sitt uppförande, men kring dessa finns många fler som inte har vågat agera och säga ifrån i tillräcklig utsträckning. Tystnadskulturen gör det möjligt för dem som inte följer Försvarsmaktens uppförandekod att fortsätta att göra det, säger han. Johan Axelsson understryker att det som skett på Ledningsregementet inte har något med att göra att de värnpliktiga skulle vara svaga eller inte orka med utbildningen. - Vår värnpliktsutbildning är hård, och den måste vara hård för att möta krigets krav. Den ska inte vara hård på grund av destruktivt ledarskap och en osund disciplin utan det handlar om högt ställda målsättningar som ska uppnås under krävande förhållanden och det når våra värnpliktiga upp till om de får rätt förutsättningar, säger han. Ledningsregementets krigsförband innehåller unika förmågor som kräver mycket hög kompetens och tid att för att kunna utbilda i. Att i krig och i alla väder kunna hantera högteknologi, så som att bygga nätverk, serverhallar och ledningsplatser i skogen, lyssna på och störa motståndarens signaler, skydda våra system mot cyberattacker, klättra i höga master och bedriva psykologiska operationer är bara några exempel på vad som är krigets krav för förbandets soldater. Johan Axelsson betonar att det kommer att krävas tid och engagemang från hela förbandet för att komma till rätta med problemet och att samtlig personal kommer att genomgå seminariedagar på med tema ledarskap, etik och tystnadskultur. Åtgärderna på värnpliktsutbildningen kommer förbandsledningen att följa upp varje månad fram tills soldaterna rycker ut i juni. - Förtroende mellan oss anställda och de värnpliktiga är helt avgörande för vi står tillsammans på slagfältet. Vi möter fienden och löser uppdraget tillsammans. Det fullständiga förtroendet måste byggas från dag ett på grundutbildningen, något annat har vi inte råd med. Det är det enda sättet vi kan utbilda de bästa soldaterna och utveckla de bästa kvalificerade förmågorna. säger han. Johan Axelsson säger att han verkligen ser fram emot utbildningsresultaten de värnpliktiga kommer att uppnå efter slutövningen i vår och att få ta del av de värnpliktigas reflektioner när de rycker ut. - Jag har fullt förtroende för våra anställda, våra förmågor och vår gemensamma väg framåt, säger han. Läs hela inlägget här >>

Under året startar etableringen av ytterligare ett it-försvarsförband (ITF) med lokalisering i Linköping. – Det är en förbandstyp utformat för att föra väpnad strid på cyberarenan, säger överstelöjtnant Johan Nyström, som är projektledare för andra ITF (2. ITF), vilket blir det nya förbandets beteckning.It-försvarsförbandens uppgift är att skydda Försvarsmaktens ledningssystem mot intrång och angrepp och att både proaktivt och reaktivt hantera it-incidenter. Andra ITF är ett eget krigsförband som rent organisatoriskt tillhör Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS. – Det nya förbandet kommer avsevärt att öka Försvarsmaktens robusthet och kapacitet för defensiva och offensiva cyberoperationer, säger Johan Nyström. Försvarsmaktens val av lokalisering ser Johan Nyström som naturligt. – I just den här placeringen har den samlade bedömningen gjort att Linköping har bäst förutsättningar. Dels garnisonens geografiska läge och infrastruktur, universitetet med sina spetsutbildningar. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, finns här och dessutom en rad företag som verkar inom it-säkerhet. Det finns alltså en naturlig grund för rekrytering och kompetensutveckling i regionen. De formella besluten är fattade och rekryteringen har påbörjats. 2027 räknar Försvarsmakten med att förbandet ska vara fullt bemannat. – Det kommer innebära ett antal arbetstillfällen både gällande officerare, specialistofficerare och civila, säger Johan Nyström. Läs hela inlägget här >>

Under året startar etableringen av ytterligare ett IT-försvarsförband (ITF) med lokalisering i Linköping. – Det är en förbandstyp utformat för att föra väpnad strid på cyberarenan, säger överstelöjtnant Johan Nyström, som är projektledare för andra ITF (2. ITF), vilket blir det nya förbandets beteckning.IT-försvarsförbandens uppgift är att skydda Försvarsmaktens ledningssystem mot intrång och angrepp och att både proaktivt och reaktivt hantera IT-incidenter. Andra ITF är ett eget krigsförband som rent organisatoriskt tillhör Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS. – Det nya förbandet kommer avsevärt att öka Försvarsmaktens robusthet och kapacitet för defensiva och offensiva cyberoperationer, säger Johan Nyström. Försvarsmaktens val av lokalisering ser Johan Nyström som naturligt. – I just den här placeringen har den samlade bedömningen gjort att Linköping har bäst förutsättningar. Dels garnisonens geografiska läge och infrastruktur, universitetet med sina spetsutbildningar. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, finns här och dessutom en rad företag som verkar inom IT-säkerhet. Det finns alltså en naturlig grund för rekrytering och kompetensutveckling i regionen. De formella besluten är fattade och rekryteringen har påbörjats. 2027 räknar Försvarsmakten med att förbandet ska vara fullt bemannat. – Det kommer innebära ett antal arbetstillfällen både gällande officerare, specialistofficerare och civila, säger Johan Nyström. Läs hela inlägget här >>

Lena Hallin, chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, höll ett anförande om omvärldsläget på Folk och Försvars rikskonferens under tisdagen. – Vi är långt från ett normalläge för svensk säkerhet i dag. Utvecklingen har under en tid gått i riktning mot en allvarlig säkerhetspolitisk kris i Europa, och den har accelererat de senaste månaderna. Chefen för Must fokuserade i sitt anförande mycket på ryskt agerande. – Rysslands främsta målsättningar är regimstabilitet och att stärka sin ställning som stormakt. Att förhindra Natos utvidgning i Rysslands närhet har högsta prioritet – och man ser mycket långsiktigt på detta. Hon menade att Ryssland medvetet utnyttjar oron i väst för en rysk intervention mot Ukraina för att få genomslag för sina krav på en förändrad europeisk säkerhetsordning. – Hotet kan vara angreppet. Oavsett hur den nuvarande situationen utvecklas så är det en illusion att spänningarna i Europa skulle vara övergående. Lena Hallin tryckte också på den komplexa hotbilden mot Sveriges säkerhet som Must ser. – Risken för att Sverige ska utsättas för hårdhänta påtryckningar för att påverka vårt suveräna beslutsfattande och att minska vår handlingsfrihet har ökat. Dessutom ses ekonomi och teknologi alltmer som en del av säkerhetspolitiken och som potentiella vapen. – Kvalificerade statliga aktörer söker brett efter sårbarheter i vårt öppna och digitaliserade samhälle. Man ser ingen skillnad mellan offentligt och privat, civilt och militärt, mellan fysiska eller cyberdomäner. Sårbarheter på ett område kan användas för påverkan på ett annat. Hon konstaterade också att Ryssland och Kina stärker sitt samarbete, om än inte lika mycket som de vill ge intryck av. – Länder som Ryssland och Kina kan använda hela spektret av sina samhällsresurser för att nå sina mål och de har god förmåga till samordning. Underrättelsehotet mot Sverige är fortsatt högt och vårt säkerhetskyddsarbete får inte eftersättas. Läs hela inlägget här >>

