RSS-Bot

Nu är övning Vintersol över. Under drygt två veckor har cirka 1 100 soldater och officerare från fem förband tränat för att förbereda sig inför den internationella vinterövningen Cold Response i Norge som genomförs 14 mars – 1 april. – Det har varit en riktigt bra övning, vi har tagit stora steg i rätt riktning och känner att vi är bättre förberedda inför Cold Response, berättar Elin Norberg-Markstedt, värnpliktig på pansarbataljonen på I 19.Årets Vintersol har genomförts som en formell förbandsövning i brigads ram, i syfte att med ett nationellt scenario samträna bataljoner, kompanier och plutoner med funktioner och understödjande förband, samt möjliggöra för respektive förband att öva mot sin krigsförbandsspecifikation i vintermiljö. Kyligt och realistiskt Övningen har bjudit på varierande väder med sträng kyla vissa dagar då temperaturen har smugit sig ner mot 20-25 minusgrader. Under slutet av övningen har det bjudits på riktigt fina vårvinterdagar med temperaturer på en eller ett par minusgrader och strålande sol. – Jag tycker det är bra att vi nu har fått ha en längre övning där vi har varit tvungna att hantera vintern och kylan. Det går inte att gena i kurvorna när man är ute i terrängen på vintern under lång tid, då måste man vidta alla nödvändiga åtgärder för att hålla stridsvärdet uppe. Vi har också fått öva mer realistiskt, hela min besättning har fått mer och mer förståelse för vad vår uppgift i bataljonen gör för helheten, säger Elin Norberg-Markstedt som gör sin värnplikt som vagnchef för ett stridsfordon 90 på andra pansarskyttekompaniet på I 19. Vinterkörning, halka och bärgning Vintersol har gett deltagande förband kompletterande vinterutbildning i strid, motortjänst, sjukvårdstjänst men också samövning av ingående förband. För gästerna från Ledningsregementet i Enköping har övningen bland annat inneburit kompletterande vinterutbildning av olika slag. Förbandet har varit på plats med ett sambandskompani och ett ledningskompani och de har fått bra möjligheter att genomföra fordonsutbildning med bland annat körning på smala, hala och branta vägar, körning på halkbana och bärgning av både tunga och lätta fordon. Ledningsregementet har förutom all vinterutbildning även som vanligt ansvarat för att brigadens samband fungerat. – Vi fick en kylig start och har haft runt 20 minusgrader de första tre dygnen. Vintern och kylan här uppe har gett oss nyttiga erfarenheter. Jag själv till exempel hade inte varit med om sån här kyla tidigare. Nu har vi fått se till att vara noga med vår utrustning och att det krävs mycket arbete för att hålla igång till exempel värmare och annat när det är riktigt kallt. Vi har bra lärdomar att ta med oss till övningen i Norge, konstaterar Olle Jonson-Franzén, värnpliktig på Ledningsregementets ledningskompani. Anfall, sjukvård, bekämpning och helikoptertransporter Under övningen har förbanden samtränat bataljoner, kompanier och plutoner med funktioner och understödjande förband. Pansarbataljonen på I 19 har bland mycket annat genomfört bataljonsanfall med inslag av skadeutfall och därigenom övande av sjukvårdskedjan. Under övningens andra vecka har bekämpningskedjan övats med eldledare från tre förband, A 8, I 19 och K 4. Den indirekta elden har levererats av artilleribataljonen på A 8 tillsammans Noraskogs kompani från P 4 i Skövde samt I 19:s granatkastarpluton med sina granatkastarpansarbandvagnar. Helikopterskvadronen från Luleå har också varit med och transporterat eldledningsgrupper ut till observationsplatser i terrängen samt deltagit i som en resurs i de olika sjukvårdsmoment som genomförts under hela övningen. Läs hela inlägget här >>

Mellersta militärregionen leder just nu den beredskapsövning som Livgardets livbataljon påbörjade under torsdagen i centrala Stockholm.Beredskapsövningen går ut på att öva skydd och bevakning av vissa objekt - bland annat Högkvarteret och Kvallerikasern. En beredskapsövning innebär att öva på att genomföra säkerhetshöjande åtgärder, till exempel att förstärka bevakningen av viktiga platser, byggnader och anläggningar. Övningen är en de åtgärder som Försvarsmakten vidtar med anledning av omvärldsläget och konflikten i Ukraina. – Det är här vårt sätt att pröva och vidmakthålla förmågan att lösa våra uppgifter. Det är ett sätt att få ett kvitto på att vi kan det vi ska, säger överstelöjtnant Camilla Sjöhlén, chef Livbataljonen. Livbataljonen tillhör Livgardet och är ett av Mellersta militärregionens stående förband. Livbataljonens huvuduppgift vid kris och krig är att förstärka skyddet av Stockholm - därför övar bataljonen just nu i den terräng de är satta att försvara. Läs hela inlägget här >>

Året runt, dygnet runt är de beredda att starta för att värna Sveriges gränser. Det handlar om Försvarsmaktens incidentberedskap med stridsflygplan, en uppgift Flygvapnet har löst i mer än 70 år. Beredskapen är dynamisk och anpassas ständigt efter omvärldsläget.Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Incidentberedskapen, eller incidentjakten som den också kallas, löser skarpa uppgifter inom såväl jakt och attack som spaning. Detta är en viktig del i Flygvapnets uppdrag för att hävda Sveriges territoriella integritet, säkerställa luftoperativ kontroll samt genomföra underrättelseinhämtning. När incidentberedskapens plan lyfter handlar det inte alltid om uppgifter kopplat till gränsbevakning och skydd här och nu. Det kan också vara för att identifiera och dokumentera aktiviteter i vårt närområde, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg. Den information och dokumentation som piloten får med sig hem är en viktig pusselbit i arbetet med att skapa en bild av situationen i vårt närområde och därigenom förståelse för läget som helhet. Med det som grund anpassar Flygvapnet sin beredskap. Händelseutvecklingen som vi ser i Europa har Flygvapnet följt noga och nu har detta ytterst allvarliga inträffat i och med den ryska invasionen av Ukraina. – Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström. Sveriges land-, sjö- och luftrum bevakas hela tiden via en rad olika sensorer och radarstationer som finns runt om i landet. Piloterna i sin tur löser bevakningsuppgiften med hjälp av olika sensorer på planet. Det kan vara planets radar, pilotens ögon eller spaningskapseln, som är som en stor digitalkamera med avancerade objektiv. Piloten kan också ta med sig en handkamera med hög upplösning för att fotografera direkt inifrån cockpiten. – Det skalskydd av Sverige som Flygvapnet ger, är en förutsättning för att militär verksamhet kan genomföras. Vi har under senaste perioden förstärkt vår förmåga för att bland annat kunna ge en aktuell luftlägesbild och skapa handlingsfrihet till högre chef, säger Flygvapnets operationschef överste Peter Greberg. Läs hela inlägget här >>

