RSS-Bot

Under den finska luftvärnsövningen ADEX Mallet strike har svenskt luftvärn deltagit och verkat som en del i en finsk bataljon. Genom att dela luftlägesbild, öva gemensam strid mot luftmål mot avancerade målflyg och pröva varandras förmåga när det gäller störningar har den nordiska interoperabilliteten inom luftvärn stärkts. – Genom att delta i den här övningen stärker vi Sveriges luftförsvar som helhet eftersom vi övar integreringen med våra allierade. Vi har blivit bättre som Natoallierade och bättre som svenskt luftvärn, säger chefen för Luftvärnsregementet överste Johan Jönsson. Lochteå skjutfält ligger utmed kusten i Mellersta Österbotten, eller med svenska mått mätt mittemellan Umeå och Skellefteå på andra sidan Östersjön. Just de här dagarna är det en plats som sjuder av aktivitet. Med cirka 1300 övningsdeltagare är det människor, fordon och kvalificerade luftvärnssystem överallt på marken. I luften samsas helikoptrar, drönare och stridsflygplan. Finska, svenska, amerikanska och norska deltagare blandas med besökare från bland annat Estland och Danmark. Det är kallt, snövitt och vackert. Utmed många av skogsvägarna sitter soldater och värmer sig vid öppna eldar. Det är i den miljön den finska luftvärnsinspektören överste Mano-Mikael Nokelainen hälsar sin svenska motsvarighet, överste Johan Jönsson, välkommen. Under dagen ansluter även överste Kim Jensen från Danmark. – Det är bra att träffa sina kollegor för att diskutera till exempel vad vi gör nationellt och vad vi kan göra tillsammans. Alla länder har sina vapensystem och sina sätt att arbeta. Genom att öva tillsammans kan vi öka vår interoperabillitet inom tekniska frågor, inom metoder och dessutom är det ur ett mänskligt perspektiv viktigt att lära känna och förstå varandra, säger Mano-Mikael Nokelainen. – Det är viktigt att träffa de nordiska luftvärnsinspektörerna. Att ha en personlig kontakt gör det enklare att jobba ihop. Vi är ju i samma nordiska terräng och verkar, och vi har många kulturella likheter. Det är bra att byta erfarenheter, säger Johan Jönsson. Den finska luftvärnsövningen ADEX Mallet strike genomförs två gånger per år och övningen har funnits sedan 1952. Det är en arméövning men även flygvapnet och marint luftvärn deltar. Den är slutövning för alla värnpliktiga inom det finska luftvärnet och övningen består av tre faser. I första fasen genomförs skarpskjutningar, i den andra fasen övas strid mot luftmål och i den tredje fasen omgrupperar förbanden till de platser där de ska verka. – Vi från Lv 6 deltar i den andra fasen där vi övar strid mot luftmål. Det går helt enligt plan och vi bockar av det ena målet efter det andra, säger övningsledaren för det svenska deltagandet major Henrik Nihleen. Det övergripande målet för det svenska deltagandet i övningen är att bygga nordisk luftvärnsinteroperabilitet i en Natokontext. Andra viktiga mål är att öva på att förflytta sig till och verka i ett annat land, att personalen ska få möjlighet att utmanas och utveckla sin kompetens, och att deltagarna ska få en chans att utbyta erfarenheter med kollegor från andra länder. – Att ta sig till Finland är en övning i övningen. Det är viktigt för oss att pröva procedurerna som krävs för att vi ska kunna ta oss från ett land till ett annat och integreras där. Genom att öva rutinerna som är kopplade till transporten lär vi oss hur det går till och kan göra det ännu fortare nästa gång, säger Johan Jönsson. För Finlands del har det svenska deltagandet inneburit en chans att öva på att ge värdlandsstöd. – Fram tills förra året gjorde vi allt ur ett nationellt perspektiv. Nu är vi allierade och en sak som vi behöver träna på är värdlandsstöd. Med vissa länder är det enklare, som med Sverige som vi ju har landförbindelse med, säger Mano-Mikael Nokelainen. Den finska samverkansofficeren Jukka Pajula berömmer samarbetet mellan de svenska och finska deltagarna och säger att det har gått oväntat bra. Alla har saker att lära sig av varandra och det är nyttigt att tvingas reda ut saker som uppstår på engelska. Henrik Nihleen instämmer. När det uppstår ett problem jobbar alla tillsammans för att lösa det. – Eftersom vi leds som en del av en finsk bataljon samverkar vi hela tiden. Tekniken fungerar bra nu och då har vi kunnat ta nästa steg och jobba vidare med metoderna. Ju mer vi fortsätter att öva tillsammans ju bättre Natomedlemmar blir vi, säger han. Vid ett skogsbryn utmed kusten står en svensk Eldenhet 98 dold under ett maskeringsnät. Där träffar vi Lave Skoglund som är bandvagnsförare vid Lv 6. Han berömmer de finska piloterna som gör det svårt och utmanande för de som ska bekämpa målen. Han tycker också att det är positivt att få verka i ett annat land. – Det är supernyttigt för oss alla att vara här. Vi har fått ta del av deras välkomnande, utbildning, processer, mat, boende och mycket annat, säger han. En av dem som ska bekämpa luftmålen är bekämpningsbefälet Victor Wiklund som jobbar i en annan Eldenhet 98. – Finnarna flyger väldigt bra. Mer aggressivt. Det är bra övningsmässigt. Det är också bra att vi har kommit in i det finska ledningssystemet och fått ledas av en finsk bataljon, säger han och tillägger att de stora skillnaderna med att verka i ett annat land nog framför allt märks i luftvärnsledningscentralen. I den svenska luftvärnsledningscentralen är det varmt och ombonat. Även om det pågår febril aktivitet råder ett fokuserat lugn. Luftvärnsstridsledaren ger kommandon till operatörerna samtidigt som han själv sköter striden via både dator och telefon. – Badger engaging. Datorskärmar som blinkar och koncentrerade miner på de som sköter dem. Alla har fullt fokus på striden som pågår. – Ceasefire på alfa one seven one. Johan Jönsson är mycket nöjd med övningen. – Det är när man får strida ihop i samma miljö som detaljerna uppstår, och det är först när man kopplar ihop sig som det blir på riktigt. Nu har vi gjort det och vi ser att ettor och nollor fungerar, att vi kan verka tillsammans och är interoperabla, säger han. – Jag är väldigt nöjd med resultatet av det svenska deltagandet i övningen. Vi har övat ihop tidigare i mindre omfattning men det är första gången vi gör det i Finland. Jag har sett fram emot detta, säger Mano-Mikael Nokelainen. Läs hela inlägget här >>

En av Försvarsmaktens trotjänare har under 2024 inlett Renovering - Modifiering (REMO). Försvarsmaktens bandvagnar i modell 206 och 208, med totalt 16 varianter, kommer gå igenom en livstidsförlängning av systemet tills ett nytt system är i bruk. Dessutom ensas drivmedlet på krigsförbanden till diesel.Bandvagn 206 var det allra första terrängfordon som Hägglunds i Örnsköldsvik tillverkade åt Försvarsmakten. Sedan premiären 1974 har Försvarsmakten använt över 4 500 exemplar av bandvagn 206 och 208. Bandvagn 206 togs fram med fokus på lastkapacitet och tillförlitlighet. Vagnen saknar helt pansar men är i gengäld gör den låga vikten att bandvagn 206 har mycket god framkomlighet i olika typer av terräng. Den är ett utmärkt val för lättrörliga spanings- och jägarförband som rör sig i oländig terräng och den har också förmåga att "simma" över vattenhinder. Idag används bandvagn 206/208 primärt inom hemvärnet och norrlandsförbanden. ​Modifieringar i stort Nu genomförs följande åtgärder för systemet: Byte av motor Byte av växellåda Byte av generator Nyinstallation av dieselvärmare Uppdaterat integrerat logistikstöd (ILS) exempelvis i form av nya reservdelar, nya utbytesenheter och uppdaterad dokumentation, med mera. Vad händer nu? Den första serieleveransen till Försvarsmakten planeras till Q1 2025. Inriktningen är att i huvudsak omsätta Militärregionernas förband först med början i norra Sverige. Därefter omsätts bandvagnar på övriga förband. REMO-projektet beräknas vara avslutat under 2027. Läs hela inlägget här >>