Ledningsregementet utreder händelser som uppges ha skett på förbandet under hösten 2021. Nu gör förbandet polisanmälan i två av fallen. – Vi har en skyldighet att anmäla om vi misstänker att något brottsligt har skett, säger ställföreträdande förbandschef, överste Per Nilsson.Under november 2021 tog Ledningsregementet hjälp av Försvarsmaktens Ledarskaps- och pedagogikenhet för att undersöka arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga. I djupintervjuer som genomfördes framkom uppgifter från värnpliktiga och befäl som Ledningsregementet bedömde som allvarliga och överlämnade till militärpolis för vidare utredning. I nuläget har förbandet valt att anmäla ansvariga befäl till civil polis i två av fallen – De händelser som vi fått beskrivna för oss är helt oacceptabla. I två av fallen är det händelser där vi bedömer att brott kan ha begåtts. Vi vill därför att polisen utreder detta vidare, säger Per Nilsson. Tidigare under hösten har Ledningsregementet även polisanmält en värnpliktig för olaga hot efter vittnesmål från andra värnpliktiga. Förbandet har även hemställt till Plikt- och prövningsverket att den värnpliktige ska avskiljas från utbildningen och han är inte längre kvar vid förbandet. – Ärendena är nu överlämnade till polis och vi inväntar deras utredning, säger Per Nilsson. Samtliga händelser som förbandet fått kännedom om utreds även internt för att se om arbetsrättsliga åtgärder behöver vidtas. Läs hela inlägget här >>

Helikopterflottiljens nya divisionschef har full koll över helikopterplattan från fönstret på sitt tjänsterum vid andra skvadron. Där står en helikopter 16 Black Hawk och väntar på major Helena Hommik, första kvinnan i flygvapnet som är divisionschef, som snart ska ut på ett nytt uppdrag.För en divisionschef blir det mer administration, mer möten och lite mindre flygtid men major Hommik är van för hon har varit ställföreträdare till och från under några år och delat rum med förra divisonschefen som delat med sig av sina erfarenheter. Någon formell ceremoni blir det inte men han har överlämnat nyckeln till divisionen i form av en namnstämpel med Helena Hommiks nya titel. Helikopter 16 Black Hawk introducerades i Försvarsmakten för nästan exakt tio år sedan. Då höll Helena Hommik på att slutföra sin pilotutbildning på flygskolan i Linköping. Sedan dröjde det några få år innan hon skolade in sig på just den typen i USA och sedan dess har helikopter 16 varit hennes helikopter. Familjen säger att hon redan som liten pratade om att bli pilot, men det är inget hon själv minns. I stället börjar historien på en militär grundutbildning på Trängregementet i Skövde. Efter en tid där var det en plutonchef som föreslog att hon skulle försöka komma in på officersutbildning och väl där kan man väl söka till pilottesterna. Jag söker för att se om jag ens kommer in tänkte Helena. Det gjorde hon och efter två-tre år som logistikofficer började pilotutbildningen där Helena Hommik var med i den första kull elever som gjorde sin grundläggande helikopterutbildning vid tyska arméns flygskola. – När det väl bestämdes att vi skulle dit gick det väldigt fort. Vi var de första utländska eleverna där. När vi kom dit var de flesta kompendierna på tyska och det tog ett tag innan de kom på engelska. De lärare som kom från östra Tyskland hade läst ryska i skolan så de hade det kämpigt med engelskan i stället. Vi var tre svenskar och resten tyska elever, men de tog väl hand om oss. Bild Efter att hon gått kaptenskursen, som det hette på den tiden, och sedan utbildat sig till major var det rätt klart att det var ett divisionschefsjobb som väntade. Då blir det mycket skrivbordsarbete. Personallistor och övergripande planering som måste tas om hand och det är det som Helena Hommik sätter sig med direkt efter nyår, innan resten av divisionen ramlar in, men flygstället lär inte samla damm för det. – Det ser ut att bli mycket flygtid för skvadronen under nästa år så jag kommer att få flyga en del, men det är många delar som ska hinnas med i ett divisionschefsjobb. Så till sist, frågan som alltid kommer men som hon inte är särskilt förtjust i. Har du någon gång känt att ”det här hade varit enklare om jag hade varit kille”? – Jag förstår att jag syns lite mer eftersom jag är tjej men jag har aldrig upplevt här att man gjort någon skillnad på något sätt. Det skulle vara vid någon fotografering eller om vi ska ut på en flygdag och visa upp helikoptrarna som det har kommit önskemål om att det ska vara någon tjej med och vi är inte så många kvinnliga piloter. Här på skvadronen i Linköping är vi tre stycken. Läs hela inlägget här >>

Under en vanlig övning i Sverige repeteras utbildningar, soldater prövas och vapen testas. I Mali sker allt detta, men ute i den miljön som förbandet ska verka i. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2022/01/20211229-mali15-jesmol01-cetfit02-275.jpgSkjutning med granatgevär. Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten Innan operationer kan genomföras i ett insatsområde ska varje förband uppnå operationskapacitet, för att detta ska ske genomförs olika kontroller för att se att all materiel fungerar och upptäcka eventuella brister som kan åtgärdas i god tid. Denna övning genomförs inte på vår camp utan sker i närområdet. Transport till skjutbanan blir helt plötsligt en större manöver än vad det tidigare varit. Under övningen testas alla vapensystem så de fungerar felfritt. Fordonen kontrolleras och patruller genomförs för att säkerställa att rutiner fungerarar. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2022/01/20211229-mali15-jesmol01-cetfit02-444.jpgFörberedelser innan patrull i by. Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten Trots att syftet är att öva, Innebär det att vi samtidigt kan vara närvarande i byar och patrullera platser. Under övningen besöktes en marknadsplats och styrkan samverkade med lokalborna. En del av vårt uppdrag i Mali är att skydda civila och underlätta deras vardag. I detta är det mänskliga mötet av stor vikt. En av lokalborna sade ”Det är först när ni kommer hem till mig som ni på riktigt kan se hur vi har det, och förstå vad vi behöver”. Läsa hela inlägget här >>