I ett videoklipp vänder sig överbefälhavare Micael Bydén till samtliga medarbetare, anställda som frivilliga, och talar om det ryska agerandet mot Ukraina.– Ett nytt mörkt kapitel i Europas historia har öppnats i och med Rysslands invasion av Ukraina. Invasionen är ett brott mot folkrätten och mot våra mest grundläggande värderingar och principer, säger Micael Bydén. Han betonar också att Försvarsmakten behåller lugnet och har beredskapen att möta alla händelseutvecklingar. – Vi är beredda att agera när och där det behövs. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens övning tillsammans med det amerikanska flygvapnet fortsatte under torsdagen. Svenska markförband ledde in en amerikansk B 52 Stratofortress över Dalarna och övade gemensam bekämpning av markmål.I förra veckan kunde boende i Småland både se och höra när svenska JAS 39 Gripen samövademed amerikanskt flyg ur Bomber Task Force. På torsdagen denna vecka fortsatte övningen, den här gången på Älvdalens skjutfält i Dalarna. – Svenska markförband har övat gemensam bekämpning av markmål med våra amerikanska samarbetspartners. Det innebär att vi pekar ut mål på marken som de amerikanska bombplanen sedan bekämpar, säger generallöjtnant Michael Claesson, Försvarsmaktens insatschef. Ingen skarp ammunition användes under övningen, men genomförandet visar att Sverige kan samverka med Bomber Task Force för att tillsammans möta en angripare på svenskt territorium. – Det handlar om att öva hela kedjan, fram till dess att verksanseld avges. Vi övar planering, samband, eskort och målangivelse. Övningar som dessa stärker Sveriges försvarsförmåga samtidigt som samarbetet med USA utvecklas, vilket är mycket viktigt för Sverige, säger Michael Claesson. USA är, tillsammans med Finland, Sveriges viktigaste samarbetspartner. År 2016 undertecknades en avsiktsförklaring, benämnt Statement of intent, mellan Sverige och USA. Där ingår bland annat bilaterala övningar, utbildningar och internationella insatser. – I det säkerhetspolitiska läge som nu råder i Europa är det kanske viktigare än någonsin att Sverige tar sitt ansvar för säkerhet och stabilitet i närområdet. Vi fortsätter att bygga säkerhet tillsammans med andra, säger Michael Claesson. Läs hela inlägget här >>

På grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget har Försvarsmakten fått i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder som kan bidra till att stärka den operativa förmågan under 2022.Den senaste utvecklingen av det säkerhetspolitiska läget ställer ökade krav på det militära försvaret och förstärker vikten av att beslutad tillväxt sker i hög takt. Enligt totalförsvarsbeslutet 2020 är omfattande förstärkningar av både det militära och det civila försvaret planerade. Försvarsmakten har i dag svarat regeringen hur vissa åtgärder i verksamhetsplanen kan tidigareläggas. Svaren är samordnade med Försvarets Materielverk som fick motsvarande uppdrag från regeringen. – Vi arbetar för fullt för att få snabbare effekt i vår tillväxt och för att kunna nå långsiktiga mål tidigare vill Försvarsmakten ha större finansiell flexibilitet mellan olika budgetår, säger Försvarsmaktens produktionschef, Johan Svensson. Mer flexibla finansiella villkor skulle innebära att Försvarsmakten får möjlighet att använda tilldelad budget mer flexibelt, så att åtgärder som sträcker sig över flera år inte begränsas till enskilda budgetår. – Detta skulle innebära att vi kan nå planerade personalvolymer tidigare och ha en högre ambition inom materielområdet. Exempelvis skulle vi kunna bygga upp större lager av drivmedel, ammunition, sjukvårdsmateriel och livsmedel samt forcera reparationstakten vid Försvarsmaktens verkstäder, säger Johan Svensson. Om Försvarsmakten skulle få fler eller nya politiskt beslutade uppdrag, skulle utökad budget vara nödvändig. Läs hela inlägget här >>

”I en situation som präglas av ovisshet och oro ska vi behålla lugnet och beredskapen att möta olika händelseutvecklingar. Vi gör det som krävs för att lösa vårt mest grundläggande uppdrag – att hålla Sverige tryggt och säkert.” Det skriver överbefälhavare Micael Bydén i en dagorder till Sveriges soldater, sjömän, medarbetare och frivilliga.Läs dagordern i sin helhet här. Läs hela inlägget här >>

Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa har nu dessvärre förvärrats ytterligare i och med Rysslands invasion av Ukraina. Försvarsmakten har en god lägesbild och följer tillsammans med andra myndigheter och partners händelseutvecklingen mycket noga.– Konflikten i Ukraina handlar ytterst om att Ryssland vill begränsa mindre staters rätt till självbestämmande. För ett land som Sverige, som bygger säkerhet tillsammans med andra, är detta på sikt en farlig utveckling, säger Försvarsmaktens kommunikationschef brigadgeneral Mats Ström. Försvarsmakten bedömer att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige på kort sikt är låg, men är beredd att vidta olika åtgärder beroende på det aktuella läget. – Övningsverksamheten, enskild och tillsammans med andra nationer, fortsätter att genomföras enligt plan. Vi övar också skydd och bevakning av vissa objekt, bland annat Högkvarteret, där stabsberedskapen också höjts, säger Mats Ström. Annan anpassning av verksamheten kommenteras inte av operativa skäl. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens möjligheter att bidra till samexistens med andra samhällsintressen är störst tidigt i processerna när mark- och vattenområdens lämplighet utreds. Samtidigt behöver Försvarsmaktens och det övriga totalförsvarets behov beaktas av andra aktörer i samhällsplaneringen för att en ökad försvarsförmåga ska vara möjlig att uppnå. Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att redovisa hur myndigheten bidrar till samexistens mellan olika samhällsintressen inom samma geografiska områden, samt hur Försvarsmakten samverkar med relevanta myndigheter och organisationer i samhällsplaneringen. Försvarsmakten tar varje år emot och bereder över 3 000 formella ärenden inom samhällsplanering och arbetar aktivt med att informera och samverka med berörda myndigheter och aktörer. Förutom flertalet samarbeten med andra myndigheter så anordnar Försvarsmakten årligen en konferens med fokus på myndighetens arbete inom samhällsplanering där berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner bjuds in att delta. Under 2021 har Försvarsmakten även fört en omfattande dialog med de kommuner som berörs av myndighetens tillväxt. Försvarsmakten strävar efter att verksamheten på berörda orter ska vara förenlig med andra intressen och bidra till samhällets utveckling, samtidigt som den militära verksamhetens behov tillgodoses. Försvarsmakten bedömer att dialog och samverkan i planeringsprocessen, då mark- och vattenområdens lämplighet utreds, ger de bästa möjligheterna att bidra till samexistens med andra samhällsintressen. – Försvarsmakten verkar för att bidra till förutsägbara planeringsunderlag tillsammans med ansvariga myndigheter, exempelvis i arbetet med havsplaner eller den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm. Försvarsmakten bygger upp ett starkare militärt försvar efter en lång period av neddragningar. Bakgrunden till tillväxten är en alltmer osäker omvärldsutveckling med snabba skeenden, mer komplexa hot och risker. Försvarsmakten är inne i en expansiv tillväxtperiod och förstärker successivt organisationen med både värnpliktiga och anställd personal samt kvalificerad försvarsmateriel. Den militära förmågan utvecklas kontinuerligt genom fler övningar och insatser. Myndigheten behöver därför säkerställa att anläggningar samt övnings- och skjutfält är tillgängliga i högre grad än i dag. För att säkerställa en samlad förmåga i totalförsvaret är det viktigt att arbetet med en sammanhängande planering genomförs på nationell, regional och lokal nivå av både offentliga aktörer och näringslivet. I förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap framgår att varje statlig myndighet ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. Försvarsmakten anser att denna skyldighet gäller inom all den verksamhet som myndigheterna bedriver, även samhällsplanering. – För att kunna genomföra tillväxten och uppfylla de politiska målsättningarna i försvarsbeslutet 2020 är Försvarsmakten bland annat beroende av att behoven av mark- och vattenområden kan tillgodoses. Det underlättas genom goda samarbeten med andra myndigheter. Likväl som att Försvarsmaktens arbete bidrar till samexistens med andra intressen behöver även Försvarsmaktens och det övriga totalförsvarets behov beaktas i andra myndigheters arbete inom samhällsplaneringen, säger Mikael Granholm. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten anpassade sin beredskap under förra året för att aktivt kunna agera på olika händelseutvecklingar. Samtidigt stärktes den militära förmågan ytterligare och myndigheten fortsatte att växa. Antalet anställda ökade och fler värnpliktiga än planerat genomförde sin grundutbildning. Det visar årsredovisningen för 2021 som Försvarsmakten nu lämnat till regeringen.I årsredovisningen för 2021 summerar Försvarsmakten resultatet från det första året i ett femårigt försvarsbeslut med operativa målsättningar till 2030. Försvarsbeslutet innebär en rejäl förstärkning av försvaret mot bakgrund av det över tid alltmer utmanande omvärldsläget. – 2021 blev på många sätt ett speciellt år. Den militära aktiviteten i vårt närområde är fortsatt hög. Ryssland drev fram en storpolitisk kraftmätning där situationen i och kring Ukraina är en delmängd i en större konfrontation med EU, Nato och USA. Även pandemin har visat oss hur oförutsägbar omvärlden kan vara. Under året har vi visat att vi ständigt kan anpassa vår verksamhet och att vi löser vårt uppdrag i en allt mer komplex omvärld, säger Mikael Granholm, Försvarsmaktens generaldirektör. Samtidigt som förbanden har upprätthållit beredskap och löst uppgifter både i Sverige och utomlands, till exempel med specialförbandsinsats i Mali. Årets värnpliktsutbildning och övningsverksamhet har fullföljts med de anpassningar till pandemin som krävts. Fler värnpliktiga ryckte in till grundutbildningen än årets målsättning och antalet yrkesofficerare ökade trots stora pensionsavgångar. Ett antal internationella övningar har genomförts vilket har stärkt Försvarsmaktens förmåga att verka med våra samarbetspartner. – Sammantaget blev 2021 ett riktigt bra verksamhetsår. Trycket är högt och Försvarsmaktens medarbetare har arbetat intensivt för ett starkare försvar, under de särskilda omständigheter som har präglat året. Vi har visat att vi är ett aktivt försvar, med tillgängliga förband som agerar här och nu, samtidigt som vi utvecklade försvarsförmågan och krigsdugligheten ökade inom våra stridskrafter, säger Mikael Granholm. Exempel på tillskott under året Antalet yrkesofficerare ökade med 100 till totalt 9 378 vid årets slut, och antalet civilanställda ökade med 200 till totalt 9 147 personer. Under året ryckte 5 873 värnpliktiga varav 21 procent kvinnor, in till grundutbildning vilket överskred årets målsättning på 5 000. Tre regementen och en flygflottilj återinvigdes, och ytterligare ett regemente i januari 2022. Förberedelser pågick även för återetablering av A 9 i Kristinehamn. Förstärkningen innebär att fler värnpliktiga kan utbildas och den geografiska närvaron ökar på viktiga platser i landet. Av den materiel som levererats under året kan nämnas den första av fyra eldenheter till luftvärnsrobotsystemet Patriot som ger en helt ny förmåga till luftförsvaret, de sista åtta av 40 granatkastarpansarbandvagnar vilket skapar förutsättningar för ett högre stridstempo inom arméns brigader, vapenstationer till bevakningsbåt 80 och de sex sista av 18 modifierade stridsbåtar med vapenstation vilket bidrar till amfibieförbandens stridstempo, materiel till flygbaser vilket understödjer stridsflygets förmåga att spridas geografiskt, hundratals fordon och specialfordon som ökar uthålligheten i alla försvarsgrenar och stridskrafter. Läs hela inlägget här >>