Värnplikten återinfördes 2018 efter att den legat på is sedan 2010. Detta kom såklart att påverka alla unga i Sverige, oavsett könstillhörighet. Därför tog Försvarsmakten initiativet till att informera Sveriges ungdomar om värnplikten, totalförsvarsplikten och verksamheten i stort. Och de som gör jobbet är Försvarsmaktens skolinformatörer. – Vi från I 19 träffar elever runt om i hela Norr- och Västerbotten, ett omfattande men också mycket roligt uppdrag. berättar Agnes Hyllander och Kerstin Persson, skolinformatörer vid I 19 i Boden. Idag finns det ungefär 30 skolinformatörer utspridda på förband över hela Sverige som jobbar för att sprida en så sanningsenlig bild av Försvarsmakten som möjligt. Skolinformatörerna träffar runt 80 000 elever i åldern 15 till 19 år årligen. Siktar på officersyrket Två av dessa 30 skolinformatörer är alltså Agnes Hyllander och Kerstin Persson. Agnes gjorde värnplikten 2020-2021 på stridsvagnskompaniet och Kerstin på stab- och understödskompaniet 2022-2023. Agnes är inne på sitt andra år som skolinformatör och Kerstin började i slutet av sommaren 2024. Det har båda siktet på officersyrket, Agnes har kommit in på specialistofficersutbildningen i Boden med start hösten 2025 och Kerstin har ännu inte riktigt bestämt sig för om hon ska söka officersprogrammet eller specialistofficersutbildningen. Tillsammans med F 21 – Vårt ansvarsområde på I 19 är egentligen skolorna i Norrbotten men under det senaste året har vi haft ett nära samarbete med F 21 som har Västerbotten som ansvarsområde. Samarbetet inleddes under hösten 2023 då vi var en skolinformatör på I 19 och en på F 21. Därför slog vi oss ihop och åkte tillsammans till skolorna i de två länen. Att I 19 nu tar ansvar för de båda länen beror på att vi är två skolinformatörer och att F 21 tyvärr inte lyckats rekrytera någon ny efter att den senaste slutade. Så just nu har vi ansvaret för att informera i över 80 grundskolor och 40 gymnasieskolor från Dorotea i Västerbotten till Kiruna i Norrbotten fortsätter Agnes. – Vårt arbete som skolinformatör innebär i stora drag att informera Sveriges ungdomar om vad Försvarsmakten är och vad vi står för. Vad värnplikten innebär och alla fördelar som det för med sig. Men också om totalförsvarsplikten som vi alla invånare i Sverige mellan 16 år och 70 år är en del av, berättar Kerstin Persson. Bäst i landet Skolinformatörerna träffar framförallt elever i årskurs två på gymnasiet innan de får hem mönstringsunderlaget under våren. Det ger möjlighet att påverka deras inställning till värnplikten men de föreläser även för många högstadieelever för att så ett frö. – Läsåret 2023-2024 träffade vi drygt 5 000 elever ute i deras skolor i Norr- och Västerbotten, vilket var det bästa procentuella resultatet sett till capita över hela Sverige och i år satsar vi på liknade siffror. Vi gav 5000 elever en inblick i vad Försvarsmaktens uppdrag är, vad vi står för och blivit medvetna om vad värnplikten innebär. Men framförallt gav vi dem en känsla av att den svenska Försvarsmakten är en bra arbetsgivare och att de förhoppningsvis kan tänka sig en framtid i hos oss. Det kan ju också innebära att de som rycker in som värnpliktig kommer ut till förbanden med en positiv inställning, berättar Agnes. Energi och motivation – Vi visar vilka vi är och vad vi står för – vi står upp för vårt land, vår demokrati och vår rätt att leva som vi själva väljer. Det är det vår verksamhet bygger på och vi behöver bli fler, såväl nu som i framtiden. Vi känner att vi har en viktig uppgift och vi får mycket bekräftelse när vi är ute i skolorna, det ger energi och motivation, avslutar Agnes och Kerstin samstämmigt. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten har mottagit en stödbegäran från polisen i samband med den brottsutredningen om misstänkt sabotage av undervattenskablar. Marinen bidrar med fartyg som ska inhämta underlag för polisens och åklagarens utredning. Fartygen har specialkompetens på för undervattens- och dykarbeten och är utrustade bland annat med fjärrstyrda undervattensfarkoster. – Vi arbetar nära andra svenska myndigheter, men också våra allierade och utbyter information med dessa. Försvarsmakten har en god lägesbild över vad som rör sig på ytan runt våra kuster, säger marinchef Johan Norlén. Fartygen är på väg mot området och kommer att påbörja undersökningar så fort som möjligt. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmaktens nya överbefälhavare Michael Claesson och statsminister Ulf Kristersson genomförde det första förbandsbesöket sedan tillträdet under måndagen. Fokus låg på hamnsäkerhet, tillväxt och totalförsvarssamverkan under en dag i skärgårdsmiljö.Besöket anlände tidigt måndag morgon och välkomnades med garnisonsgemensam uppställning och fanvakt. Den största uppställningen sedan återetableringen för att välkomna de viktiga besökarna. – Det är en fantastisk möjlighet för mig att idag få både uppdatera mig och lära mig nytt och om utvecklingen av Göteborgs garnison och den roll ni spelar för både rikets och våra allierades försvar, säger ÖB Michael Claesson i sitt inledande tal. Överbefälhavaren belyste under sitt tal det allvarliga omvärldsläget, där Ryssland bedriver krig mot det kollektiva väst. Bakom konflikten finns det även andra aktörer som gör situationen mer komplex och allvarlig, en bild som statsministern delar. – Vi är som ÖB precis sa i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Ukraina är den stora frågan, men det händer mycket mer än så. Vi har en sorts konflikter nu som vi inte hade förr, hybridattacker, cyberattacker. En gråskala mellan vad som är fred och vad som är krig. De geopolitiska spänningarna är starkare och större än de varit någon gång under min livstid, säger statsminister Ulf Kristersson. Västkustens kompetens och förmågor i centrum Under dagen fick besökarna inblick i den breda kompetens och i de förmågor som finns vid Göteborgs garnison. Förevisning hölls av flera enheter och krigsförband från Älvsborgs amfibieregemente, bland annat 5:e amfibiebataljonen, 17:e bevakningsbåtkompaniet och 132:a säkerhetskompani sjö. Även förmågor ur Försvarsmedicincentrum och 44:e röjdykardivisionen visade upp materiel och arbetsmetoder. Besökarna fick uppleva en bordning av ledningsfartyget HMS Skaftö. Detta genomfördes av bordningstroppen från 17:e bevakningsbåtkompaniet, en unik resurs inom marinen. Dagen inkluderade även aktiviteter som landstigningsförevisning med stridsbåt, gruppering av Robot 17 och sök med patrullhund. Som avslutning fick besökarna prova på att köra ett av amfibiekårens främsta transportmedel, stridsbåt 90 HSM, vilket gav en tydlig inblick i garnisonens kapacitet och förmåga att verka i skärgårdsmiljö. – Under dagen har jag har fått se och uppleva ett förband i tillväxt, jag har nästan kunnat ta på Försvarsmaktens tillväxt när jag besöker Göteborg och garnisonen. Det är bitvis trångbott och alla de aspekter som följer av att nyetablera och växa snabbt. Samtidigt upplever jag en otrolig energi och ett fokus på personalen, säger ÖB Michael Claesson. Läs hela inlägget här >>