Det sägs att nyårslöften är lätta att ge men desto svårare att hålla. Här hittar du fem bra övningar som håller över tid och bygger långsiktig löpstyrka.I Försvarsmakten är träning en viktig del av vardagen för att klara av jobbet och undvika skador. Som anställd ska man ägna tre timmar i veckan till att utöva fysisk aktivitet på arbetstid, vilket utgör grundnivån för det som kallas Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). Träningen ska ses som en arbetsguppgift som samtliga anställda ska genomföra. Löpcoach 13:e säkerhetsbataljonen har under hösten använt sig av en specialist för att öka de anställdas kunskap kring löpteknik, löpstyrkeövningar och skadeförebyggande träning. Soldaterna har därmed ytterligare ett verktyg för att utveckla sitt eget fysiska stridsvärde. — Löpning ställer höga krav på styrka, i framförallt underkroppen, och för att undvika skador så rekommenderar jag att alltid lägga in styrketräning i ditt upplägg, säger säger löpspecialisten Niklas Holmberg. I bildsnurran ovan ger Niklas sina fem bästa tips på övningar du kan göra för att bygga din egen löpstyrka. — Dagens pass har varit väldigt lärorikt. Det som var särskilt intressant enligt mig var de olika metoderna för uppvärmning och hur man med övningar kan förbättra sitt löparsteg. När vi körde intervaller på slutet och jag försökte använda de rörelser vi övade under uppvärmningen så kände jag direkt en skillnad i hastighet och flyt, sa soldaten Jakub efter passet. Kom ihåg att du alltid kan träna med Försvarsmaktens träningsklubb - FMTK. Träningen fokuserar på kondition, styrka och rörlighet - passar den som redan tränar men också för den som vill komma igång med träningen. Ladda ner träningsappen och börja direkt. Läs hela inlägget här >>

Allt fler svenska och utländska officerare går fjällinstruktörskursen hos Försvarsmaktens vinterenhet i Arvidsjaur. Den är nämligen ett krav för att få leda förband på fjället – något som blir allt viktigare, inte minst när spänningarna kring Arktis växer.Det trädlösa fjället tar ofta andan ur förstagångsbesökare där det tornar upp sig mitt i skogsbältet, bara en kvarts bilfärd från kasernområdet i Arvidsjaur. Lågfjället heter Vittjåkk, och även om det är långt från den egentliga skandinaviska fjällkedjan är platsen perfekt för fjällinstruktörskursens moment om grunderna om kalfjället. Här kan övningar ske under kontrollerade förhållanden innan kursen fortsätter med ökad svårighetsgrad i högalpin miljö i Kirunafjällen. Ett otränat öga ser i dag kanske bara en vacker dag på fjället med gassande sol. Men de drygt 20 deltagarna som är här vet att skönheten är förrädisk. Den starka solen förstärks i snöns reflektioner och vatten och solkräm med skyddsfaktor 50 blir snabbt hårdvaluta. Nödbivack kan rädda liv Kursdeltagarna börjar dagen med att studera en nödbivack mitt på kalfjället. Med spade, skidor och vindsäck visar instruktören, kapten Daniel Lindman, hur denna potentiella livräddare ska utformas. – Det finns lärdomar att dra av den mest dödliga fjällolyckan i Sverige, Anarisolyckan 1978. Den orsakades bland annat av en bristande utformning av nödbivacken. Ni måste ha minst 150 centimeters snödjup för att kunna gräva ett ordentligt skydd från vädret, säger han under genomgången. Det tar flera år att utbilda en fjällinstruktör. Den här kursen är det sista steget i utbildningsresan för ett 20-tal nya instruktörer som framöver kommer att kunna leda sina förband på kalfjäll, både i snö- och barmarksförhållanden. En utbildad fjällinstruktör får också utbilda andra i den grundläggande fjällsäkerhetsutbildningen. En av deltagarna är fanjunkare Stefan Forsgren, säkerhetsmaterielofficer på Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Till vardags arbetar han som chef på Helikopter 16 Black Hawk, med fokus på överlevnad inom flygvapnet och nödevakuering av helikopterpersonal. – Vi måste ha kalfjällskompetensen för att kunna bedriva verksamhet i fjällmiljö med våra flygande besättningar. Vi står också inför pensionsavgångar som gör att vi måste generationsväxla och där är jag en av dem som ska behålla kompetensen, säger Stefan Forsgren. Forsgren är nöjd med utbildningen och känner sig stärkt i rollen som instruktör. – Man lär sig även av de utländska deltagarna. Framförallt är den stora bonusen att man får ett brett kontaktnät som man kan nyttja i många andra sammanhang efteråt. Utlöser lavin Under eftermiddagen hörs plötsligt ett muller. Två kursdeltagare står i armkrok och hoppar på kanten av en hängdriva då en mindre lavin lossnar under deras fötter. Tack vare att eleverna är förankrade följer de inte med i snömassorna. De sitter fast i ett rep som i sin tur är knutet i ett skidankare under snön. – Det är inte världens största lavin här. Men principen är densamma som i högalpin miljö, säger kapten Johan Larsson, kurschef. En stor del av kursen handlar just om att hantera laviner, som är en av fjällets stora faror. Kursdeltagarna utbildas efter Sveriges nationella utbildningsprogram för lavinutbildning och lavinkurser (Svelav) som utgör en standard i den civila världen. – Det gör att Försvarsmakten har ett bra utbyte med de civila aktörerna då vi följer samma utbildningsnivåer. Dessutom får våra elever kompetenser som är användbara i det civila, säger Johan Larsson. Kursens stora final utspelade sig i Kirunafjällen i bästa tänkbara förhållanden ur ett utbildningsperspektiv: 20 meters sikt och flatljus, som innebär att alla visuella referenser försvinner – man upplever en så kallad white-out. De blivande fjällinstruktörerna fick ansvara för ett stort lavinräddningsmoment och leda 25 underställda elever som genomförde grundkursen. – Då ingår allt i räddningsarbetet från eftersök till medicinskt omhändertagande och det är instruktörseleverna som ska leda detta, säger Johan Larsson. Den som lär sig att leda förband i en högalpin vintermiljö får en bra bonus på köpet, påpekar den dåvarande chefen för Försvarsmaktens vinterenhet, överstelöjtnant Morgan Gustafsson. – Då är den vanliga vintermiljön i skogen mycket enklare att bemästra. Om jag kan verka, förflytta och överleva i fjällterräng då kan jag det även i skogsterräng. Läs hela inlägget här >>

Ännu ett intensivt år har passerat, ett år som i hög grad påverkats av pandemin. Myndigheten har trots det målmedvetet arbetat för att bygga ett starkare försvar. Försvarsmakten har fått in en mängd nya rekryter, återetablerat regementen och tillförts mycket ny materiel. Genom ett stort antal övningar tillsammans med våra partnerländer har vi lagt grunden till stabilitet i närområdet. Våra internationella insatser har samtidigt varit av stor betydelse för säkerheten i Afrika och Europa. Årsfilmen ger en kort sammanfattning av hur Försvarsmakten arbetat för att Sverige ska stå bättre rustat för morgondagens hot. Läs hela inlägget här >>