Längs den skånska kusten och inåt landet har det i närtid genomförts omfattande militär verksamhet – både skarp sådan såsom basering av tung kustrobot och övningsverksamhet med anställda soldaterUnder veckan har 711:e motoriserade skyttekompaniet från Södra skånska regementet P7 genomfört en aktiveringsövning i Skåne i syfte att testa larmkedjor och pröva förbandets förmåga att snabbt börja lösa uppgift. När övningslarmet gick tidigt en morgon tog det inte lång tid innan soldater och officerare hade inställt sig och påbörjat lösandet tilldelade uppgifter på olika platser i området. – ​Övningen ger oss möjlighet att testa enheternas snabbhet, rörlighet och förmåga att lösa snabbt uppkomna uppgifter. Det är just detta som är en av styrkorna med anställda förband. Deras utbildning och erfarenheter gör att de kan lösa komplexa uppgifter på kort tid och verka i flera olika riktningar, säger överste Lennart Widerström, chef för Södra skånska regementet. En aktiveringsövning innebär att man börjar med att testa larmkedjan för att larma alla soldater och officerare. Övningen har för soldaterna varit hemlig och de vet inte vilka uppgifter de ska lösa eller hur länge de ska vara iväg. - Att lösa uppgifter med kort förberedelsetid och möta en kvalificerad motståndare kräver väldigt mycket av kompaniet som helhet och hela vägen ner till varje enskild soldat. I det här kompaniet finns det stor erfarenhet från flera olika internationella insatser och övningar så det finns en trygghet och tillit i varandra som gör att kompaniet levererar oavsett uppgift, säger kompanichef kapten Rasmus Viklund. 711:e kompaniet består av anställda soldater och officerare vilket bidrar till en mycket stor tillgänglighet. Det är ett förband med hög rörlighet då dess huvudfordon är pansarterrängbild 360 och terrängbil 16. Kompaniet kan ta sig långa sträckor på kort tid utan hjälp och kan direkt börja lösa kvalificerade uppgifter med allt från inhämtningsuppgifter till strid mot en kvalificerad motståndare. Det innebär att förbandet kan användas till olika uppgifter vilket skapar en handlingsfrihet vid fred, kris och krig. Ett viktigt moment under aktiveringsövningen har varit samverkan med medeltung helikopter (Helikopter 14). - Med helikopter kan vi förflytta oss längre och snabbare än med fordon vilket gör att vi snabbt kan vara på plats där vi behövs. Det är även en viktig resurs i sjukvårdskedjan. Under övningen har vi övat båda förfarandena och tillsammans har vi blivit bättre och sparat minuter, något som kan vara skillnad på liv och död, förklarar kompanichefen. Inom ramarna för övningen har förbandet inhämtat information om motståndaren och genomfört strid i både skog och urban miljö. Ett syfte har varit att testa kompaniets såväl den enskilda soldatens färdigheter att lösa uppgifter under svåra förhållanden. - Kompaniet har löst sina uppgifter trots alla hinder och utmaningar som de stött på under övningen. Vid vissa tillfällen har det varit initiativ av en enskild soldat som avgjort striden. Under övningen har soldaterna på kompaniet gång på gång visat stor vilja att aldrig ge upp och att de slåss tillsammans, för varandra. Det är den här inställningen och erfarenheten som gör att våra anställda soldater håller en exceptionellt hög nivå, både nationellt och internationellt sett, avslutar kompanichefen. Övningen är en av flera planerade övningar som sker i Skåne under våren. Övningarna kommer bli större och Försvarsmakten kommer att synas mer utanför våra egna övnings- och skjutfält. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten höjer takten i arbetet med att prova ut nya högteknologiska system. Anslagen och ambitionerna ökar – vilket kan komma att märkas genom att tidigare okänd utrustning syns under övningar och operationer.Teknikutvecklingen går snabbt framåt på försvarsområdet och därför ökas anslagen till forskning och utveckling. Resurserna till forskning förstärks för varje år genom det senaste försvarsbeslutet. När det är fullt genomfört når anslaget över en miljard kronor, något som kommer att märkas inom hela Försvarsmakten. Möjligheterna att genomföra experiment och att använda så kallade demonstratorer, försöksutrustning, ökar nu. Viss sådan utrustning är redan ute på försök i verksamheten. – En demonstrator är utrustning med teknik som ännu inte är färdig. Syftet är att personalen ska få testa den i sin verksamhet för att se hur bra den fungerar och hur den påverkar hur uppgiften kan lösas, säger Rickard Stridh, Försvarsmaktens forskningschef. Ett exempel på teknik som nu prövas ut är ett verktyg för rymdlägesbild. Den visar vilka satelliter som just nu kan övervaka en plats. – Vi kallar den SSA-demonstrator (Space Situational Awareness) och den ger en aktuell rymdlägesbild. Den visar var vilka satelliter befinner sig, vilket påverkar hur förbandet kan uppträda. Det är forskare på FOI som har tagit fram den, säger Rickard Stridh. Ny teknologi förändrar många delar av försvarsmaktens arbete – även de mer vardagliga delarna. Ett annat exempel är kommande test med en 3d-scanner som ska kunna ta mått på personal inför kommande utveckling av personlig materiel. – På det sättet kan vi på ett enkelt sätt få uniformerna att sitta bättre, säger Rickard Stridh. Den tekniska utvecklingen genomsyrar stora delar av den civila och den militära världen. En orsak till detta är att datorerna ständigt blir mer kraftfulla. Den som köpt en speldator vet att det inte tar många år innan maskinen gått från toppklass till att komponenter måste ersättas för att kunna klara av sin uppgift. Den utvecklingen i kombination med att sensorer och länkar för dataöverföring blir mer kraftfulla driver militär teknologi framåt i snabb takt. – Konsten är sedan att få in nya system och sensorer i de plattformar vi redan har. Med andra ord, att se till att den kommer in i fartyg, stridsvagnar och stridsfordon. Det ska också göras tillräckligt fort så att tekniken kan ge oss ett övertag , säger Rickard Stridh. Det finns många områden där utvecklingen går fort framåt – och det finns framför allt flera exempel på hur militära hot kan förändras och bli allvarligare när tekniska förmågor kombineras. Det mest kända exemplet från 2000-talet är när militära spaningsdrönare beväpnades med markmålsrobotar. – Det finns förstås flera historiska exempel på hur krigföringen förändrats på det här sättet. När tyskarna satte radio i sina stridsvagnar så blev de mycket effektivare, säger Rickard Stridh. Obemannade militära farkoster som flyger, åker på marken eller i tar sig fram i vatten har redan använts i konflikter under många år. De väntas bli allt vanligare framöver – och demonstratorer kan komma att dyka upp där Försvarsmakten genomför verksamhet framöver. Möjligheterna till att införa ny teknik snabbare ökar med de förstärkta ekonomiska förutsättningarna. – Att anslagen till forskning och utveckling höjs innebär att vi kan behålla den kompetens vi har och öka den. Vi behöver öka kompetensen inom flera områden, bland annat inom cyberoperationer och artificiell intelligens, säger Rickard Stridh. Han har nyligen föredragit läget på forsknings- och utvecklingsområdet för de högsta företrädarna för Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Försvarshögskolan (FHS). Under toppkonferensen underströks vikt Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten genomför för närvarande en gemensam övning tillsammans med USA. Under fredagen kommer svenskt stridsflyg eskortera amerikanska B-52 Stratofortress ur Bomber Task Force över södra Sverige.Övningen är en del av ett återkommande övningsmönster och av Försvarsmaktens etablerade samarbete med USA. Sverige har bjudit in till och leder övningen, som är planerad sedan länge. Över Småland kommer planen gå ner på lägre höjd. Det föreligger inga risker för allmänheten. – Övningar likt denna är en mycket viktig del av svensk försvarsförmåga. Att samverka med USA ökar vår förmåga att försvara Sverige och bidrar till stabilitet och säkerhet i vårt närområde, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson. Sammantaget rör det sig om ett antal svenska Jas 39 Gripen som eskorterar in amerikanska B-52 Stratofortress över svenskt luftrum. Försvarsmaktens deltagande i internationella övningar, både i och utanför Sverige, följer den försvarspolitiska inriktningen och syftar till att utveckla interoperabilitet och övningsverksamhet i närområdet. Läs hela inlägget här >>