Idag startar årets största marinövning i Finland och norra Östersjön. Freezing Winds 24 är den finska marinens årliga huvudövning för internationella marina operationer längs den finländska kusten och i Östersjön. Övningen pågår 18–29 november och har fokus på skydd av sjötransporter och skydd mot drönare samt övervakning och skydd av undervattensinfrastruktur.Svenska marinen deltar i Freezing Winds 24 med korvetten HMS Sundsvall. – Genom att öva med våra allierade i Östersjön och längs den finska kusten stärker vi vår förmåga till gemensamma sjöoperationer inom ramen för alliansen. Tillsammans bidrar vi till stabilitet och säkerhet i vårt närområde, säger örlogskapten Jonas Löfgren, fartygschef HMS Sundsvall. Övar Natos kollektiva försvar av Östersjön Norra Östersjön och den finska kustmiljön erbjuder unika förhållanden för att öva Natos kollektiva försvar på Östersjön. – Väderleksförhållandena i Östersjön i slutet av november, som kan växla mellan arktiskt snöfall och blöt höststorm, är utmanande även för oss som är vana att arbeta här, säger örlogskapten Jonas Löfgren. I övningen deltar cirka 30 fartyg samt kust- och marktrupper. Styrkor från Sverige, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen, Frankrike och USA deltar i övningen. Det gör även Natos båda stående sjöstyrkor i norra Europa, SNMG1 och SNMCMG1. Därutöver deltar även omkring tio luftfartyg: jaktplan, helikoptrar och sjöbevakningsplan från USA och Frankrike. Totalt övar omkring 4 000 personer. Läs hela inlägget här >>

2026 fyller Flygvapnet 100 år vilket kommer att högtidlighållas med flera evenemang under sommarmånaderna. Den 22–23 augusti kulminerar firandet med Jubileumsflygdagar på Malmen i Linköping.2026 är det 100 år sedan det svenska Flygvapnet bildades som en följd av 1925 års försvarsbeslut. Erfarenheterna från första världskriget visade att militärflyget behövde utvecklas och stärkas vilket innebar att arméflyget och marinflyget slogs samman till en självständig försvarsgren med fyra flygkårer (senare omorganiserade till flottiljer) placerade i Västerås, Linköping, Roslagen och Östersund. Under jubileumsåret 2026 kommer ett antal centrala evenemang att arrangeras för att högtidlighålla den 100-åriga försvarsgrenen. Det kommer bland annat att uppmärksammas på Veterandagen på Gärdet i Stockholm den 29 maj, på Almedalsveckan i Visby 23–26 juni, Flygvapnets födelsedag i Stockholm den 1 juli, och Jubileumsflygdagar på Malmen den 22–23 augusti under ledning av Helikopterflottiljen. – Det känns mycket glädjande att arrangera Jubileumsflygdagarna på en plats där flyget är en självklar del av vardagen och så har varit sedan flygbaronen Carl Cederström etablerade flyget i staden redan år 1911. Vi är extra motiverade eftersom vi tvingades ställa in 2023 års flygdag som skulle ha ägt rum på Malmen, säger överste Mats Antonson, chef Helikopterflottiljen. Försvarsmaktens flygdag är ett av Sveriges största evenemang och lockar ofta över 100 000 besökare. Senaste gången arrangemanget genomfördes på Malmen var 2016 då Flygvapnet firade 90 år. Den gången njöt cirka 130 000 personer av gamla och nya flygfarkoster både i luften och på marken. Under nästa år samlar Flygvapnet kraft inför jubileumsåret 2026. Av den anledningen kommer det inte att arrangeras någon flygdag år 2025. Flygvapnets bildande Redan under det första världskriget utvecklade både Armén och Marinen välfungerande flygorganisationer som efter kriget kom att bli föremål för olika utredningar. Som ett resultat av försvarsbeslutet 1925 slogs de båda organisationerna samman och bildade från och med den 1 juli 1926 den självständiga försvarsgrenen Flygvapnet. De flygande förbanden skulle enligt planerna omfatta fyra flygkårer och en central flygskola: Första flygkåren i Västerås, andra flygkåren i Hägernäs (Roslagen), tredje flygkåren på Malmen i Linköping, fjärde flygkåren på Frösön (Östersund) och flygskolkåren i Ljungbyhed. Läs hela inlägget här >>

Omvärldsläget är oförutsägbart och konflikt kan inte längre uteslutas. F 17 har fått i uppgift att ta emot en amerikansk flygenhet. Utifrån den rådande hotsituationen och det kommande värdlandstödet har C F 17 beslutat om regional spridning av flyg-och markförband.Det var den fiktiva inramningen när beredskapen testades på F 17 under förra veckan. – Vi fortsätter bygga kapacitet och förmåga. Natos samlade styrka och avskräckningsförmåga bygger på varje allierads egna försvar. Vi har med kort förvarning genomfört en beredskapskontroll med skarp ammunition, säger Johan Elofsson, flottiljchef vid F 17 och fortsätter: – Flygvapnet kan verka från flera platser samtidigt. Vi har förmåga att sprida våra resurser och därigenom skapa ett militärt problem för en motståndare. Verksamheten bedrevs i huvudsak vid och runt Hagshult flygbas. – Vi omgrupperade del av flygbasbataljonen med underställda delar av beredskapsförband ur Militärregion Syd och har under veckan verkat från Hagshult med stridsflyg och löst luftförsvarsuppgifter. Beredskapskontroller är ett viktigt verktyg för att säkerställa att vi över tid klarar kraven på beredskap och tillgänglighet. Jag är mycket nöjd över resultatet, avslutar Johan Elofsson. Flygvapnet försvarar Sverige – i luften, från marken. Dygnet runt, året om. Läs hela inlägget här >>

Ojämn havsbotten, grunt och bräckt vatten i olika lager och varierande salthalt skapar perfekta gömställen för en ubåt. Det är också så svenska marinens hemmaplan ser ut. Att leta efter en ubåt i dessa förhållanden är svårt. Därför har allierade fartyg den här veckan tränat på just ubåtsjakt i Östersjön under Dynamic Merlin 24.Fartyg från en av Natos stående sjöstyrkor har under veckan övat ubåtsjakt i Östersjön tillsammans med svenska marinen. Korvetter, fregatter, stödfartyg, helikoptrar och flygplan från olika nationer har genomfört övningar i Östersjön för att stärka alliansens gemensamma förmåga till ubåtsjakt. Ett av momenten som genomfördes var ett utbyte där personal från flera av natostyrkans fartyg samlades på den svenska korvetten HMS Helsingborg. – Det är flera saker som skiljer Östersjön från andra havsområden när det handlar om att söka efter saker under vattnet. Dels är det grunt, botten är på sina håll kuperad och den varierande salthalten gör att avstånden man kan upptäcka en ubåt på med hjälp av sonaren blir korta, säger marinens operationschef, kommendör Marko Petkovic. Stridsbåten trycker fören mot den grå Visbykorvettens styrbordsida. En repstege rullas ner ur luckan och en efter en kan de tolv gästerna klättra ombord. De är alla specialister inom olika områden av ubåtsjakt inom de belgiska, franska, nederländska och brittiska flottorna och nu är här för att med egna ögon se hur de svenska kollegorna jobbar ombord på korvetten HMS Helsingborg. Efter en rundvandring på vapendäck för att se hur torpederna lastas och hanteras samlas besökarna i fartygets stridsledningscentral. De känner snabbt igen sig och flockas kring ubåtsjaktofficerens och -operatörernas konsoller, där de precis har fått kontakt med en misstänkt ubåt. 1 Amerikanska ubåtsjaktflygplan på Ronneby Den stora aktiviteten genomförs i Östersjön med fartyg från svenska marinen och Natos stående fartygsstyrka, SNMG1. Även på F17 i Ronneby råder aktivitet när amerikanska ubåtsjaktflygplan, P-8 Poseidon, använder den svenska flygflottiljen som bas för sina flygningar. Flygplanen deltar i Dynamic Merlin och svenska flygvapnet bidrar med världslandsstöd, utöver givet bidrag med sjöoperativ helikopter från Helikopterflottiljen. Helikoptern anländer till området till sjöss och klassificerar kontakten till säker ubåt med sin sänkbara sonar. Medan helikoptern bevakar ubåten drar sig korvetten tillbaka och förbereder sig för bekämpning. Det fräser till när torpeden lämnar fartyget och far iväg i det kalla vattnet. Eftersom Sverige har fartyg, sensorer och metoder som är särskilt anpassade för Östersjömiljön, tillsammans med personal som är experter på just detta, är det naturligt att dela med sig av kunskaperna till allierade. – Med våra kunskaper ökar vi förmågan hos Nato samtidigt som vi gärna delar med oss av våra kunskaper till allierade. På så sätt gör vi tillsammans Nato bättre och stärker säkerheten, säger Marko Petkovic. Läs hela inlägget här >>