Överbefälhavare Micael Bydén besökte nyligen de svenska soldaterna och officerarna i FN-insatsen Minusma och specialförbandsinsatsen 
Task Force Takuba i Mali. – Jag lämnar Mali mycket stolt över de soldater och chefer jag mött under resan, säger överbefälhavaren.Försvarsmaktens helikopter 16, Blackhawk, stiger så snabbt upp mot skyn att det suger till i magen. I ÖB Micael Bydéns mörka solglasögon speglar sig en molnfri himmel och genom de öppna sidodörrarna strömmar 40 gradig luft. Långt nedanför oss rusar Sahels röda sand förbi. Marschfarten är nästan 200 kilometer i timmen. Vi färdas ovanför ett av världens fattigaste och mest utsatta områden. – På vänster sida regerar JNIM, det vill säga Al Qaida, och på höger ISGS, det vill säga Isis eller Daesh, berättar uppdragsspecialisten från Särskilda helikoptergruppen i det interna radiosystemet och pekar ut mot det karga savannlandskapet. Förutom terrorism plågas Mali av utbredd kriminalitet, trafficking, kidnappningar och smuggling av droger och vapen. Interna konflikter mellan olika folkgrupper förvärrar landets och befolkningens situation ytterligare. Tre insatser i Mali ​Sverige bidrar till tre insatser i det krigsdrabbade Mali, där den FN-ledda Minusma-insatsen är den största med ett svenskt styrkebidrag om cirka 220 soldater. Den svenska kontingenten är stationerad i Gao och består av ett mekaniserat skyttekompani. Det näst största svenska bidraget är till den franskledda multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba, med hemmabas i Ménaka, där Sverige bidrar med 150 soldater samt helikoptrar. Dessutom stödjer Sverige EU:s utbildnings- och träningsinsats EUTM Mali i Koulikoro, med åtta officerare. – Säkerhetssituationen i Mali är utmanande och föränderlig vilket kräver en ständig anpassning av våra resurser och arbetsmetoder, säger ÖB. – Den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba är ett viktigt komplement till Minusma-insatsen samt EUTM Mali-insatsen. De olika insatserna har olika mandat, uppgifter och struktur men strävar mot samma mål – att öka säkerheten i det utsatta Mali. Den röda sanden yr när vi landar i Menáka. ÖB möts av den franska generalen Laurent Michon, chef över Barkhane-insatsen, som Task Force Takuba är en del av. På plats är även den kommande svenska chefen för Task Force Takuba. Han ska samma kväll ta över kommandot från franska brigadgeneralen Philippe Landicheff. Såväl general Michon som den avgående Takubachefen berömmer de svenska soldaterna. Micael Bydén bekräftar denna bild från samtliga möten han genomför under besöket i Mali. – Så ser återkopplingen från samtliga samarbetspartners ut – den är entydigt positiv. De svenska förbanden levererar på hög nivå trots krävande förhållanden. När våra två Blackhawk landar på Gaos flygplats dagen efter möts vi av överstelöjtnant Dennis Löfvenborg, chef för den svenska kontingenten Mali 14 i Minusma. Mali 14 är den svenska styrkan som opererar enligt FN:s koncept benämnt Mobile Task Force, det vill säga mobila insatsstyrkor. Dennis Löfvenborg presenterar de större operationerna som kontingenten genomfört. Dragningen följs av diskussion kring utmaningarna som finns i insatsområdet och i Mali i stort. Sverige och Tyskland delar camp På den efterföljande rundvandringen på Camp Estelle, som den svenska campen heter och som är en del av den större tyska campen Camp Castor, besöker vi huvudförrådet, reparationsgruppen och sjukvårdsinrättningen. Den högste ansvarige läkaren där, Victoria Belin Benninge, och hennes kollega sjuksköterskan Pia Thörn möter upp i det luftkonditionerade tältet. Ur en stor kyl plockar Pia ut en påse blod. – Svenskt blod. Detta var räddningen för de tyska soldaterna som utsattes för en självmordsbombare på midsommarafton, berättar hon. Blodet i kylen kommer från de svenska soldaterna i Gao. De tappas på blod med jämna mellanrum, vilket gör att inget blod behöver flygas in utifrån. Modellen kallas Walking Blood Bank. En stolt överbefälhavare Under resan träffar ÖB och hans delegation FN:s särskilda sändebud i Mali, El-Ghassim Wane, Minusmas tjänsteförrättande styrkechef Paul N’diaye, och den svenska ambassadören Kristina Kühnel. Det utannonserade valet i februari 2022 är en av punkterna som diskuteras. Besök och en övernattning på logistikcentrat NSE, National Support Element, i Bamako hinns också med. Tyvärr uteblir besöket till EUTM Mali-insatsen i Koulikoro denna gång, men ÖB hinner träffa EUTM Malis chef, Jochen Deuer. När flyget lämnar värmen för ett novemberkallt Arlanda är ÖB nöjd med besöket i Mali – hans första sedan pandemin slog till. – Det är viktigt att komma ut och se verkligheten på plats och få höra om vardagen, både från egna soldater och från våra internationella samarbetspartners. – För mig är det klart att våra förband i Mali genomgående håller en hög nivå. Jag lämnar Mali mycket stolt över de soldater och chefer jag mött under resan. Läs hela inlägget här >>

Under julhelgen har en stor bredd av Försvarsmaktens personal varit aktiva. En viktig uppgift som alltid måste lösas är arbetet med en aktuell lägesbild av närområdet. Det sker genom löpande bevakning, inhämtning och bearbetning med olika system och verktyg. Försvarsmakten tillämpar ett aktivt försvar vilket innebär att det alltid finns förmågor och resurser som är snabbt gripbara och som kan aktiveras med kort varsel utifrån rådande läge. Jaktflyget gick till exempel upp på juldagen för att dokumentera och kontrollera två ryska landstigningsfartyg som löpte in i Östersjön. Aktiviteten i sig är inte nödvändigtvis uppseendeväckande men Försvarsmakten är alltid vaksam på utländsk verksamhet i närområdet. Den ökade militära aktiviteten i vårt närområde medför högre krav på en aktuell och relevant lägesbild. - En korrekt lägesbild är avgörande för att jag ska kunna göra rätt bedömningar och vidta de åtgärder och anpassningar som situationen och omvärldsläget kräver, oavsett om det är på annandag jul eller en vanlig vardag, säger Försvarsmakten insatschef Michael Claesson. Försvarsmakten följer säkerhetsläget i närområdet mycket noga, dygnet runt – året runt. Högtider och långhelger är inget undantag. - Tvärtom, det är när andra är lediga och fokuserar på annat som vårt uppdrag blir extra viktigt. Vi ska aldrig bli tagna på sängen. Vi ska alltid vara beredda, säger Michael Claesson. Läs hela inlägget här >>