Här om veckan genomfördes stabs- och ledningsträningsövningen Geltic Bear, en av Hemvärnets största övningar. Normalt genomförs övningen centralt men på grund av dåvarande restriktioner övade hemvärnsbataljonerna enskilt ute i landet.Vanligtvis samlar övningen hundratals hemvärnssoldater och aktörer från civila myndigheter tillsammans med ledningsstab i Enköping. Övningen fokuserar på bataljonsstabernas ledningsförmåga vid fred, kris och väpnat angrepp. På grund av restriktionerna som rådde under övningen befann sig respektive hemvärnsbataljon utspridda i regionen. Fokus på årets övning låg istället på konkreta beredskapshöjande åtgärder och kontroller. Syftet med övningen var att snabbt kunna påbörja ledning och lösa uppgiften. 25:e hemvärnsbataljonen, Taelihusbataljonen genomförde övningen vid Hemvärnets stridsskola. Under fredagen genomförde personal ur HvSS nya kompetensprovet i AK4:a med deltagare från bataljonen. Kapten Magnus Barchéus var övningsledare i samband med kompetensprovet: — Det är av vikt att hemvärnssoldaterna upprätthåller sina färdigheter i att föra väpnad strid. Det är fantastiskt att se det stora engagemang som finns ute bland bataljonerna, säger Magnus Barchéus. Läs hela inlägget här >>

Läs hela inlägget här >>

Ökad luftvärnsförmåga på Gotland med värnpliktiga som utbildas på robotsystem 23. Redan i vår gör vissa av Luftvärnsregementets värnpliktiga delar av sin utbildning på Gotland.Det är en grå och disig vintermorgon på Luftvärnsregementet i Halmstad. I aulan är det samling för en utvald skara värnpliktiga. I rummet råder spänd förväntan och alla förstår att det är något särskilt på gång. Både regementschefen och bataljonschefen är på plats. Regementschefen inleder. – Jag kommer nu att delge er information som kommer att påverka resten av er värnpliktsutbildning, säger regementschef överste Mikael Beck. När han kort därefter berättar att de värnpliktiga ska göra delar av sin utbildning på annan ort och att den orten är Gotland går ett glatt sus genom rummet. Mikael Beck berättar att arméchefen vill öka luftvärnsförmågan på Gotland. – Ni i det här rummet är en nyckel för att genomföra det, säger han. När bataljonschef överstelöjtnant Sofia Westermark tar över ordet säger hon att hon önskar att hon hade fått en liknande chans under sin värnplikt. – Ni blir en del av förmågehöjningen på Gotland och jag tror att det här kommer att bli riktigt bra, säger hon. De värnpliktiga ska under våren genomföra sin befattningsutbildning på Gotland och utbildas på robotsystem 23. – Det har funnits med i planen sedan tidigare att vi ska genomföra värnpliktsutbildning på Gotland på robotsystem 23 och nu väljer vi att tidigarelägga den planen med innevarande värnpliktskull, som därmed blir en del av det aktiva försvaret av Sverige, säger Mikael Beck. På Gotland och P 18 tas de nya värnpliktiga soldaterna emot med öppna armar. – Utbildning och övning är nyckeln till den fortsatta uppbyggnaden av förmågan att försvara Gotland och Sverige. Att vi nu får utbildning på robotsystem 23 här på Gotland där systemet är placerat stärker försvarsförmågan här påtagligt, säger regementschef Mattias Ardin. Robotsystem 23 är ett luftvärn med medellång räckvidd som började utvecklas under 1990-talet och var klart i början av 2000-talet. Ett förband utbildades vid Luftvärnsregementet, men det infördes aldrig i Försvarsmaktens dåvarande insatsorganisation och dess utrustning hamnade i materielreserven. Det har tidigare återaktiverats och placerats på Gotland. Den del av systemet som avfyrar luftvärnsroboten är Eldenhet 23, en robotvagn som kan dras av valfritt dragfordon. Inne i vagnen finns plats för stridsledare och skytt, på vagnens tak finns en lavett med sex skjutklara robotar och en utfällbar åtta meter hög mast med eldledningsradar och ir-kamera. Eldenheten kan kopplas samman med centralspaningsradarn Underrättelseenhet 23, men den kan också operera oberoende av denna om så krävs. Läs hela inlägget här >>