Under ett besök i Kiev nyligen träffade chefen Must Thomas Nilsson chefen för den ukrainska militära underrättelsetjänsten generallöjtnant Kyrylo Budanov.Cheferna diskuterade den säkerhetspolitiska situationen i östra Europa och vikten av att fortsätta samarbetet för att möta ryska säkerhetshot. Stöd och motståndskraft avgörande Samarbetet mellan Must och den ukrainska militära underrättelsetjänsten är en del av det breda svenska stödet till Ukraina. – Västs stöd tillsammans med den stora ukrainska motståndskraften och höga moralen har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot Ryssland och i förlängningen för säkerheten i vårt närområde och i Europa, säger Thomas Nilsson. Stupade hedrades vid ceremoni I samband med besöket deltog Thomas Nilsson på en ceremoni för att hedra medarbetare i den ukrainska militära underrättelsetjänsten som stupat i Ukrainakriget. Läs hela inlägget här >>

Med ett helt nytt sikte har trotjänaren Robot 70 blivit betydligt vassare. När Stridsgrupp Gotlands luftvärnskompani gör sin första övning på Gotland blir de också först att skjuta skarpt med det nygamla systemet.Med en hög knall skjuter startmotorn ut roboten ur robotröret och med blixtrande fart sticker den i en båge mot målet. Några sekunder senare förkunnar en dov smäll att det blivit träff i målet och skyttens kamrater jublar från observationsplatsen. När 18:e brigadluftvärnskompaniets krigsförbandskurs kulminerar med skarpskjutningar med den uppgraderade Robot 70 markerar det tydligt att förbandet, som sedan en tid funnits ”på papperet”, numera representerar en verklig förmåga, med både materiel och utbildad personal krigsplacerade på Gotland. – Det vi gör här är att bygga krigsföringsförmåga, och vi gör det snabbt, konstaterar överste Dan Rasmussen som är chef för både Gotlands regemente och Stridsgrupp Gotland. Det var många glada återseenden när förbandet ryckte in på Gotland förra veckan. Soldaterna är inga nybörjare utan de flesta gjorde ”lumpen” på Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad mellan 2005 och 2009. – Känslan är att kunskaperna sitter i ryggmärgen, men behövde dammas av. Det går ganska fort. Vi har inte suttit många timmar med systemet och vi får bra effekt i målet redan. Måns Frendberg stridsledarna och en av ett 60-tal inkallade som på bara några dagar både fräschat upp gamla kunskaper och lärt sig att hantera den nya materielen, Robot 70 D. – Det nya med 70 D är främst att vi får mörkerkapacitet. Nu har vi ett termiskt sikte som känner av värmen, säger han. Kompaniet har nyligen satts upp som en av byggklossarna i Stridsgrupp Gotland, den reducerade brigad som har krigsuppgiften att försvara Gotland. Fullt utvecklad kommer den omfatta omkring 4500 män och kvinnor - både värnpliktiga, anställda och frivilliga - och ha alla förmågor som krävs för att vinna en markstrid på Gotland. Luftförsvar är förstås en nyckelförmåga och stridsgruppen har nu både mellan- och korträckviddiga robotar förutom luftvärnskanoner. – Den här veckan har visat vår förmåga att på kort tid utbilda, träna och komma till skarpa skott med våra luftvärnssystem. Det är väldigt viktigt för förmågan att försvara Gotland, säger överste Johan Jönsson, chef för Luftvärnsregementet Lv 6. FAKTA/Stridsgrupp Gotland I förslaget till nytt Försvarsbeslut slås det fast att Arméns krigsorganisation ska bestå av fyra brigader på fastlandet och en stridsgrupp på Gotland. Stridsgruppen ska vara helt färdigutvecklad 2027 och består då av pansar-, infanteri- och hemvärnsbataljoner samt funktionsförband med bland annat luftvärns-, artilleri-, logistik- och ingenjörsförmågor. Många av de ingående förbanden, som 18:e luftvärnskompaniet, utbildas på fastlandet och krigsplaceras på Gotland. FAKTA/Robotsystem 70 Rb70 utvecklades på 1970-talet av Bofors och togs i drift 1977. Den har uppgraderats flera gånger sedan dess och är i bruk i ett 20-tal länder, däribland Ukraina där det uppges ha skjutit ner såväl stridsflyg som kryssningsrobotar och drönare. Roboten kan nå uppemot dubbelljudsfart och har en räckvidd på 5-9 km beroende på typ. Läs hela inlägget här >>

Måndag 11 november publiceras Försvarsmaktens nya serie ”Krig i vår tid”, en serie i sex avsnitt på cirka 15 minuter om hoten mot Sverige – och vad vi som land kan göra för att motverka dem. – Serien ska öka kunskapen om de hot som idag finns mot Sverige, om Försvarsmakten och om de utmaningar vi ska hantera i framtiden, säger brigadgeneral Anna Siverstig, kommunikationsdirektör i Försvarsmakten. Serien är en uppföljning till ”När kriget kommer” (2021) som på kort tid blivit inaktuell, inte minst på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina och Sveriges inträde i Nato. Ett sämre omvärldsläge – Omvärldsläget förändras till det sämre och det är viktigt att vi sprider kunskap om hur vi som land kan möta hoten och vad varje person som bor i Sverige kan göra. Det kan handla om alltifrån att dela innehåll i sociala medier till att göra värnplikt. Om man bor i Sverige är man en del av försvaret av Sverige, fortsätter Anna Siverstig. Så kan modern konflikt påverka Sverige I serien förklaras hur en modern konflikt skulle påverka det svenska samhället och vilka krav det ställer på Sveriges framtida militära försvar. Det finns också en tydlig koppling till totalförsvaret i serien, alltså all verksamhet som behövs för att ytterst förbereda Sverige för krig. De hot om framtidens militära försvar och det civila samhället kan behöva möta är mer komplexa och betydligt mer fragmenterade. Serien presenterar ett modernt sätt att se på konflikter med många lärdomar inte minst från kriget i Ukraina. En fristående produktion Serien är en fristående journalistisk produktion med ett dokumentärt anslag. Produktionsbolaget Pannrummet har producerat serien och Melker Becker är programledare, känd från en rad försvarsrelaterade dokumentärer. Serien tar avstamp i en omvärld där hoten tornar upp på många olika sätt. Det tydliga budskapet är att det militära försvaret, den civila beredskapen och försvarsviljan tillsammans ska verka avskräckande för en motståndare. Läs hela inlägget här >>