450 mil mellan Sverige och Gao innebär en omfattande logistikkedja för att få all materiel och post till soldaterna i insatsområdet. Heavy Airlift Wing gör det möjligt att förflytta stora mängder gods i en flygning på ett effektivt sätt. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211221-mali15-jesmol01-c17-580.jpgTvå C-17 ur Heavy Airlift Wing. Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten För att kunna genomföra operationer och hålla soldater och materiel i bra skick krävs allt från mat till reservdelar. I dessa tider är även julklappar ett välkommet tillskott som sprider glädje och höjer moral. I Malistyrkan finns flera soldater och officerare som arbetar med att transporter från Sverige hamnar i Gao. I veckan genomfördes en godstransport med Heavy Airlift Wing som flyger två stycken transportplan av typen C-17, ett av världens största transportflygplan. Till exempel kan man lasta två stycken helikopter 16 (Black Hawk) eller 77 ton gods i ett flygplan. Heavy Airlift Wing är stationerade i Ungern och består av besättningar från tolv länder som delar på totalt tre stycken flygplan. Samarbetet grundar sig på att flera nationer har gemensam verksamhet på olika platser i världen och därför kan flyga tillsammans med leveranser. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211221-mali15-jesmol01-c17-196.jpgFörberedelser genomförs för att lasta av flygplanet. Jesper Moldvik/Försvarsmakten Under de senaste veckorna har leveranserna inte bara bestått av reservdelar till kylsystem utan fler och fler leveranser har innehållit julklappar till soldater och officerare. Något som betyder extra mycket när man inte kan vara hemma under julen. Samtliga ur logistikkedjan gör ett ovärderligt jobb för att Mali 15 ska kunna lösa sina uppgifter på bästa sätt, även om det gäller något så litet som en en julklapp. Läsa hela inlägget här >>

Från Boden till Revingehed, från Gotland till Göteborg. Över hela vårt avlånga land håller Försvarsmakten beredskapen uppe dygnet runt, varenda dag i veckan. Julafton är inget undantag. När de flesta av oss är lediga och äter julbord med nära och kära har Försvarsmakten personal i tjänst på marken, i luften, till sjöss. – Bevakning av vårt närområde sker ständigt under dygnets alla timmar, säger överstelöjtnant Jörgen Lönngren som är operationsledare på insatsstaben vid Högkvarteret i Stockholm. – Vi har beredskap på alla ledningsnivåer och anpassar oss efter rådande läge. Örlogskapten Bo Sandberg tjänstgör under julafton som chef för operativa ledningscentralen (JOC:en) vid Högkvarteret. – Jobbet rullar på som normalt. Lite bättre mat än vanligt och chefen för Högkvarteret brukar komma ner till centralen för att ge oss en julhälsning, berättar Bo Sandberg. Vakttjänstgöring vid Försvarsmaktens olika anläggningar är annars en vanlig uppgift under helger. Vid Livgardet patrullerar insats- och bevakningsavdelningen på regementets område, medan exempelvis elever från Sjöstridsskolan har den behagliga uppgiften att hålla vakt på HMS Falken, som ligger förtöjd vid Calle Muella Deportivo, Fuerteventura. Försvarsmaktens medarbetare finns över hela världen. Totalt 399 officerare och soldater är utsända på olika internationella uppdrag. Det svenska FN-bidraget i Mali utgörs av en kontingent på cirka 300 personer som arbetar för att stabilisera det krigshärjade landet. Afghanistan, Irak, Korea och Somalia är andra platser där Försvarsmaktens medarbetare tjänstgör denna jul. Läs hela inlägget här >>

Just nu pågår omfattande rysk militär verksamhet i Europa, särskilt vid gränsen till Ukraina. Försvarsmakten följer utvecklingen noga och har samtidigt beredskap för att möta olika typer av händelseutvecklingar ur ett bredare perspektiv.Läget runt om oss i världen är sammantaget mer instabilt, mer konfliktfyllt och har blivit allt svårare att förutse. Även Sverige, vårt närområde och EU påverkas förstås av detta. Den nuvarande utvecklingen sker i en region som stått högt på den säkerhetspolitiska dagordningen sedan 2014 och Rysslands illegala annektering av Krim. – Vi följer utvecklingen noga och vidtar de åtgärder och anpassningar vi bedömer att situationen kräver. Vi har en bra bild över Rysslands kapacitet, såväl vid Ukrainas gränser som i vårt direkta närområde, och det är en bild vi delar med våra samarbetspartners, säger överbefälhavare Micael Bydén. öb Rysslands tonläge är högt, bland annat med förslag på en ny säkerhetsordning i Europa som innehåller krav riktade till väst och Nato om att dra tillbaka militär infrastruktur i östeuropeiska länder. ÖB poängterar att de ryska förslagen är oacceptabla då de skulle förändra Försvarsmaktens grundläggande förutsättningar att bygga säkerhet tillsammans med andra. Sverige utformar sin egen säkerhetspolitik, inklusive vem vi samarbetar militärt med. – Försvarsmaktens uppgift inom vår säkerhetspolitiska lösning är att kunna verka tillsammans med andra även i skarpa situationer. Det kräver att vi fortsatt kan öva tillsammans i vår egen geografi, utveckla interoperabilitet och gemensamma metoder, fortsätter han. Många blickar riktas mot den ryska truppsammandragningen vid Ukrainas gränser just nu och överbefälhavaren Micael Bydén understryker att Försvarsmakten måste se utvecklingen även i ett bredare perspektiv. Försvarsmakten släpper inte händelseutvecklingen i vårt närområde, Östersjöområdet eller Arktis. – Försvarsmakten följer rörelser i vårt närområde dygnet runt, årets alla dagar. Även under högtider och långhelger. Vi har alltid förband i beredskap på marken, till sjöss, i luften och i cyberdomänen. Vi är beredda på olika händelseutvecklingar. Läs hela inlägget här >>