Fördjupat samarbete och en beslutsamhet att värna gemensamma värderingar - det var två punkter som var i fokus när försvarscheferna i Joint Expeditionary Force (JEF) möttes på F21 i Luleå under tisdagen för att diskutera omvärldsläget.– JEF-samarbetet handlar om tio länder som snabbt ska kunna komma till en gemensam insats den dagen vi behöver det. Det är det vi nu utvecklar tillsammans. Under mötet diskuterade vi allt från förmågeutveckling till gemensamma övningar och operationer, men vi delade även information om säkerhetsläget för Ukraina, säger ÖB Micael Bydén. På grund av uppbyggnaden av ryska trupper vid Ukrainas gränser och antalet marinövningar som sker samtidigt i Atlanten, Medelhavet och Stilla havet har chefsgruppen diskuterat hur JEF ska kunna komplettera och stödja Nato. Detta som en del av ett gemensamt svar på den extraordinära situation som utmanar den euroatlantiska säkerheten. – JEF fortsätter att bidra till säkerheten i de nordligaste regionerna, Nordatlanten och Östersjön på ett effektivt sätt. I en värld av konkurrens och konfrontation är det avgörande att våra likasinnade nationer går samman för att skydda gemensamma värderingar och försvara de regler och rättigheter som ligger till grund för säkerheten och stabiliteten i Europa, säger amiral sir Tony Radakin, överbefälhavare för brittiska försvarsmakten. Joint Expeditionary Force (JEF) är ett brittiskt ramverk för en snabbinsatsstyrka som inkluderar ett samarbete med andra stater. För närvarande är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Island, Storbritannien och Sverige med. Läs hela inlägget här >>

På grund av det ryska agerandet vid den ukrainska gränsen har hotbilden för utbildningsinsatsen Operation Unifier ökat markant. Därför har den kanadensiska ledningen beslutat att tillfälligt dra tillbaka sin personal. De fyra svenska officerarna som ingår i insatsen befinner sig därför just nu i Polen.Sedan 2018 har Försvarsmakten bidragit med personal till den kanadensiskt ledda utbildnings- och träningsinsatsen Operation Unifier. Tillsammans med likasinnade länder har man tränat ukrainska säkerhetsstyrkor på plats i Ukraina. Utbildningspersonalen har nu tillfälligt omlokaliserats. Läs hela inlägget här >>

Läs hela inlägget här >>

Genom den amerikanska övningen Bold Quest har Försvarsmakten tagit ytterligare steg mot ökad förmåga till att kunna strida tillsammans med andra länder. – Tack vare övningen har vi nu utvecklat både metoder och system för att genomföra militära operationer tillsammans med andra nationer och samordnat inom Försvarsmakten, säger övningsledare överste Johan Axelsson. Bold Quest är en övning som syftar till att öka förmågan att strida med andra nationer. För att detta ska vara möjligt används ett gemensamt ramverk, Federated Mission Network (FMN), som alla deltagande länder har att förhålla sig till när det kommer till teknik, metoder och processer. Under Bold Quest testas metoder och teknik inom FMN för att den svenska Försvarsmakten ska kunna genomföra större gemensamma operationer tillsammans med andra. – Försvarssamarbeten är viktiga för totalförsvarets styrka och vår krigsavhållande förmåga. Att delta i Bold Quest är därför givet, säger Johan Axelsson. Övningen är viktig för samtliga försvarsgrenar då resultatet från den avgör hur FMN-utvecklingen inom armén, marinen och flygvapnet kommer att se ut kommande år. 2026 ska Försvarsmakten kunna bedriva operationer tillsammans med andra med så kallad ”Day-Zero”-förmåga, vilket innebär att förmågan ska fungera direkt vid behov. Bold Quest 2021 leddes av US Joint Staff med cirka 1 300 deltagare från ett tiotal länder. Omkring 80 svenskar deltog på plats i USA och i Enköping. I USA genomfördes övningen i Muscatatuck i Indiana och i Enköping bedrevs verksamheten i ett av Försvarsmaktens metodlabb, som är särskilt framtaget vid Ledningsregementet för FMN-utvecklingen. Under en svenskledd operativ stab inordnades ledningsenheter ur en svensk taktisk stab för markoperationer med brigadstab och en förbandsdel med artillerisystemet Archer. Utöver detta ingick även finska-, norska- och amerikanska brigadledningsförmågor samt ledningsdel ur amerikanska marinkåren. Även en specialoperationsstridsgrupp bestående av enheter ur amerikanska och kanadensiska specialförband tillfördes. – Det var genom samverkan med samtliga dessa förmågor som Sverige kunde utveckla och verifiera både tekniska och metodmässiga förmågor för att kunna leda gemensamma operationer, säger Johan Axelsson. Huvudmålsättningen med övningen för svenskt vidkommande var att öka förmågan att dela underrättelser, välja och bekämpa mål med olika vapensystem och samtidigt ha förmågan till att dela och ha en gemensam lägesbild. – Övningen har varit en stor framgång för vårt deltagande och Sveriges medverkan inom vissa områden sammanfattades av Joint Staff som “outstanding”, säger Johan Axelsson. Läs hela inlägget här >>