Under ett försvarsministermöte i Brasilien undertecknade i dag Pål Jonson en avsiktsförklaring om ett utökat samarbete inom flygområdet. Avsiktsförklaringen innebär att processen påbörjas för att anskaffa C-390 som nytt militärt transportflyg för Försvarsmakten.– Det här innebär att vi kan ta ett efterlängtat steg och påbörja processen för att ersätta våra nuvarande transportflygplan med flygsystemet C-390. Nu kan vi inleda arbetet för att säkerställa det operativa behovet för en långsiktig taktisk transportflygförmåga, säger chefen för Försvarsstaben, generallöjtnant Carl-Johan Edström. Försvarsmaktens nuvarande militära transportflyg, TP 84 Hercules, är ålderstiget och har tillgänglighetsproblem. Flygplanet har tjänat Försvarsmakten i över 50 år och processen för att ersätta systemet har pågått under en längre tid. Den undertecknade avsiktsförklaringen är därför ett välkomnat besked då det har varit viktigt att få en ersättare på plats. – Det är mycket tillfredsställande att vi nu närmar oss en långsiktig lösning och C-390 är en mycket kvalificerad plattform med stor utvecklingspotential. Nu har vi full fokus på att få denna helt centrala förmåga på plats så snart som möjligt, säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman. Den undertecknade avsiktsförklaringen syftar till att stärka de långtgående bilaterala relationerna mellan Sverige och Brasilien inom området för både taktiska transportflyg och stridsflyg. Flygsystemet C-390 tillverkas av den brasilianska flygplanstillverkaren Embraer och är ett taktiskt transportflygplan för mellanlånga sträckor med kapacitet att transportera 80 passagerare eller en last på 26 ton. Läs hela inlägget här >>

Överbefälhavaren har utsett Johan Norlén till ny chef för marinen. Han tar över efter Ewa Skoog Haslum som i sin tur blivit chef för Försvarsmaktens operationsledning.– Det är med stor stolthet men också ödmjukhet jag tar mig an jobbet som marinchef. Att få förtroendet att leda marinen och dess fantastiska personal ska bli mycket inspirerande och roligt. Johan Norlén blev officer 1994 och har sedan dess tjänstgjort i olika befattningar på ytstridsfartyg och olika staber. Bland annat har han varit fartygschef på Robotbåt och Visbykorvett samt varit chef för 31.korvettdivisionen i Karlskrona. Han har också jobbat på marinstaben, högkvarterets ledningsstab samt gjort delar av sin militära utbildning i Frankrike. Närmast kommer Johan Norlén från ett jobb på Utrikesdepartementet som militär rådgivare. – I det allvarliga omvärldsläge som råder, ligger fokus på att göra marinens krigsförband än vassare och bättre för att fortsätta hålla Sverige säkert. Marinens fortsatta integrering i Nato är också en uppgift som står högt upp på min agenda. Johan Norlén tillträder som marinchef den 14 november och i samband med det befordras han till konteramiral. Läs hela inlägget här >>

Rymdchefen, överste och dr Ella Carlsson, har av regeringen utsetts till ny generaldirektör för Rymdstyrelsen. Hon tillträder tjänsten den 1 december 2024.– Ett stort grattis till Rymdstyrelsen och Sverige som rymdnation. Ella är rätt person och har de rätta kvalifikationerna för detta jobb. Jag är övertygad om att hon kommer att axla denna roll på ett mycket bra sätt, säger flygvapenchef Jonas Wikman. Sedan Ella Carlsson tillträdde som rymdchef har hon utvecklat en avdelning som ska stödja hela Försvarsmakten i rymdrelaterade frågor. Med stort engagemang har hon lett en avdelning som nu levererar en rymdlägesbild och skapat förutsättningar för Försvarsmaktens kommande satellituppsändningar. Ella Carlsson började i Flygvapnet 1992 som värnpliktig flygmekaniker på F 13/F 4. Därefter utbildade hon sig till flygtekniker. Men hon var inte klar med studierna. Hon har en civilingenjörsexamen i rymdteknik från Luleå Tekniska Universitet och har även doktorerat. Som doktorand genomfördes examensarbetet på Nasa och 2008 disputerade hon på en avhandling om Mars. Hon har även arbetat på försvarsdepartementet, varit ansvarig för utveckling av förmågor på Esrange, varit biträdande föreståndare och vikarierande chef vid Institutet för rymdfysik. Dessutom har hon en del styrelseuppdrag kopplat till rymden – Totalförsvarets forskningsinstitut, Rymdstyrelsen och Institutet för rymdfysik. Intresset och passionen för rymden väcktes när hon var tolv år då hon såg Star Wars. Nu väntar ett nytt avsnitt i hennes karriär – som generaldirektör för Rymdstyrelsen. – Flygvapnet önskar stort lycka till på den nya befattningen och ett fortsatt gott samarbete för att utveckla rymdförmågor för Försvarsmakten, säger Jonas Wikman. Läs hela inlägget här >>

Breddinförandet av Granatgevär 18, GRG 18, är en process som pågår just nu. För detta krävs instruktörer. Kadetter från SOU Markstrid i Boden nyligen utbildats i instruktörsrollen på Granatgevär 18, GRG 18, samt skarpa Pansarskott 86 på Kusträsk skjutfält. GRG 18 är ett närpansarvärnsvapen som ska ersätta trotjänaren GRG 48. Vapnet är bland annat kortare, lättare och modernare med funktioner som programmerbar ammunition vilket sammantaget höjer förbandens slagkraft. Breddinförandet av GRG 18 är en process som pågår just nu, vilket förutsätter utbildade instruktörer. Krigsbeprövade pansarskott Vid SOU Markstrids utbildning ingår även att skjuta skarpa Pansarskott 86 för att kadetterna ska kunna utbilda andra soldater i förfarandet. Pansarskott 86 är ett slagkraftigt, bärbart och rekylfritt vapensystem som Sverige har skänkt i tusental till Ukraina. Det skarpa pansarskottet är ett engångsvapen. Därför sker utbildning och övning till huvuddel med ett övningsvapen. Ett sätt att särskilja varianterna med ögat är den gula ringen runt det skarpa pansarskottets eldrör. Nya krafter till Armèn i norr Armén växer, inte minst i norr med Norrbottensbrigaden. Kadetterna tillhör den första kullen som har utbildats vid den nyetablerade utbildningsplattformen SOU Markstrid i Boden. En plattform som har startats för att möta det stora behovet av specialistofficerare i norr. Till årsskiftet kommer kadetterna förstärka Norrbottens pansarbataljon vid I 19 som sergeanter. Redo att utbilda fler. Läs hela inlägget här >>

Sverige har sedan en tid ett samarbetsavtal med USA för att kunna utbyta rymdrelaterad information. I förra veckan besökte chefen för US Space Force, general Chance Saltzman, Försvarsmakten och Esrange i Kiruna. Värd för besöket var flygvapenchefen.– Vi har strategiska konkurrenter som försöker förneka oss fördelarna vi får från rymden. Det enda sättet vi verkligen kan hantera detta är som en del av en koalition, som rör sig i samma riktning. Sverige har historiskt varit en fantastisk partner och är nu medlem av Nato. Sverige har omfamnat teknisk innovation och bidrar till den enorma utvecklingen inom kommersiell och militär rymdverksamhet, säger general Chance Saltzman. Flygvapenchefen generalmajor Jonas Wikman understryker vikten av samarbetet. En strategisk resurs – Tidigare i år kom Försvarsdepartementet ut med en rymdstrategi för försvar och säkerhet där Det framgår att Esrange är en viktig strategisk resurs och att Esranges förmåga att sända upp satelliter kan bidra till allierades tillträde i rymden, säger Jonas Wikman. Regeringen har beviljat en miljard-satsning där Flygvapnet har ansvaret för att utveckla rymdförmågor till Försvarsmakten. Detta omfattar bland annat utveckling av en rymdlägesbild, infrastruktur för att säkerställa uppsändning från Esrange samt operativa satelliter till stöd för multidomäna operationer. Många möjligheter i rymden Militära satelliter har en rad användningsområden. De kan användas till spaning och övervakning, kommunikation, navigering och positionering, signalspaning, väderobservationer och varna för uppskjutning av robotar. Sverige är inom vissa områden en avancerad rymdnation. Som en rymdnation med en industriell förmåga i nästan hela värdekedjan har landet goda förutsättningar att bidra till den säkerheten genom Nato, EU och med våra andra samarbetspartners. Läget är avgörande Sveriges polarnära läge medför ideala förhållanden för styrning, övervakning och uppsändning av satelliter som passerar över polerna. Det geostrategiska läget i både Arktis- och Östersjöregionen innebär att Sverige kan spela en viktig roll i att utveckla och tillhandahålla rymdförmågor och rymdtjänster inom Nato. Läs hela inlägget här >>