Stridsvärde är en benämning för att mäta ett förbands, enhet eller den enskilde soldatens förmåga att prestera och genomföra sina uppgifter. Ofta pratar vi om stridsvärde i ett fysiskt perspektiv. Niklas Utterhall, Livgardets nye regementspastor, har fokus på det mentala stridsvärdet. - Att höja stridsvärdet är min viktigaste uppgift, säger han.Efter tio år som präst, främst med allmänna präst- och ledaruppdrag har Niklas haft de flesta befattningarna – utom kyrkoherde. Närmast kommer han från Farsta där han arbetade som distriktschef för Söderledskyrkan med ansvar för dess verksamhet och gudstjänster. På Livgardet kommer hans huvudsakliga arbetsuppgifter vara att delta i ceremoniella sammanhang så som soldaterinran, korum, vesper och minnesstunder. Han har även hand om viss verksamhet på soldathemmet för Livgardets rekryter. Han är dessutom alltid tillgänglig för det som kallas för själavård. Själavård påminner om att gå till en terapeut men man använder delvis andra metoder. Själavård är till för alla på Livgardet, såväl anställda som värnpliktiga. Själavården är en del av Niklas allra viktigaste arbetsuppgift – att höja stridsvärdet. – Jag finns tillgänglig för alla på regementet och egentligen med samma mål som alla andra: att höja stridsvärdet på individnivå. En soldat som mår bra blir en bättre soldat. Precis som att stridsvärdet ökar när man har ätit och sovit så ska jag också vara en del i det. Att öka alla individers mentala hälsa, så de kan verka i sina arbeten och utföra sina uppgifter, såväl i krig som fred. Till exempel befinner sig många av de värnpliktiga i en ålder då man funderar mycket över livet, vad man ska jobba med och vad ska man göra. Vänner, familj eller partner bor någon annanstans. Man bär på många tankar på sin fritid. Vi som försvarsmakt har ett stort ansvar över de värnpliktiga och för mig är det lätt att se var min roll kommer in där. Han fortsätter: – Som präst har jag absolut tystnadsplikt, vilket kan vara skönt att veta. Mig kan du komma till och veta att allting stannar där, förklarar Niklas. Niklas pratar också om det sekulära landet Sverige och förtydligar att hans funktion är så mycket mer än vad många tror. För själavård kan alla komma, oavsett trosuppfattning. I sin utbildning har Niklas läst mycket om andra religioner, så han är insatt i och har förståelse för andra konfessioner än den kristna. – Jag kan nästan alltid erbjuda någonting, det behöver inte vara religiöst. Jag är uppvuxen i samma sekulära värld som alla andra så min förståelse för den kontexten är väldigt naturlig. Vi kommer från samma planet helt enkelt. Det finns religiösa delar som jag betraktar som en tillgång, men det är inget som jag i såna sammanhang påtvingar individen. Man kan komma till mig oavsett trosuppfattning. Min roll här är inte att få andra att tycka och tro som jag, utan att höja människors stridsvärde – oavsett konfession. Läs hela inlägget här >>

De utgör ett hot mot flygtrafiken, kan filma skyddsobjekt och dessutom byggas om till rena vapen. Nu tar Försvarsmakten krafttag mot den närmare halva miljonen civila drönare som finns i Sverige.Enligt Transportstyrelsen finns närmare 400 000 civila drönare i Sverige och det finns bestämmelser kring var och hur dessa får användas. Ett stort antal flygförbudszoner finns och den som skaffar sig en privat drönare som väger över 250 gram måste registrera den och skaffa ett körkort för att framföra den. – De som använder sig av drönare professionellt sköter sig i de allra flesta fallen. Men problemet är att majoriteten av dem som köper drönare privat inte gör det. Jag uppskattar att 90 procent inte följer bestämmelserna, säger Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för skydd mot drönare i Försvarsmakten. Därför utvecklas förmågan Civila drönare dyker återkommande upp där Försvarsmakten har sin verksamhet och vid platser där de inte får flyga. Som svar på detta utvecklas nu förmågan att oskadliggöra obemannade flygfarkoster. – Vi har köpt in flera olika system och testar dessa. Vilka de är och hur de fungerar är inte offentligt, men de är effektiva, säger Ulf Lepp. Försvarsmakten har köpt in ett antal system i Sverige och utomlands. De har olika sätt att detektera och slå ut drönare och för närvarande undersöks hur detta kan göras på ett sätt som är förenligt med svensk lag. – Vi behöver fortsätta att prova system och spetsa vår förmåga ytterligare. Civila drönare är ett problem redan i dag och det måste vi få förutsättningar att göra något åt. Situationen kan beskrivas som rena vilda västern, eftersom så många inte följer bestämmelserna, säger Ulf Lepp. Kan byggas om till vapen Att civila drönare kan byggas om till vapen genom att förses med sprängmedel är väldokumenterat och har skett i flera konflikter. De kan också orsaka stor skada om de kolliderar med flygplan – vilket kan ske om flygförbudszoner, så kallade restriktionsområden, inte respekteras. Den som äger en civil drönare och vill följa de bestämmelser som finns har bra stöd. Det är lätt att hitta information på Transportstyrelsens webbplats och i appen drönarguiden. Appen kan laddas ner till iphone genom appstore och till Android via Google play. Sedan bestämmelserna kom att privata drönare som väger över 250 gram ska registreras och förarna utbildas så har teknikbranschen anpassat sig. I dag säljs civila drönare med försäljningsargumentet att de väger 249 gram. Detta försvårar möjligheterna att få veta vem det är som flyger drönaren. Reglerna gäller samtliga drönare Flygförbudszonerna gäller även för dessa drönare. Det är varken lagligt eller lämpligt att flyga drönare vid Försvarsmaktens skyddsobjekt och andra platser med förbud eller restriktioner. Förmågan att detektera och slå ut drönare som bryter mot lagar och bestämmelser har förbättrats under det senaste året. Polisen har också en anti UAV-verksamhet och kan begära stöd från Försvarsmakten om de bedömer att så krävs. Förmågan att slå ut den här typen av flygfarkoster benämns C-UAS (Counter unmanned areal system) och innebär att mindre drönare som köps i handeln kan slås ut. – Större och rent militära drönare som används av andra stater kan redan upptäckas av försvarsmaktens befintliga system. Det är också viktigt att vi följer utvecklingen och avsätter resurser för att också kunna möta hotet från militära drönare. Men de civila drönarna är ett hot redan i fred och definitivt i en gråzon mellan fred och krig. Därför är det viktigt att vi redan nu ytterligare höjer förmågan att slå ut civila drönare, säger Ulf Lepp. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt på området och i dag diskuteras möjligheterna att använda drönare för leveranser och i en rad andra funktioner. Självklart är detta en positiv utveckling i samhället, men därför är det viktigt att dessa drönarflygningar undviker militära skyddsobjekt och restriktionsområden om de inte har tillstånd att flyga där. Läs hela inlägget här >>

Varje år presenterar marinchefen en lista med särskilt läsvärda böcker. Böckerna är en rekommendation för att fördjupa sina kunskaper inom olika områden kopplat till den marina domänen, strategi och taktik samt ledarskap. Tidigare skickades läslistan ut enbart internt till de anställda, men intresset och efterfrågan att få ta del av den har medfört att den […]Läsa hela inlägget här >>