Försvarets materielverk har startat uppgraderingen av pansarterrängbilarna 202 och 203 som levererades till Försvarsmakten i början av 2000-talet. Totalt kommer 168 fordon att genomgå omfattande arbeten som ska göra dem operativa i ytterligare 20 år.Arbetet med uppgraderingen av de bepansrade sexhjuliga transportfordonen kommer att inledas omedelbart med de första leveranserna redan i år och sedan rullande under drygt tre år. Uppgraderingarna omfattar motor, chassi, förbättringar av el- och hydraulsystemen och ger fordonen en förlängd livslängd på flera årtionden. Eftersom vagnarna samtidigt behövs i verksamheten finns en rotationsplan som gör att några vagnar i taget går in till uppgraderingen. Arbetet börjar med besiktning och avrustning vid militärverkstad i Sverige. Pansarterrängbil 202/203 finns i flera olika utföranden, förutom trupptransport som är den vanligaste uppgiften, finns vagnar som är specialutformade för stridsledning, CBRN, ambulans och reparation. Läs hela inlägget här >>

”Det innebär ett stort ansvar att vara soldat på personskyddsavdelningen. Du har en grupptillhörighet i organisationen men här kan uppgiften ge att du får åka till ett annat land enskilt och själv stå med ett stort säkerhetsskyddsansvar”Personskyddskoordinatorn, tillika gruppchefen, Jacob berättar om sitt jobb inom personskyddsavdelningen på Livgardets 11:e militärpolisbataljon, ett jobb som är minst sagt annorlunda. — Arbetet är otroligt dynamiskt och intensivt med korta ledtider. Det är en stor bredd och spännvidd av uppgifter och platser man hamnar på. Vi reser ofta runt i Europa, Asien och många högriskländer vilket gör att vi ser saker som andra i Försvarsmakten generellt inte ser och utför uppdrag som inte hör till vanligheterna, säger Jacob. Under tre år hade personskyddet som uppgift att följa varje fotsteg som generallöjtnant Dennis Gyllensporre tog under sin tid som befälhavare för FN’s fredsinsats Minusma i Mali. Hösten 2021 avslutades Dennis Gyllensporres uppdrag och avdelningen kunde tillfälligt återhämta sig från den resurskrävande internationella insatsen. RISKERNA MÅSTE MINIMERAS Vid uppdrag utomlands är koordinering av säkerhetsarrangemanget en stor del av arbetet, förutom livvaktstjänsten. Båda rollerna är nödvändiga för att skyddspersonen ska kunna göra sitt jobb. Som styrkechef för den militära insatsen reste Dennis Gyllensporre ofta runt i Mali. Han besökte FN’s camper och förband för att träffa soldaterna och följa deras arbete och status. Även resor utanför landet hörde till vanligheterna. Personskyddskoordinatorn gör vid varje sådan resa riskanalyser, samordning av andras säkerhetsresurser och bedömningar av till exempel residens- och hotellsäkerhet. Jacob ger exempel på hur säkerhetskyddsarbetet kan se ut inför ett besök på ett hotell som inte har någon särskild hotbild att ta hänsyn till. — Vi tittar på hur sårbarheten mot en skyddsperson ser ut. Vad är hotellets brister, var finns det evakueringsvägar, vad har hotellet för egen säkerhet och så vidare. Om analysen visar brister så tätar vi dom luckorna med egna fysiska eller tekniska åtgärder. Vissa gånger landar bedömningen i att risken för att genomföra uppdraget är hög. Givetvis skulle då resan eller besöket kunna ställas in, men om uppdraget för skyddspersonen är värt risken får man försöka riskminimera så mycket som det går. — Ska vi besöka ett förband där vi identifierat säkerhetsmässiga brister då måste vi göra det vi kan för att operationen blir så säker som möjligt. I Mali skickade vi i ofta några av våra anställda för att i förväg göra så kallad mentorering, att lära andra förband. Under ett par dagar innan besöket utbildade de förbandet i deras operationsplanering, hur man på ett säkert sätt framrycker och upptäcker improviserade sprängladdningar, IED’er, berättar Jacob. PERSONLIGHETEN AVGÖR Rollerna som personskyddskoordinator och personskyddsoperatör kräver en viss typ av personlighet. Den sociala kompetensen är viktig eftersom en stor del av jobbet handlar om att knyta nära kontakter, både med skyddspersonen och med människor från många olika kulturer. — Att ha livvaktsskydd innebär en stor inverkan i vardagen. Vi är med personen på allt och måste veta vad personen gör hela tiden. Man hanterar det med erfarenhet, att känna av och komma personen nära, lära sig att veta när man ska backa och ge utrymme. Det krävs stor social kompetens för du ska knyta an med en person så att den litar på dig till 100 procent, säger Jacob. Vid rekrytering av rollerna ställs vissa fysiska krav men eftersom fysik oftast går att träna upp är det inte det viktigaste. Personens självständighet såväl som mentala och psykiska delar är oftast avgörande. Även om avdelningen strävar mot att alltid resa minst två personer, händer det att en anställd får åka ensam på vissa uppdrag. — Att resa själv till ett högriskområde och känna att man har ansvar för nån annans liv, att göra all planering och samtidigt tillgodose allt man själv behöver, som att käka och gå på toa... Den mentala stressen att veta att det inte finns någon annan där, det är en påfrestning man måste klara, säger Jacob. VIKTIGT MED MJUKA VÄRDEN Något annat som måste klara hårda påfrestningar är de privata relationerna på hemmaplan. — Det kräver en stabil relation hemma som förstår det man utsätts för. Det är inte ett riskfritt jobb. Men vi har samtidigt mycket ledig tid vilket är viktigt för arbetsmiljön här hemma i Sverige. Det gäller att hitta en balans som fungerar, säger Jacob. Det är också viktigt att de mjuka värdena omhändertas. Jacob och hans team jobbar ständigt med att ha ett öppet samtalsklimat och ett vara observanta på varandras mående, särskilt när de tillbringade flera månader tillsammans i Mali. — När vi pratar igenom saker på kvällarna kan det vara allt från hur det känns att få ett vapen riktat mot sig till att man har ett sjukt barn eller att ens partner har det jobbigt hemma. Det kan vara tungt och man kan känna extra behov av att kunna komma undan och ta ett telefonsamtal. Då kan vi andra ta ett större ansvar om vi är medvetna om situationen, berättar Jacob. SÄMST PÅ ATT PLANERA Efter ett långt internationellt uppdrag som Minusma jobbar avdelningen med att återta de nationella uppdragen. Att skydda personal som är viktiga för Sveriges försvar. Till exempel hade arméchefen livvaktsskydd när han under sommaren tog emot en amerikansk general och visade upp utvalda delar av Sverige och försvaret, bland annat P 18 på Gotland. De nationella uppdragen har av naturliga skäl kortare ledtider än internationella. I Sverige kan det handla om att inställa sig inom några timmar till nån dag, medan det kan vara upp till nån vecka för utlandsinsatser. — Ledtider och planering är de största diskussionerna där hemma. Det finns alltid ett ”men” när man planerar eftersom risken är att det inte blir som man tänkt. Mina nära och kära tyckte i början att min arbetsgivare måste vara sämst på att planera, skrattar Jacob. Det gör det roligt men också lite frustrerande. Det är två sidor av samma mynt. Läs hela inlägget här >>