För fjärde året i rad arrangerade Markstridsskolan (MSS) arméns utbildningsdag (AUD). Uppdraget, som kommer från arméchefen, är att visa elever vid Försvarsmaktens skolor och centrum arméns olika vapensystem och vilken verkan de har.Precis som tidigare år var dagen uppdelad i tre moment. Första momentet avsåg de system som kräver större säkerhetsavstånd. Bland annat granatkastare, Archer och vägförstörningssatser. I år var Försvarets Materielverk (FMV) med och visade upp Robot 58 och bekämpade mål som låg utanför synfältet. Efter transport till dagens andra moment tog tjänsteförrättande chefen Markstridsskolan, överstelöjtnant Johan Skiöld, ordet och hälsade alla välkomna. Han uppmärksammade även FN-dagen. Det hela avslutades med en tyst minut för de som i fredens tjänst betalat det yttersta priset – med sina liv. Därefter tog arméchef Jonny Lindfors kommandot och pratade om det allvarliga omvärldsläget innan han kommenderade att verkansförevisningen skulle fortsätta enligt plan. Lär sig taktiken – Det viktiga är att kadetterna och eleverna lär sig taktiken kopplad till systemen. När vi kan behärska taktiken, stridstekniken och bemästra dessa genom hantverk – det är då vi blir riktigt farliga. Det är en sak att läsa och få berättat, det är en helt annan att se, känna och uppleva, sa arméchefen och fortsatte: – Det är oerhört viktigt att alla våra elever och instruktörer på skolorna har en god bild av vad våra vapensystem och våra tekniska hjälpmedel kan åstadkomma. Det tycker jag Markstridsskolan har visat på ett fantastiskt bra sätt. Brett samarbete Dagen planerades av MSS. Men utan ett djupt samarbete mellan olika förband inom och utom armén hade dagen inte blivit lika lyckad. De 1 400 deltagarna åt bland annat av de 19 000 köttbullar som Helikopterflottiljens fältkök hade förberett sedan 04.00 på morgonen. Likaså var delar ur amfibiekåren på plats och dokumenterade verksamheten från luften med hjälp av drönare. Dagens sista och tredje moment var möjligheten att se resultaten på övningsfältet. Samt mässområdet med förband som skickat både materiel och personal för att hjälpa eleverna att få en så god uppfattning om vad som väntar dem när de är klara med sin utbildning. För eleverna Edith, Karl-Axel och Adam var det en bra dag. Nyttiga lärdomar – Jag tycker dagen i stort har varit jättenyttig. Vad vi kan göra i framtiden, och hur vi kan taktisera det, sa Edith. – Det är intressant att se en annan försvarsgren visa upp sina verkansdelar. Det är nyttigt att lära sig hur man tillsammans kan genomföra gemensamma operationer i framtiden, fortsatte Adam från flygvapnet. – Jag håller med Edith, det har varit en grymt rolig dag, mycket lärorikt och nu har jag mer kött på benen om vilka vapensystem som finns inom Försvarsmakten, avslutade Karl-Axel. Läs hela inlägget här >>

Fredrik Stålberg, chef för operationsledningen i Högkvarteret, har nyligen besökt Lettland och förberedelserna för det svenska bidraget till Nato Forward Land Forces, FLF.– Det var ett mycket bra besök och viktigt att få ta del av den kunskap och erfarenhet som finns på flera olika ledningsnivåer, innan den svenska bataljonen från P7 är på plats i början av nästa år, säger han. Tillsammans med chefen för den danska operationsledningen blev det bland annat möten med representanter för Natos Multinational Division North, den multinationella brigaden som leds av Kanada och den danska styrkan som redan är på plats i Lettland. Enligt Fredrik Stålberg kommer den svenska pansarbataljonen att dela på ansvaret med danskarna. Sex månader i Lettland Det innebär att de turas om att vara på plats i Lettland med en tidsintervall på sex månader i taget. Han menar också på att det är ett mycket bra exempel på hur vi i Norden med gemensamma krafter kan bidra till ett starkare Nato. Fredrik Stålberg är också tydlig med att Natos närvaro i Lettland bidrar till att stärka alliansens och därmed också Sveriges försvar mot Ryssland. – Sveriges försvar börjar vid ryska gränsen där vi tillsammans med andra allierade bidrar till Natos försvar och avskräckning, säger han. På plats januari 2025 Den svenska bataljonen kommer som mest att bestå av 600 anställda soldater och officerare och vara på plats i Lettland under januari 2025. Nato Forward Land Forces (FLF) är multinationellt sammansatta stridsgrupper placerade i åtta länder i östra Europa; Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern. Läs hela inlägget här >>

Natos strategiska aktivitet för avskräckning och försvar, Neptune Strike, har avslutats. Från svensk sida deltog Försvarsmakten med flygstridskrafter från 172:a stridsflygdivisionen på F 17 i Ronneby.– Vi har visat att Nato har förmågan att slå till mot en angripare var som helst och när som helst för att försvara alliansen, säger Johan Elofsson som är flottiljchef. Under Neptune Strike har F 17 också ansvarat för värdlandsstöd åt sex amerikanska F 18-plan med stödpersonal. Totalt omkring 50-60 personer. Enligt Johan Elofsson har de fått stor erfarenhet av att jobba med Nato och US Navy. – Absolut. Vi har bland annat haft uppdragsplanering tillsammans med amerikanskt stridsflyg från US Navy och genomfört en rad olika flygoperationer – exempelvis flygunderstöd åt markförband över de baltiska staterna, simulerade anfall över Östersjön och lufttankning, säger han. Den amerikanska styrkan som varit baserad på F 17 tillhör normalt hangarfartyget Harry S Truman, och deras chef Jeffrey Giesler är också väldigt nöjd med vistelsen på F 17. - Det har fungerat alldeles utmärkt. I det här fallet har vi inte behövt utgå från hangarfartyget utan det har kunnat vara på en annan plats. På så sätt har vi kunnat täcka hela Östersjön. Sedan har det varit väldigt lätt att arbeta tillsammans med svenska flygvapnet. Det är mycket professionellt, säger han. Totalt deltog omkring 15 000 soldater och sjömän samt ett 20-tal ytstridsfartyg, ubåtar specialförband och stridsflyg i Neptune Strike 24. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten får nya skidor som köps in genom Natos inköpssystem. Det är ett led i Försvarsmaktens arbete att utöka soldaternas förmåga under vinterförhållanden.Förra vintern fick Försvarets materielverk, FMV, i uppdrag av Försvarsmakten att så snabbt som möjligt köpa nya skidor till armén. Skidorna tillverkas av KSF Sport Oy och planerad leverans till Försvarsmakten är under vintern 2024 - 2025. Totalt 5 000 par skidor med tillhörande utrustning köps in. – Den här leveransen möter Försvarsmaktens behov här och nu, samtidigt som vi bygger ytterligare kunskap kring viktiga parametrar inom förmågan att verka i subarktiskt klimat, säger Elias Nyström, enhetschef soldatutrustning vid FMV:s verksamhetsområde logistik. De nya skidorna är vallningsfria När de nya skidorna köpts in har livslängd och underhållsbehov varit viktiga kriterier i urvalet. De är vallningsfria för att minimera underhållsbehovet. En annan viktig punkt är hur skidorna beter sig beroende på hur mycket soldaten väger och hur mycket utrustning eller packning soldaten bär. – Rent teknisk ser vi att Vita blixten, som är Försvarsmaktens nuvarande skidsystem, är en robust och enkel produkt som möter de flesta behoven. Många i Försvarsmakten uppskattar Vita blixten trots att den har väldigt många år på nacken, säger Linnea Andersson, chefsingenjör personlig utrustning inom FMV:s verksamhetsområde logistik. De klassiska ”Vita blixten” kommer att fortsätta användas under många år till. Nya stavar och bindningar ingår I det nu tecknade avtalet ingår förutom skidor, även stavar från Peltonen och Nordigrip bindningar som passar Försvarsmaktens kängor. Uppdraget att köpa in nya skidor gavs till FMV förra vintern. Läs hela inlägget här >>