Sex månader i Mali är över, och en viktig insats för fred och stabiliteten i landet har gjorts. På fredagen medaljerades den fjortonde kontingenten, Mali 14, efter hemkomsten till Sverige, och för de flesta - hemkomsten till K 3.Solen strålade i den kyliga decembereftermiddagen när förbandet Mali 14 och dess anhöriga samlades i Karlsborg för en medaljceremoni under fredagen. På plats vid ceremonin var också Försvarsminister Peter Hultqvist, ställföreträdande arméchef brigadgeneral Laura Swaan Wrede och Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson. Försvarsminister Peter Hultqvist talade inledningsvis om osäkerheterna i omvärlden och hur viktigt Sveriges bidrag till fred och stabilitet är. Han påtalade också hur viktig insatsen varje individ gör, både den som åker iväg till en riskfylld miljö långt bort, men också familjen som gör en insats på hemmaplan. – Ni har valt att göra uppoffringar. Ni har ställt höga ideal och andra människors frihet framför er egen bekvämlighet, tid och säkerhet. Er uppoffring har bidragit till säkerheten i Mali och därmed också byggt säkerhet i Europa. Jag vill tacka er för det arbete ni gjort å hela regeringens vägnar. Även ställföreträdande arméchef Laura Swaan Wrede talade till den hemkomna styrkan om betydelsen av deras insats. – Det är både med glädje och stolthet jag står här och får hälsa er välkomna hem. Ni har gjort ett stort avtryck i insatsen för att skapa fred och stabilitet i Mali. Ni har också varit goda ambassadörer för Sverige, Försvarsmakten och era respektive förband. Ni har kommit hem från en miljö där det för befolkningen inte är en självklarhet att ha trygghet, tak över huvudet och mat på bordet. Som namnet antyder är Mali 14 det fjortonde svenska bidraget till insatsen som går under namnet Minusma och har fortsatt det viktiga arbetet att bland annat skydda och främja respekten för mänskliga rättigheter och stödja den maliska regeringen. Förbandet har också utvecklat arbetet på plats och kontingentschef överstelöjtnant Dennis Löfvenborg är mycket nöjd med den insats all personal har gjort. – Förbandet har gjort jättebra ifrån sig, vi har utvecklat hela förbandet och arbetsmetoder, både vad gäller förmågan att röra sig över området och metoder att genomföra säkerhetsoperationer. Vi har också utvecklat sjukvårdskonceptet. Vi har dessutom genomfört en insats i en pandemi med de utmaningar det har inneburit. Det är en stor insats i ett väldigt stort land med en komplex motståndare och i en komplex miljö, säger Dennis Löfvenborg. I samband med att förbandet återförenades med sina anhöriga på plats, delades medalj ut till de som har lånat ut sina anhöriga till det viktiga arbetet som har gjorts i Mali. De anhöriga är ovärderliga för genomförandet av en insats, något som ställföreträdande arméchef påtalade. – Jag vill vända mig direkt till er. Ni anhöriga har varit lika stor andel i insatsen som förbandet. Jag vill att ni tar emot mitt, arméns och Försvarsmaktens varmaste tack för det stöd ni gett till era soldater, sa Laura Swaan Wrede. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens fordon tillverkas för att hantera svåra miljöer oavsett tid på året. Men för att kunna hålla fordonen funktionsdugliga krävs noggrann tillsyn och ibland mer avancerad service. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211215-mali15-jesmol01-repgruppen-179.jpgMekaniker svetsar tillbehör till terrängbil 16. Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten En terrängbil 16 ska kunna hantera Norrlands kyla samtidigt som den klarar av den dammiga landsbygden i Mali. För en besättning innebär det att ständigt ha koll på sitt fordon och åtgärda de problem som uppstår när sand letar sig in precis överallt. I vissa fall kan det behövas mer kvalificerad reparation och därför finns reparationsgruppen. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/files/2021/12/20211215-mali15-jesmol01-repgruppen-10.jpgMotorbyte förbereds. Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten Reparationsgruppen består av ett antal mekaniker med bred kompetens inom hjulfordon. En mekaniker har möjligheten att åtgärda en liten slang som lossnat eller lyfta motorn på en terrängbil 16, vad som än krävs för att få ett fordon funktionsdugligt. Utöver att byta reservdelar så kan delar lagas, skapas eller modifieras om så behövs. Miljön i Mali ställer höga krav på våra fordon, men våra soldater och mekaniker gör sitt bästa för att hålla dem på vägen där de gör störst skillnad för civilbefolkningen. Läsa hela inlägget här >>

Handlingskraft, handlingsplanen för fortsatt arbete med utveckling av totalförsvaret, stod i fokus för årets sista chefsmöte för totalförsvarets myndighetschefer. Dessutom lyftes riskerna med att främmande makt har stort intresse av hur svensk totalförsvarsplanering utvecklas.Generaldirektörer från Sveriges bevakningsansvariga myndigheter, landshövdingar och chefer för Försvarsmaktens militärregionstaber samlades i veckan digitalt för att diskutera fortsatt arbete med totalförsvarsplaneringen kopplat till handlingsplanen Handlingskraft. – Vi tar, inom ramen för Försvarsmaktens, uppdrag, initiativ som tydligt visar vår vilja och inriktning. Det militära försvaret förstärks med tusentals krigsplacerade, ny avancerad materiel och vi utvecklar ett cyberförsvar i världsklass. Vi ökar vår förmåga och har en central roll i utvecklingen av det moderna totalförsvaret, inledde Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm. Den omvärldsutveckling som pågår med en än mer breddad och komplex hotbild där dolda, förnekbara och tvetydiga metoder används innebär ett ökat säkerhetshot mot totalförsvaret. När ekonomi och teknologi blir allt viktigare för den nationella säkerheten så ökar hoten. – Det är ingen skillnad mellan civila eller militära mål, hoten riktas mot den svagaste länken. Säkerhetshoten finns här och nu och främmande makt har intresse av svensk totalförsvarsplanering. Därför är det viktigt att vidta säkerhetsskyddsåtgärder. De ger effekt, konstaterade Jan Kinnander från den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i sin genomgång av säkerhetsläget. Deltagande aktörer berättade om sitt arbete med Handlingskraft och de olika fokusområdena. Arbetet ger goda förutsättningar att fortsatt höja förmågan i det civila försvaret och komma vidare med konkreta beredskapsåtgärder. Samverkan sker inom totalförsvaret på olika nivåer och länsstyrelserna berättade om att de stärker samarbetet mellan försvarsdirektörer, militärregionstaber och sektorsansvariga myndigheter. Erfarenheterna från den samverkan som skett med anledning av covid-19 har inneburit både övning och ett lärande med positiva effekter för totalförsvarsarbetet. Vikten av samordning kring försörjningsberedskap liksom vikten av en stärkt informations- och cybersäkerhet lyftes också. – Det har varit ett konstruktivt möte med många goda exempel och inspel från deltagarna. Vi är på god väg med det gemensamma arbetet mot ett stärkt totalförsvar. Resurs- och finansieringsfrågor är viktiga för alla oss ansvariga aktörer och jag konstaterar att våra arbetsformer fungerar väl, avslutade MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka dagen. Läs hela inlägget här >>