Underrättelsekursen som var planerad att genomföras i vår v. 221-222 har efter beslut av chef för utbildningsenheten förflyttats till hösten 2022. Kursen kommer genomföras vid HvSS v. 241-243.Kursen består av fyra dagar självstudier samt elva dagar på plats vid HvSS 18-28 oktober. Därmed har sista ansökningsdag förflyttats till 5 augusti 2022. Ansökan sker via din utbildningsgrupp. Information har gått ut till respektive utbildningsgrupp samt till de som redan sökt. Underrättelsekursen är bland annat avsedd för sig som är placerad eller skall placeras inom ett år i underrättelsebefattning i underrättelsekompanistab eller bataljonsstab. Läs hela inlägget här >>

Kontraktet för det gemensamma stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform System gick till den norska leverantören Oskar Pedersen AS. Det är första gången som Finland, Sverige, Danmark och Norge går in med gemensamma krafter i ett enskilt upphandlingsprojekt inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco.Behovet från de fyra länderna var ett modernt, funktionellt och flexibelt uniformssystem anpassat för de tuffa nordiska klimatförhållandena. I systemet ingår uniformskonfigurationer från underkläder till ytterplagg. Konfigurationerna är likadana i alla länder, det är bara kamouflagemönstret på ytterplaggen som skiljer, varje land får sitt eget mönster. I systemet ingår också konfigurationer för djungel- och ökenliknande förhållanden för internationella insatser. – Uniformssystemet har en design som gör att funktionalitet och passform är anpassade till båda könen. Omfattande användartester har genomförts med deltagare från alla fyra länder för att få bästa möjliga funktion för alla användare, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för FMV:s verksamhetsområde Logistikmateriel. Artiklar som hjälmar, handskar, kängor och personlig skyddsutrustning har lämnats utanför systemet. Dessa ingår inte i ramavtalet utan upphandlas självständigt av varje land. Europeiskt konsortium av leverantörer Stridsuniformssystemet som vann upphandlingen har tagits fram genom ett samarbete i en kärngrupp av leverantörer kända för sin innovationsverksamhet. Oskar Pedersen AS är leverantör och Layers AS projektledare. Partner är Siamidis SA, som är ansvariga för tekniska lösningar och tillverkare av stridsdräkt samt plagg för kyla och regn, W.L Gore & Associates GmbH är systemets tekniska leverantör, Aclima AS och Woolpower AB står för ullunderkläder. Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro och leveranserna inleds redan i slutet av 2022. Läs hela inlägget här >>

Det säkerhetspolitiska läget och förstärkningen på Gotland i januari väcker försvarsviljan hos många. Antalet ansökningar till Hemvärnet steg till rekordnivåer i januari, samtidigt som ovanligt många kontaktade Försvarsmakten med frågor om hur de kan hjälpa till.Under januari ansökte långt över dubbelt så många (156 procent) till Hemvärnet jämfört med samma period förra året. Totalt togs 993 nya ansökningar emot. Samtidigt noterades en avsevärd ökning av antalet förfrågningar till Försvarsmaktens enhet Jobb och utbildning via telefon, mejl och sociala medier. Det starka intresset kopplas till medierapporteringen kring förstärkningen på Gotland och det säkerhetspolitiska läget. Det säger Pontus Kandelin, kommunikatör på Försvarsmaktens HR-centrum. – Många av förfrågningarna som har kommit in till oss har inte rört Hemvärnet direkt, utan mer handlat om hur man kan hjälpa till i det osäkra läget. Vi har alltså uppfattat en ökad försvarsvilja på grund av medierapporteringen kring det osäkra omvärldsläget. Mejlen som har kommit in har enligt Pontus Kandelin varit av arten ”Hur kan jag anmäla mig frivilligt om det blir krig?” och ”Finns det något sätt jag kan hjälpa till på nu när det verkar oroligt?”. Majoriteten av dem som har hört av sig är män i åldrarna 25-60 år. Många verkade ha genomfört militär grundutbildning (värnplikten) eller någon annan samhällsviktig utbildning, exempelvis till sjuksköterska. – En del verkade vara nyinflyttade till Sverige och ville engagera sig i Försvarsmakten – oftast beskrev de att de har gjort någon typ av värnplikt i sitt tidigare hemland, säger Pontus Kandelin. Det starka intresset för Hemvärnet märktes också genom att Försvarsmaktens enhet Jobb och utbildning såg en fördubbling av antalet frågor kopplade till just Hemvärnet. 13 procent av alla kontakter som togs rörde just Hemvärnet, mot normalnivån på sju procent. Även antalet nyregistrerade i Försvarsmaktens portal för bland annat rekrytering, Mitt Försvarsmakten, ökade rejält – 66 procent fler anmälde sig, jämfört med hur det brukar se ut i januari. Läs hela inlägget här >>