Utvecklingen av övnings- och skjutfältet i Villingsberg har tagit fart på allvar och för tillfället sker det flera saker runt lägret.​Under tiden Bergslagens artilleriregemente uppförs i Kristinehamn är utbildningen delvis förlagd till Villingsbergs övnings- och skjufält utanför Karlskoga. Nu färdigställs och startas flera projekt. ​​ - Försvarshälsan färdigställdes innan sommaren. En ny skjutbana och servicepunkt (SEP) har funnits med sedan tidigare i planeringen där skjutbanan färdigställs under oktober och början av november. Bottenplattan för servicepunkten har gjutits och ska vara klar under fjärde kvartalet 2025, säger Jerry Tauberman, platschef för Villingsbergs övnings- och skjutfält.​ Andra krav Tidigare har Örebro-Värmlandsgruppen huserat på området och när A 9 nu är på plats i lägret ställs det andra krav på verksamheten. - Vi har arbetat med kravframställan och behovsunderlagen sedan senhösten 2022. Det är andra typer av fordon och behov. När det blev klart att A 9 skulle använda Villingsberg som en interimslösning har vi tagit ett helhetsgrepp runt området på ett annat sätt. Markinfrastruktur, interimslösningar och flera permanenta byggnader kommer byggas, säger Albin Götborg, objektledare på LplE, Väst. Flera projekt planeras Andra projekt som planeras är en utbildningshall, två skärmtak för parkering av fordon, drivmedelsgård och spolhall. För att lägret ska kunna ta emot mer personal och värnpliktiga uppförs moduler som ska fungera som kontor, lektionssalar och sovmoduler. Inom kort påbörjas arbetet med ett utegym och en fys- och samlingssal. ​ - Utegymmet blir permanent medan det blir en tillfällig gymnastikhall och samlingssal. Nu har det också fällts skog för den utbildningshall som ska stå klar sommaren 2025. Utbildningshallen är det i särklass viktigaste objektet för att vi ska kunna bedriva utbildning på Villingsberg, säger ställföreträdande regementschef, Dan Jansson och fortsätter: ​ ​- För att vi ska kunna bedriva verksamhet över hela värnpliktsåret är det viktigt att vi håller tidsplanen. ​Värnpliktsutbildningen som bedrivits på Villingsberg så här långt har gått över förväntan. Bra ordning, god mat och personalen från A 9 har tagits emot på ett bra sätt av Villingsbergs personal. Vad gäller logistik så är A 9 fortsatt hänvisade till logistikenheten i Skövde tills​ A 9 får sitt servicecentra byggt på Harberget i Kristinehamn. Läs hela inlägget här >>

Utvecklingen av övnings- och skjutfältet i Villingsberg har tagit fart på allvar och just nu sker det flera saker runt lägret.​Under tiden Bergslagens artilleriregemente uppförs i Kristinehamn är utbildningen delvis förlagd till Villingsbergs övnings- och skjufält utanför Karlskoga. Nu färdigställs och startas flera projekt. ​ – Försvarshälsan färdigställdes innan sommaren. En ny skjutbana och servicepunkt (SEP) har funnits med sedan tidigare i planeringen där skjutbanan färdigställs under oktober och början av november. Bottenplattan för servicepunkten har gjutits och ska vara klar under fjärde kvartalet 2025, säger Jerry Tauberman, platschef för Villingsbergs övnings- och skjutfält.​ Andra krav Tidigare har Örebro-Värmlandsgruppen huserat på området och när A 9 nu är på plats i lägret ställs det andra krav på verksamheten. – Vi har arbetat med kravframställan och behovsunderlagen sedan senhösten 2022. Det är andra typer av fordon och behov. När det blev klart att A 9 skulle använda Villingsberg som en interimslösning har vi tagit ett helhetsgrepp runt området på ett annat sätt. Markinfrastruktur, interimslösningar och flera permanenta byggnader kommer byggas, säger Albin Götborg, objektledare på LplE, Väst. Flera projekt planeras Andra projekt som planeras är en utbildningshall, två skärmtak för parkering av fordon, drivmedelsgård och spolhall. För att lägret ska kunna ta emot mer personal och värnpliktiga uppförs moduler som ska fungera som kontor, lektionssalar och sovmoduler. Inom kort påbörjas arbetet med ett utegym och en fys- och samlingssal. ​ – Utegymmet blir permanent medan det blir en tillfällig gymnastikhall och samlingssal. Nu har det också fällts skog för den utbildningshall som ska stå klar sommaren 2025. Utbildningshallen är det i särklass viktigaste objektet för att vi ska kunna bedriva utbildning på Villingsberg, säger ställföreträdande regementschef, Dan Jansson och fortsätter: ​ – För att vi ska kunna bedriva verksamhet över hela värnpliktsåret är det viktigt att vi håller tidsplanen. ​Värnpliktsutbildningen som bedrivits på Villingsberg så här långt har gått över förväntan. Bra ordning, god mat och personalen från A 9 har tagits emot på ett bra sätt av Villingsbergs personal. Vad gäller logistik så är A 9 fortsatt hänvisade till logistikenheten i Skövde tills​ A 9 får sitt servicecentra byggt på Harberget i Kristinehamn. Läs hela inlägget här >>

Regeringen har i dag utsett marinchefen Ewa Skoog Haslum till chef för Försvarsmaktens operationsledning. Hon tar över efter Carl-Johan Edström som sedan en tid tillbaka är chef för Försvarsstaben och Högkvarteret. Ewa Skoog Haslum befordras i samband med tillträdandet till viceamiral. – I det allvarliga omvärldsläge vi lever i och där Försvarsmakten inte bara ska öka sin förmåga utan även ständigt kunna nyttjas, är det oerhört hedrande med det stora förtroendet att leda Försvarsmaktens operationer och insatser, säger den nya chefen för operationsledningen. Ewa Skoog Haslum påbörjade sin karriär 1987 som radiotelegrafist ombord på HMS Stockholm och har bland annat tjänstgjort som artilleriofficer, stridsledningsofficer, sekond, fartygschef och arbetat i Högkvarteret på såväl strategienheten som insatsstaben. Som fartygschef ombord HMS Sundsvall hann hon även med en internationell insats i Libanon, UNIFIL. Senare blev hon chef för fjärde sjöstridsflottiljen för att sedan bli vicerektor vid Försvarshögskolan. De senaste drygt fyra åren har hon varit marinchef. – Marinen kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag har med mig det operationella perspektivet därifrån, men nu ska jag ansvara för en helhet där det multidomäna ska vägas samman, säger Ewa Skoog Haslum. Försvarsmaktens överbefälhavare välkomnar regeringens beslut: – Ewa Skoog Haslum har helt rätt bakgrund, erfarenhet och kompetens för att axla befattningen. Jag kan nu sätta fart i vår utveckling med ett starkt chefslag omkring mig, säger ÖB Michael Claesson. Ewa Skoog Haslum tillträder sin nya befattning den 15 november och ser fram emot att lära känna operationsledningen med dess personal och verksamhet och att skapa kontakter såväl nationellt och internationellt. – Överbefälhavarens fokus på krigsförbanden är en tydlig prioritering när vi ska uppfylla våra åtaganden för både Sveriges och alliansens säkerhet, säger Ewa Skoog Haslum. Läs hela inlägget här >>