I mitten av december genomfördes en övning under några dagar i anslutning till Luftvärnsregementet i Halmstad. Syftet var att genomföra verksamhet inom förbandet för att prova den nya förmågan och inta initial operativ förmåga (IOC) med Patriot, eller luftvärnssystem 103 som det kallas i Försvarsmakten.– Efter en förbandstransport till övningsområdet grupperade kompaniet och säkerställde att vi nu kan använda den nya förmågan i försvaret av Sverige. Allt detta för att nå högre chefs målbild – initial förmåga med Patriot, säger chefen för 61:a luftvärnsbataljonen Magnus Stegmark. Under del av övningen stöttades kompaniet av 72:a stridsflygdivisionen från F7 med ett antal Jas 39 Gripen. – Detta var mycket värdefullt då det gav besättningarna i systemen bra träning. Luftvärnsbataljonen tackar särskilt för det samarbete som genomfördes, tillsammans har vi nått goda resultat, säger Magnus Stegmark. Efter en tid med personal som bedrivit utbildning i USA har Luftvärnsbataljonen kunnat genomföra utbildning med eget luftvärnssystem 103 i Halmstad. För att underlätta och få ett bra stöd i uppstarten, har förbandsutbildningen genomförts tillsammans med amerikansk personal som har mycket gedigen erfarenhet av Patriotsystemet. Utbildningen har dessutom skett i nära samarbete med Försvarets Materielverk. – Vi kan nu säga att vi har ett luftvärnssystem, levererat helt enligt tidsplan för initial förmåga med synnerligen bra prestanda, säger Magnus Stegmark. Video En eldenhet av luftvärnssystem 103 består av tre lavetter för två olika typer av robotar, ledningsplats, kombinerad spanings- och eldledningsradar, elverk, reparationsenhet samt tillhörande dragfordon. Med Luftvärnssystem 103 tillförs Försvarsmakten förmågan att skjuta ner ballistiska missiler och kryssningsrobotar med den robot som kallas Robot 103 B. Robot 103 A är främst till för att skjuta ner olika typer av fientliga flygplan. Läs hela inlägget här >>

Fredagen den 17 december tar elever från olika skolor inom Försvarsmakten examen. En av utbildningarna är Specialistofficersutbildningen vid Fältarbetsskolan. Utbildningen som genomförs vid Eksjö garnison är gemensam för samtliga fältarbetsinriktningar och syftar till att ge de förmågor som alla specialistofficerare inom fältarbetsfunktionen behöver. Dessutom blir de som alla andra specialistofficerare, ledare och instruktörer på plutonsnivå. Behovet av denna typ av befattning är stor och efter examen kommer de att påbörja sina nya karriärer på olika förband, däribland Ing 2 och Swedec.Ing 2 har också förmånen att välkomna två specialistofficerare från Logistikskolan som kommer att specialisera sig inom förnödenhetsförsörjning vid förbandet. De kommer att utbilda främst värnpliktiga inom områden som sjukvård, drivmedelshantering, hantering av ammunition med mera. Hugo Tornving som är en av eleverna vid Fältarbetsskolan berättar hur den närmsta tiden efter examen kommer ser ut för honom - Jag ska börja på Beredskapskompaniet på en ingenjörpluton vid Ing 2, där kommer jag att inleda med att gå en instruktörskurs på ingenjörbandvagnen i ett halvår. Därefter ser jag framför mig att jag kommer gå ut som instruktör där jag kommer vara med att utbilda på dels fältarbeten, men så blir det väl så att jag blir instruktör på ingenjörbandvagnen som kommer vara en ganska central del i min karriär. Man får se vad framtiden bjuder på. Karl-Oskar Ugarph har varit ansvarig vid Fältarbetsskolan för den kurs som nu avslutas. Han tycker att utbildningen gått bra och det mycket på grund av sammansättningen av människor. – Det har varit en bra sammanhållning och jag tror att de här nya specialistofficerarna har fått en tydligare röd tråd genom utbildning just för att samtliga terminer genomförts vid Fältarbetsskolan. Ing 2 och Swedec fortsätter tillväxa och detta tillskott är ett välkommet bidrag i vår fortsatta utveckling av att vara en del i försvaret av Sverige. Läs hela inlägget här >>

Armén får tillbaka en av sina trotjänare. Pansarvärnsrobot 56 Bill återanskaffas med omgående leverans från Försvarets materielverk, FMV. En ny spränggranat till granatgevären kommer också att levereras 2023. Detta är ett led i arbetet med att stärka förmågan att försvara Sverige.Försvarsmakten kommer att införa en modern pansarvärnsrobot inom en nära framtid. Det är ett arbete som FMV bedriver i samarbete med Frankrike och rör systemet Missile Moyenne Portée, MMP. Översatt till svenska betyder ungefär medelräckviddig robot. – Det är ett system som kommer 2025. För att fylla tomrummet till dess anskaffar vi en nygammal pv-robot, Robot 56 Bill, säger Mikael Frisell, brigadgeneral och chef för armémateriel vid FMV. Beprövad robot kommer åter Robot 56 Bill, eller Bofors infantry light and lethal antitank missile, är en pansarvärnsrobot med medellång räckvidd utvecklad av Bofors. Roboten infördes i Försvarsmakten 1988, men slutade användas 2013. Nu återinförs den. – Den är ett beprövat koncept och det är den modernaste varianten av robot med renoverade sikten och lavetter som införs, säger Mikael Frisell. En pansarvärnsrobot är som namnet antyder, ett vapen som används mot bepansrade fordon. – Att den återinförs betyder att armén kan komma igång med att öva taktik och stridsteknik redan nu och vara redo då nästa generation av robot kommer, säger Mikael Frisell. Kostnaden för att återinföra Robot 56 Bill är knappt 200 miljoner kronor. Ny granat köps in Det är nu också klart att en ny spränggranat till granatgevären köps in. Granatgeväret Carl Gustaf är ett vapen generationer av värnpliktiga har kommit i kontakt med under utbildningen. – Vi håller för närvarande på att införa den senaste varianten av systemet, granatgevär 18, eller Carl Gustaf M4. Systemleverans av granatgevär 18 sker sent 2022 och de nya spränggranaterna ska levereras 2023, säger Mikael Frisell. Kostnaden för den nya spränggranaten är cirka 300 miljoner kronor. Bakgrunden till anskaffningarna är att Försvarsmakten växer i storlek och att försvarsbeslutet 2020 innebär att fokus skiftats till försvar av Sverige. Läs hela inlägget här >>