Väddö skjutfält. Bortanför en låg sandvall sträcker skärgårdshavet ut sig. Instruktörens röst hörs genom hörselskydden: – Momentet börjar. Ni har eldtillstånd. – Ansatsvis framåt. Jag börjar, du understödjer, skriker värnpliktiga Alice och går med höjt vapen mot vattnet. Hon ska bli kock och örlogssjukvårdare men den här morgonen skjuter hon skarpt med sin automatkarbin mot en fiende som anfaller från havet.Under ledning av Stockholms amfibieregemente, Amf 1, har tre utbildningsplutoner precis påbörjat Stridsutbildning Skarp Ammunition, SUSA. Plutonerna består av värnpliktiga som utbildas mot Fjärde sjöstridsflottiljen. Så småningom ska de bli blåklädda sonaroperatörer, tekniker, kockar, telekrigare eller spaningsoperatörer på Fjärde sjöstridsflottiljens fartyg. Men först ska de bli soldater. – Ansatsvis framåt. Du börjar, jag understödjer, svarar hennes värnpliktiga stridsparskamrat Felix. Tillsammans skjuter värnpliktiga Felix och Alice mot halvfigurer som reser sig upp bakom sandvallen i strandlinjen, stående, knästående och liggande, utifrån läge och förutsättningarna på banan. Efter att ha bekämpat fienden drar sig stridsparet växelvis tillbaka medan de turas om att ge nedhållande eld. 1 Andra perioden i fält sedan inryck Nästa par är redan mitt i striden och bakom dem står fler kamrater på kö. För Alice och Felix väntar en stunds vila och återhämtning innan de ska göra om momentet igen. Veckan på Väddö skjutfält är andra utbildningskompaniets andra längre period i fält sedan de värnpliktiga ryckte in i augusti. – Förutom alla stridsmoment så har vi fått lära oss hur man överlever i naturen. Hur man tänder eld med tändstål, bygger en bivack, vilka växter man kan äta och vilket vatten som man kan dricka. Det är bra saker att ha med sig, säger Alice. Felix fyller i: – Lumpen har varit en gigantisk omställning för mig. Helt plötsligt är jag i en helt ny miljö med massa främmande människor och jättemycket tidspress. Hemma kan jag gå och lägga mig ensam i lugn och ro. Här sover jag tillsammans med andra personer och vi ska upp klockan 05.30, säger Felix. – Det positiva är att man får prova på och lära sig så mycket saker, som att skjuta automatkarbin och göra hjärt- och lungräddning. Jag har lärt känna många nya personer. Vi spenderar också så mycket tid tillsammans att vi blir tajta väldigt snabbt, säger Felix. Fokus på strid i alla dess former Under fältveckorna sover de värnpliktiga i förläggning form av tält och bivack. Fokus ligger på strid i alla dess former, med stegrande svårighetsgrad och tidvis under brist på mat, vila och värme. – Det är under den första perioden under deras värnplikt vi formar dem till de soldater och sjömän de kommer vara under resten av sin tjänstgöring. Här bygger vi en självdisciplinerad soldat/sjöman som inte tar genvägar och är beredd att vidta rätt åtgärder både för sig själv och sina kamrater även när denne är trött och hungrig. Det är förmågor som inte är lika mätbara som ett kompetensprov eller ett multitest men som de kommer bära med sig ut till fartygen de sedermera kommer tjänstgöra på, säger löjtnant Tommy, ställföreträdande kompanichef andra utbildningskompaniet. Fält roligast hittills Värnpliktige Kasper ska bli tekniker på Fjärde sjöstridsflottiljen. – Det känns lite exklusivt att vi får göra värnplikt både hos Amf 1 och Fjärde sjöstrid. Att vi får lite av båda världarna inom en värnplikt. Det är väl rimligt också, det känns som att amfibie har mer erfarenhet av den här typen av stridsutbildning som vi gör nu under GMU:n, säger Kasper. Det närmar sig lunch och plutonen samlas i solen för en välbehövlig paus. En bil bromsar in och gruppen hjälps åt att lasta av kärlen med isterband, stuvad potatis och inlagda rödbetor. Det är många timmar sedan de åt senast och värnpliktiga Wilma är hungrig. – De roligaste stunderna hittills har varit när vi är i fält. Första skottet var kul, att skjuta över huvud taget är kul så idag är en bra dag. Värnplikten har varit både jobbigare och roligare än vad jag föreställde mig. Befälen är också mer pedagogiska och trevligare än vad jag trodde. Vilket är bra eftersom det gör att man inte är rädd att ställa frågor, säger Wilma. 2 Blågrön värnpliktsutbildning sedan 2023 Sedan 2023 genomför de värnpliktiga som utbildas mot Fjärde sjöstridsflottiljen sina tre första månader av värnplikten, den grundläggande militära utbildningen (GMU), i Stockholms amfibieregementes regi. Här utbildas de av blandade instruktörslag från Stockholms amfibieregemente och Fjärde sjöstridsflottiljen. – Stockholms amfibieregemente är otroligt duktiga när det kommer till grundläggande soldatutbildning. Det är en superresurs att de utbildar våra sjömän här på garnisonen, säger löjtnant Anna, chef 26.pluton, utbildningskompaniet, Amf 1. Normalt arbetar hon som navigationsbefäl ombord korvetten HMS Gävle, men under ett år genomför hon tillsammans med flera kollegor ett så kallat bemanningsuppdrag på utbildningsbataljonen på Amf 1. – Flottan och Amfibiekåren arbetar på ganska olika sätt, så för mig som sjöofficer är det utvecklande att uppleva en annan del av Försvarsmakten. Det är olika typer av ledarskapsutmaningar ombord till sjöss och på en pluton i land. Genom att arbeta tillsammans får Amfibiekåren och Flottan en annan förståelse för varandra, säger löjtnant Anna. Omställning att utbilda flottister Även för officerarna på utbildningsbataljonen på Stockholms amfibieregemente har det varit en omställning att utbilda flottister. – Sjömännen som vi idag utbildar har sin placering på något av marinens fartyg och har därför en annan kravprofil än de amfibiesoldater vi har utbildat historiskt. Därför har vi tillsammans med Försvarshälsan här på Berga utvecklat våra metoder, framförallt kopplat mot fysplan och belastningsstegring, för att anpassa detta mot de befattningar sjömännen har på fartygen. Detta för att sjömännen ska bli så starka och uthålliga som möjligt samtidigt som vi minimerar belastningsskador, säger löjtnant Tommy, ställföreträdande kompanichef andra utbildningskompaniet. Medan unga sjöofficerare oftast går rakt in en navigationsbefattning och till exempel kör en korvett eller ett minröjningsfartyg får en nybakad fänrik på Stockholms amfibieregementes utbildningsbataljon ansvar för att hålla utbildning för upp till 40 värnpliktiga. – En av de stora fördelarna med här upplägget är att kompetensen kring fälttjänst finns på Amf, medan förståelsen för de värnpliktigas framtida befattningar finns hos Fjärde sjöstridsflottiljen. Den stora vinsten är att vi kan blanda kompetenser som vi gör nu, säger löjtnant Tommy. 3 Rekordmånga tog anställning För flottiljförvaltare Magnus Ström, förbandsförvaltare 4.sjöstridssflottiljen, med ansvar för flottiljens värnpliktiga har upplägget med Stockholms amfibieregemente hittills varit lyckat på flera sätt. – Vi hade rekordmånga från den första kullen som gjorde GMU hos Amf 1 som tog anställning på våra fartyg. Det var en effekt av flera faktorer, men jag är övertygad om att en väl genomförd GMU på plats här på Haninge garnison har stor betydelse för deras anknytning till Berga och med vilken inställning de tar till sig resten av värnpliktsutbildningen, säger flottiljförvaltare Magnus Ström. – En blandad bemanning av grönt och blått stärker också trovärdigheten för den Marina militärbasen Haninge och dess utbildningsbataljon, fortsätter han. Chefen för 26.utbildningspluton, löjtnant Anna, ser även andra fördelar. – Med det här upplägget får våra värnpliktiga möjlighet att uppleva två militära världar. Dessutom bygger blågröna nätverk inom instruktörslaget, vilket ger en starkare marin, säger hon. Läs hela inlägget här >>